lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 30 mars 2006

CELEX
62005CC0192
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: tyska.

2 Wet uitkeringen burger-oorlogsschlachtoffers 1940–1945 (Staatsblad

3 Enligt artikel 2 WUBO avses härmed civila som genom den tyska eller japanska ockupationen eller i samband med denna eller på grund av oroligheter under efterkrigstiden (fram till den 27 december 1949) i det tidigare nederländska Indien lidit fysisk eller psykisk skada som lett till permanent invaliditet eller dödsfall.

4 Anknytning till tiden för kriget anses föreligga om vederbörande hade nederländsk nationalitet eller var nederländsk undersåte i den mening som avses i lagen av den 10 februari 1910 (Staatsblad. 55) eller om vederbörande var bosatt i Nederländerna eller i nederländska Indien. Anknytning till tiden för ansökan anses föreligga om den berörda personen har nederländsk nationalitet eller är bosatt i Nederländerna.

5 Dom av den 29 februari 1996 i mål C-193/94, Skanavi och Chryssanthakopoulos (REG 1996, s. I-929), punkt 22, av den 26 november 2002 i mål C-100/01, Oteiza Olazabal (REG 2002, s. I-10981), punkt 26, av den 6 februari 2003 i mål C-92/01, Stylianakis (REG 2003, s. I-1291), punkt 18, av den 16 december 2004 i mål C-293/03 My (REG 2004, s. I-12013), punkt 33, och av den 15 september 2005 i mål C-258/04, Ioannidis (REG 2005, s. I-8275), punkt 37.

6 Dom av den 19 oktober 2004 i mål C-200/02, Zhu och Chen REG 2004, s. I-9925, punkt 22. Se även dom av den 5 oktober 1988 i mål 196/87, Steymann (REG 1988, s. 6159; svensk specialutgåva, volym 11, s. 751), punkterna 15-17, samt - beträffande aktiv frihet att tillhandahålla tjänster - dom av den 30 november 1995 i mål C-55/94, Gebhard (REG 1995, s. I-4165), särskilt punkterna 25 och 26, och av den 7 september 2004 i mål C-456/02, Trojani (REG 2004, s. I-7573), punkt 28.

7 Dom av den 5 juni 1997 i de förenade målen C-64/96 och C-65/96, Uecker och Jacquet (REG 1997, s. I-3171), punkt 23, av den 2 oktober 2003 i mål C-148/02, García Avello (REG 2003, s. I-11613), punkt 26, och av den 12 juli 2005 i mål C-403/03, Schempp (REG 2005, s. I-6421), punkt 20. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 29 april 2004 i mål C-224/02,Pusa (REG 2004, s. I-5763), punkterna 18 och 19, och av den 11 juli 2002 i mål C-224/98, D'Hoop (REG 2002, s. I-6191), punkterna 30 och 31.

8 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 juli 1978 i mål 9/78, Gillard (REG 1978, s. 1661), punkterna 13–15, av den 31 maj 1979 i mål 207/78, Even (REG 1979, s. 2019), punkterna 12–14, och av den 16 september 2004 i mål C-386/02, Baldinger (REG 2004, s. I-8411), punkterna 16–18).

9 Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2, svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57) (nedan kallad förordning nr 1408/71), senast ändrad genom förordning (EG) nr 631/2004 (EGT L 100, s. 1).

10 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EGT L 166, s. 1, rättelse i EGT L 200, s. 1) (nedan kallad förordning nr 883/2004). Denna förordning ersätter förordning nr 1408/71.

11 Dom av den 12 maj 1998 i mål C-85/96, Martínez Sala (REG 1998, s. I-2691), punkterna 28, 45, 57 och 61-63, och av den 20 september 2001 i mål C-184/99, Grzelczyk (REG 2001, s. I-6193), punkt 27, samt domen i målet D'Hoop (ovan fotnot 7), punkterna 17 och 32, och dom av den 15 mars 2005 i mål C-209/03, Bidar (REG 2005, s. I-2119), punkterna 38-43. Utanför området för sociala förmåner, se exempelvis dom av den 7 juli 2005 i mål C-147/03, kommissionen mot Österrike (REG 2005, s. I-5969), punkt 44.

12 Domarna i målen Schempp (ovan fotnot 7), punkterna 17 och 18, och Bidar (ovan fotnot 11), punkterna 32 och 33. Se dessutom domarna i målen Grzelczyk (ovan fotnot 11), punkterna 32 och 33, D'Hoop (ovan fotnot 7), punkterna 28 och 29, García Avello (ovan fotnot 7), punkterna 23 och 24, och Pusa (ovan fotnot 7), punkterna 16 och 17.

13 Domarna i målen García Avello (ovan fotnot 7), punkterna 23 och 24, Pusa (ovan fotnot 7) punkterna 16 och 17, och Schempp (ovan fotnot 7), punkt 13 och följande punkter.

14 Se exempelvis domen i målet D'Hoop (ovan fotnot 7), punkt 32: Denna aspekt är särskilt viktig inom utbildningsområdet … En motsvarande formulering finns också i domen i målet kommissionen mot Österrike (ovan fotnot 11), punkt 44.

15 Domarna i målen Grzelczyk (ovan fotnot 11), punkterna 34-36, och Bidar (ovan fotnot 11), punkterna 38 och 43. Se, för ett liknande resonemang, domen i målet D'Hoop (ovan fotnot 7), punkterna 32 och 33, och dom av den 23 mars 2004 i mål C-138/02, Collins (REG 2004, s. I-2703), punkterna 62 och 63.

16 Genom Maastrichtfördraget (Fördraget om Europeiska unionen) infördes i avdelning VIII (numera avdelning XI) i EG-fördraget ett nytt kapitel 3 om Utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor.

17 Även i domarna i målen Grzelczyk (ovan fotnot 11), punkterna 30-37, och Bidar (ovan fotnot 11), punkterna 30-37, ansåg domstolen att artikel 12 EG jämförd med artikel 18 EG kunde tillämpas enbart av den anledningen att de berörda personerna hade utnyttjat sin rätt till fri rörlighet i egenskap av unionsmedborgare. Det faktum att de genomgick utbildning var inte i någotdera fallet en ytterligare förutsättning för att hänvisa till förbudet mot diskriminering, utan kunde endast inte i sig medföra att medborgaren [fråntogs] möjligheten att åberopa förbudet mot all diskriminering på grund av nationalitet i artikel [12 EG] (domen i målet Grzelczyk, punkt 36; se även domen i målet Bidar, punkterna 34 och 46). Av domen i målet Trojani (ovan fotnot 6) framgår inte heller att det krävs någon ytterligare förutsättning för tillämpning av artiklarna 12 EG och 18 EG. Där hänvisas bara i punkt 42 till domen i målet Grzelczyk, i vilken det, som ovan nämnts, emellertid inte anges någon sådan ytterligare förutsättning.

18 Se, för ett liknande resonemang, domarna i målen García Avello (ovan fotnot 7), punkterna 24 och 25, Pusa (ovan fotnot 7), punkterna 17 och 22, och Schempp (ovan fotnot 7), punkterna 18 och 19.

19 Rätten till fri rörlighet för unionsmedborgarna fastläggs uttryckligen i domarna i målen D'Hoop (ovan fotnot 7), punkt 29, García Avello (ovan fotnot 7), punkt 24, och Pusa (ovan fotnot 7), punkt 17. Se, för ett liknande resonemang domen i målet Zhu och Chen (ovan fotnot 6), punkt 31, och dom av den 23 mars 2006 i mål C-408/03, kommissionen mot Belgien (REG 2006, s. I-2647), punkt 40, enligt vilka en grundläggande princip fastslås i artikel 18 EG, nämligen principen om fri rörlighet.

20 Dom av den 17 september 2002 i mål C-413/99, Baumbast och R (REG 2002, s. I-7091), punkterna 84-86 och 94, samt domarna i målen Zhu och Chen (ovan fotnot 6), punkt 26, och kommissionen mot Belgien (ovan fotnot 19), punkt 34.

21 Domarna i målen Zhu och Chen (ovan fotnot 6), punkt 31, och kommissionen mot Belgien (ovan fotnot 19), punkt 40.

22 Fri rörlighet för varor (artikel 23 EG och följande artiklar), fri rörlighet för arbetstagare (artikel 39 EG), etableringsrätt (artiklarna 43 EG och 48 EG), fri rörlighet för tjänster (artiklarna 49 EG och 50 EG) och fri rörlighet för kapital och betalningar (artikel 56 EG).

23 Se bland annat dom av den 20 februari 1979 i mål 120/78, Rewe, Cassis de Dijon (REG 1979, s. 649; svensk specialutgåva, volym 4, s. 377), punkterna 6, 8 och 15, av den 13 juli 2004 i mål C-262/02, kommissionen mot Frankrike (REG 2004, s. I-6569), punkterna 23 och 25, och i mål C-429/02, Bacardi France (REG 2004, s. I-6613), punkterna 32 och 34, samt av den 13 december 2005 i mål C-411/03, Sevic Systems (REG 2005, s. I-10805), punkt 26).

24 Dom av den 14 februari 1995 i mål C-279/93, Schumacker REG 1995, s. I-225), punkt 21, av den 11 augusti 1995 i mål C-80/94, Wielockx (REG 1995, s. I-2493), punkt 16, av den 11 mars 2004 i mål C-9/02, De Lasteyrie du Saillant (REG 2004, s. I-2409), punkt 44, av den 7 september 2004 i mål C-319/02, Manninen (REG 2004, s. I-7477), punkt 19, av den 13 december 2005 i mål C-446/03, Marks & Spencer (REG 2005, s. I-10837), punkt 29, av den 19 januari 2006 i mål C-265/04, Bouanich (REG 2006, s. I-923), punkt 28, och av den 23 februari 2006 i mål C-471/04, Keller Holding (REG 2006, s. I-2107), punkt 28.

25 Dom av den 2 februari 1989 i mål 186/87, Cowan (REG 1989, s. I-195; svensk specialutgåva, volym 10, s. 1), punkt 19, och av den 24 november 1998 i mål C-274/96, Bickel och Franz, (REG 1998, s. I-7637), punkt 17.

26 Dom av den 28 april 1998 i mål C-120/95, Decker (REG 1998, s. I-1831), punkterna 21 och 23, och i mål C-158/96, Kohll (REG 1998, s. I-1931), punkterna 17 och 19, av den 23 november 2000 i mål C-135/99, Elsen (REG 2000, s. I-10409), punkt 33, och av den 7 juli 2005 i mål C-227/03, Van Pommeren-Bourgondiën (REG 2005, s. I-6101), punkt 39).

27 Dom av den 30 mars 1993 i mål C-168/91, Konstantinidis, (REG 1993, s. I-1191; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-97).

28 Domarna i målen Baumbast och R (ovan fotnot 20), punkt 82, García Avello (ovan fotnot 7), punkt 22, och Zhu och Chen (ovan fotnot 6), punkt 25. Se dessutom domarna i målen Grzelczyk (ovan fotnot 11), punkt 31, D'Hoop (ovan fotnot 7), punkt 28, Collins (ovan fotnot 15), punkt 61, Pusa (ovan fotnot 7), punkt 16, Bidar (ovan fotnot 11), punkt 31, kommissionen mot Österrike (ovan fotnot 11), punkt 45, och Schempp (ovan fotnot 7), punkt 15.

29 Domen i målet Baumbast och R (ovan fotnot 20), punkterna 81, 83 och 84. Se, för ett liknande resonemang, domarna i målen Trojani (ovan fotnot 6), punkt 40, och Bidar (ovan fotnot 11), punkt 37.

30 Domen i målet Schempp (ovan fotnot 7), punkt 19.

31 Domen i målet Elsen (ovan fotnot 26), punkt 33.

32 Se i detta hänseende redogörelserna ovan i punkt 37 i detta förslag till avgörande.

33 Domen i målet García Avello (ovan fotnot 7), punkt 25. Se i detta hänseende också generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande av den 30 juni 2005 i mål C-96/04, Standesamt Stadt Niebüll (dom av den 27 april 2006, REG 2006 s. I-3561), särskilt punkt 50.

34 Domen i målet Pusa (ovan fotnot 7), punkterna 22 och 23.

35 Se i detta hänseende nedan punkterna 61–64 i detta förslag till avgörande.

36 Domen i det ovan i fotnot 8 nämnda målet, särskilt punkterna 16–21.

37 Tolkningsfrågan finns återgiven i punkt 13 i domen i målet Baldinger (ovan fotnot 8).

38 Generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomers förslag till avgörande av den 11 december 2003 i mål C-386/02, Baldinger (REG 2004, s. I-8411), punkterna 24–47, särskilt punkt 31.

39 Se i detta hänseende ovan punkt 40 i detta förslag till avgörande, särskilt domen i målet García Avello (ovan punkt 7), som domstolen meddelade i plenum.

40 Maastrichtfördraget (fördraget om Europeiska unionen) trädde i kraft den 1 november 1993.

41 Domen i målet D'Hoop (ovan fotnot 7), punkt 25.

42 Se ovan punkt 38 i detta förslag till avgörande.

43 Domarna i målen Collins (ovan fotnot 15), punkt 61, kommissionen mot Österrike (ovan fotnot 11), punkt 45, och Schempp (ovan fotnot 7), punkt 15. Se, för ett liknande synsätt, domarna i målen Grzelczyk (ovan fotnot 11), punkt 31, D'Hoop (ovan fotnot 7), punkt 28, García Avello (ovan fotnot 7), punkterna 22 och 23, Pusa (ovan fotnot 7), punkt 16, och Bidar (ovan fotnot 11), punkt 31.

44 Domarna i målen Grzelczyk (ovan fotnot 11), punkt 31, García Avello (ovan fotnot 7), punkterna 22, 23, 27, 29 och 30, Bidar (ovan fotnot 11), punkterna 31-33, kommissionen mot Österrike (ovan fotnot 11), punkt 45, och Schempp (ovan fotnot 7), punkt 15 och följande punkter. Se, för ett liknande resonemang - dock utan konkret hänvisning till artikel 12 EG - domarna i målen D'Hoop (ovan fotnot 7), punkt 28, och Pusa (ovan fotnot 7), punkt 16.

45 Se, för ett liknande resonemang, domarna i målen D'Hoop (ovan fotnot 7), punkterna 30 och 31, och Pusa (ovan fotnot 7), punkterna 18 och 19. Se även domen i målet Schempp (ovan fotnot 7), punkterna 16 och 26.

46 Se bland annat domen i målet De Lasteyrie du Saillant (ovan fotnot 24), punkt 45. Se, för ett liknande resonemang, domarna i målen Manninen (ovan fotnot 24), punkt 20 och följande punkter, och Marks & Spencer (ovan fotnot 24), punkt 34.

47 Se i detta hänseende ovan punkt 34 i detta förslag till avgörande och ovan i fotnot 19 angiven rättspraxis.

48 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande av den 20 november 2003 i mål C-224/02, Pusa (REG 2004, s. I-5763), punkterna 18-20 och 22, och domen i målet Standesamt Stadt Niebüll (ovan fotnot 33), punkt 52 och följande punkter, och generaladvokaten Geelhoeds förslag till avgörande av den 2 februari 2006 i mål C-406/04, De Cuyper (dom av den 18 juli 2006, REG 2006 s. I-6947, s. I-6949), punkterna 104-108. Se även mitt förslag till avgörande av den 30 mars 2006 i mål C-470/04, N. (dom av den 7 september 2006, REG 2006 s. I-7409, s. I-7411), punkt 65.

49 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Schempp (ovan fotnot 7), punkt 43, där domstolen genom att använda uttrycket utgöra ett hinder (franska: entrave) för första gången antyder en sådan tolkning.

50 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Pusa (ovan fotnot 7), punkt 19.

51 Se, för ett liknande resonemang, domarna i målen D'Hoop (ovan fotnot 7), punkterna 30 och 31, och Pusa (ovan fotnot 7), punkterna 18 och 19. Se även punkt 22 i generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i målet Pusa (ovan fotnot 48) och punkt 66 i mitt förslag till avgörande i målet N. (ovan fotnot 48).

52 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Geelhoeds förslag till avgörande i målet De Cuyper (ovan fotnot 48), särskilt punkt 110.

53 Sådana nackdelar kan inte kompenseras helt genom en skälighetsbestämmelse som den i artikel 3.6 WUBO. PUR har nämligen ett utrymme för skönsmässig bedömning vid tillämpningen av bestämmelsen, och den tillämpas inte, enligt PUR:s administrativa praxis, just på sådana fall där den berörde frivilligt har flyttat utomlands. Inte ens enligt PUR:s sedan den 1 juli 2004 gällande mer generösa administrativa praxis omfattas alla fall av frivillig bosättning utomlands, eftersom det finns en inkomstgräns. Se, beträffande hela problematiken, punkterna 11–13 i detta förslag till förhandsavgörande.

54 Se, för ett liknande resonemang, domarna i målen D'Hoop (ovan fotnot 7), punkterna 26 och 36, García Avello (ovan fotnot 7), punkt 39 och följande punkter, Collins (ovan fotnot 15), punkt 66, Pusa (ovan fotnot 7), punkt 33, och Bidar (ovan fotnot 11), punkt 54.

55 Se domarna i målen Baldinger (ovan fotnot 8), punkt 17, Gillard (ovan fotnot 8), punkt 13, och Even (ovan fotnot 8), punkt 12.

56 Domen i målet Bidar (ovan fotnot 11), punkt 57. Se även domarna i målen D'Hoop (ovan fotnot 7), punkt 38, Collins (ovan fotnot 15), punkt 67, och Ioannidis (ovan fotnot 5), punkt 30.

57 Domen i målet Bidar (ovan fotnot 11), punkt 59.

58 Se bland annat upphävandet av vissa krav på bosättning enligt artikel 10.1 i förordning nr 1408/71 och artikel 7 och 63-65 i förordning nr 883/2004. Vad gäller frågan huruvida vissa sociala förmåner kan exporteras i samband med artikel 19 i förordning nr 1408/71, se dessutom den nyligen avkunnade domen av den 21 februari 2006 i mål C-286/03, Hosse (REG 2006, s. I-1771). Även av artiklarna 7.2 och 12 i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33) kan det framgå att vissa förmåner kan exporteras. Se bland annat dom av den 13 november 1990 i mål C-308/89, Di Leo (REG 1990, s. I-4185; svensk specialutgåva, volym 10, s. 583), punkterna 10-17, av den 26 februari 1992 i mål C-3/90, Bernini (REG 1992, s. I-1071), punkterna 20 och 29, och av den 8 juni 1999 i mål C-337/97, Meeusen (REG 1999, s. I-3298), punkterna 23-25 och 30).

59 Se i detta sammanhang även generaladvokaten Geelhoeds förslag till avgörande i målet De Cuyper (ovan fotnot 48).

60 En sådan prövning av nödvändigheten finns exempelvis i domarna i målen D'Hoop (ovan fotnot 7), punkt 39, särskilt sista meningen, Collins (ovan fotnot 15), punkterna 66 och 72, och Ioannidis (ovan fotnot 5), punkt 31, särskilt sista meningen. Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Bidar (ovan fotnot 11), punkterna 58 och 61.

61 Domen i målet D'Hoop (ovan fotnot 7), punkt 39, avseende platsen där ett slutbetyg erhållits. Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Ioannidis (ovan fotnot 5), punkterna 31 och 33, avseende platsen där ett slutbetyg har erhållits och föräldrarnas bostadsort.

62 Se beträffande denna fråga i detalj punkt 9 i detta förslag till avgörande.

63 En billighetsbestämmelse som den i artikel 3.6 WUBO kan inte heller ändra detta väsentligt. PUR har nämligen ett utrymme för skönsmässig bedömning vid tillämpningen av bestämmelsen, och den tillämpas inte, enligt PUR:s administrativa praxis, just på sådana fall där vederbörande frivilligt har flyttat utomlands. Inte ens enligt PUR:s sedan den 1 juli 2004 gällande mer generösa administrativa praxis omfattas alla fall av frivillig bosättning utomlands, eftersom det finns en inkomstgräns. Se beträffande hela ärendet punkterna 11–13 i detta förslag till förhandsavgörande.