Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 28 april 2005

1 Originalspråk: spanska.

2 EGT L 248, s. 27.

3 Citat hämtat från Calvo Caravaca, A.L., och Carrascosa González, J., Intervenciones del Estado y libre competencia en la Unión Europea, Colex, Madrid, 2001, s. 171.

4 … om denna typ av ekonomiska ingripanden kan föranleda allvarliga? åtminstone teoretiska? invändningar beträffande en stats interna ekonomiska system, kan ingripanden av var och en av staterna, i form av ekonomiska stöd som beviljas landets företag, om de består komma att utgöra ett praktiskt taget oöverstigligt hinder för målsättningen att upprätta en överstatlig gemensam marknad,, Fernández Farreres, G., El control de las ayudas, i García de Enterría, E., González Campos, J., och Muñoz Machado, S., (red.), Tratado de derecho comunitario europeo, volym II, Civitas, Madrid, 1986, s. 620.

5 Valle Gálvez, A., Las ayudas de Estado en la Jurisprudencia del Tribunal de Justicia de las Comunidades Europeas, i Rodríguez Iglesias, G.C., och Liñán Nogueras, D.J., (red.), El derecho comunitario europeo y su aplicación judicial, Civitas, Madrid, 1993, s. 885.

6 Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, s. 1) kan av tidsskäl inte beaktas annat än i vägledande bemärkelse i förevarande begäran om förhandsavgörande.

7 Meddelande från kommissionen — Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbrukssektorn (EGT C 28, 2000, s. 2), punkt 3.1. 8 — EGT B 30, s. 993; svensk specialutgåva, område 4, volym 1, s. 3.

8 EGT B 30, s. 993; svensk specialutgava, omrade 4, volym 1, s. 3.

9 Bollettino Ufficiale della Regione Sardegna nr 46 av den 14 december 1988.

10 Lagen ingavs av kommissionen som bilaga 6 till dess yttrande.

11 Detta beslut återfinns som bilaga 2 till kommissionens yttrande.

12 Detta beslut återges i bilaga 3 till kommissionens yttrande.

13 Detta beslut återfinns i bilaga 4 till kommissionens yttrande.

14 Detta beslut återfinns som bilaga 5 till kommissionens yttrande. Det antogs vid regionstyrelsens möte den 23 juni 1992.

15 Bollettino Ufficiale della Regione Sardegna nr 35 av den 1 september 1992.

16 Meddelande från kommissionen enligt artikel 93.2 i EG-fördraget till medlemsstaterna och berörda tredje parter angående stöd som Italien (regionen Sardinien) beviljat jordbruksföretag i svårigheter (EGT C 271, 1994, s. 14).

17 Bollettino Ufficiale della Regione Sardegna nr 42 av den 13 december 1995.

18 EGT C 368, 1994, s. 12. Den senaste versionen har offentliggjorts i EGT C 244, 2004, s. 2.

19 Mål T-21/02.

20 REG 2002, ej publicerad i rättsfallssamlingen. Beslutsdelen har offentliggjorts i EGT C 202, s. 28.

21 Exempelvis i mål T-4/02 konstaterades genom beslut av den 29 maj 2002 på samma sätt att talan väckts för sent och inte kunde tas upp till sakprövning.

22 Martín och Pérez de Nanclares, J., El proyecto de Constitución europea: reflexiones sobre los trabajos de la Convención, Revista de Derecho Comunitario Europeo, Centro de Estudios Políticos y Constitucionales, nr 15, maj/augusti 2003, s. 564.

23 EGT C 310, 2004, s. 1.

24 Beskrivningen av en europeisk lag sammanfaller med eskrivningen av den aktuella förordningen, medan beskrivningen av en ramlag överensstämmer med beskrivningen av ett direktiv. Förordningens grundfunktion är att genomföra lagar och vissa särskilda bestämmelser i konstitutionen. Beslutet å andra sidan är till alla delar tvingande, men bara för dess adressater när sådana utpekas.

25 Angående stärkt rätt till domstolsprövning, se Louis, J.V, La fonction juridictionnelle, de Nice à Rome … et au-delà, i de Schutter, O., och Nihoul P., (coor.), Une Constitution pour l'Europe. Réflexions sur les transformations du droit de l'Union européenne, Larcier, Bryssel, 2004, s. 135 och 136.

26 Se Rodríguez Curiel, J.W, Recursos contra la Comisión Europea en materia de ayudas de Estado interpuestos por personas físicas o jurídicas, i Revista Española de Derecho Europeo, nr 2, april/juni 2002, s. 259 ff.

27 Jag påpekade detta i mitt förslag till avgörande inför dom av en 10 juli 2001 i mål C-315/99 P, Ismeri Europa mot revisionsrätten (REG 2001, s. I-5281). Se Waelbroeck, M., och Waelbroeck, D., Article 173, i Louis, J.-V., Vandersanden, G., Waelbroeck, D., och Waelbroeck, M., Commentaire Megret. Le droit de la CEE, vol. 10 (La Cour de Justice. Les actes des institutions), Éditions de l'Université de Bruxelles, Bryssel, 1993, s. 98; och Vandersanden-Barav, Contentieux communautaire, Bruylant, Bryssel, 1977, s. 127.

28 Castillejo Manzanares, R., El recurso de anulación, i Mariño, F., Moreno Catena, V. och Moreiro, C., (red.), Derecho procesal comunitario, Tirant lo Blanch, Valencia, 2001, s. 151.

29 I exempelvis dom av den 10 maj 1960 i mål 19/58, Tyskland mot Höga myndigheten (REG 1960, s. 471), konstaterades i fråga om den bristande behörigheten att frågan skulle prövas även om det var riktigt att denna grund inte hade åberopats formellt vare sig i ansökan eller repliken.

30 Se, allmänt, Moitinho de Almeida, J.C., Evolución jurisprudencial en materia de acceso de los particulares a la jurisdicción comunitaria, i Rodríguez Iglesias, G.C., och Liñán Nogueras, D.J., (red.), a.a., s. 595 ff. Som jag påpekade i förslaget till avgörande inför domen i mål C-110/03, Belgien mot kommissionen, i vilken dom ännu inte meddelats, har denna rätt för enskilda att väcka talan om ogiltigförklaring givit upphov till en restriktiv rättspraxis från domstolen som kritiserats starkt i doktrinen, bland annat av Sarmiento, D., La sentencia UPA (C-50/2000), los particulares y el activismo inactivo del Tribunal de Justicia, i Revista Española de Derecho Europeo, nr. 3, juli-september 2002, s. 531 — 577; se även Ortega, M., El acceso de los particulares a la justicia comunitaria, Ariel Practicum, Barcelona 1999, särskilt kapitel 6 Hacia una mejora del sistema de protección jurisdiccional de los particulares. I förslaget till avgörande inför dom av den 25 juli 2002 i mål C-50/00, Unión de Pequeños Agricultores mot rådet (REG 2002, s. I-6677), föreslog generaladvokaten Jacobs en extensiv tolkning genom att slå fast att en enskild är personligen berörd av en rättsakt från gemenskapen om den rättsakten påverkar eller sannolikt kommer att påverka hans intressen negativt i väsentlig omfattning (punkt 102 fjärde stycket). Denna linje följdes inledningsvis av förstainstansrätten i dom av den 3 maj 2002 i mål T-177/01, Jégo-Quéré mot kommissionen (REG 2002, s. II-2365), men inte av domstolen i dom av den 1 april 2004 i mål C-263/02 P (REG 2004, I-3425). Till den extensiva linjen hör fördraget om upprättande av en konstitution för Europa i vars artikel III-365.4 åtskillnad görs mellan två möjligheter, så att en fysisk eller juridisk person får väcka talan mot en akt som är riktad till dem eller som direkt och personligen berör dem och dessutom mot en regleringsakt som direkt berör dem och som inte medför genomförandeåtgärder, vilket skall sättas i samband med de nya lagstiftningsinstrument som regleras.

31 Bland annat dom av den 5 maj 1977 i mål 101/76, Koninklijke Scholten Honing mot rådet och kommissionen (REG 1977, s. 797), punkterna 6 och 7, av den 17 juni 1980 i de förenade målen 789/79 och 790/79, Calpak mot kommissionen (REG 1980, s. 1949), punkt 7, av den 29 januari 1985 i mål 147/83, Binderer mot kommissionen (REG 1985, s. 257), punkt 14, och av den 13 december 1989 i mål C-322/88, Grimaldi (REG 1989, s. I-4407; svensk specialutgåva, volym 10, s. 287), punkt 14.

32 Dom av den 14 december 1962 i de förenade målen 16/62 och 17/62, Confédération Nationale m.fl. mot rådet (REG 1962, s. 901; svensk specialutgåva, volym 1, s. 145), punkt 2; se även dom av den 6 oktober 1982 i mål 307/81, Alusuisse mot rådet och kommissionen (REG 1982, s. 3463; svensk specialutgåva, volym 6, s. 523), punkt 8.

33 Dom av den 29 juni 1993 i mål C-298/89, Gibraltar mot rådet REG 1993, s. I-3605; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-243), punkt 17, och av den 18 maj 1994 i mål C-309/89, Codorniu mot rådet (REG 1994, s. I-1853; svensk specialutgåva, volym 15, s. I-141), punkt 18.

34 Dom av den 23 maj 2000 i mål C-106/98 P, Société Française de Production m.fl. mot kommissionen (REG 2000, s. I-3659).

35 Se i det avseendet, Ortega. M., a.a., s. 54 — 64, och där nämnd rättspraxis.

36 I doktrinen har detta krav setts som en nästan oöverstiglig barriär och som ett verkligt eldprov. Se Kovar, R., och Barav, A., Variations nouvelles sur un thème ancien: les conditions du recours individuel en annulation dans la CEE. À propos du cas d'un acte pris sous l'apparence d'un règlement, Cahiers de Droit Européen, Revista de Derecho Comunitario Europeo, nr 16, september/december 2003, s. 1119 ff.

37 Dom av den 15 juli 1963 i mål 25/62, Plaumann mot kommissionen (REG 1963, s. 199; svensk specialutgåva, volym 1, s. 181).

38 Dom av den 2 juli 1964 i mål 1/64, Glucoseries Réunies mot kommissionen (REG 1964, s. 813), av den 23 november 1971 i mål 62/70, Bock mot kommissionen (REG 1971, s. 897), av den 24 februari 1987 i mål 26/86, Deutz och Geldermann mot rådet (REG 1987, s. 941), av den 2 april 1998 i mål C-321/95 P, Greenpeace Council m.fl. mot kommissionen (REG 1998, s. I-1651) och av den 29 april 2004 i mål C-298/00 P, Italien mot kommissionen (REG 2004, s. I-4087). Se även beslut av den 21 juni 1993 mål C-257/93, Van Parijs m.fl. mot rådet och kommissionen (REG 1993, s. I-3335).

39 Dom av den 2 februari 1988 i de förenade målen 67/85, 68/85 och 70/85, Van der Kooy m.fl. mot kommissionen (REG 1988, s. 219; svensk specialutgåva, volym 9, s. 305). Se även dom av den 7 december 1993 i mål C-6/92, Federmineraria mot kommissionen (REG 1993, s. I-6357), punkt 14, och av den 19 oktober 2000 i de förenade målen C-15/98 och C-105/99, Italien och Sardegna Lines mot kommissionen (REG 2000, s. I-8855), punkt 33.

40 Se även dom av den 29 april 2004 i det ovannämnda målet Italien mot kommissionen, punkt 39. Se i doktrinen, Koenig, C., Pechstein, M., och Sander, C., EU-/EG-Prozessrecht,

41 Dom av den 23 april 1986 i mål 294/83, Les Verts mot parlamentet (REG 1986, s. 1339; svensk specialutgåva, volym 8, s. 529), punkt 23.

42 Så även invändningen om rättsstridighet och talan om utomobligatoriskt ansvar. Beträffande den första bör man erinra sig att dess enda syfte, enligt dom av den 14 december 1962 i de förenade målen 31/62 och 33/62, Wöhrmann mot kommissionen (REG 1962, s. I-965; svensk specialutgåva, volym 1, s. 153), är att skydda den enskilde mot tillämpning av en rättsstridig förordning, utan att själva förordningen därigenom sätts i fråga. Se Ortega, M., a.a, s. 139 — 158 respektive 159 — 188.

43 Dom av den 6 mars 1979 i mål C-92/78, Simmenthal mot kommissionen (REG 1979, s. 777), punkt 39, och av den 15 februari 2001 i mål C-239/99, Nachi Europe (REG 2001, s. I-1197), punkt 36.

44 Se i det avseendet, Everling U., L'avenir de l'organisation juridictionnel de l'Union européenne, La reforme du système juridictionnel communautaire, Institut d'Etudes Européennes, Bryssel, 1994, s. 22.

45 Dom av den 21 maj 1987 i de förenade målen 133/85-136/85 REG 1987, s. 2289).

46 Gröpl, C., Individualrechtsschutz gegen EG-Verordnungen. Rechtsschutzlücken im Konkurrenzverhältnis des Vorabentscheidungsverfahrens (Art. 177 Abs. 1 Buchst. b EGV) gegenüber der Nichtigkeitsklage (Art. 173 EGV), Europäische Grundrechts-Zeitschrift, 1995, s. 583 och s; Pache, E., Keine Vorlage ohne Anfechtung? — Zum Verhältnis des Vorabentscheidungsverfahrens nach Art. 177 I lit. b EGV zur Nichtigkeitsklage nach Art. 173 IV EGV), Europäische Zeitschrift für Wirtschaftsrecht, Die gerichtliche Vorabentscheidung nach den Verträgen über die Europäischen Gemeinschaften, München, 1964, s. 87 ff.

47 Dom av den 9 mars 1994 i mål C-188/92, TWD Textilwerke Deggendorf, känd som Deggendorf-domen (REG 1994, s. I-833, svensk specialutgåva, volym 15, s. I-59).

48 Dom av den 12 december 1996 i mål C-241/95, Accrington Beef (REG 1996, s. I-6699).

49 Dom av den 30 januari 1997 i mål C-178/95, Wiljo (REG 997, s. I-585).

50 Vissa författare anser att förutsättningen är full kännedom om gemenskapsbeslutet, om möjligheten att ifrågasätta det genom en ogiltighetstalan samt att personen är direkt och personligen berörd. Se Turner, S., Challenging EC law before national court: a further restriction of the rights of natural and legal persons?, Irish Journal of European Law,

51 Den hårda kritik som framförts i doktrinen har samlats och analyserats på ett föredömligt sätt av Barav, A., Deviation prejudicielle, Les dynamiques du droit européen en début de siècle-Études en l'honneur de Jean-Claude Gautron, Éditions A. Pedone, Paris. 2004, s. 227 ff.

52 Dom av den 22 oktober 1987 i mål 314/85, Foto-Frost (REG 987, s. I-4199; svensk specialutgåva, volym 9, s. 233), av den 12 juli 1989 i mål 161/88, Binder (REG 1989, s. 2415), och av den 28 juni 1990 i mål C-80/89, Behn Verpackungsbedarf (REG 1990, s. I-2659), i vilka tolkningsfrågor angående giltigheten av ett beslut om uppbörd i efterhand av importtullar besvarades.

53 Dom av den 27 september 1983 i mål 216/82 (REG 1983, s. 2771; svensk specialutgåva, volym 7, s. 265).

54 Se i detta avseende, Ritleng, D., Pour une systématique des contentieux au profit d'une protection juridictionnelle effective, Mélanges en hommage à Guy Isaac-50 ans du droit communautaire, band 2, Presses de l'Université des sciences sociales de Toulouse, 2004, s. 735 ff., citerad av Barav, A., a.a., s. 244, fotnot 100.

55 Domstolens dom av den 14 december 2000 i mål C-344/98, Masterfoods och HB (REG 2000, s. I-11369), punkt 55.

56 Det förefaller inte rimligt att kräva av enskilda att de kontinuerligt skall läsa Europeiska gemenskapernas officiella tidning för att upptäcka eventuella gemenskapsbeslut som kan kränka deras rättigheter. Se härvidlag Hoskins, M, Case C-188/92, TWD Textilwerke Deggendorf GmbH v. Bundesrepublik Deutschland, Judgment of 9 March 1994, [1994] ECR I-833, Common Market Law Review,

57 I artikel II-107 i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa stadgas rätten till ett effektivt rättsmedel inför en domstol för var och en vars unionsrättsligt garanterade frioch rättigheter har kränkts.

58 Roberti, G.M., Le contrôle de la Commission des Communautés européennes sur les aides nationales, Actualité Juridique Droit Administratif, nr. 6, 1993, s. 398, hänför statligt stöd till ett område som kan betecknas som en kompromiss mellan positiv och negativ integration, eftersom det i sina olika former ofta kommit att bli ett primärt hjälpmedel för att genomföra gemenskapens politik.

59 Se Martínez López-Muñiz, J.L., i prologen till boken av Prieto Álvarez, T., Ayudas agrícolas nacionales en el Derecho comunitario, Marcial Pons, Madrid, 2001, s. 11 ff.

60 Se Blaise, J.B., Liberté de concurrente en agriculture, i Raux J., (red), Politique Agricole Commune et construction communautaire, Paris. 1984, s. 21; se även Dehousse, F., Les règles de concurrence sur les aides d'état dans le secteur de l'agriculture, Studia diplomatica, nr 1-2, 2000, s. 41 — 58.

61 Ekonomiska och sociala kommittén har uttalat sig i denna riktning i Yttrande över tjugonde rapporten om konkurrenspolitiken (Tjugoförsta rapporten om konkurrenspolitiken, 1991), genom uttalandet att fördragets allmänna konkurrensbestämmelser bör tillämpas även inom jordbrukssektorn. Det är dock tänkbart att en sådan tillämpning skulle vara följden av en avvägning mellan å ena sidan målsättningarna med den europeiska konkurrenspolitiken och å andra sidan särdragen hos gemenskapens jordbrukspolitik (s. 263).

62 På motsvarande sätt föreskrivs i artikel III-230 i Fördraget om upprättandet av en konstitution för Europa att [a] vsnittet om konkurrensregler skall tillämpas på produktion av och handel med jordbruksprodukter och livsmedel endast i den mån detta anges i europeiska lagar eller ramlagar i enlighet med artikel III-231.2 och med hänsyn till de mål som anges i artikel III-227.

63 Dom av den 26 juni 1979 i mål 177/78, Pigs and Bacon (REG 979, s. 2161; svensk specialutgåva, volym 4, s. 463), punkt 11.

64 Dom av den 29 oktober 1980 i mål 139/79, Maizena mot rådet (REG 1980, s. 3393), punkt 23. Samma linje följs i dom av den 5 oktober 1994 i mål C-280/93, Tyskland mot rådet (REG 1994, s. I-4973; svensk specialutgåva, volym 16, s. I-171), punkterna 59? 61.

65 Se Prieto Álvarez, T., a.a., s. 234 ff.

66 Se i den bemärkelsen Barthélémy, M., La politique communautaire en matière d'aides d'Etat dans le secteur agricole, i Blumann, C., och Lange, D. (red.), Les distorsions de concurrence en matière agricole dans la CEE, Revue de Droit Rural, nr 163, 1988, s. 80.

67 Vilket har framhållits av vissa författare, exempelvis, Muffateandet, D., i Aides, Encyclopédie Juridique Dalloz. Répertoire de Droit communautaire, band I, Paris. 1992.

68 Se härvidlag, Blaise, J.B., a.a., s. 23.

69 Dom av den 25 mars 1981 i mål 61/80, Coöperatieve Stremsel- en Kleurselfabriek mot kommissionen (REG 1981, s. 851), punkt 21.

70 Domstolens dom av den 15 december 1994 i mål C-250/92 LG (REG 1994, s. I-5641), punkt 23.

71 I mars 1966 skickade kommissionen ett meddelande till rådet om kriterier för inrättandet av en gemensam politik för jordbruksstöd, som innehöll ett förslag till ändring av förordning nr 26, för att göra artiklarna 87 och följande artiklar tillämpliga på samtliga varor i bilaga I till fördraget [Dok. KOM (66) slutlig av den 23 mars, föredraget av rådet den 25 mars 1966]. Se angående denna fråga Ventura, S., Principes de Droit agraire communautaire, Bruylant, Bryssel, 1967.

72 Dom av den 21 februari 1984 i mål 337/82, St Nikolaus Brennerei mot Hauptzollant Krefeld (REG 1984, s. 1051; svensk specialutgåva, volym 6, s. 519), punkt 12.

73 Dom av den 5 juli 1984 i mål 114/83, Société d'iniciatives et de coopération agricoles mot kommissionen (REG 1984, s. 2589), punkt 27.

74 Denna tanke uttrycktes av generaladvokaten Capotorti i förslaget till avgörande i mål 91/78, Hansen, i vilket dom meddelades den 13 mars 1979 (REG 1979, s. 935). Efter ett antal argument påpekade han att det vore en dumhet att inom det system som utkristalliserats i domstolens rättspraxis tillerkänna medlemsstaterna full frihet i fråga om stöd inom de jordbruksområden som ännu inte reglerats (och som kanske aldrig kommer att regleras) genom en gemensam ordning. Jag anser att det är nödvändigt att i linje med fördragets system medge att bestämmelserna i artiklarna [87 och 88] i fördraget vid övergångsperiodens utgång även skall tillämpas inom jordbrukssektorn. Domstolen tog inte upp denna fråga eftersom det inte ansågs nödvändigt (punkt 11 i domen).

75 EGT L 93, s. 1.

76 EGT L 218, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 38 s. 120. Enligt artikel 41, som är tillämplig från den 9 augusti 1991.

77 Även om det av tidsmässiga skäl endast regleras av förordning nr 797/85 har efterföljaren ett liknande innehåll. Notera i detta avseende att bilaga II till förordning nr 2328/91 innehåller en jämförelsetabell mellan förordningarna — även med rådets förordning nr 1760/87 av den 15 juni 1987 om ändring av förordningarna (EEG) nr 797/85, 270/79, 1360/78 och 355/77 om jordbrukets struktur och anpassningen av jordbruket till den nya situationen på marknaderna och bevarandet av landsbygden (EGT L 167, s. 1).

78 Som förklaras nedan omfattas beslutet av den 27 juni 1990 avseende skogsföretag, inte av tillämpningsområdet för begreppet jordbruk, åtminstone inte ur ett gemenskapsperspektiv.

79 I ovanstående punkter i detta förslag till avgörande — särskilt punkterna under rubriken Beviljandet av stöd av Sardiniens regionstyrelse — beskrivs detta och övriga överenskommelser mer ingående.

80 Således föreskrivs exempelvis i förordning nr 797/85 att utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket skall delta i åtgärder av skogskaraktär till förmån för jordbruksföretag, som beskogning av jordbruksområden, skapande av vindskydd och röjande av brandgator, dragning av vägar och förbättring av utnyttjandet av skogsarealer [artikel 1.2 d och artikel 20].

81 Dom i de förenade målen C-164/97 och C-165/97, Europa-parlamentet mot rådet (REG 1999, s. I-1139).

82 EGT L 151, s. 16; svensk specialutgåva, område 3, volym 2, s. 76.

83 Parejo Alfonso, L., de la Quadra-Salcedo Fernández del Castillo, T., Moreno Molina, A.M., och Estella de Noriega, A., (red.), Manual de Derecho administrativo comunitario, Centro de Estudios Ramón Areces, Madrid, 2000, s. 75 och 76, samt där citerad rättspraxis.

84 Hubeau, F., Le principe de la protection de la confiance légitime dans la jurisprudence de la Cour de justice des Communautés européennes, Cahier de Droit Européen, nr. 2-3, 1983, s. 149; och García Macho, R., Contenido y límites del principio de la confianza legítima: estudio sistemático en la jurisprudencia del Tribunal de Justicia, Revista Española de Derecho Administrativo, nr 56, 1987, s. 563, som anser att uttrycket, som redan existerade i tysk rätt -Vertrauensschutz-, användes första gången i dom av den 13 juli 1965 i mål 111/63, Lemmerz-Werke mot Höga myndigheten (REG 1965, s. 835).

85 Schwarze, J., Tendencies towards a Common Administrative Law in Europe, European Law Review, nr 2, 1991, s. 870.

86 En sammanfattning av rättspraxis finns bland annat i Castillo Blanco, F.A., La protección de la confianza en el Derecho administrativo, Marcial Pons, Madrid, 1998, s. 163-199.

87 Se, bland andra, Schwarze, J., a.a.., s. 949 ff; Parejo Alfonso, L m.fl., a.a, s. 76-78 och Rodríguez Curiel, J.W., Principios generales del derecho y recuperación de ayudas de Estado ilegales. En especial la confianza legítima, Gaceta Jurídica, nr 209, september/oktober 2000, s. 33-36.

88 Domstolens dom av den 10 januari 1992 i mål C-177/90 Kühn (REG 1992, s. I-35), punkt 14.

89 Pescatore, P., Les principes généraux du droit en tant que source du droit communautaire, Rapport du 12econgrès de la Fédération internationale pour le droit européen, vol. I, Paris. 1986, s. 35.

90 Detta axiom, som bekräftats av domstolen, kommer till uttryck i artikel 14.1 i den ovannämnda förordningen nr 659/1999, som trädde i kraft efter beslutets offentliggörande.

91 Domstolens dom av den 14 januari 1997 i mål C-169/95 Spanien mot kommissionen (REG 1997, s. I-135), punkt 49.

92 Dom av den 11 november 2004 i de förenade målen C-183/02 P och C-187/02 P, Demesa och Territorio histórico de Álava mot kommissionen (REG 2004, s. I-10609), punkt 44, som hänvisar till dom av den 20 september 1990 i mål C-5/89, kommissionen mot Tyskland (REG 1990, s. I-3437), punkt 14, av den 14 januari 1997 i det ovannämnda målet Spanien mot kommissionen (REG 1997, s. I-135), punkt 51, och av den 20 mars 1997 i mål C-24/95, Alcan Deustchland (REG 1997, s. I-1591), punkt 25.

93 Domen i det ovannämnda målet Demesa och Territorio histórico de Álava mot kommissionen, punkt 45, som i sin tur hänvisar till domen i det likaså nämnda målet Alcan Deustchland, punkterna 30 och 31.

94 Dom av den 29 april 2004 i mål C-91/01, Italien mot kommissionen (REG 2004, I-4355), punkt 66, som hänvisar till domen i det ovannämnda målet Spanien mot kommissionen, punkt 53, och förstainstansrättens dom av den 14 maj 2002 i mål T-126/99, Graphischer Maschinenbau mot kommissionen (REG 2002, s. II-2427), punkt 42.

95 Fastenrath, U., Verwaltungsrecht. Europarecht, Juristenzei tung

96 Pernice, I., Neues zum EG-Beihilfenverbot, Europäische Zeitschrift für Wirtschaftsrecht,

97 Mål C-298/00 P (förutnämnd).

98 I artikel 15 i nämnda förordning nr 659/1999 fastställs en preskriptionsfrist för kommissionens befogenheter att återkräva stöd.

99 Dom av den 14 juli 1972 i mål 52/69, Geigy mot kommissionen (REG 1972, s. 787), punkterna 20 och 21, och av den 24 september 2002 i de förenade målen C-74/00 P och C-75/00 P, Falck och Acciaierie di Bolzano mot kommissionen (REG 2002, s. I-7869), punkt 140.

100 Dom av den 24 november 1987 i mål 223/85, RSV mot kommissionen (REG 1987, s. I-4617).

101 Situationens undantagskaraktär framhölls i dom av den 28 januari 2003 i mål C-334/99, Tyskland mot kommissionen (REG 2003, s. I-1139), punkt 44. I doktrinen, Götz, V., Handbuch des EU-Wirtschaftsrechts, H. III, Subventionsrecht, nummer i marginal 108, s. 34.

102 Dom av den 14 februari 1990 i mål C-301/87, Frankrike mot kommissionen, känd som Boussac-domen (REG 1990, s. I-307), punkt 19 och följande punkter. Denna rättspraxis har följts av dom av den 21 mars 1990 i mål C-142/87, Belgien mot kommissionen, känd som Tubemeuse-domen (REG 1990, s. I-959; svensk specialutgåva, volym 10, s. 369), punkterna 15 — 20, av den 21 november 1991 i mål C-354/90, Fédération Nationale du Commerce Extérieur des Produits Alimentaires och Syndicat National des Négociants et Transformateurs de Saumon (REG 1991, s. I-5505; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-463), punkt 13, och av den 11 juli 1996 i mål C-39/94, SFEY m.fl. (REG 1996, s. I-3547), punkt 43.

103 I domen i det ovannämnda målet Boussac tillerkänns kommissionen en tidsperiod för reflexion och utredning innan det formella förfarandet inleds (punkt 27).

104 Dom av den 14 november 1984 i mål 323/82 (REG 1984, s. 3809; svensk specialutgåva, volym 7, s. 685), punkt 17.

105 Dom av den 2 juli 1974 i mål C-173/73, Italien mot kommissionen (REG 1974, s. 709).

106 Enligt det exempel som anges av kommissionen i dess skriftliga yttrande skulle, om detta inte är fallet, en hänvisning till bestämmelserna om avtal i civillagen av år 1942 visa att åtgärderna var i kraft vid den tidpunkten.

107 Dom av den 11 november 2004 i mål C-249/00 P, Portugal mot kommissionen (REG 2004, s. I-10717).

108 Domstolens dom av den 23 februari 1988 i mål C-131/86 Förenade kungariket mot rådet (REG 1988, s. 905), punkt 37.

109 Dom av den 20 mars 1959 i mål 18/57, Nold KG mot Höga myndigheten (REG 1959, s. 89; svensk specialutgåva, volym 2, s. 291), och därefter följande domar.

110 Dom av den 14 februari 1990 i mål C-350/88, Delacre m.fl mot kommissionen (REG 1990, s. I-395), och av den 15 april 1997 i mål C-22/94, The Irish Farmers Association m.fl. (REG 1997, s. I-1809).

111 Dom av den 12 juli 1973 i mål C-70/72, kommissionen mot Tyskland (REG 1973, s. I-813; svensk specialutgåva, volym 2, s. 117), punkt 23.

112 Dom av den 13 mars 1985 i de förenade målen 296/82 och 318/82, Leeuwardeer Papierwarenfabrik mot kommissionen (REG 1985, s. 809; svensk specialutgåva, volym 8, s. 103).

113 Calvo Caravaca, A.L., och Carrascosa González, J., a.a s. 231.

114 Dom av den 14 december 1962 i de förenade målen C-2/62 och C-3/62, kommissionen mot Luxemburg och Belgien (REG 1962, s. I-813; svensk specialutgåva, volym 1, s. 133). I samband med tolkningen av förteckningen i bilaga I till fördraget konstaterade domstolen att [d]et följer av artikel 38.2 att de avvikelser som tillåts på jordbruksområdet från reglerna för upprättandet av den gemensamma marknaden utgör undantagsbestämmelser som skall tolkas restriktivt.

115 Dom av den 17 december 1970 i mål 34/70, Syndicat national des céréales m.fl. (REG 1970, s. 1233).

116 Dom av den 11 november 2004 i mål C-73/03, Spanien mot kommissionen (ej publicerad i rättsfallssamlingen).

117 Dom av den 29 april 2004 i mål C-278/00, Grekland mot kommissionen (REG 2004, I-3997).

118 Företrädarna för kärandena i målen vid den nationella domstolen meddelade vid förhandlingen att stöden i genomsnitt varierade mellan omkring 5000 och 10000 euro per stödmottagare.

119 I det avseendet konstaterades i dom av den 11 november 2004 i det nyligen nämnda målet Spanien mot kommissionen att beträffande jordbrukssektorn råder ingen tvekan om att det är en mycket konkurrensutsatt sektor inom Europeiska unionen (punkt 29).

120 Bland senare domar, se dom av den 26 september 2002 i mål C-351/98, Spanien mot kommissionen (REG 2002, s. I-8031), punkt 74, av den 13 februari 2003 i mål C-409/00, Spanien mot kommissionen (REG 2003, s. I-1487), punkt 93, och av den 29 april 2004 i det ovannämnda målet Grekland mot kommissionen, punkt 97, i vilken hänvisas till dom av den 12 december 2002 i mål C-456/00, Frankrike mot kommissionen (REG 2002, s. I-11949), punk 41.

121 Bland annat dom av den 21 september 1983 i de förenade målen 205/82–215/82, Deutsche Milchkontor mot Tyskland (REG 1983, s. 2633; svensk specialutgåva, volym 7, s. 233), punkt 19 och där citerad rättspraxis.

122 Dom av den 15 januari 1986 i mål 52/84, kommissionen mot Belgien (REG 1986, s. 89), punkt 16.

123 Dom av den 29 juni 2004 i mål C-110/02, kommissionen mot rådet (REG 2004, s. I-6333), i vilken det hänvisas till dom av den 4 april 1995 i mål C-350/93, kommissionen mot Italien (REG 1995, s. I-699), punkterna 21 och 22, och av den 7 mars 2002 i mål C-310/99, Italien mot kommissionen (REG 2002, s. I-2289), punkterna 98 och 99.

124 Angående utvecklingen i rättspraxis och den initiala utvecklingen inom detta område, se Alonso García, R., La responsabilidad de los Estados miembros por infracción del Derecho comunitario, Civitas, Madrid, 1997. För en generell kritisk betraktelse, se García de Enterría, E, El principio de protección de la confianza legítima como supuesto título justificativo de la responsabilidad patrimonial del Estado legislador, Revista de Administración Pública, september-december 2002, s. 173-206.

125 Generaladvokaten Léger framhöll i punkt 74 i förslaget till avgörande inför dom av den 11 september 2003 i mål C-197/99 P, Belgien mot kommissionen (REG 2003, s. I-8461), att [p]å det nationella planet kan ett fastställande av att ett statligt stöd är olagligt få flera viktiga följder, och nämner däribland möjligheten för stödmottagaren eller dennes konkurrenter att väcka en skadeståndstalan mot staten vilket generaladvokaten Tesauro nämnt redan i punkt 7 sista stycket i förslaget till avgörande i det ovannämnda målet Tubemeuse.

126 Se Keppenne, J.-P., Guide des aides d'État en droit communautaire, Bruylant, Bryssel, 1999.

127 Dom av den 5 mars 1996 i de förenade målen C-46/93 och C-48/93 (REG 1996, s. I-1029), punkt 51.