Förslag till avgörande av generaladvokat L.A. Geelhoed föredraget den 1 december 2005
1 Originalspråk: engelska.
2 Protokoll 18 om import av smör och ost från Nya Zeeland till Förenade kungariket (EGT L 73, 1972, s. 173; svensk utgåva i Handlingar om anslutning till Europeiska gemenskaperna, 1987, band II, s. 78), artiklarna 1 och 2. Dessa tullar fastställdes ursprungligen för att Nya Zeeland skulle kunna uppnå ett pris motsvarande det genomsnittliga pris som detta land uppnatt pä Förenade kungarikets marknad under åren 1969-1972, utan att äventyra gemenskapens marknad för smör och ost Se artiklarna 1.3 och 2.2 i protokoll 18.
3 Se rådets förordning (EEG) nr 3667/83 av den 19 december 1983 om fortsatt import av smör från Nya Zeeland till Förenade kungariket på särskilda villkor, (EGT L 366, s. 16) och rådets förordning nr 3841/92 av den 17 december 1992 om fortsatt import av smör från Nya Zeeland till Förenade kungariket på särskilda villkor (EGT L 390, s. 1).
4 Se kommissionens förordning (EG) nr 1600/95 av den 30 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter för importsystemet och införande av tullkvoter inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (EGT L 151, s. 12) och kommissionens förordning (EG) nr 1374/98 av den 29 juni 1998 om tillämpningsföreskrifter för importsystemet och införande av tullkvoter inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (EGT L 185, s. 21).
5 Rådets förordning nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (EGT L 160, 1999, s. 48), i ändrad lydelse.
6 Tre exempel på metoder för förvaltning av kvoterna anges i artikel 29.2 i förordning nr 1255/1999. En analog förteckning över metoder anges i artikel 30 i denna förordning.
7 Artikel 26.2 och 26.4 DIRA.
8 Artikel 5.1 b i IMA-förordningarna.
9 Dessa bolag är dotterbolag till NZMP (AMP) Ltd, ett holdingbolag i Förenade kungariket som är en del av Fonterrakoncernen. NZMP (AMP) Ltd är det direkta moderbolaget till Fonterra Logistics.
10 Se domstolens dom av den 15 december 1976 i mål 41/76, Suzanne Criel, född Donckerwolcke (REG 1976, s. 1921; svensk specialutgåva, s. 247), punkt 16.
11 Domstolens dom av den 20 september 1988 i mål 203/86, Spanien mot rådet (REG 1988, s. 4563), punkt 25, av den 13 juli 2000 i mål C-117/99, Unilet (REG 2000, s. I-6077), punkt 23, av den 17 mars 2005 i mål C-91/03, Spanien mot rådet, punkt 43, och av den 13 januari 2005 i mål C-126/04, Heineken Brouwerijen, punkt 16.
12 Se domen i mål 203/86, Spanien mot rådet (ovan fotnot 11), punkt 25.
13 Se domstolens dom av den 9 juli 1985 i mål 179/84, Bozzetti mot Invernizzi (REG 1985, s. 2301), punkt 34, av den 19 mars 1992 i mål C-311/90, Hierl (REG 1992, s. I-2061), av den 11 maj 2000 i mål C-56/99, Gascogne Limousin viandes (REG 2000, s. I-3079), punkt 44.
14 Se artikel 29.2 i forordning nr 1255/1999 enligt vilken all diskriminering av berörda aktörer skall undvikas vad gäller metoderna for förvaltningen av tullkvoterna, skäl 2 i förordning nr 2535/2001 som har följande lydelse: I enlighet med artiklarna 26 och 29 i förordning (EG) nr 1255/1999 skall kommissionen se till att importlicenser utfärdas till alla sökande oavsett var i gemenskapen de är etablerade och kommissionen skall med beaktande av alla relevanta bestämmelser undvika diskriminering av importörer.
15 Domstolens dom av den 6 mars 2003 i mål C-14/01, Molkerei Wagenfeld Karl Niemann GmbH (REG 2003, s. I-2279), punkt 39. Se även domstolens dom av den 12 juli 2001 i mål C-189/01, lippes m.fl. (REG 2001, s. I-5689), punkt 80, av den 29 oktober 1998 i mål C-375/96, Zaninotto (REG 1998, s. I-6629), punkt 64, i mål C-56/99, Gascogne Limousin (ovan fotnot 13), av den 7 februari 2002 i mål C-328/00, Weber (REG 2002, s. I-1461), punkt 32, av den 16 maj 2002 i mål C-63/00, Schilling och Nehring (REG 2002, s. I-4483), punkt 39, och av den 12 maj 2005 i mål C-347/03, ERSA.
16 Domen i mål C-347/03, ERSA (ovan fotnot 15), punkt 131. Se även domstolens dom av den 13 november 1990 i mål C-331/88, Fedesa (REG 1990, s. I-4023), punkt 8, av den 17 juli 1997 i mål C-354/95, National Farmer's Union (REG 1997, s. I-4559), punkt 50, av den 22 november 2001 i mål C-301/97, Nederländerna mot rådet (REG 2001, s. I-8853), punkt 74, i mål C-63/00, Schilling och Nehring (ovan fotnot 15), punkt 39, och i mål C-14/01, Molkerei (ovan fotnot 15), punkt 39.
17 Domen i målet C-14/01, Molkerei (ovan fotnot 15), punkt 38. Se även domstolens dom av den 27 maj 1987 i de förenade målen 133/85-136/85, Rau m.fl. (REG 1987, s. 2289), punkt 31, av den 11 mars 1987 i mål 265/85, Van den Bergh en lurgens och Van Dijk Food Products (REG 1987, s. 1155), punkt 14, av den 21 mars 1991 i mål C-359/89, SAFA (REG 1991, s. I-1677), punkt 16, och i mål C-311/90, Hierl (ovan fotnot 13), punkt 14.
18 Se domen i mål C-189/01, lippes (ovan fotnot 15).
19 Avsnitt 2 i kapitel III i avdelning 2 i förordning nr 2535/2001, i vilket artikel 35.2 stär att finna, gäller endast för smör frän Nya Zeeland (se ovan).
20 Det vill säga: 1) import enligt tullkvoter avseende specificerade ursprungsländer och som finns upptagna i lista CXL, 2) import enligt kvoter inom ramen för gemenskapens avtal med Norge och 3) import enligt gemenskapens avtal med Cypern (artikel 24 i förordning nr 2535/2001).
21 BUaga IV till förordning nr 2535/2001.
22 Vidare visar bestämmelsen enligt vilken licenser skall utfärdas utan att detta påverkar de åtgärder som gäller tillämpningen av artiklarna 29, 30 och 31 enligt min uppfattning endast att medlemsstaterna, när de utfärdar licenser, måste iaktta de forvaltningsmetoder för (importoch export-)kvoter som kommissionen har föreskrivit i dessa artiklar.
23 Se analogt domen i mål C-14/01, Molkerei (ovan fotnot 15), punkt 35: Domstolen erinrar om att kommissionen enligt artikel 211 fjärde strecksatsen EG för att säkerställa den gemensamma marknadens funktion och utveckling skall utöva de befogenheter som rådet ger kommissionen för att genomföra de regler som fastställts av rådet.
24 Såtillvida skiljer sig denna importordning frän ordningarna för andra mjölkprodukter enligt kapitlen I och II i avdelning 2 i förordning nr 2535/2001, enligt vilka import sker pä grundval av importlicenser enbart, för vilka ansvaret vilar på gemenskapens importmyndigheter.
25 Se artiklarna 25 och 29-31 i förordning nr 2535/2001.
26 Artikel 40.1 i förordning nr 2535/2001.
27 Se exempelvis artiklarna 33 och 38 i förordning nr 2535/2001.
28 Detta har redan inträffat, exempelvis när en kvot hade överskridits i Norge, vilket fick till följd att Norges två utfärdande myndigheter ersattes av ett enda organ som lyder direkt under jordbruksministeriet Se skäl 15 i förordning nr 2535/2001.
29 Se domstolens dom i mål C-18/88, GB-inno-BM (REG 1991, s. I-5941; svensk specialutgåva, s. I-519), punkt 20, och av den 19 mars 1991 i mål C-202/88, Frankrike mot kommissionen (REG 1991, s. I-1223; svensk specialutgåva, s. I-97).
30 Domstolens dom av den 16 november 1977 i mål INNO (REG 1977, s. 2115; svensk specialutgåva, s. 471), punkt 31.
31 Domstolens dom av den 23 april 1991 i mål C-41/90, Höfner och Elser (REG 1991, s. I-1979; svensk specialutgåva, s. I-135), punkt 27. Se även domen i mål 13/77, INNO (ovan fotnot 30), punkt 33, i vilken hänförs till åtgärder som gör det möjligt for privata företag att undandra sig skyldigheterna enligt artikel [8I-89] i fördraget.
32 Se domar i vilka domstolen angett att även gemenskapsinstitutionerna är bundna av artikel 10 EG, av den 10 februari 1983 i mål 230/81, Luxembourg mot Europaparlamentet (REG 1983, s. 255; svensk specialutgåva, s. 17), punkt 37, av den 15 januari 1986 i mål 52/84, kommissionen mot Belgien (REG 1986, s. 89), punkt 16, av den 1 juni 1999 i mål C-319/97, Kortas (REG 1999, s. I-11221), punkt 69, och förklaring nr 3, bilagd till Nicefordraget, rörande artikel 10 i EG-fördraget
33 Se även domstolens dom av den 26 maj 2005 i mål C-283/03, A. H. Kuipers mot Productschap Zuivel (REG 2005, s. I-4255).
34 Domstolens dom av den 9 september 2003 i mål C-137/00, Milk Marque (REG 2003. s. I-7975).
35 Ibidem, punkt 57.
36 Ibidem, punkt 58.
37 Se exempelvis domstolens dom i målet C-202/88, Frankrike mot kommissionen (ovan fotnot 29), i vilken domstolen fastställde att ett beviljande av särskilda eller exklusiva rättigheter i sig kan utgöra en åtgärd i den mening som avses i artikel 86.1 EG, utan att två skilda åtgärder krävs.
38 Jag hänvisar emellertid, för det fall den hänskjutande domstolen skulle finna att (en del av) Fonterrakoncernen har en dominerande ställning pä marknaden för export av (nyzeeländskt) smör (till gemenskapen), som en möjlig utgångspunkt, till domstolens dom i det ovan i fotnot 29 nämnda målet C-18/88, GB-Inno-BM (ovan fotnot 29). Domstolen fastställde i det målet att åtgärder som underlättar för det dominerande företaget att utvidga dess ställning på marknaden till en närliggande marknad strider mot artikel 86.1 EG i kombination med artikel 82.1 EG. Denna princip bör även, enligt min mening, tillämpas i fall när marknaden utvidgats till ett efterföljande marknadsled, såsom import till gemenskapen. Beroende, återigen, på den definition av den relevanta marknaden som den nationella domstolen antar, skulle en annan möjlig referens kunna vara doktrinen om leveransvägran till nya Kunder när leverans är nödvändig för kundens möjlighet att konkurrera. Se analogt domstolens dom av den 3 oktober 1984 i mål C-311/84, Télémarketing, (REG 1985, s. 3261).
39 Se den klassiska definitionen av dominerande ställning i, bland annat, domstolens dom av den 14 februari 1978 i mål 27/76, United Brands mot kommissionen (REG 1978, s. 207; svensk specialutgåva, s. 9), punkt 65.
40 Se domstolens dom av den 5 oktober 1994 i mål C-323/93, Centre d'insémination de la Crespelle (REG 1994, s. I-5077; svensk specialutgåva, s. I-207).
41 Se exempelvis domstolens dom av den 23 november 1999 i mål C-149/96, Portugal mot rådet (REG 1999, s. I-8395), punkt 47.
42 Se domstolens dom av den 22 juni 1989 i mål 70/87, Fediol mot kommissionen (REG 1989, s. 1781; svensk specialutgåva, s. 67), punkterna 19-22.
43 Se domstolens dom av den 7 maj 1991 i mål C-69/89, Nakajima mot rådet (REG 1991, s. I-2069; svensk specialutgåva, s. I-149), punkt 31.
44 Det vill säga principen enligt vilken, när ordalydelsen i en sekundär gemenskapsrättslig bestämmelse ger utrymme för mer än en tolkning, företrädet för internationella avtal som ingätts av gemenskapen över sekundär gemenskapsrätt innebär att sådana bestämmelser i största möjliga utsträckning skall tolkas sä att de överensstämmer med dessa avtal. Se domstolens dom av den 10 september 19% i mål C-61/94, kommissionen mot Tyskland (REG 1996, s. I-3989), punkt 52.
45 Se exempelvis domen i det ovan i fotnot 41 nämnda målet C-149/96, Portugal mot rådet, punkterna 42 och 43, i vilken domstolen uttryckligen angav att vissa av de avtalsslutande partema, som ur handelssynpunkt räknas till gemenskapens viktigaste partners, med hänsyn till WTO-avtalens föremål och syfte har dragit slutsatsen att dessa inte räknas till de regler som deras dömande organ har att rätta sig efter då de kontrollerar lagenligheten av regler i nationell rätt.
46 Ibidem, punkt 46.
47 Domstolens dom i mål C-69/89, Nakajima (ovan fotnot 43), av den 9 januari 2003 i mål 76/00, Petrotub (REG 2003, s. I-79). lag vill påpeka att domstolen, i målet Petrotub, inte bara hänvisade till Nakajimaundantaget, utan även till principen om konsekvent tolkning.
48 Se exempelvis förstainstansrättens dom av den 27 januari 2000 i mål T-256/97, BEUC mot kommissionen (REG 2000, s. II-101), och av den 5 juni 19% i mål T-162/94, NMB France (REG 19%, s. II-427).
49 Det vill säga avtalet om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull- och frihandelsavtalet (EGT L 336, 1994, s. 103).
50 Domstolens dom av den 12 november 1998 i mål C-352/96, Italien mot rådet (REG 1998, s. I-6937).
51 1 dessa artiklar föreskrevs att förhandlingar med tredje land skulle hållas för att komma överens om vissa kompenserande rättningar som krävdes till följd av höjningen av vissa tullavgifter.
52 Generaladvokaten Mischos förslag till avgörande av den 28 april 1998 i mål C-352/%, Italien mot rådet (ovan fotnot 50), punkterna 24-25.
53 Generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande av den 14 juni 2001 i mål C-377/98, Nederländerna mot Europaparlamentet (REG 2001, s. I-7079).
54 Domstolen omformulerade i sin dom ändamålet med rättslig prövning av direktivet med avseende på överensstämmelsen med WTO-rätten på ett annorlunda och originellt sätt i punkt 55: [Grunden för prövning] måste förstås så att den inte lika mycket avser att gemenskapen direkt åsidosätter sina folkrättsliga förpliktelser som att direktivet medför en skyldighet för medlemsstaterna att åsidosätta sina egna folkrättsliga förpliktelser.
55 Ett uppenbart exempel är domen i mål C-149/96, Portugal mot rådet (ovan fotnot 41). Se även domen i mål C-301/97, Nederländerna mot rådet (ovan fotnot 16).
56 Domstolens dom av den 1 mars 2005 i mâl C-377/02, Van Parys (REG 2005, s. I-0000), punkt 51. Se även domstolens beslut av den 2 maj 2001 i mâl C-307/99, OGT Fruchthandelsgesellschaft (REG 2001, s. I-3159), och av den 20 mars 2001 i mål T-52/99, T. Port (REG 2001, s. II-981), punkterna 44-60.
57 Domstolens dom av den 3 februari 2005 i mâl T-19/01, Chiquita (REG 2005, s. I-315), punkterna 156-171. Se även domstolens dom av den 29 juni 1993 i mâl C-280/93, Tyskland mot rådet (REG 1994, s. I-4973), i vilket generaladvokaten Gulmann var av uppfattningen att det var av avgörande betydelse ... att domstolen i [målen Fediol och Nakajima] grundade [sitt beslut att ompröva gemenskapslagstiftning mot bakgrund av WTO-rätt] på det förhållandet att, eftersom det i lagstiftningen hänvisades till de relevanta GATT-bestämmelserna, det fanns särskilda skäl för en sådan omprövning (punkt 147). Enligt hans mening skulle, eftersom det inte i den ifrågavarande gemenskapsrättsliga bananförordningen hänvisades till GATT på detta sätt, Nakajimaundantaget inte tillämpas. Domstolen drog i punkt 111 i sin dom samma slutsats, men angav inget resonemang pä denna punkt
58 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Tizzanos kommentarer i målet Van Parys (ovan fotnot 56), punkterna 84-105.
59 Jag skulle vilja tillägga att denna slutledning genom analogi överensstämmer med tillvägagångssättet vid bedömning av avsikt i doktrinen om missbruk av gemenskapsrätt Se exempelvis domstolens dom av den 23 mars 1982 i mål 53/81, Levin (REG 1982, s. 1035; svensk specialutgåva, s. 335), och mitt förslag till avgörande av den 27 februari 2003 i mål C-109/01, Alrich (REG 2003, s. I-9607), punkterna 102 och 174.
60 Se skäl 4 under a och artikel 24.1 i förordningen.
61 Se vidare WTO:s överprövningsorgans utslag i målet Canada — Wheat Exports and Grain Imports, WT/DS276/AB/R, 2004.
62 Se vidare exempelvis panelrapport i målet Korea — Various Mesures on Beef. WT/DS161/R, WT/DS169/R, 2000.
63 WTO:s överprövningsorgans utslag i målet European Communities — regime for the importation, sale and distribution of bananas, WT/DS27/AB/R, 1997, punkt 196 och följande punkter.
64 Ibidem.
65 Panelrapport i malet European Communities — measures affecting the importation of certain poultry products, WT/DS699/R, 1998, punkt 254.
66 Se exempelvis domstolens dom av den 27 februari 1985 i mål 112/83, Société de Produits de Maïs mot Administration des Douanes (REG 1985, s. 719; svensk specialutgåva, s. 93), punkterna 16-18, av den 10 mars 1992 i de förenade målen C-38/90 och C-151/90, R mot Lomas (REG 1992, s. I-1781), punkt 23, och av den 8 november 2001 i mål C-228/99, Silos e Mangimi Martini SpA (REG 2001, s. I-8401), punkt 35.