Förslag till avgörande av generaladvokat Priit Pikamäe föredraget den 19 december 2019

1 Originalspråk: franska.

2 Kommissionens beslut (EU) 2015/248 av den 15 oktober 2014 om åtgärderna SA.23008 (2013/C) (f.d. 2013/NN) som Republiken Slovakien har genomfört till förmån för Spoločná zdravotná poisťovňa, a. s. (SZP) och Všeobecná zdravotná poisťovňa, a. s. (VZP) (EUT L 41, 2015, s. 25).

3 Den överklagade domen, punkterna 45–53.

4 Den överklagade domen, punkt 54.

5 Den överklagade domen, punkterna 63 och 64.

6 Den överklagade domen, punkterna 65–67.

7 Den överklagade domen, punkt 68.

8 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 29 februari 1996, Belgien/kommissionen ( C‑56/93, EU:C:1996:64, punkt 11), dom av den 8 maj 2003, Italien och SIM 2 Multimedia/kommissionen ( C‑328/99 och C‑399/00, EU:C:2003:252, punkt 39), dom av den 1 juli 2008, Chronopost och La Poste/UFEX m.fl. ( C‑341/06 P och C‑342/06 P, EU:C:2008:375, punkt 143), dom av den 1 juli 2008, Chronopost och La Poste/UFEX m.fl. ( C‑341/06 P och C‑342/06 P, EU:C:2008:375, punkt 143) och dom av den 22 december 2008, British Aggregates/kommissionen ( C‑487/06 P, EU:C:2008:757, punkt 114).

9 Se, bland annat, dom av den 29 februari 1996, Belgien/kommissionen ( C‑56/93, EU:C:1996:64, punkt 11).

10 Se dom av den 2 september 2010, kommissionen/Deutsche Post ( C‑399/08 P, EU:C:2010:481, punkt 97).

11 Dom av den 17 september 1980, Philip Morris Holland/kommissionen ( 730/79, EU:C:1980:209, punkt 24), i vilken domstolen för första gången, i samband med bedömningen av förenligheten, preciserade att kommissionen har ett utrymme för en skönsmässig bedömning vars utövande inbegriper ekonomiska och sociala bedömningar som skall ske med hänsyn till gemenskapen som helhet.

12 Det rör sig om en formulering som flera gånger har upprepats av domstolen och som för första gången uppenbarar sig i domen av den 16 maj 2000, Frankrike/Ladbroke Racing och kommissionen ( C‑83/98 P, EU:C:2000:248, punkt 25).

13 Ett av de avgöranden som Republiken Slovakien har hänvisat till, nämligen domen av den 15 februari 2005, kommissionen/Tetra Laval ( C‑12/03 P, EU:C:2005:87), kommer jag inte att behandla, eftersom det avgörandet meddelades på kartellområdet, och inte på området för statligt stöd. Jag anser att den omständigheten med nödvändighet innebär att den aktuella domen inte är relevant för att avgöra om kommissionens bedömningar – av huruvida SZP och VZP omfattas av begreppet företag i artikel 107.1 FEUF – utgör komplicerade ekonomiska bedömningar, eftersom det fastställandet i hög grad påverkas av den objektiva karaktären av begreppet statligt stöd.

14 Beslut av den 25 april 2002 ( C‑323/00 P, EU:C:2002:260).

15 Dom av den 22 november 2007 ( C‑525/04 P, EU:C:2007:698).

16 Dom av den 1 juli 2008 ( C‑341/06 P och C‑342/06 P, EU:C:2008:375).

17 Dom av den 2 september 2010 ( C‑290/07 P, EU:C:2010:480).

18 Dom av den 24 oktober 2013 ( C‑214/12 P, C‑215/12 P och C‑223/12 P, EU:C:2013:682).

19 Dessa kriterier definieras i kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT C 262, 2016, s. 1), i punkt 74.

20 Förutom de avgöranden som Republiken Slovakien har hänvisat till, se även dom av den 29 februari 1996, Belgien/kommissionen ( C‑56/93, EU:C:1996:64, punkterna 10 och 11) och dom av den 8 maj 2003, Italien och SIM 2 Multimedia/kommissionen ( C‑328/99 och C‑399/00, EU:C:2003:252, punkterna 38 och 39).

21 Se dom av den 22 november 2007, Spanien/Lenzing ( C‑525/04 P, EU:C:2007:698, punkt 59), dom av den 2 september 2010, kommissionen/Scott ( C‑290/07 P, EU:C:2010:480, punkt 68), dom av den 24 januari 2013, Frucona Košice/kommissionen ( C‑73/11 P, EU:C:2013:32, punkt 74) och dom av den 30 november 2016, kommissionen/Frankrike och Orange ( C‑486/15 P, EU:C:2016:912, punkt 90).

22 Se, i detta avseende, dom av den 10 juli 1986, Belgien/kommissionen ( 234/84, EU:C:1986:302, punkt 14).

23 Se, bland annat, dom av den 5 juni 2012, kommissionen/EDF ( C‑124/10 P, EU:C:2012:318, punkterna 82–85 och 105).

24 Dom av den 2 september 2010 ( C‑290/07 P, EU:C:2010:480, punkt 70). Min kursivering.

25 Se Ritleng, D., Le juge communautaire de la légalité et le pouvoir discrétionnaire des institutions communautaires, AJDA, 1999, nr 9, s. 645.

26 Se avsnitt C i detta förslag till avgörande.

27 Min kursivering.

28 Min kursivering.

29 Min kursivering.

30 Dôvera och Union har i de svarsskrivelser som getts in i dessa förenade mål nämligen gjort gällande att denna anmärkning ska anses vara verkningslös, eftersom den riktar sig mot ett obiter dictum. Den tolkning som jag har utvecklat i punkt 71 ovan visar att jag inte delar detta synsätt.

31 Det följer av domstolens fasta praxis att om en part tilläts att vid domstolen åberopa ett nytt argument som denne inte har åberopat vid tribunalen, skulle detta innebära att vederbörande vid domstolen, vilken har en begränsad behörighet i mål om överklagande, kunde anhängiggöra en mer omfattande tvist än den som tribunalen har prövat. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 29 juli 2019, Bayerische Motoren Werke och Freistaat Sachsen/kommissionen ( C‑654/17 P, EU:C:2019:634).

32 Se, bland annat, dom av den 11 december 2008, kommissionen/Freistaat Sachsen ( C‑334/07 P, EU:C:2008:709, punkt 50).

33 Dom av den 16 mars 2004 ( C‑264/01, C‑306/01, C‑354/01 och C‑355/01, EU:C:2004:150).

34 Dom av den 17 februari 1993 ( C‑159/91 och C‑160/91, EU:C:1993:63).

35 Dom av den 22 januari 2002 ( C‑218/00, EU:C:2002:36).

36 Dom av den 5 mars 2009 ( C‑350/07, EU:C:2009:127).

37 Dom av den 3 mars 2011 ( C‑437/09, EU:C:2011:112).

38 Dom av den 16 november 1995 ( C‑244/94, EU:C:1995:392).

39 Dom av den 21 september 1999 ( C‑67/96, EU:C:1999:430).

40 Dom av den 21 september 1999 ( C‑115/97–C‑117/97, EU:C:1999:434).

41 Dom av den 21 september 1999 ( C‑219/97, EU:C:1999:437).

42 Dom av den 12 september 2000 ( C‑180/98–C‑184/98, EU:C:2000:428).

43 Dom av den 16 mars 2004 ( C‑264/01, C‑306/01, C‑354/01 och C‑355/01, EU:C:2004:150).

44 Punkt 58 i den överklagade domen.

45 Punkt 64 i den överklagade domen.

46 Dom av den 16 mars 2004 ( C‑264/01, C‑306/01, C‑354/01 och C‑355/01, EU:C:2004:150).

47 Min kursivering.

48 Dom av den 10 januari 2006 ( C‑222/04, EU:C:2006:8).

49 Dom av den 1 juli 2008 ( C‑49/07, EU:C:2008:376).

50 Dom av den 10 januari 2006 ( C‑222/04, EU:C:2006:8).

51 Dom av den 1 juli 2008 ( C‑49/07, EU:C:2008:376).

52 Dom av den 10 januari 2006 ( C‑222/04, EU:C:2006:8).

53 Dom av den 10 januari 2006 ( C‑222/04, EU:C:2006:8).

54 Dom av den 1 juli 2008 ( C‑49/07, EU:C:2008:376).

55 Dom av den 1 juli 2008 ( C‑49/07, EU:C:2008:376).

56 Dom av den 10 januari 2006 ( C‑222/04, EU:C:2006:8).

57 Dom av den 1 juli 2008 ( C‑49/07, EU:C:2008:376).

58 Dom av den 1 juli 2008 ( C‑49/07, EU:C:2008:376).

59 Jag antar att domstolen starkt inspirerades av det relevanta avsnittet i det förslag till avgörande som generaladvokaten Kokott föredrog i detta mål (C‑49/07, EU:C:2008:142, punkterna 41 och 42), vilket har följande lydelse: Den omständigheten att en organisation som ELPA klassificeras som ideell förening, det vill säga saknar vinstsyfte, talar inte heller mot antagandet att den bedriver ekonomisk verksamhet och att den skall anses utgöra ett företag. Med de tjänster som de tillhandahåller på marknaden kan sådana organisationer även konkurrera med andra aktörer, oberoende av om de andra aktörerna bedriver verksamhet i vinstsyfte eller inte. Detta framgår särskilt tydligt i förevarande fall där två grekiska föreningar utan vinstsyfte, ELPA och MOTOE, har ställt upp målet att anordna och marknadsföra motorcykeltävlingar i Grekland. Huruvida sådana organisationer är framgångsrika beror på om de med de tjänster som de tillhandahåller kan hävda sig i förhållande till andra tjänsteleverantörer och säkerställa finansieringen av sina verksamheter (min kursivering). Den enda skillnaden består i att domstolen, till skillnad från sin generaladvokat, försöker framställa detta förslag som en precisering av räckvidden av punkt 123 i domen av den 10 januari 2006, Cassa di Risparmio di Firenze m.fl. ( C‑222/04, EU:C:2006:8), vilket, enligt min mening, har lett till att tribunalen har gjort en felaktig tolkning i förevarande fall.

60 Dom av den 10 januari 2006 ( C‑222/04, EU:C:2006:8).

61 Såsom kommissionen har påpekat i sitt överklagande har även tribunalen antagit denna princip. I domen av den 28 september 2017, Aanbestedingskalender m.fl./kommissionen ( T‑138/15, ej publicerad, EU:T:2017:675), fastställde tribunalen nämligen det omtvistade beslutet genom att konstatera att driften av en elektronisk plattform för offentlig upphandling, som skapats för att säkerställa att de upphandlande myndigheterna iakttar sina rättsliga skyldigheter enligt vissa unionsdirektiv om offentlig upphandling, inte utgjorde en ekonomisk verksamhet, trots att aktörer som hade ett vinstsyfte också drev liknande plattformar. Ett överklagande av den domen har nyligen ogillats av domstolen (dom av den 7 november 2019, Aanbestedingskalender m.fl./kommissionen, C‑687/17 P, ej publicerad, EU:C:2019:932).

62 Dom av den 27 juni 2017 ( C‑74/16, EU:C:2017:496, punkt 50). Jag anser det vara lämpligt att notera att domstolen, i punkt 46 i den domen, hade erinrat om formuleringen i punkt 123 i domen av den 10 januari 2006, Cassa di Risparmio di Firenze m.fl. ( C‑222/04, EU:C:2006:8). Den slutsats som den drar angående den granskade verksamhetens natur visar emellertid, enligt min mening, att avsnittet om erbjudandet sker i konkurrens med andra aktörer som har ett vinstsyfte inte tolkats så, att det krävs att båda dessa omständigheter föreligger samtidigt.

63 Denna fasta rättspraxis går tillbaka till domen av den 23 april 1991, Höfner och Elser ( C‑41/90, EU:C:1991:161, punkt 21).

64 Det rör sig om en rättspraxis som går tillbaka till domen av den 23 april 1991, Höfner och Elser ( C‑41/90, EU:C:1991:161, punkt 21). Se, bland senare avgöranden, dom av den 6 november 2018, Scuola Elementare Maria Montessori/kommissionen, kommissionen/Scuola Elementare Maria Montessori och kommissionen/Ferracci ( C‑622/16 P–C‑624/16 P, EU:C:2018:873, punkt 103).

65 Se dom av den 25 juli 2018, kommissionen/Spanien m.fl. ( C‑128/16 P, EU:C:2018:591, punkt 34 och där angiven rättspraxis).

66 Förslag till avgörande av generaladvokaten Poiares Maduro i målet FENIN/kommissionen ( C‑205/03 P, EU:C:2005:666, punkt 26).

67 Dom av den 17 juni 1999, Belgien/kommissionen ( C‑75/97, EU:C:1999:311, punkt 37).

68 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Poiares Maduros förslag till avgörande i mål FENIN/kommissionen ( C‑205/03 P, EU:C:2005:666, punkt 27). Se, även, de överväganden som jag har formulerat, beträffande domen av den 16 mars 2004, AOK Bundesverband m.fl., ( C‑264/01, C‑306/01, C‑354/01 och C‑355/01, EU:C:2004:150), i punkterna 125–127 och 129 nedan.

69 Förslag till avgörande av generaladvokaten Jacobs i de förenade målen AOK Bundesverband m.fl. ( C‑264/01, C‑306/01, C‑354/01 och C‑355/01, EU:C:2003:304, punkt 35).

70 Dom av den 17 februari 1993 ( C‑159/91 och C‑160/91, EU:C:1993:63).

71 Dom av den 22 januari 2002 ( C‑218/00, EU:C:2002:36).

72 Dom av den 16 mars 2004 ( C‑264/01, C‑306/01, C‑354/01 och C‑355/01, EU:C:2004:150).

73 Dom av den 5 mars 2009 ( C‑350/07, EU:C:2009:127).

74 Dom av den 3 mars 2011 ( C‑437/09, EU:C:2011:112).

75 Angående de här angivna inslagen, se dom av den 17 februari 1993, Poucet och Pistre ( C‑159/91 och C‑160/91, EU:C:1993:63, punkterna 10, 12, 13 och 18), dom av den 22 januari 2002, Cisal ( C‑218/00, EU:C:2002:36, punkterna 39–44), dom av den 16 mars 2004, AOK Bundesverband m.fl. ( C‑264/01, C‑306/01, C‑354/01 och C‑355/01, EU:C:2004:150, punkterna 47–52), dom av den 5 mars 2009, Kattner Stahlbau ( C‑350/07, EU:C:2009:127, punkterna 44–59) och dom av den 3 mars 2011, AG2R Prévoyance ( C‑437/09, EU:C:2011:112, punkterna 47–52).

76 Dom av den 17 februari 1993, Poucet och Pistre ( C‑159/91 och C‑160/91, EU:C:1993:63, punkterna 14 och 18), dom av den 22 januari 2002, Cisal ( C‑218/00, EU:C:2002:36, punkterna 43–44), dom av den 16 mars 2004, AOK Bundesverband m.fl. ( C‑264/01, C‑306/01, C‑354/01 och C‑355/01, EU:C:2004:150, punkterna 48–52), dom av den 5 mars 2009, Kattner Stahlbau ( C‑350/07, EU:C:2009:127, punkterna 60–65) och dom av den 3 mars 2011, AG2R Prévoyance ( C‑437/09, EU:C:2011:112, punkterna 53–65).

77 Dom av den 11 juli 2006 ( C‑205/03 P, EU:C:2006:453, punkt 26).

78 Se, även, punkt 93 i det omtvistade beslutet.

79 Dom av den 16 november 1995 ( C‑244/94, EU:C:1995:392).

80 Dom av den 21 september 1999 ( C‑67/96, EU:C:1999:430).

81 Dom av den 21 september 1999 ( C‑115/97–C‑117/97, EU:C:1999:434).

82 Dom av den 21 september 1999 ( C‑219/97, EU:C:1999:437).

83 Dom av den 12 september 2000 ( C‑180/98–C‑184/98, EU:C:2000:428).

84 Dom av den 16 mars 2004 ( C‑264/01, C‑306/01, C‑354/01 och C‑355/01, EU:C:2004:150).

85 Dom av den 16 mars 2004, AOK Bundesverband m.fl. ( C‑264/01, C‑306/01, C‑354/01 och C‑355/01, EU:C:2004:150, punkterna 6 och 7).

86 Dom av den 16 mars 2004, AOK Bundesverband m.fl. ( C‑264/01, C‑306/01, C‑354/01 och C‑355/01, EU:C:2004:150, punkterna 52 och 53).

87 Dom av den 16 mars 2004, AOK Bundesverband m.fl. ( C‑264/01, C‑306/01, C‑354/01 och C‑355/01, EU:C:2004:150, punkterna 8 och 9).

88 Dom av den 16 mars 2004, AOK Bundesverband m.fl. ( C‑264/01, C‑306/01, C‑354/01 och C‑355/01, EU:C:2004:150, punkt 52).

89 Det kan noteras att Dôvera vid förhandlingen hävdade att detta inte är möjligt, eftersom dessa mål skiljer sig åt i tre avseenden. För det första har de sjukförsäkringsorgan som är verksamma på den slovakiska marknaden inget vinstsyfte. För det andra har dessa organ bildats i form av kommersiella bolag. För det tredje har de rätt att förhandla direkt med vårdgivarna och ingå avtal med dessa. Jag har ovan, i punkterna 118 och 119, förklarat varför sistnämnda omständighet inte kan beaktas. Vad beträffar den omständigheten att försäkringsorganen inte har ett vinstsyfte har det, i punkterna 92–107 ovan, motiverats varför den omständigheten inte är relevant vid kvalificeringen av en enhet som företag. Vad slutligen avser den omständigheten att dessa organ har bildats i form av kommersiella bolag, ska jag åter endast erinra om att en enhets rättsliga form, av vilken det framgår att den har ett vinstsyfte, enligt traditionell rättspraxis, inte är relevant vid nämnda kvalificering. Se, i sistnämnda avseende, dom av den 22 oktober 2015, EasyPay och Finance Engineering ( C‑185/14, EU:C:2015:716, punkt 37 och där angiven rättspraxis).

90 I den överklagade domen ifrågasatte tribunalen inte konstaterandet i punkt 87 i det omtvistade beslutet att de lagstadgade obligatoriska tjänsterna faktiskt var mycket omfattande, eftersom de inbegrep alla medicinska åtgärder som vidtogs i Slovakien. Jag noterar härvidlag att Republiken Slovakien i sitt överklagande har hävdat att 98,9 procent av alla medicinska tjänster som tillhandahålls i sin helhet ersätts av sjukförsäkringsbolagen enligt den obligatoriska sjukförsäkringen, varför möjligheten för dessa bolag att konkurrera med varandra endast avser de återstående medicinska tjänsterna, vilka uppgår till 1,1 procent.

91 Dom av den 16 mars 2004 ( C‑264/01, C‑306/01, C‑354/01 och C‑355/01, EU:C:2004:150).

92 Dom av den 16 mars 2004, AOK Bundesverband m.fl. ( C‑264/01, C‑306/01, C‑354/01 och C‑355/01, EU:C:2004:150, punkt 7).

93 Se fotnot 7, punkt 15, i det omtvistade beslutet.

94 Se punkt 95 i det omtvistade beslutet.

95 Dom av den 16 mars 2004 ( C‑264/01, C‑306/01, C‑354/01 och C‑355/01, EU:C:2004:150).

96 Det rör sig om det krav på samstämmighet som jag har hänvisat till i punkt 112 ovan.

97 Dom av den 11 september 2008, Tyskland m.fl./Kronofrance ( C‑75/05 P och C‑80/05 P, EU:C:2008:482, punkt 78 och där angiven rättspraxis).

98 Se dom av den 4 april 2017, ombudsmannen/Staelen ( C‑337/15 P, EU:C:2017:256, punkt 83 och där angiven rättspraxis).

99 Se dom av den 25 juli 2018, QuaMa Quality Management/EUIPO ( C‑139/17 P, ej publicerad, EU:C:2018:608, punkt 35 och där angiven rättspraxis).

100 Se dom av den 25 juli 2018, Spanien/kommissionen ( C‑588/17 P, ej publicerad, EU:C:2018:607, punkt 35 och där angiven rättspraxis).

101 Detta är en ordagrann översättning av det ord som använts i den engelska språkversionen av den överklagade domen. En översättning av det ord som använts i den franska språkversionen är betydande.

102 Se, bland annat, dom av den 21 december 2011, Iride/kommissionen ( C‑329/09 P, ej publicerad, EU:C:2011:859, punkterna 48–51 och där angiven rättspraxis).