Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 3 maj 2005

1 Originalspråk: franska.

2 Ön Jersey är belägen i Mont-Saint-Michel-bukten 22 kilometer frän den franska kusten och 161 kilometer frän den brittiska. Jersey har en yta om 116 kma och 96000 invånare. Denna ö ingår i Bailiwick of Jersey, som omfattar även de obebodda smäöarna Minquiers och Ecrehous. Bailiwick of Jersey utgör ett av två bailiwick (självstyrande områden) på Kanalöarna, vilka, såsom det franska namnet anger, tidigare tillhörde hertigdömet Normandie. Del andra är Bailiwick of Guernsey. Det omfattar ön med samma namn samt öarna Aiderney, Sark och Herm. Ön Jersey är den största av Kanalöarna.

3 Dom av den 16 juli 1998 i mål C-171/96, Pereira Roque (REG 1998, s. I-4607).

4 Till skillnad från Kanalöarna ligger Isle of Man närmare Förenade kungariket än Frankrike. Ön ligger i Irländska sjön, nästan på samma avstånd från England, Wales, Skottland, Nordirland och Irland.

5 EGT L 73, 1972, s. 164 (nedan kallat protokoll 3).

6 EGT L 68, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 5, s. 110.

7 Bilaga II till EEG-fördraget (nu bilaga I EG) avser bland annat rotfrukter. Potatis är en sådan rotfrukt och är därför en jordbruksprodukt som omfattas av tillämpningsområdet för förordning nr 706/73.

8 Rådets förordning av den 27 juni 1967 om det gemensamma handelssystemet för äggaibumin och mjölkalbumin samt upphävande av förordning nr 48/67/EEG (EGT 130, 1967, s. 2596).

9 Rådets förordning av den 28 maj 1969 om fastställande av en handelsordning iför vissa varor framställda av jordbruksprodukter (EGT L 141, s. 1).

10 Rådets förordning av den 21 april 1986 (EGT L 107, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 20, s. 200).

11 Nedan kallade States.

12 Nedan kallad den omtvistade lagen.

13 Av punkt 6 i beslutet om hänskjutande framgår att den ärliga produktionen av denna potatissort (nedan kallad Jersevpotalis) uppgår till 35000-40000 ton. Denna potatis odlas av nästan 80 jordbrukare. Nästan hela produktionen säljs till Förenade kungariket. Enligt Europeiska gemenskapernas kommission motsvarar denna verksamhet 68 procent av Jerseys omsättning på jordbruksområdet.

14 Se punkterna 7 och 8 i beslutet om hänskjutande.

15 Nedan kallad byrån.

16 Ett sådant avtal förefaller gälla olika delar såsom fastställande av arealer på vilka odlas potatis för export, kvalitetsnormer eller kriterier för god förvaltning som skall uppnås, identiteten på de av byrån godkända personer till vilka en jordbrukare kan leverera sin skörd (se punkt 18 i det skriftliga yttrandet från sökanden i förfarandet vid den nationella domstolen).

17 Det förefaller som om ett sådant avtal skall innehålla många uppgifter om bland annat identiteten på de av byrån godkända producenterna hos vilka det berörda organet kan anskaffa potatis, de kvalitetsnormer som skall uppnås, de förfaranden som skall följas när det gäller export eller lagerhantering av överskott av potatis i förhållande till den verkliga eller uppskattade efterfrågan på marknaden, all reklam eller försäljningsfrämjande åtgärder som byrån eller det berörda organet skall genomföra samt en rad uppgifter för att säkerställa insyn i handelstransaktionerna (kostnad för de tjänster som detta organ fakturerar, pris som faktureras köparna, överföring till producenterna av det pris som köparna betalar, förekomsten av faktorer som kan föranleda organet att ingå avtal utifrån någon annan grund än marknadspriset, gottgörelse eller straffavgifter knutna till avkastningen för det berörda organet) (se punkt 25 i det skriftliga yttrandet från sökanden i tvisten vid den nationella domstolen samt punkt 9 c i det skriftliga yttrandet från svaranden i den tvisten).

18 De kostnader som byrån kan ha kan vara en följd av olika uppgifter som ankommer på denna enligt den omtvistade lagen, såsom saluföring, bearbetning, lagerhållning eller transport av potatis samt säljfrämjande åtgärder eller utveckling av forskning och utbildning på området för produktion och saluföring av dessa varor. För en översikt över byråns olika uppgifter, se punkt 27 i det skriftliga yttrandet från sökanden i tvisten vid den nationella domstolen.

19 Nedan kallad JPMO.

20 Nedan kallad TOP.

21 Nedan kallad Fairview.

22 I Wienkonventionen av den 23 maj 1969 om traktaträtten (i vilken kodifieras praxis som följdes i stor utsträckning och som allmänt godtogs som en del av internationell sedvanerätt) anges i artikel 29 att [s]åvida icke en annan avsikt framgår av traktaten eller har fastställts pä annat sätt, är en traktat bindande för varje part med avseende på hela dess territorium (Förenta nationernas traktatsamlig, volym 788, s. 354).

23 Se Royal Commission on the Constitution 1969-73 (rapport), vol. I, University of London Library, Senate House, London, 1973, punkt 1347 (nämnd i punkt 3 í generaladvokaten La Pergolas förslag till avgörande i det ovannämnda målet Pereira Roque samt i punkt 4 i generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande, avseende Isle of Man, i målet Barr och Montrose Holdings inför dom av den 3 juli 1991 i mål C-355/89, REG 1991, s. I-3479).

24 I detta avseende, se generaladvokaten La Pergolas uttalanden i dennes förslag till avgörande i det ovannämnda målet Pereira Roque (fotnot 7) samt analogt generaladvokaten Jacobs uttalanden beträffande Isle of Man i dennes förslag till avgörande i det ovannämnda målet Barr och Montrose Holdings (punkterna 4-8).

25 I domen i det ovannämnda målet Pereira Roque (punkt 11) underströk domstolen att det framgick av begäran om förhandsavgörande att Jersey är ett halvautonomt område som lyder under den brittiska kronan som, på Jersey, företräds av Lieutenant Governor och att [d]en brittiska regeringen är för kronans räkning ansvarig för försvar och internationella relationer.

26 Se Horner, S.A., The isle of Man and the Channel Islands — A Study of Their Status under Constitutional, International and European Law, European University Institute Working Papers, nr 98, San Domenico, 1984, s. 70, s. 71 och s. 96-102. Se även, beträffande Isle of Man, punkt 9 i generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i det ovannämnda målet Barr och Montrose Holdings.

27 Det är allmänt godtaget att särarten i den ordning som är förbehållen Kanalöarna och Isle of Man har sin förklaring i deras säregna konstitutionella relationer med Förenade kungariket, av de nära ekonomiska band som förenar dem med denna medlemsstat samt av deras geografiska placering och deras lilla storlek. Se, i detta avseende, Devvost J.-L. m.fl., Le droit de la Communauté économique européenne — Dispositions générales et finales, vol. 15, Université de Bruxelles. 1987, s. 490.

28 Se artikel 26.3 i denna akt, genom vilken artikel 227 i EEG-fördraget kompletterades med en femte punkt (nu artikel 299.6 EG i ändrad lydelse) (EGT L 73, 1972, s. 14) (nedan kallad akten om anslutningsvillkoren och om anpassningarna av fördraget).

29 Se artikel 2 i protokoll 3, såsom den tolkats av domstolen i domarna i de ovannämnda målen Barr och Montrose Holdings (punkt 16) och Pereira Roque (punkterna 34 och 47).

30 För övrigt anges i artikel 1.1 i rådets förordning (EEG) nr 2151/84 av den 23 juli 1984 om gemenskapens tullområde (EGT L 197, s. 1) att Kanalöarna ingår i gemenskapens tullområde. Detta bekräftar att dessa öar enligt protokoll 3 är skyldiga att iaktta artiklarna 23 EG och 25 EG.

31 Potatissektorn utgör en av de få jordbrukssektorer som ännu inte omfattas av en gemensam organisation av marknaden. Ett förslag till förordning iades fram i det avseendet den 25 november 1992 (EGT C 333, s. 19). Den har emellertid inte antagits. Se i det avseendet kommissionens svar på parlamentsfrågor nr 1827/97 (EGT C 21,1998, s. 101) och P-849/03 (EGT C 192 E, s. 221).

32 Min kursivering.

33 Detta intryck framgår tydligare av den tyska och den nederländska versionen av artikel 1.2 första meningen i protokoll 3 än av andra språkversioner av samma bestämmelse. I den tyska och den nederländska versionen åtskiljs nämligen leden för jordbruksprodukter och de produkter som uppstår vid förädling av dessa och som är föremål för en särskild handelsordning av ett kommatecken, varför detta sista led förefaller avse såväl jordbruksprodukter som de produkter som uppstår vid förädling av dessa och inte endast de produkter som uppstår vid förädling av dessa. På tyska har denna bestämmelse följande lydelse: Bei Landwirtschaftlichen Erzeugnissen und Landwirtschaftlichen Verarbeitungserzeugnissen, die unter eine besondere Handelsregelung fallen ... På nederländska lyder den Voor landbouwprodukten en voor door verwerking daarvan verkregen produkten, waarvoor een speziale regeling van het handelsverkeer bestaat ...

34 När det gäller varor från jordbrukssektorn som inte ingår i denna bilaga omfattas de av de gemenskapsrättsliga bestämmelserna om fri rörlighet för varor endast om de omfattas av förordning nr 170/67 eller nr 1059/69.

35 Se fotnot 7.

36 Av artikel 1.2 första stycket i protokoll 3 samt artikel 1.1 i förordning nr 706/73 framgår att uttag och andra importåtgärder är de enda mekanismer i den externa delen av den gemensamma jordbrukspolitiken som är tillämpliga på Jersey men inte andra mekanismer såsom bidrag eller utjämningsbelopp. När det gäller den kärna i den gemensamma jordbrukspolitiken som prisregleringen och strukturpolitiken utgör, förefaller denna inte heller vara tillämplig på denna ö. Se, för ett liknande resonemang, Dewost J.-L.m.fl., a. a., s. 490.

37 1 artikel 32.4 EG uppställs principen att [d]en gemensamma marknadens funktion och utveckling i fråga om jordbruksprodukter skall åtföljas av upprättandet av en gemensam jordbrukspolitik. Av detta följer att genomförandet av bestämmelserna om fri rörlighet för varor i allmänhet är knuten till tillämpningen av åtgärder som fastställs inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Trots detta är denna anknytning inte absolut. Domstolen har nämligen i dom av den 29 mars 1979 i mål 231/78, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 1979, s. 1447; svensk specialutgåva, volym 4, 5. 429), punkt 14, fastslagit att de påstådda bristerna i utformningen av den gemensamma Jordbrukspolitiken [d.v.s. avsaknaden av en gemensam organisation av marknaden inom potatissektorn], [kan alltså inte] efter utgången av (övergångsperioden] hindra tillämpningen av de regler som fastställts för upprättandet av den gemensamma marknaden, särskilt inte den regel som förbjuder kvantitativa restriktioner. Se även, för ett liknande resonemang, dom av den 25 september 1979 i mål 232/78, kommissionen mot Frankrike (REG 1979, s. 2729; svensk specialutgåva, volym 5, s. 505), punkt 8, och av den 11 juni 1985 i mål 288/83, kommissionen mot Irland (REG 1985, s. 1761), punkt 23.

38 I domen i det ovannämnda målet Pereira Roque beträffande Jerseys situation på området för fri rörlighet för personer var domstolen i punkt 42 noga med att påpeka att [d]et ... inte heller [finns] några andra element i Kanalöarnas rättsliga ställning [i synnerhet på området för fri rörlighet för varor] som gör att man kan betrakta relationerna mellan dessa öar och Förenade kungariket som Jämförbara med relationerna mellan två medlemsstater.

39 Enligt JPMO följer av uttrycket direkt eller via någon annan plats att den omtvistade lagen även är tillämplig när potatis sänds från Jersey till Frankrike för att bearbetas där och därefter transporteras till Förenade kungariket för försäljning och konsumtion där. Denna tolkning bestrids av States. Enligt States avser uttrycket i fråga endast den färdväg till havs som används för alt sända potatisen från denna ö. Delta uttryck infördes för att undvika diskriminering mellan varor som sänds direkt med ferry-boat till Förenade kungariket (direkt frän hamnen i Saint-Helier pä Jersey till Portsmouth i Förenade kungariket) och varor som sänds till denna medlemsstat över hamnar i andra medlemsstater, särskilt Frankrike (frän Saint-Helier till Portsmouth över den franska hamnen i Caen). Som svar på en skriftlig fråga från domstolen har States hävdat att den omtvistade lagen inte längre är tillämplig på fall där potatis säljs till en aktör i Frankrike eller i en annan medlemsstat och därefter säljs vidare av denne utan alt ha bearbetats för konsumtion i Förenade kungariket.

40 Se, bland annat, dom av den 13 mars 1986 i mål 296/84, Sinatra (REG 1986, s. 1047), punkt 11, och av den 26 september 1996 i mål C-341/94, Allain (REG 1996, s. I-4631), punkt 11.

41 Se punkt 33 i beslutet om hänskjutande, i vilket den hänskjutande domstolen ansluter sig till den tolkning som States har gjort gällande.

42 Se punkt 33 jämförd med punkt 31 i beslutet om hänskjutande.

43 Om storleken på det omtvistade bidraget beräknas på grundval av den potatiskvantitet som sänts iväg har detta bidrag ett direkt samband med att en territoriell gräns passeras som av vissa betecknas som en inomstatlig gräns (det vill säga vid handel inom en och samma medlemsstat), varför frågan huruvida artiklarna 23 EG och 25 EG är tillämpliga säkert kommer att uppstå. Om beräkningsgrunden är odlad areal är det inte lika uppenbart alt det finns ett samband mellan det omtvistade bidraget och det förhållandet att någon sorts gräns passeras, sävida det inte anses, såsom kommissionen har gjort gällande, att ett sådant samband följer av syftet med bidraget, vilket är att täcka byråns huvudsakliga kostnader, trots att dessa kostnader inte med nödvändighet har samband med saluföringen av potatis till Förenade kungariket (se fotnot 18). Se, i detta avseende, dom av den 7 juli 1994 i mål C-130/93, Lamairc (REG 1994, s. I-3215), beträffande en obligatorisk årlig avgift på potatis som exporterades från Belgien och som syftade till att finansiera verksamheten för en byrå som skulle främja utvecklingen av avsättningsmöjligheter inom och utom landet för jordbruks-, trädgårds- och fiskeprodukter. Storleken på denna avgift beräknades på grundval av den exporterade potatisens vikt, och det kunde därför inte bestridas att denna åtgärd rörde varor på grund av att den passerade en mellanstatlig gräns (vid handel mellan flera stater).

44 I artikel 3.1 a EG föreskrivs att gemenskapens verksamhet skall innefatta förbud mot tullar och kvantitativa restriktioner mellan medlemsstaterna vid import och export av tullar samt förbud mot alla övriga åtgärder med motsvarande verkan. I artikel 23.1 EG tilläggs att den tullunion som gemenskapen skall grunda sig på skall innebära att tullar på import och export samt alla avgifter med motsvarande verkan skall vara förbjudna mellan medlemsstaterna .... Som en upprepning av dessa bestämmelser anges i artikel 25 EG att [t]ullar på import och export samt avgifter ined motsvarande verkan skall vara förbjudna mellan medlemsstaterna. Likaledes uppställs i artikel 28 EG den principen att [k]vantitativa importrestriktioner samt åtgärder med motsvarande verkan skall vara förbjudna mellan medlemsstaterna. Denna hänvisning till relationerna mellan medlemsstaterna uttrycks med samma ord i artikel 29 EG när det gäller kvantitativa exportrestriktioner samt åtgärder med motsvarande verkan (min kursivering).

45 Se bland annat dom av den 10 juli 1980 i mål 152/78, kommissionen mot Frankrike (REG 1980, s. 2299), av den 14 december 1982 i de förenade målen 314/81-316/81 och 83/82, Waterkeyn m.fl. (REG 1982, s. 4337; svensk specialutgåva, volym 6, s. 575), avseende franska bestämmelser som begränsade reklamen för al kohol haltiga drycker oavsett om de producerats i Frankrike eller importerats från andra medlemsstater, av den 15 december 1982 i mål 286/81, Oosthoek's Uitgeversmaatschappij (REG 1982, s. 4575; svensk specialutgåva, volym 6, s. 583), avseende holländska bestämmelser som begränsade användningen av vissa former av försäljningsfrämjande åtgärder för encyklopedier, oavsett om de tillverkats och saluförts i Nederländerna, producerats i denna medlemsstat och exporterats till andra medlemsstater eller producerats i andra medlemsstater och importerats till denna medlemsstat, av den 14 juli 1988 i mål 407/85, 3 Glocken och Kritzinger (REG 1988, s. 4233; svensk specialutgåva, volym 9, s. 567), avseende italienska bestämmelser som förbjöd försäljning av pasta som tillverkats av en blandning av vanligt vete och durumvete, oavsett om denna pasta tillverkats i Italien eller importerats från andra medlemsstater, och av den 14 juli 1988 i mål 298/87, Smanor (REG 1988, s. 4489), angående franska bestämmelser som förbjöd saluföring av vissa produkter under benämningen djupfryst yoghurt, oavsett om dessa hade tillverkats i denna medlemsstat eller importerats från en annan medlemsstat.

46 Se bland annat, domarna i de ovannämnda målen Waterkeyn m.fl. (punkterna 11 och 12), Oosthoek's Uitgeversmaatschappij (punkt 9), 3 Glocken och Kritzinger (punkterna 11,25 och 28) samt Smanor (punkterna 7 och 8).

47 Se domen av den 10 juli 1980 i det ovannämnda målet kommissionen mot Frankrike (punkterna 11-14).

48 Se, bland annat, dom av den 25 juli 1991 i de förenade målen C-l/90 och C-176/90, Aragonesa de Publicidad Exterior och Publivía (REG 1991, s. I-4151; svensk specialutgåva, volym 11, s. 373), punkterna 11 och 24, avseende bestämmelser i den autonoma regionen Katalonien som på denna del av det spanska territoriet innebar förbud mot reklam för drycker med ett visst alkoholinnehåll, oavsett om de producerats i andra delar av det nationella territoriet eller importerats från andra medlemsstater, av den 15 december 1993 i de förenade målen C-277/91, C-318/91 och C-319/91, Ligur Carni m.fl. (REG 1993, s. I-6621, punkterna 36-38), angående bestämmelser i regionen Ligurien i vilka det för införsel av färskt kött (oavsett ursprung) till denna del av det italienska territoriet uppställdes krav på sanitetskonlroller i transitkommunen eller i varornas destinationskommun, och de berörda aktörerna ålades att betala en avgift, och av den 3 december 1998 i mål C-67/97, Bluhme (REG 1998, s. I-8033, punkterna 19, 20 och 22), avseende danska bestämmelser som innebar förbud mot innehav av vissa slags bin (oavsett ursprung) på ön Läsö och näraliggande öar som ingår i det danska territoriet

49 Se för ett liknande resonemang, i förlängningen av denna rättspraxis, punkterna 19 och 27 i generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande inför dom av den 9 augusti 1994 i de förenade målen C-363/93 och C-407/93-C-411/93, Lancry m.fl. (REG 1994, s. I-3957; svensk specialutgåva, volym 16, s. 71). Enligt denne generaladvokat saknar det, för att den skall vara förenlig med artikel 9 och följande artiklar i fördraget [nu artikel 23 och följande artiklar i ändrad lydelse] betydelse att en avgift tillämpas pä importerade varor när de kommer in pä en regions territorium som inte ligger vid den ifrågavarande medlemsstatens gräns i stället för när gränsen passeras. Generaladvokaten underströk att det skall dock alltid vara fråga om varor som förflyttas frän en medlemsstat till en annan och att [d]et saknar betydelse till exempel att skotsk whisky passerar den franska gränsen i Calais (eftersom den har transporterats sjövägen) eller i Lyon (eftersom den har transporterats med flyg): det är i de tvä fallen fråga om [...] alt medlemsstatens gräns passeras. Vidare påpekade generaladvokaten Tesauro att (de franska utomeuropeiska departementen), oavsett om fråga är om öar (Réunion, Martinique, Guadeloupe) eller ej (Guyana), är fraga om gränser endast om produkten härrör frän en annan medlemsstat. Det är inte fråga om gränser när produkten härrör från och har ursprung i en annan fransk region.

50 Se, bland annat, dom av den 23 oktober 1986 i mål 355/85, Cognet (REG, 1986, s. 3231), angående franska bestämmelser, i vilka föreskrevs fast pris vid försäljning i detaljistledet av böcker, med undantag för böcker som passerat en inomgemenskaplig gräns vid distribueringen i den mån som de, utgivna och tryckta i Frankrike, hade exporterats till en annan medlemsstat och därefter importerats till Frankrike, av den 13 november 1986 i de förenade målen 80/85 och 159/85, Edah (REG 1986, s. 3359), angående nederländska bestämmelser i vilka fastställdes ett försäljningspris för bröd i detaljistledet, enligt vilka försäljningspriset för bröd som importerats frän andra medlemsstater kunde vara lägre än det försäljningspris som föreskrevs för nationellt tillverkat bröd, och av den 18 februari 1987 i mål 98/86, Mathot (REG 1987, s. 809), angående belgiska bestämmelser i vilka föreskrevs att vissa benämningar skulle anges på smörförpackningar förutom för smör som importerats från andra länder.

51 Domen i det ovannämnda målet Cognet (punkt 10). Se, för ett liknande resonemang, domarna i de ovannämnda målen Edah (punkt 18) och Mathot (punkt 7).

52 Ibidem.

53 Dom av den 14 september 1995 i målen C-485/93 och C-486/93, Simitzi (REG 1995, s. I-2655).

54 Dom av den 9 september 2004 i mål C-72/03, Carbonati Apuani (REG 2004, I-8027).

55 Dom av den 16 juli 1992 i måi C-163/90, Legros m.fl. i mål (REG 1992, s. I-4625; svensk specialutgåva, volym 13, s. 53).

56 Punkt 16.

57 Punkt 17.

58 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande i det ovannämnda målet Lancry m.fl. (punkterna 19 och 20).

59 Punkt 30.

60 Se punkt 31.

61 Punkt 32.

62 Se punkt 27.

63 Se punkt 35.

64 Domen i det ovannämnda målet Carbonati Apuani (punkt 24).

65 Jag hänvisar till domen i de ovannämnda målen Lancry m.fl. (punkterna 29 och 32), Simitzi (punkt 27) och Carbonati Apuani (punkt 24).

66 Jag använder mig av generaladvokaten Tesauros uttryck i dennes förslag till avgörande i det ovannämnda målet Lancry m.fl. (punkt 27).

67 Se, bland annat, domarna 1 de ovannämnda målen Cognet (punkterna 10-12), Edah (punkt 23) och Mathot (punkt 12). Se även, för ett liknande resonemang, dom av den 13 mars 1979 i mål 86/78. Peureux (REG 1979, s. 897; svensk specialutgåva, volym 4, s. 399), punkt 38, och, för ett liknande resonemang, mitt förslag till avgörande inför dom av den 13 november 2003 i mål C-294/01, Granarolo (REG 2003, s. I-3429).

68 I punkt 26 i domen i det ovannämnda målet Carbonati Apuani hänvisas till punkterna 21-23 i dom av den 5 december 2000 i mål C-448/98, Guimont (REG 2000, s. I-10663). Det är visserligen riktigt att dessa avsnitt i domen i målet Guimont, precis som domen i det ovannämnda målet Lancry m.fl., visar på domstolens omsorg att beakta de svårigheter som skulle kunna följa av förekomsten av omvänd diskriminering, men domstolen drar därav följder som jag anser svårligen jämförbara. Genom denna dom i det ovannämnda målet Guimont har domstolen nämligen ändrat riktning på sin traditionella rättspraxis i fråga om huruvida tolkningsfrågor kan prövas i sak, genom att gå med på att svara på en fråga som avsåg tolkningen av artikel 30 i EG-fördraget (nu artikel 28 EG i ändrad lydelse) — medan tvisten vid den nationella domstolen inte hade något samband med import av varor — endast för det fall den hänskjutande domstolens nationella rätt föreskrev att en nationell producent skulle åtnjuta samma rättigheter som dem som en producent i en annan medlemsstat har enligt gemenskapsrätten i samma situation, detta för att undvika att den nationella producenten skulle drabbas av omvänd diskriminering. Domstolen gav sig visserligen in på att undersöka huruvida de omtvistade nationella bestämmelserna utgjorde en åtgärd med motsvarande verkan som en kvantitativ exportrestriktion i den mening som avses i artikel 30 i fördraget, men den vinnlade sig om att påpeka att den gjorde det endast för det fall dessa bestämmelser (som är tillämpliga utan åtskillnad på nationella produkter och importerade produkter) tillämpades på importerade produkter (se punkterna 24, 25 och 35). Genom detta klargörande uteslöt domstolen alt artikel 30 i fördraget är tillämplig på en medlemsstats rent interna förhållanden. Från denna synpunkt går domen i del ovannämnda målet Guimot således inte lika långt som domen i det ovannämnda målet Lancry m. fl., varför en jämförelse mellan dem har begränsat värde.

69 Se punkt 28.

70 Se punkt 46.

71 Se dom av den 1 juli 1969 i de förenade målen 2/69 och 3/69, Sociaal Fonds voor de Diamantarbeiders (REG 1969, s. 211; svensk specialutgåva, volym 1, s. 399), punkt 14, min kursivering.

72 Min kursivering.

73 Denna vision för den inre marknaden, såsom en förlängning av den gemensamma marknaden, har fått särskilt gehör i domstolens rättspraxis. I dom av den 5 maj 1982 i mål 15/81, Schul Douane Expéditeur (REG 1982, s. 1409; svensk specialutgåva, volym 6, s. 369), punkt 33, betonas att [b]egreppet en gemensam marknad innebär i enlighet med domstolens fasta rättspraxis att alla hinder för handel ¡nom gemenskapen skall avskaffas för att slå samman medlemsstaternas nationella marknader till en enda marknad, varigenom förhållanden skapas som så långt som möjligt liknar de[m] som råder på en sann inre marknad.

74 Se, bland annat, när det gäller fri rörlighet för varor domarna i de ovannämnda målen kommissionen mot Frankrike (152/78), Waterkeyn m.fl. och Oosthoek's Uitgeversmaatschappij.

75 Se, för ett liknande resonemang, Ehlermann, C.-D., The internal market following the Single European Act, Common Market Law Review, Martinus Nijhoff Publishers, Dordrecht, 1987, s. 364-370, Bosco, G., Commentaire de l'Acte unique européen des 17-28 février 1987, Cahiers de droit européen, Maison Larcier, Bryssel, 1987, s. 371, samt De Ruyt I., L'Acte unique européen, Université de Bruxelles. 1989, s. 160.

76 Min kursivering.

77 Se, för ett liknande resonemang, de Cockborne, J.-E., m.fl., Commentaire Megvet — Le droit de la CEE, vol. 1, Université de Bruxelles. 1992, s. 20 och s. 21, punkt 21.

78 Se, för ett liknande resonemang, Ehlermann, C.-D., a.a., s. 368 (punkt 1.3).

79 KOM(85) 310 slutlig.

80 Se, i detta avseende, punkterna 24-31 i nämnda vitbok samt Vaulont, N., La suppression des frontières intérieures et la réglementation douanière communautaire, Revue du marché unique européen, Éditions Juglar, Paris. 1994, s. 51 och följande sidor.

81 Se dom av den 20 maj 2003 i de förenade målen C-465/00, C-138/01 och C-139/01, Österreichischer Rundfunk m.fl. (REG 2003, s. I-4989), punkt 41, och av den 6 november 2003 i mal C-101/01, Lindqvist (REG 2003, s. I-12971), punkt 40. Se även, för ett liknande resonemang, dom av den 1 mars 2005 i mål C-281/02, Owusu (REG 2005, s. I-1383), punkt 34, och mitt förslag till avgörande i det målet (punkterna 197-204).

82 Se punkterna 19 och 20 i dess skriftliga yttrande.

83 Jag erinrar om att domstolen däri betonade att [i] artikel 14.2 EG definieras den inre marknaden som ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs, utan att det i denna artikel görs åtskillnad mellan gränser inom medlemsstaterna och gränser mellan medlemsstaterna.

84 Se, för ett liknande resonemang, kommentaren av domen i målet Carbonati Apuani av Rigaux, A., Revue mensuelle du JurisClasseur — Europe, november 2004, s. 13 och följande sidor.

85 När det gäller fri rörlighet för personer och tjänster se, bland annat, dom av den 27 oktober 1982 i de förenade målen 35/82 och 36/82, Morson och Jhanjan (REG 1982, s. 3723; svensk specialutgåva, volym 6, s. 555), punkterna 15-17, av den 28 januari 1992 i mål C-332/90, Steen (REG 1992, s. I-341), punkt 9, av den 7 december 1995 i mål C-17/94, Gervais m.fl. (REG 1995, s. I-4353), punkt 24, av den 16 januari 1997 i mål C-134/95, USSL n° 47 di Biella (REG 1997, s. I-195), punkt 19, av den 9 september 1999 i mål C-108/98, RI.SAN. (REG 1999, s. I-5219), punkt 23, och av den 21 oktober 1999 i mål C-97/98, Jägerskiöld (REG 1999, s. I-7319), punkt 42.