Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 29 mars 2007

1 Originalspråk: tyska.

2 Dom av den 6 juli 2006 i mål C-154/05, Kersbergen-Lap och Dams-Schipper (REG 2006, s. I-6249) (nedan kallad domen i målet Kersbergen).

3 Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57), i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996 (EGT L 28, 1997, s. 1), i dess ändrade lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 307/1999 av den 8 februari 1999 (EGT L 38, s. 1).

4 Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33), i dess lydelse enligt rådets förordning (EEG) nr 2434/92 av den 27 juli 1992 (EGT L 245, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 5, s. 160).

5 Som den nederländska regeringen riktigt har påpekat rör alltså hela tvisten endast frågan om anspråk på Wajongförmåner under fyra dagar, det vill säga för perioden den 1-4 juli 1999.

6 Jämför kravet på att dessa villkor föreligger kumulativt: Dom av den 8 mars 2001 i mål C-215/99, Jauch (REG 2001, s. I-1901), punkt 21, och domen i målet Kersbergen (ovan fotnot 2), punkt 25.

7 Domen i målet Kersbergen (ovan fotnot 2), punkterna 30 och 31. Se allmänt om förutsättningarna för att en förmån skall anses vara av särskild karaktär även följande: Dom av den 4 november 1997 i mål C-20/96, Snares (REG 1997, s. I-6057), punkt 33, och av den 29 april 2004 i mål C-160/02, Skalka (REG 2004, s. I-5613), punkt 25.

8 Jämför när det gäller denna förutsättning särskilt mitt förslag till avgörande föredraget den 20 oktober 2005 i mål C-286/03, Hosse, där domstolen meddelade dom den 21 februari 2006 (REG 2006, s. I-1771), punkterna 66-69.

9 Denna argumentation är överraskande vid en första anblick. För att få framgång med en ansökan om klassiskt socialt bistånd är det nämligen just på det sättet att det inte räcker med att visa för den sociala myndigheten att man tillhör en svag samhällsgrupp utan att samtidigt konkret redovisa sina egna ekonomiska förhållanden. Domstolens uttalande kan emellertid motiveras med att det endast måste föreligga en viss likhet med socialt bistånd för att en förmån skall anses vara av särskild karaktär. Likheten skall vara tillräcklig för att motivera att förmånen har blandad karaktär, och förmånen måste inte helt och fullt motsvara socialt bistånd.

10 Domen i målet Kersbergen (ovan fotnot 2), punkt 41 och följande punkter.

11 Jämför dom av den 30 september 1975 i mål 32/75, Cristini (REG 1975, s. 1085; svensk specialutgåva, volym 2, s. 471), punkterna 10-13, av den 8 juni 1999 i mål C-337/97, Meeusen (REG 1999, s. I-3289), punkt 22, och av den 15 september 2005 i mål C-258/04, Ioannidis (REG 2005, s. I-8275), punkt 35.

12 Dom av den 23 februari 2006 i mål C-205/04, kommissionen mot Spanien (REG 2006, s. I-31), punkt 15.

13 Dom av den 12 december 2002 i mål C-385/00, de Groot (REG 2002, s. I-11819), punkt 76, av den 13 november 2003 i mål C-209/01, Schilling och Fleck-Schilling (REG 2003, s. I-13389), punkt 23, och av den 21 februari 2006 i mål C-152/03, Ritter-Coulais (REG 2006, s. I-1711), punkt 31.

14 Jämför exempelvis dom av den 23 maj 1996 i mål C-237/94, OTlynn (REG 1996, s. I-2617), punkt 19, av den 26 januari 1999 i mål C-18/95, Terhoeve (REG 1999, s. I-345), punkt 29, och av den 30 september 2003 i mål C-224/01, Köbler (REG 2003, s. I-10239), punkterna 77 och 88, samt domen i målet kommissionen mot Spanien (ovan fotnot 12), punkt 15. Annan uppfattning av generaladvokaten Geelhoed i förslag till avgörande föredraget den 2 februari 2006 i mål C-406/04, De Cuyper (REG 2006, s. I-6947), punkterna 34-37, och generaladvokaten Jacobs i förslag till avgörande föredraget den 2 maj 1996 i de förenade målen C-245/94 och C-312/94, Hoever och Zachów, där domstolen

15 Jämför dom av den 5 juni 1997 i de förenade målen C-64/96 och C-65/96, Uecker och Jacquet (REG 1997, s. I-3171), punkt 16, domen i målet Terhoeve (ovan fotnot 14), punkt 26, dom av den 11 oktober 2001 i de förenade målen C-95/99-C-98/99 och C-180/99, Khalil m.fl. (REG 2001, s. I-7413), punkt 69, och av den 11 januari 2007 i mål C-208/05, ITC (REG 2007, s. I-181), punkt 29.

16 Detta begrepp definieras i artikel 1 b i förordning nr 1408/71.

17 Jämför härom dom av den 7 februari 1979 i mål 115/78, Knoors (REG 1979, s. 399; svensk specialutgåva, volym 4, s. 297), punkt 24, av den 7 juli 1992 i mål C-370/90, Singh (REG 1992, s. I-4265; svensk specialutgåva, volym 13, s. I-19), punkt 23, och av den 23 februari 1994 i mål C-419/92, Scholz (REG 1994, s. I-505), punkt 9, samt domarna i målen Terhoeve (ovan fotnot 14), punkt 27, och de Groot (ovan fotnot 13), punkt 76.

18 Dom av den 26 januari 1993 i mål C-112/91, Werner (REG 1993, s. I-429; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-7), punkterna 16 och 17, rörande etableringsfriheten. Generaladvokaten Geelhoed har senast talat för en sådan restriktiv tillämpning som i domen i målet Werner (förslag till avgörande föredraget den 28 september 2006 i mål C-212/05, Hartmann, ännu inte offentliggjort i rättsfallssamlingen), punkterna 32-42.

19 Dom av den 7 juli 2005 i mål C-227/03, Van Pommeren-Bourgondiën (REG 2005, s. I-6101).

20 Domen i målet Van Pommeren-Bourgondiën (ovan fotnot 19), punkt 40.

21 Ovan fotnot 13, punkterna 31 och 32.

22 A.J. Ritter-Coulais var dessutom fransk medborgare. Som generaladvokaten Léger riktigt påpekade skulle det eftersom makarna sambeskattades i Tyskland bli artificiellt att särskilt beakta hustruns franska medborgarskap (jämför förslag till avgörande föredraget den 1 mars 2005 i mål C-152/03, Ritter-Coulais, där domstolen meddelade dom den 21 februari 2006 (REG 2006, s. I-1711), punkt 36.

23 Det hade dock varit önskvärt att domstolen i domen i målet Ritter-Coulais uttryckligen hade förklarat att den övergav sin rättspraxis enligt domen i målet Werner, vilken var avgörande för generaladvokaten Légers bedömning. Se förslag till avgörande i målet Ritter-Coulais (ovan fotnot 22), punkt 5 och följande punkter. I stället nämnde domstolen inte domen i målet Werner med ett ord.

24 Dom av den 7 september 2006, i mål C-470/04, N. (REG 2006, s. I-7445), punkt 28.

25 Detta antyder generaladvokaten Geelhoed i sitt förslag till avgörande i målet Hartmann (ovan fotnot 18), punkt 37.

26 Domarna i målen Terhoeve (ovan fotnot 14), punkt 36, och Singh (ovan fotnot 17), punkt 15, samt dom av den 15 juni 2000 i mål C-302/98, Sehrer (REG 2000, s. I-4585), punkt 31.

27 Jämför domarna i målen Terhoeve (ovan fotnot 14), punkterna 37 och 39, och Sehrer (ovan fotnot 26), punkterna 32 och 33, samt dom av den 9 november 2006 i mål C-520/04, Turpeinen (REG 2006, s. I-10685), punkterna 14 och 15.

28 Förslag till avgörande i målet Hartmann (ovan fotnot 18), punkt 41. Samma anfördes redan av generaladvokaten Darmon i förslag till avgörande föredraget den 6 oktober 1992 i mål C-112/91, Werner, där domstolen meddelade dom den 26 januari 1993 (REG 1993, s. I-429), punkt 30.

29 Jämför exempelvis de avgöranden som nämns ovan i fotnot 17.

30 Domen i målet Knoors (ovan fotnot 17), punkt 24, och dom av den 31 mars 1993 i mål C-19/92, Kraus (REG 1993, s. I-1663; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-167), punkterna 15 och 16.

31 Så anser även generaladvokaten Geelhoed i sitt förslag till avgörande i målet Hartmann (ovan fotnot 18), punkt 50.

32 Dom av den 10 mars 1993 i mål C-111/91, kommissionen mot Luxemburg (REG 1993, s. I-817; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-35), punkt 21, och av den 12 maj 1998 i mål C-85/96, Martínez Sala (REG 1998, s. I-2691), punkt 27.

33 Jämför domen i målet kommissionen mot Luxemburg (ovan fotnot 32), punkt 20.

34 Jämför förslag till avgörande i målet Hosse (ovan fotnot 8), punkt 104.

35 Jämför domen i målet kommissionen mot Luxemburg (ovan fotnot 32), punkt 21.

36 Jämför förslag till avgörande i målet Hosse (ovan fotnot 8), punkt 104.

37 Dom av den 24 september 1998 i mål C-35/97, kommissionen mot Frankrike (REG 1998, s. I-5325), punkt 47.

38 Dom av den 27 mars 1985 i mål 122/84, Scrivner och Cole (REG 1985, s. 1027).

39 Domen i målet kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 37), punkt 35. Domen i målet Scrivner (ovan fotnot 38), punkt 21. I Eftadomstolens dom av den 3 maj 2006 i mål E-3/05, Eftas övervakningsmyndighet mot Norge (EFTA Court Report, s. 102), punkt 63, har domen i målet Scrivner felaktigt ansetts utgöra belägg för att förordning nr 1408/71 har företräde framför förordning nr 1612/68.

40 Så dock i generaladvokaten Geelhoeds förslag till avgörande i målet Hartmann (ovan fotnot 18), punkt 50, och Eftadomstolens dom i målet Eftas övervakningsmyndighet mot Norge (ovan fotnot 39), punkt 63.

41 Även i den franska versionen av artikel 42.2 i förordning nr 1612/68 används formuleringen Le present reglement ne porte pas atteinte aux dispositions prises conformément à l'article 51 du traité. Inte heller av den engelska versionen framgår att förordning nr 1408/71 har företräde: This Regulation shall not affect measures taken in accordance with Article 51 of the Treaty.

42 Se ovan punkt 30 i detta förslag till avgörande jämte hänvisningarna i fotnot 14.

43 Dom av den 28 april 1998 i mål C-158/96, Kohll (REG 1998, s. I-1931), punkt 25, och av den 16 maj 2006 i mål C-372/04, Watts (REG 2006, s. I-4325), punkt 47.

44 Domarna i målen Singh (ovan fotnot 17), punkt 16, Terhoeve (ovan fotnot 14), punkt 37, Sehrer (ovan fotnot 26), punkt 32, och Ritter-Coulais (ovan fotnot 13), punkt 33.

45 Jämför dom av den 9 november 2006 i mål C-346/05, Chateignier (REG 2006, s. I-10951), punkt 32 med hänvisning till domen i målet O'Flynn (ovan fotnot 14), punkt 19, och dom av den 23 mars 2004 i mål C-138/02, Collins (REG 2004, s. I-2703), punkt 66. Motsvarande när det gäller förhållandet mellan artikel 18 EG och förordning nr 1408/71: Dom av den 18 juli 2006 i mål C-406/04, De Cuyper (REG 2006, s. I-6947), punkt 40.

46 Domen i målet Snares (ovan fotnot 7), punkt 42. Se även dom av den 27 september 1988 i mål 313/86, Lenoir (REG 1988, s. 5391; svensk specialutgåva, volym 9, s. 683), punkt 16, och av den 31 maj 2001 i mål C-43/99, Leclere och Deaconescu (REG 2001, s. I-4265), punkt 32, samt domen i målet Kersbergen (ovan fotnot 2), punkt 33.

47 Dom av den 26 oktober 2006 i mål C-192/05, Tas-Hagen och Tas (REG 2006, s. I-10451), punkterna 34 och 35. Samma dessförinnan i dom av den 11 juli 2002 i mål C-224/98, D'Hoop (REG 2002, s. I-6191), punkt 38, domen i målet Collins (ovan fotnot 45), punkt 67, dom av den 15 mars 2005 i mål C-209/03, Bidar (REG 2005, s. I-2119), punkt 57, och domen i målet Ioannidis (ovan fotnot 11), punkt 30.

48 Rent faktiskt betalade D.P.W. Hendrix dock knappast någon skatt så länge hans lön inte ens nådde upp till den lagstadgade minimiinkomsten.

49 Domen i målet Snares (ovan fotnot 7), punkt 45.

50 Förslag till avgörande i målet Tas-Hagen (ovan fotnot 47), punkt 61.

51 Ovan fotnot 11.

52 1 skälen till förordning nr 1612/68 används benämningen Grenzarbeitnehmer, till skillnad från i förordning nr 1408/71. I andra språkversioner än tyska används samma benämning i båda förordningarna (exempelvis travailleur frontalier).

53 Se även domen i målet kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 37), punkt 40.

54 Domen i målet Meeusen (ovan fotnot 11), punkt 20. Se även dom av den 27 november 1997 i mål C-57/96, Meints (REG 1997, s. I-6689), punkt 49.

55 Domarna i målen Meeusen (ovan fotnot 11), punkterna 21 och 22, och Meints (ovan fotnot 54), punkt 50.

56 Dom av den 29 februari 1996 i mål C-193/94, Skanavi och Chryssanthakopoulos (REG 1996, s. I-929), punkt 22, av den 26 november 2002 i mål C-100/01, Oteiza Olazabal (REG 2002, s. I-10981), punkt 26, av den 6 februari 2003 i mål C-92/01, Stylianakis (REG 2003, s. I-1291), punkt 18, och av den 16 december 2004 i mål C-293/03, My (REG 2004, s. I-12013), punkt 33, samt domen i målet Ioannidis (ovan fotnot 11), punkt 37.