Förslag till avgörande av generaladvokat Pedro Cruz Villalón föredraget den 22 maj 2014
1 Originalspråk: spanska.
2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, s. 10–19).
3 Serien Suske en Wiske skapades år 1945 och är välkänd inom hela det nederländska språkområdet.
4 Enligt artikel 6 bis.1 i Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk får upphovsmannen motsätta sig varje förvrängning, förvanskning eller annan ändring av verket som kan skada hans anseende. Beträffande ideella rättigheter, se Grosheide, W., Moral rights, i: Derclaye, E., Research Handbook on the Future of EU Copyright, Cheltenham: Edward Elgar, 2009, s. 242–266, och von Lewinski, S., International Copyright Law and Policy, Oxford: OUP 2008, s. 133–137.
5 Padawan (C‑467/08, EU:C:2010:620), punkt 32; Ekro (327/82, EU:C:1984:11), punkt 11; SENA (C‑245/00, EU:C:2003:68), punkt 23; A (C‑523/07, EU:C:2009:225), punkt 34.
6 Padawan (EU:C:2010:620), punkt 36.
7 Painer (C‑145/10, EU:C:2011:239), punkterna 101–103; SENA (EU:C:2003:68), punkt 38; kommissionen/Belgien (C‑433/02, EU:C:2003:567), punkt 19.
8 Beslut Infopaq International (C‑302/10, EU:C:2012:16), punkt 27; Painer (C‑145/10, EU:C:2011:798), punkt 109; Infopaq International (C‑5/08, EU:C:2009:465), punkterna 56 och 57; Football Association Premier League m.fl. (C‑403/08 och C‑429/08, EU:C:2011:631), punkt 162; Luksan (C‑277/10, EU:C:2012:65), punkt 101.
9 Europeiska unionens råd, Position commune arrêtée par le Conseil en vue de l’adoption de la directive du Parlement européen et du Conseil sur l’harmonisation de certains aspects du droit d’auteur et des droits voisins dans la société de l’information, 9512/1/00 REV 1 ADD 1, Rn. 35.
10 Painer (EU:C:2011:798), punkterna 100 och 101.
11 Football Association Premier League m.fl. (EU:C:2011:631), punkt 163.
12 Probst (C‑119/12, EU:C:2012:748), punkt 20; Content Services (C‑49/11, EU:C:2012:419), punkt 32.
13 1. Satirbild där någons anletsdrag och utseende förvrängs. 2. Konstverk som förlöjligar eller driver med den som utgör förebild för verket. Real Academia Española, Diccionario de la Lengua Española, Pozuelo de Alarcón, Espasa Calpe, 22 uppl. 2001. Jag tar här och fortsättningsvis inte upp definitioner inom musikens område.
14 Efterbildning eller plagiat som består i att man tar vissa kännetecknande delar av en konstnärs verk och kombinerar dem på ett sådant sätt det ger intryck av att vara ett självständigt alster. Real Academia Española, Diccionario de la Lengua Española, Pozuelo de Alarcón, Espasa Calpe, 22 uppl. 2001.
15 Real Academia Española, Diccionario de la Lengua Española, Pozuelo de Alarcón, Espasa Calpe, 22 uppl. 2001. Jag bortser från de betydelser som är förknippade med musik.
16 Rey-Debove, J. och Rey, A. (red.), Le Nouveau Petit Robert, Paris, Dictionnaires le Robert, 1993.
17 Dudenredaktion, Duden, Mannheim, Dudenverlag, 25 uppl. 2010.
18 Van Dale online, www.vandale.nl.
19 Brown, L. (red.), Shorter Oxford English Dictionary, Oxford, OUP 6 uppl. 2007.
20 Ett ursprung som är gemensamt för alla språkversioner av direktivet. På bulgariska: пародията, på tjeckiska: parodie, på danska: parodi, på tyska: Parodien, på estniska: paroodias, på grekiska: παρωδία, på engelska: parody, på franska: parodie, på kroatiska: parodije, på italienska: parodia, på lettiska: parodijās, på litauiska: parodijai, på ungerska: paródia, på maltesiska: parodija, på nederländska: parodieën, på polska: parodii, på portugisiska: paródia, på rumänska: parodierii, på slovakiska: paródie, på slovenska: parodije, på finska: parodiassa, på svenska: parodi.
21 Ordet förekommer i Aristoteles Poetiken: Aristoteles, Poetiken (García Bacca, J. övers. och red.), Mexiko, UNAM, 1946, 1448 a.
22 För jämförande studier av undantaget, se Mauch, K., Die rechtliche Beurteilung von Parodien im nationalen Urheberrecht der Mitgliedstaaten der EU, Frankfurt am Main, Peter Lang, 2003; Mendis, D., och Kretschmer, M., The Treatment of Parodies under Copyright Law in Seven Jurisdictions, Newport, Intellectual Property Office, 2013/23; Ruijsenaars, H., Comic-Figuren und Parodien: Ein Urheberrechtlicher Streifzug – Teil II: Beurteilungskriterien für die zulässige Parodie, GRUR Int 1993, 918.
23 I vissa medlemsstaters rättspraxis har det utvecklats kriterier beträffande detta, även om det i själva lagstiftningen inte föreskrivs något undantag för parodier. Så är fallet med Tyskland, där frågan har aktualiserats i anslutning till 24 § Urheberrechtsgesetz.
24 I Spanien: artikel 39 i kungligt lagstiftningsdekret (Real Decreto Legislativo) 1/1996, av den 12 april (RCL 1996, 1382), AP de Barcelona (avdelning 15), 10 oktober 2003, 654/2001; AP de Madrid (avdelning 13), 2 februari 2000, 280/1998; I Frankrike: Cour de Cassation (1re Ch. Civ.) 12 januari 1988, RIDA 1988, 137, 98, Cour de Cassation (1re Ch. Civ.) 27 mars 1990, Bull civ I No 75, s. 54, Cour d’Appel de Paris (1re Ch.) 11 maj 1993, RIDA 1993, 157, 340, Cour d’Appel de Versailles (1re Ch.) 17 mars 1994, RIDA 1995, avr., 350, Cour d’Appel de Paris (1re Ch.) 25 januari 2012, S.A. Editrice du Monde / Société Messagerie Lyonnaise de Presse, Société Sonora Media, TGI Paris (3ème Ch.), 13 februari 2001, SNC Prisma Presse et EURL Femme / Charles V. och Association Apodeline.
25 BGH GRUR 1994, 206 – Alcolix, BGH GRUR 1994, 191, 193 – Asterix-Persiflagen, BGH NJW 2003, 3633, 3635 – Gies-Adler; BGH GRUR 2000, 703, 704 – Mattscheibe.
26 BGH GRUR 1971, 588, 589–590 – Disney Parodie. I senare praxis har BGH uttryckligen avfärdat detta kriterium. BGH GRUR 2000, 703, 704 – Mattscheibe.
27 Se exempelvis BGH NJW 1958 – Sherlock Holmes; BGH NJW 1971, 2169, 2171 – Disney-Parodie; Cour d’Appel de Paris (2ème Ch.) 18 februari 2011, 09/19272; AP de Barcelona (avdelning 15), 10 oktober 2003, 654/2001. Hess, G., Urheberrechtsprobleme der Parodie, Baden-Baden, Nomos, 1993, s. 134.
28 Iakttagandet av de grundläggande rättigheterna utgör en integrerad del av de allmänna rättsprinciper vars upprätthållande domstolen skall säkerställa. Respekten för dessa rättigheter är visserligen grundad på medlemsstaternas gemensamma författningsmässiga traditioner, men skall säkerställas inom ramen för gemenskapens struktur och mål. Internationale Handelsgesellschaft (11/70, EU:C:1970:114), punkt 4; se Stauder (29/69, EU:C:1969:57), punkt 7; Nold (4/73, EU:C:1974:51), punkt 13; Jfr. Bryde, B.-O., The ECJ’s fundamental rights jurisprudence – a milestone in transnational constitutionalism, i Poiares Maduro, M., och Azoulai, L. (red.), The Past and Future of EU Law, Oxford, Hart, 2010, s. 119; Kumm, M., Internationale Handelsgesellschaft, Nold and the New Human Rights Paradigm, i: Ibid., s. 106.
29 Kopplingen mellan de grundläggande rättigheterna och kategorin allmänna principer i en viss rättsordning, som är så karaktäristisk för de grundläggande rättigheternas principer i unionen, flätas spontant samman med en viss syn på de grundläggande rättigheterna som kan anses ingå i medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner, till vilka det även hänvisas i artikel 6.3 FEU. Enligt denna uppfattning, som är vida spridd i medlemsstaterna om än med en helt annan räckvidd, sträcker de grundläggande rättigheterna sig bortom sin i grunden subjektiva dimension och bidrar till att styra synen på rättsordningen som helhet. Jfr. Wahl, R., Lüth und die Folgen, i: Henne, T., och Riedlinger, A. (red.), Das Lüth-Urteil aus (rechts‑)historischer Sicht, Berlin, BWV, 2005, s. 371; Wahl, R., Die objektiv-rechtliche Dimension der Grundrechte im internationalen Vergleich, i: Merten, D., och Papier, H.-J. (red.), Handbuch der Grundrechte. Band I, Heidelberg, C. F. Müller, 2004, s. 745.
30 Kommissionen/Strack (C‑579/12 RX II, EU:C:2013:570), punkt 40; McDonagh (C‑12/11, EU:C:2013:43), punkt 44; Ordre des barreaux francophones et germanophone m.fl. (C‑305/05, EU:C:2007:383), punkterna 28 och 29; Klensch m.fl. (201/85 och 202/85, EU:C:1986:439), punkt 21; kommissionen/rådet (218/82, EU:C:1983:369), punkt 15.
31 Alemo-Herron m.fl. (C‑426/11, EU:C:2013:521), punkt 30; Werhof (C‑499/04, EU:C:2006:168) punkterna 31–33. Se även generaladvokaten Trstenjaks förslag till avgörande i målet Dominguez (C‑282/10, EU:C:2011:559) punkt 83; generaladvokaten Poiares Maduros förslag till avgörande i målet The International Transport Workers’ Federation och The Finnish Seamen’s Union (C‑438/05, EU:C:2007:292) punkterna 29–44.
32 Se Promusicae (C‑275/06, EU:C:2008:54), punkt 68; Lindqvist (C‑101/01, EU:C:2003:596), punkterna 84–87 samt skäl 31 och 3 i direktivet.
33 Åkerberg Fransson (C‑617/10, EU:C:2013:105), punkt 21.
34 Connolly/kommissionen (C‑274/99 P, EU:C:2001:127), punkt 39; kommissionen/Cwik (C‑340/00 P, EU:C:2001:701), punkt 18; Europadomstolen, Handyside mot Förenade kungariket, 7 december 1976, serie A nr 24, punkt 49; Europadomstolen, Vogt mot Tyskland, 26 september 1995, serie A nr 323, punkt 52.
35 Se Handyside mot Förenade kungariket, 7 december 1976, serie A nr 24, punkt 49; Soulas m.fl. mot Frankrike, 10 juli 2008, nr 15948/03, punkt 35; Le Pen mot Frankrike, 20 april 2010, 18788/09; Grabenwarter, C., European Convention on Human Rights, München, C. H. Beck, 2014, artikel 10, punkt 28.
36 Schmidberger (C‑112/00, EU:C:2003:333), punkt 79; Vereinigte Familiapress Zeitungsverlags- und vertriebs GmbH (C‑368/95, EU:C:1997:325), punkt 26, se även artikel 10 i Europakonventionen.
37 Häberle, P., Europäische Rechtskultur, Baden-Baden, Nomos, 1994.
38 Rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen (EUT L 328, s. 55).
39 Se, exempelvis, dom meddelad av Tribunal Constitucional de España, STC 214/1991, den 11 november 1991 (Violeta Friedman) och STC 176/1995, av den 11 december 1995 (Hitler=SS).
40 Se Curtin, D M, Civil Society and the European Union: Opening Spaces for Deliberative Democracy? i European University Institute (red.), Collected Courses of the Academy of European Law 1996 Volume VII Book 1, Haag, Kluwer, 1999, s. 185.
41 Omega (C‑36/02, EU:C:2004:614) punkt 34.