lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 20 oktober 2009

CELEX
62008CC0480
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: tyska.

2 Appellationsdomstolen för England och Wales (civilrättsavdelningen).

3 Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33).

4 Dom av den 17 september 2002 i mål C-413/99, Baumbast och R (REG 2002, s. I-7091).

5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, s. 77, rättelse i EUT L 229, 2004, s. 35, och i EUT L 204, 2007, s. 28).

6 Se förslaget till avgörande av generaladvokaten Mazák i detta mål som föredras i dag.

7 Se artikel 38.1 i direktiv 2004/38, där det föreskrivs att artiklarna 10 och 11 i förordning (EEG) nr 1612/68 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 30 april 2006.

8 Housing Act 1996 (c. 52), i svensk översättning: 1996 års lag om boende.

9 Denna bestämmelse återfinns i chapter 7 i Housing Act 1996, under rubriken Homelessness (bostadslöshet).

10 Allocation of Housing and Homelessness (Eligibility) (England) Regulations 2006 (s. I. 2006, nr 1294), i svensk översättning: regeringsbeslut av år 2006 om tilldelning av boende och om villkor för åtgärder mot bostadslöshet i England.

11 Utlänningar som är föremål för invandringskontroll har principiellt inte någon rätt till bistånd i form av boende (Section 185(2) i Housing Act 1996), såvida de inte tillhör de kategorier av personer som definieras i regulation 5 i Eligibility Regulations.

12 Dessutom nämns även kategorin medborgare i samväldet som har rätt att uppehålla sig i Förenade kungariket i beslutet om att begära förhandsavgörande.

13 Regulation 6(1) i Eligibility Regulations.

14 Regeringsbeslut från år 2006 om invandring från Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (s. I. 2006, nr 1003).

15 I begäran om förhandsavgörande anges inte huruvida Maria Teixeiras make var yrkesverksam i Förenade kungariket vid denna tidpunkt.

16 Vauxhalls utbildningscentrum.

17 Stadsdelen Lambeth i London. Stadsdelen är i egenskap av lokal förvaltningsmyndighet ansvarig för bostadssektorn.

18 County Court ogillade Maria Teixeiras talan genom dom av den 16 november 2007.

19 Underrätten i London Lambeth.

20 Maria Teixeira hänvisar i detta sammanhang till domen i målet Baumbast och R (ovan fotnot 4).

21 Den muntliga förhandlingen hölls den 2 september 2009 i omedelbar anslutning till förhandlingen i målet Ibrahim (C-310/08).

22 Den portugisiska regeringen presumerar emellertid att det föreligger en permanent uppehållsrätt enligt artikel 16 i direktiv 2004/38 och baserar sina ståndpunkter på detta antagande.

23 Fråga 2 a.

24 Se, för ett liknande resonemang, Irlands argument i målet Ibrahim (C-310/08).

25 Som rättslig grund för en sådan bosättning kom tidigare särskilt artikel 10.1 a i förordning nr 1612/68 i fråga. Denna bestämmelse har numera ersatts av artikel 7.1 d jämförd med artikel 7.1 a och med artikel 2.2 c i direktiv 2004/38.

26 Dom av den 21 juni 1988 i mål 197/86, Brown (REG 1988, s. 3205; svensk specialutgåva, volym 9, s. 489), punkt 30, och av den i mål C-7/94, Gaal (REG 1995, s. I-1031), punkt 27.

27 Dom av den 15 mars 1989 i de förenade målen 389/87 och 390/87, Echternach och Moritz (REG 1989, s. 723), punkt 23, och domen i målet Baumbast och R (ovan fotnot 4), punkterna 63 och 69.

28 Denna bestämmelse har ersatts av artikel 7.1 d och artikel 2.2.c i direktiv 2004/38.

29 Domen i målet Gaal (ovan fotnot 26), punkterna 20–23. Se även mitt förslag till avgörande av den 25 maj 2004 i mål C-302/02, Laurin Effing, där domstolen meddelade dom den (REG 2005, s. I-553), punkt 58.

30 Se exempelvis de faktiska förhållandena som låg till grund för domen i de förenade målen Echternach och Moritz (ovan fotnot 27, avseende domen i målet Moritz).

31 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Baumbast och R (ovan fotnot 4), punkt 63. Se även punkterna 84 och 85 i förslaget till avgörande av generaladvokaten Geelhoed av den 5 juli 2001 i detta mål samt mitt förslag till avgörande i målet Laurin Effing (ovan fotnot 29), punkt 55.

32 Domen i målet Baumbast och R (ovan fotnot 4), punkt 74. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 december 2007 i mål C-291/05, Eind (REG 2007, s. I-10719), punkt 43.

33 Se femte skälet i förordning nr 1612/68 samt dom av den 3 juli 1974 i mål 9/74, Casagrande (REG 1974, s. 773; svensk specialutgåva, volym 2, s. 337), punkt 3, domen i de förenade målen Echternach och Moritz (ovan fotnot 27), punkterna 20–21, dom av den i mål C-308/89, di Leo (REG 1990, s. I-4185), punkt 13, och domen i målet Baumbast och R (ovan fotnot 4), punkt 50. Se, för ett liknande resonemang, skäl 5 i direktiv 2004/38.

34 Domen i de förenade målen Echternach och Moritz (ovan fotnot 27), punkt 21, och domen i målet Baumbast och R (ovan fotnot 4), punkt 51.

35 Domen i målet Baumbast och R (ovan fotnot 4), punkterna 52 och 53, se även punkt 90 i förslaget till avgörande av generaladvokaten Geelhoed i detta mål.

36 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Gaal (ovan fotnot 26), punkterna 21–23 och 25.

37 Se, särskilt, domen i de förenade målen Echternach och Moritz (ovan fotnot 27), i målet Gaal (ovan fotnot 26), och i målet Baumbast och R (ovan fotnot 4).

38 Se särskilt den rättspraxis som har anförts i fotnot 37 ovan.

39 Punkterna 38–45 i detta förslag till avgörande.

40 Skälen 3 och 4 i direktiv 2004/38.

41 Artikel 3.1 jämförd med artikel 1 i direktiv 2004/38.

42 Se dom av den 19 oktober 2004 i mål C-200/02, Zhu och Chen (REG 2004, s. I-9925).

43 Se dom av den 7 juli 1992 i mål C-370/90, Singh (REG 1992, s. I-4265), och domen i målet Eind (ovan fotnot 32).

44 Barn till unionsmedborgare kan i första hand göra gällande en uppehållsrätt som familjemedlemmar enligt artikel 7.1 d jämförd med artikel 2.2 c i direktiv 2004/38. Dessutom kan barnen erhålla rätt till permanent uppehåll enligt artikel 16 i direktiv 2004/38.

45 Genom denna bestämmelse skulle en del av domstolens hittillsvarande rättspraxis kodifieras. Se förslag av den 23 maj 2001 till Europaparlamentets och rådets direktiv om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (KOM(2001)0257, EGT C 270 E, s. 150), som ändrats genom förslag av den till Europaparlamentets och rådets direktiv om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (KOM(2003)0199).

46 Se artikel 2.2 c i direktiv 2004/38.

47 Domen i målet Gaal (ovan fotnot 26), punkterna 20–23 och 25.

48 Domen i målet Baumbast och R (ovan fotnot 4), punkterna 63 och 75.

49 Dom av den 25 juli 2008 i mål C-127/08, Metock m.fl. (REG 2009, s. I-6241), punkt 59.

50 Domen i målet Baumbast och R (ovan fotnot 4), punkt 75.

51 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Baumbast och R (ovan fotnot 4), punkt 71, samt domen i målet Zhu och Chen (ovan fotnot 42), punkt 45. Sistnämnda dom rörde dock uppehållsrätt enligt artikel 18.1 EG.

52 Domen i målet Baumbast och R (ovan fotnot 4), punkt 75.

53 Domen i målet Baumbast och R (ovan fotnot 4), punkterna 68 och 72. Se, för ett liknande resonemang, även om det där var fråga om ett något annorlunda sammanhang, dom av den 11 juli 2002 i mål C-60/00, Carpenter (REG 2002, s. I-6279), punkterna 38, 41 och 42, av den i mål C-459/99, MRAX (REG 2002, s. I-6591), punkterna 53 och 61, domen i målet Eind (ovan fotnot 32), punkt 44, och i målet Metock (ovan fotnot 49), punkterna 56 och 62.

54 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (undertecknad i Rom den 4 november 1950). Även om denna konvention inte säkerställer några rättigheter i sig för utlänningar att resa in och vistas i ett bestämt land, kan det utgöra ett ingrepp i rätten till skydd för familjelivet som skyddas i artikel 8.1 i konventionen när en person nekas inresa eller vistelse i en stat i vilken dennes nära anhöriga bor, se Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheternas dom av den , Moustaquim mot Belgien (serie A nr 193, s. 18, § 36), av den , Boultif mot Schweiz (Recueil des arrêts et décisions 2001-IX, § 39), och av den , Radovanovic mot Österrike (nr 42703/98, § 30). Europeiska gemenskapernas domstol har i sin tur på Europeiska unionens vägnar erkänt att rätten att bo tillsammans med sina nära anhöriga medför skyldigheter för medlemsstaterna som kan vara negativa, när en av medlemsstaterna är skyldig att inte utvisa en person, eller positiva, när medlemsstaten är skyldig att tillåta inresa och vistelse för en person på dess territorium (dom av den i mål C-540/03, parlamentet mot rådet, familjåterförening, REG 2006, s. I-5769, punkt 52).

55 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tillkännagavs till att börja med högtidligt den 7 december 2000 i Nice (EGT C 364, 2000, s. 1) och därefter ännu en gång den i Strasbourg (EUT C 303, 2007, s. 1). Den har visserligen inte någon bindande rättsverkan i sig som kan jämföras med primärrätten, men som kunskapskälla om rätten ger den upplysning om de gemenskapsrättsligt garanterade grundläggande rättigheterna, särskilt som en gemenskapsrättsakt uttryckligen hänvisar till stadgan. Se domen i målet familjåterförening (ovan fotnot 54), punkt 38, och punkt 108 i mitt förslag till avgörande av den i detta mål samt dom av den i mål C-432/05, Unibet (REG 2007, s. I-2271), punkt 37. I skäl 31 i direktiv 2004/38 hänvisas till stadgan om de grundläggande rättigheterna.

56 Domen i målet Baumbast och R (ovan fotnot 4), punkterna 68 och 73. Se även punkterna 91 och 92 i förslaget till avgörande av generaladvokaten Geelhoed i detta mål.

57 Domen i målet Baumbast och R (ovan fotnot 4), punkt 68 jämförd med punkterna 50–52.

58 Fråga 2 b.

59 Self-sufficient på engelska.

60 Domen i målet Baumbast och R (ovan fotnot 4), punkt 74.

61 Domen i de förenade målen Echternach och Moritz (ovan fotnot 27), punkterna 2, 32 och 35 samt avsnitt I.1 i förhandlingsrapporten. Se, för ett liknande resonemang, domen i målet di Leo (ovan fotnot 33), punkt 9, och i målet Gaal (ovan fotnot 26), punkterna 19 och 25.

62 Domen i målet Baumbast och R (ovan fotnot 4), punkterna 19 och 87–94. Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Zhu och Chen (ovan fotnot 42), punkterna 13 och 27–33.

63 Se domen i målet Baumbast och R (ovan fotnot 4), punkterna 47–63 och 68–75.

64 Dessa sociala förmåner omfattar exempelvis ersättning till släktingar i närmast föregående led, se dom av den 12 juli 1984 i mål 261/83, Castelli (REG 1984, s. 3199; svensk specialutgåva, volym 7, s. 671), punkt 12, av den i mål 157/84, Frascogna (REG 1985, s. 1739), punkterna 21–25, och av den i mål 256/86, Frascogna (REG 1987, s. 3431), punkterna 6–9.

65 Se domen i de förenade målen Echternach och Moritz (ovan fotnot 27), punkt 34, i målet di Leo (ovan fotnot 33), punkterna 14 och 15, och i målet Gaal (ovan fotnot 26), punkt 30.

66 Se artikel 1.1 i rådets direktiv 90/364/EEG av den 28 juni 1990 om rätt till bosättning (EGT L 180, s. 26; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 58), artikel 1.1 i rådets direktiv 90/365/EEG av den om rätt till bosättning för anställda och egna företagare som inte längre är yrkesverksamma (EGT L 180, s. 28; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 60) samt artikel 1 i rådets direktiv 93/96/EEG av den om studenters rätt till bosättning (EGT L 317, s. 59).

67 Se ovan punkt 56 i detta förslag till avgörande.

68 Skäl 3 i direktiv 2004/38.

69 Domen i målet Metock (ovan fotnot 49), punkt 59.

70 Se punkt 71 i detta förslag till avgörande.

71 Se artikel 12.2 andra stycket och artikel 13.2 andra stycket i direktiv 2004/38. Detsamma gäller för artikel 12.1 andra stycket och artikel 13.1 andra stycket i den mån de är tillämpliga tillsammans med artikel 7.1 b eller artikel 7.1 c i direktiv 2004/38.

72 Dom av den 20 september 2001 i mål C-184/99, Grzelczyk (REG 2001, s. I-6193), punkt 44. Se även domen i målet Baumbast och R (ovan fotnot 4), punkterna 91–93, och av den i mål C-456/02, Trojani (REG 2004, s. I-7573), punkterna 34 och 45.

73 Skäl 10 i direktiv 2004/38.

74 Dom av den 9 mars 1999 i mål C-212/97, Centros (REG 1999, s. I-1459), punkt 24 och där angiven rättspraxis. Se dessutom domen i målet Singh (ovan fotnot 43), punkt 24, av den i mål 39/86, Lair (REG 1988, s. 3161; svensk specialutgåva, volym 9, s. 475), punkt 43, och av den i mål C-413/01, Ninni-Orasche (REG 2003, s. I-13187), punkt 36.

75 Se domen i målet Metock (ovan fotnot 49), punkt 75.

76 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Lair (ovan fotnot 74), punkt 43, och dom av den 23 september 2003 i mål C-109/01, Akrich (REG 2003, s. I-9607), punkt 55. Se även, avseende skatterätt, dom av den i mål C-478/98, kommissionen mot Belgien (REG 2000, s. I-7587), punkt 45, och av den i mål C-196/04, Cadbury Schweppes och Cadbury Schweppes Overseas (REG 2006, s. I-7995), punkterna 36 och 37.

77 Förenade kungarikets regering hävdar att Maria Teixeira en gång avbröt sin vistelse för några månader utan att det finns något stöd för detta påstående i begäran om förhandsavgörande. Maria Teixeiras långvariga vistelse i Förenade kungariket kan inte ifrågasättas på grund av ett sådant kortvarigt avbrott. Se i detta avseende lagstiftarens värdering i artikel 16.3 i direktiv 2004/38.

78 Fråga 2 c.

79 Domen i målet Baumbast och R (ovan fotnot 4), punkt 74.

80 Se ovan punkterna 43 och 44 i detta förslag till avgörande.

81 Domen i målet Baumbast och R (ovan fotnot 4), punkt 63. Se, för ett liknande resonemang, redan domen i målet Brown (ovan fotnot 26), punkt 30.

82 För en definition av begreppet arbetstagare, se domstolens fasta rättspraxis, bland annat dom av den 23 mars 2004 i mål C-138/02, Collins (REG 2004, s. I-2703), punkt 26, domen i målet Trojani (ovan fotnot 72), punkt 15, dom av den i mål C-213/05, Geven (REG 2007, s. I-6347), punkt 16, och av den i förenade målen C-22/08 och C-23/08, Vatsouras och Koupatanze (REG 2009, s. I-4585), punkt 26.

83 Se punkterna 58–62 i detta förslag till avgörande.

84 Fråga 2 d.

85 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Gaal (ovan fotnot 26), punkt 25. Se även domen i de förenade målen Echternach och Moritz (ovan fotnot 27), där det framgår av förhandlingsrapporten i detta mål att de båda berörda studenterna var äldre än 18 år.

86 Se ovan punkterna 43 och 44 i detta förslag till avgörande.

87 Domen i målet Gaal (ovan fotnot 26), punkt 24. Även i målet di Leo handlade det om högskolestudier (ovan fotnot 33), punkt 4.

88 Se ovan punkt 61 i detta förslag till avgörande.

89 Se ovan punkt 59 i detta förslag till avgörande samt, för ett liknande resonemang, även förslaget till avgörande av generaladvokaten Geelhoed i målet Baumbast och R (ovan fotnot 4), punkt 94 sista meningen.

90 Visserligen kan artikel 10.1 a i förordning nr 1612/68 respektive artikel 2.2 c i direktiv 2004/38 inte tillämpas på föreliggande fall, eftersom det inte rör barnets uppehållsrätt hos föräldern utan den härledda uppehållsrätten för föräldern hos sitt barn. Likväl kan man av den värdering som kommer till uttryck i denna bestämmelse dra slutsatsen att gemenskapslagstiftaren inte vare sig 1968 eller 2004 avsåg att slå fast någon strikt åldersgräns i uppehållsrättsligt avseende som nödvändigtvis skulle sammanfalla med att barnet blir myndigt.

91 Se i detta avseende punkterna 34–63 och 64–86 i detta förslag till avgörande.

92 Dom av den 5 december 1973 i mål 143/73, SOPAD (REG 1973, s. 1433), punkt 8, av den i mål C-162/00, Pokrzeptowicz-Meyer (REG 2002, s. I-1049), punkt 50, och av den i mål C-334/07 P, kommissionen mot Freistaat Sachsen (REG 2008, s. I-9465), punkt 43.

93 Se punkterna 64–86 i detta förslag till avgörande.

94 Även det av Förenade kungariket hävdade avbrottet på några månader i Maria Teixeiras uppehåll skulle, om det visade sig vara riktigt, sakna relevans enligt artikel 16.3 i direktiv 2004/38.

95 Artikel 1 i direktiv 90/364 respektive artikel 7.1 b i direktiv 2004/38.

96 Artikel 10.1 a i förordning nr 1612/68 respektive artikel 7.1 d jämförd med artikel 7.1 a och artikel 2.2 a i direktiv 2004/38.

97 Skäl 17 i direktiv 2004/38.

98 I artikel 16.1 andra meningen i direktiv 2004/38 föreskrivs att rätten till permanent uppehåll inte ska vara underkastad villkoren i kapitel III i direktivet. I artikel 16.4 i direktivet tilläggs att en rätt till permanent uppehåll som har förvärvats endast kan gå förlorad genom en frånvaro i mer än två på varandra följande år.

99 Dom av den 6 oktober 2009 i mål C-123/08, Woltzenburg (REG 2009, s. I-9621), punkterna 49–51, särskilt punkt 51. Se även artikel 19 i direktiv 2004/38,

100 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 5 oktober 1988 i mål 247/86, Alsatel (REG 1988, s. 5987), punkterna 7 och 8.

101 Om Maria Teixeira skulle ha uppehållsrätt enligt gemenskapsrätten kan hon dessutom åberopa en rätt till likabehandling enligt artikel 24 i direktiv 2004/38.

102 Domen i målet Trojani (ovan fotnot 72), punkterna 39–45.