Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott av den 12 mars 2015

1 Originalspråk: tyska.

2 Förslag till avgörande i målet Belov (C‑394/11, REU, EU:C:2012:585).

3 När det gäller begäran om förhandsavgörande i målet Belov (C‑394/11, REU, EU:C:2013:48) förklarade sig domstolen i det målet vara obehörig, eftersom den fann att det hänskjutande organet inte var en domstol i den mening som avses i artikel 267 FEUF.

4 Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, s. 22).

5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och om upphävande av rådets direktiv 93/76/EEG (EUT L 114, s. 64). Även om det direktivet upphävdes och ersattes av direktiv 2012/27/EU (EUT L 315, s. 1) med verkan från den 4 juni 2014, är det fortfarande tillämpligt på det aktuella fallet i tidsmässigt hänseende, eftersom KZD:s beslut meddelades före den 4 juni 2014.

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (EUT L 211, s. 55).

7 Zakon za zashtita ot diskriminatsia.

8 Zakon za energetikata.

9 Nedan kallat CHEZ.

10 Enligt Anelia Georgieva Nikolovas egna uppgifter i hennes skriftliga yttrande i förfarandet vid domstolen.

11 I begäran om förhandsavgörande talas det – med formuleringen i artikel 120 ZE som förebild – om kommersiella mätinstrument för avläsning av elkonsumenternas elförbrukning. I det följande kommer jag dock för enkelhetens skull att använda det betydligt vanligare begreppet elmätare, vilket också används i unionsrätten – till exempel i flera språkversioner av direktiv 2006/32.

12 Nedan också kallad den omtvistade praxisen.

13 Komisia za zashtita ot diskriminatsia.

14 På rättegångsspråket: narodnost (народност).

15 Bulgariens högsta förvaltningsdomstol.

16 Förvaltningsdomstol i staden Sofia.

17 Darzhavna komisia po energiyno i vodno regulirane.

18 Se mitt förslag till avgörande i målet Belov (C‑394/11, REU, EU:C:2012:585, punkterna 59–65).

19 Se mitt förslag till avgörande i målet Belov (C‑394/11, EU:C:2012:585, punkt 66).

20 Europadomstolens dom av den 13 november 2007, D. H. m.fl. mot Republiken Tjeckien (klagomål nr 57325/00, Recueil des arrêts et décisions 2007-IV, punkt 182, jämförd med punkt 175).

21 Artikel 21.1 i stadgan om de grundläggande rättigheterna är bland annat påverkad av artikel 14 i Europakonventionen. I den mån den överensstämmer med artikel 14 i Europakonventionen ska den tillämpas i enlighet med denna (Förklaringar till stadgan om de grundläggande rättigheterna, EUT C 303, 2007, s. 17 [24]; dessa förklaringar avfattades som en vägledning för tolkningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna, och enligt artikel 6.1 tredje stycket FEU, jämförd med artikel 52.7 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, ska både unionsdomstolarna och medlemsstaternas domstolar ta vederbörlig hänsyn till dessa).

22 Fast rättspraxis; se till exempel dom Gauchard (20/87, REG, EU:C:1987:532, punkt 5), dom Feryn (C‑54/07, REG, EU:C:2008:397, punkt 19), dom MOTOE (C‑49/07, REG, EU:C:2008:376, punkt 30) och dom Asociaţia Accept (C‑81/12, REU, EU:C:2013:275, punkterna 41–43).

23 Se, för ett liknande resonemang, Allmän rekommendation VIII om tolkningen och tillämpningen av artiklarna 1.1 och 4 i den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (General Recommendation VIII concerning the interpretation and application of Article 1, paragraphs 1 and 4 of the International Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination) (UNTS, volym 660, s. 195), offentliggjord den 23 augusti 1990 av Förenta nationernas kommitté för avskaffande av rasdiskriminering (Committee on the Elimination of Racial Discrimination (CERD)). Enligt denna rekommendation ska den berörda personens egen bedömning läggas till grund för att klassificera enskilda individer som tillhörande en viss ras eller befolkningsgrupp, om det inte finns något som talar emot detta.

24 Av de olika språkversioner av artikel 2.2 i direktiv 2000/43 som jag har jämfört är det bara den tyska (aufgrund ihrer Rasse oder ethnischen Herkunft), den italienska (a causa della sua razza od origine etnica) och den kroatiska (zbog njezina rasnog ili etničkog podrijetla) som i punkt a innehåller det kursiverade possessivpronomenet; det förhåller sig annorlunda med den bulgariska versionen av den nämnda bestämmelsen (въз основа на расов признак или етнически произход), den tjeckiska (z důvodu rasy nebo etnického původu), den spanska (por motivos de origen racial o étnico), den estniska (rassilise või etnilise päritolu tõttu), den grekiska (για λόγους φυλετικής ή εθνοτικής καταγωγής), den engelska (on grounds of racial or ethnic origin), den franska (pour des raisons de race ou d’origine ethnique), den ungerska (faji vagy etnikai alapon), den nederländska (op grond van ras of etnische afstamming), den polska (ze względu na pochodzenie rasowe lub etniczne), den portugisiska (em razão da origem racial ou étnica), den slovakiska (z dôvodu rasy alebo etnického pôvodu) och den svenska versionen (på grund av ras eller etniskt ursprung).

25 Dom Runevič-Vardyn och Wardyn (C‑391/09, REU, EU:C:2011:291, punkt 43).

26 Dom Coleman (C‑303/06, REG, EU:C:2008:415, särskilt punkterna 50 och 51); se dessutom, beträffande begreppet discrimination par association, generaladvokaten Poiares Maduros förslag till avgörande i det målet (EU:C:2008:61, särskilt punkterna 4 och 5).

27 Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, s. 16, och rättelse i EGT L 2, 2001, s. 42).

28 Se återigen dom Runevič-Vardyn och Wardyn (C‑391/09, EU:C:2011:291, punkt 43).

29 Dom Coleman (C‑303/06, REG, EU:C:2008:415, punkterna 24–26 och 59).

30 Se mitt resonemang i punkterna 69–139 nedan.

31 På denna punkt – men bara denna – liknar det aktuella fallet de faktiska omständigheterna i målen Feryn (C‑54/07, EU:C:2008:397, punkterna 23–26) och Asociaţia Accept (C‑81/12, EU:C:2013:275, punkt 49), i vilka domstolen också tog fasta på en miljö som kännetecknades av diskriminering (i det fallet beträffande potentiella arbetsgivares anställningspolicy).

32 Frågan huruvida enbart indirekt särbehandling kan vara grund för att fastslå att en person utsätts för diskriminering på grund av anknytning behandlar jag i punkterna 102–109 nedan.

33 Skäl 16 i direktiv 2000/43.

34 Se även, beträffande åldersdiskriminering, mitt förslag till avgörande i målet Andersen (C‑499/08, EU:C:2010:248, punkt 31).

35 Skäl 18 i direktiv 2000/43.

36 Se skäl 15 i direktiv 2000/43: Bedömningen av händelser av vilka den slutsatsen kan dras att det förekommit direkt eller indirekt diskriminering är en fråga för nationella rättsliga instanser eller andra behöriga organ i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis. Detta motsvarar fast rättspraxis beträffande begäran om förhandsavgörande, se till exempel dom MOTOE (C‑49/07, EU:C:2008:376, punkt 30), dom Winner Wetten (C‑409/06, EU:C:2010:503, punkt 49), dom Kelly (C‑104/10, EU:C:2011:506, punkt 31) och dom Asociaţia Accept (C‑81/12, EU:C:2013:275, punkterna 41 och 42).

37 Fast rättspraxis, se till exempel dom Gauchard (20/87, EU:C:1987:532, punkt 5), dom Feryn (C‑54/07, EU:C:2008:397, punkt 19), dom MOTOE (C‑49/07, EU:C:2008:376, punkt 30) och dom Asociaţia Accept (C‑81/12, EU:C:2013:275, punkt 43).

38 Se mitt förslag till avgörande i målet Belov (C‑394/11, EU:C:2012:585, punkterna 70–74).

39 Dom Feryn (C‑54/07, EU:C:2008:397, punkt 25).

40 Artikel 3.7 jämförd med bilaga I.1 h och i i direktiv 2009/72 och skäl 29 sista meningen i direktiv 2006/32.

41 Beträffande betydelsen av possessivpronomenet ihrer (sin/sitt), som inte förekommer i alla språkversioner av direktiv 2000/43, se punkterna 53 och 54 samt fotnot 24 ovan.

42 Dom Dekker (C‑177/88, EU:C:1990:383, punkt 12 och 17), dom Handels- og Kontorfunktionærernes Forbund (C‑179/88, EU:C:1990:384, punkt 13), dom Busch (C‑320/01, EU:C:2003:114, punkt 39) och dom Kiiski (C‑116/06, EU:C:2007:536, punkt 55).

43 Dom Ingeniørforeningen i Danmark (C‑499/08, EU:C:2010:600, punkterna 23 och 24).

44 Dom Maruko (C‑267/06, EU:C:2008:179, punkt 72) och dom Römer (C‑147/08, EU:C:2011:286, punkt 52).

45 Det senare gäller visserligen bara för medlemsstater där registrerat partnerskap liknar äktenskap och är förbehållet par som inte får ingå äktenskap.

46 Jag förde också ett liknande resonemang i mitt förslag till avgörande i målet Belov (C‑394/11, EU:C:2012:585, punkterna 97 och 98).

47 Se, bland annat, skäl 28 i direktiv 2000/43. Här anges att målet med direktivet är … att säkerställa en gemensam hög skyddsnivå mot diskriminering i alla medlemsstater ….

48 På bulgariska: vidimo (видимо).

49 I mitt förslag till avgörande i målet Hervis Sport- és Divatkereskedelmi (C‑385/12, EU:C:2013:531, punkt 41) förklarade jag därför att man bara kan utgå från indirekt diskriminering om en åtgärd i de allra flesta fall får negativa effekter för dem som tillhör en viss grupp, medan domstolen har fastslagit att detta måste vara så i de flesta fall (dom Hervis Sport- és Divatkereskedelmi, C‑385/12, EU:C:2014:47, punkt 39). I det aktuella fallet behöver denna skillnad inte undersökas närmare, eftersom stadsdelen Gizdova mahala enligt den hänskjutande domstolen obestridligen är det största området med romer i Dupnitsa.

50 Erbjudandet från CHEZ att efter skriftlig förfrågan från en konsument inom tre dagar kostnadsfritt ställa ett särskilt fordon med lyftanordning till förfogande kan knappast anses vara ett rimligt alternativ, eftersom det inte gör det möjligt för konsumenterna att själva och framför allt fortlöpande följa sin elförbrukning; se även punkt 138 nedan.

51 Se, beträffande denna nackdel, punkt 95 ovan.

52 Se punkterna 111–139 nedan.

53 I punkterna 52–61 ovan finns ett allmänt resonemang om diskriminering på grund av anknytning.

54 Dom Coleman (C‑303/06, EU:C:2008:415).

55 Se punkterna 72 och 73 ovan.

56 Se punkterna 69–110 ovan.

57 Se, bland annat, skäl 6 i direktiv 2000/43, enligt vilket Europeiska unionen förkastar teorier som försöker slå fast att det finns olika människoraser.

58 Se punkt 72 ovan. En skillnad i behandling av personer på grund av deras ras eller deras etniska ursprung kan enbart komma i fråga såvida dessa personer inte befinner sig i en jämförbar situation (se artikel 2.2 a i direktiv 2000/43) eller om verkliga och avgörande yrkeskrav ställs (artikel 4 i direktivet).

59 Se mitt förslag till avgörande i målet Belov (C‑394/11, EU:C:2012:585, punkt 66) och dessutom – beträffande motivering av åldersdiskriminering i den mening som avses i direktiv 2000/78 – mitt förslag till avgörande i målet Andersen (C‑499/08 EU:C:2010:248, punkterna 46 och 47).

60 Se, beträffande nationella myndigheters bekämpning av bedrägeri och missbruk, dom Halifax m.fl. (C‑255/02, EU:C:2006:121, punkterna 68 och 69), dom Cadbury Schweppes och Cadbury Schweppes Overseas (C‑196/04, EU:C:2006:544, punkt 35) och Kofoed (C‑321/05, EU:C:2007:408, punkt 38); se, beträffande säkerställande av säkerhet och kvalitet vad gäller elleverans i medlemsstaterna, dom Campus Oil m.fl. (72/83, EU:C:1984:256, punkterna 34 och 35), dom kommissionen/Belgien (C‑503/99, EU:C:2002:328, punkt 55) och dom kommissionen/Portugal (C‑543/08, EU:C:2010:669, punkt 84).

61 Se tolkningsfråga 5.3 c i målet Belov, som återges i mitt förslag till avgörande i det målet (C‑394/11, EU:C:2012:585, punkt 21).

62 Se mitt förslag till avgörande i målet Belov (C‑394/11, EU:C:2012:585, punkt 104).

63 Se mitt förslag till avgörande i målet Belov (C‑394/11, EU:C:2012:585, punkt 105) och dessutom – beträffande motivering av åldersdiskriminering i den mening som avses i direktiv 2000/78 – mitt förslag till avgörande i målet Andersen (C‑499/08, EU:C:2010:248, punkt 53). Den sista delen av artikel 6.1 i direktiv 2000/78 har samma lydelse som artikel 2.2 b i direktiv 2000/43, och min argumentation i målet Andersen kan därför överföras till förevarande fall.

64 Se mitt förslag till avgörande i målet Belov (C‑394/11, EU:C:2012:585, punkterna 107 och 108).

65 Se mitt förslag till avgörande i målet Belov (C‑394/11, EU:C:2012:585, punkterna 113–115).

66 Se mitt förslag till avgörande i målet Belov (C‑394/11, EU:C:2012:585, punkterna 110–112).

67 Den hänskjutande domstolen tycks utgå från detta enligt formuleringen i sista meningen i den tionde tolkningsfrågan: Det talas där med hänvisning till uppgifter i media om andra tekniskt och ekonomiskt möjliga medel.

68 Se mitt förslag till avgörande i målet Belov (C‑394/11, EU:C:2012:585, punkt 117). Se, för ett liknande resonemang – beträffande direktiv 2000/78 – dom Ingeniørforeningen i Danmark (C‑499/08, EU:C:2010:600, punkterna 41–48, särskilt punkt 47), och mitt förslag till avgörande i det målet, också kallat målet Andersen (C‑499/08, EU:C:2010:248, punkt 67).

69 Dom Schräder HS Kraftfutter (265/87, EU:C:1989:303, punkt 21), dom Tempelman och van Schaijk (C‑96/03 och C‑97/03, EU:C:2005:145, punkt 7) och dom ERG m.fl. (C‑379/08 och C‑380/08, EU:C:2010:127, punkt 86).

70 Se i detta avseende återigen mitt förslag till avgörande i målet Belov (C‑394/11, EU:C:2012:585, punkt 117) och mitt förslag till avgörande i målet Andersen (C‑499/08, EU:C:2010:248, punkt 68).

71 Se mitt förslag till avgörande i målet Belov (C‑394/11, EU:C:2012:585, punkt 118).

72 Jag har på denna punkt tänkt över mitt resonemang i mitt förslag till avgörande i målet Belov (C‑394/11, EU:C:2012:585, punkt 98) och kommit till ny insikt.

73 Skäl 29 sista meningen i direktiv 2006/32.

74 Se mitt förslag till avgörande i målet Belov (C‑394/11, EU:C:2012:585, punkt 119).

75 Se särskilt artikel 13.1 första stycket i direktiv 2006/32.

76 Se mitt förslag till avgörande i målet Belov (C‑394/11, EU:C:2012:585, punkt 122).

77 Se mitt förslag till avgörande i målet Belov (C‑394/11, EU:C:2012:585, punkt 121).

78 Artikel 3.7 jämförd med bilaga I första stycket punkt i i direktiv 2009/72 samt skäl 29 sista meningen i direktiv 2006/32.

79 Se mitt förslag till avgörande i målet Belov (C‑394/11, EU:C:2012:585, punkt 120).

80 Fast rättspraxis; se till exempel dom Marleasing (C‑106/89, EU:C:1990:395, punkt 8), dom Pfeiffer m.fl. (C‑397/01–C‑403/01, EU:C:2004:584, punkt 113), dom Dominguez (EU:C:2012:33, punkt 24) och Asociaţia Accept (C‑81/12, EU:C:2013:275, punkt 71).

81 Se dom Pfeiffer m.fl. (C‑397/01, EU:C:2004:584, punkterna 115–119) och dom Dominguez (C‑282/10, EU:C:2012:33, punkt 27); se, för ett liknande resonemang, dom Colson och Kamann (14/83, EU:C:1984:153, punkt 28: med fullt utnyttjande av den bedömningsfrihet som den har enligt nationell rätt).

82 Dom Faccini Dori (C‑91/92, EU:C:1994:292, punkt 20), dom Pfeiffer m.fl. (EU:C:2004:584, punkt 108) och dom Dominguez (C‑282/10, EU:C:2012:33, punkt 37); se, för ett liknande resonemang, dom Association de médiation sociale (C‑176/12, EU:C:2014:2, punkt 39).

83 Dom Runevič-Vardyn och Wardyn (C‑391/09, EU:C:2011:291, punkt 43); se även mitt förslag till avgörande i målet Belov (C‑394/11, EU:C:2012:585, punkterna 63 och 80).

84 Rättspraxis beträffande direktiv 2000/78 kan följaktligen utan vidare överföras på direktiv 2000/43; se dom Mangold (C‑144/04, EU:C:2005:709, punkt 74 und 75), dom Kücükdeveci (C‑555/07, EU:C:2010:21, punkterna 51 och 53) samt dom Römer (EU:C:2011:286, särskilt punkt 59).

85 Dom Dominguez (EU:C:2012:33, särskilt punkt 42). I det målet rörde det sig inte om ett uttryck för den allmänna principen om likabehandling i den mening som avses i artikel 21 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, utan om en rättighet som föreskrivs i artikel 31.2 under rubriken Solidaritet i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

86 Dom Association de médiation sociale (C‑176/12, EU:C:2014:2, punkterna 45–49).

87 Se mitt förslag till avgörande i målet Belov (C‑394/11, EU:C:2012:585, punkterna 81 och 82).