Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 4 september 2008

1 Originalspråk: spanska.

2 Rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter (EGT L 82, s. 16), som innebar ändring av rådets direktiv 77/187/EEG av den 14 februari 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter (EGT L 61, s. 26; svensk specialutgåva, område 5, volym 2, s. 91), i dess lydelse enligt rådets direktiv 98/50/EG av den 29 juni 1998 (EGT L 201, s. 88).

3 Jämför uttrycket Övergång av företag och europarätt som Rodríguez-Piñero Royo, M.C., använde i La transmisión de empresas en Europa, Cacucci Editore, Bari, 1999, s. 1, i vilken det hävdas att gemenskapens arbetsrättsliga lagstiftning, trots sin betydelse, endast ingriper i ytterst liten utsträckning, eftersom den bara behandlar vissa aspekter, medan den i andra avseenden inte innefattar någon harmonisering. Detta ger upphov till vad som kallas ett större system av öar eller en arkipelag i gemenskapens arbetsrättsliga lagstiftning, i vilken endast vissa punkter i den nationella lagstiftningen uppmärksammas, till skillnad från den nationella arbetsrätten, som är mer kontinental och omfattar anställningsförhållandets alla aspekter.

4 Jag vill påminna om Don Quijotes råd till Sancho Panza, strax innan denne skulle bli guvernör över ön Barataria. Medveten om att det endast var hans lärdomar som gav stöd åt hans argument avslutade Don Quijote sina ord med följande förklaring: – Låt de fattigas tårar röra dig till medlidande, men utan att låta dem dra fördel framför de välbeställda. – När de rika kommer med löften och gåvor, så försök finna fram till sanningen bakom detta, liksom bakom den fattiges gråt och veklagan. – Drabba inte en lagbrytare med lagens fulla stränghet när utrymme finns för rimlighet och sans, för en sträng domare förtjänar inte större anseende än en medkännande. Cervantes, M. de, El ingenioso caballero Don Quijote de la Mancha, andra delen, kapitel XLII, översättning av Jens Nordenhök, Östlings bokförlag Symposium AB, utgiven år 2001, andra tryckningen år 2002.

5 De skriftliga frågorna till den finländska regeringen rör endast ikraftträdandebestämmelserna för kollektivavtalet för metallindustrin.

6 Omformulering av frågor är en mycket inarbetad praxis vid domstolen, alltsedan domen i målet Schwarze (dom av den 1 december 1965 i mål 16/65, REG 1965, s. 1081; svensk specialutgåva, volym 1, s. 227). Se, senare, dom av den 17 juli 1997 i mål C-334/95, Krüger (REG 1997, s. I-4517), punkt 22, av den 22 april 1997 i mål C-66/95, Sutton (REG 1997, s. I-2163), punkt 35, av den 18 december 1997 i mål C-284/96, Tabouillot (REG 1997, s. I-7471), punkterna 20 och 21, av den 7 mars 1996 i mål C-171/94, Merckx och Neuhuys (REG 1996, s. I-1253), punkt 28, av den 28 november 2000 i mål C-88/99, Roquette Frères (REG 2000, s. I-10465), punkt 18, av den 20 maj 2003 i mål C-469/00, Ravil (REG 2003, s. I-5053), punkt 27, av den 4 maj 2006 i mål C-286/05, Haug (REG 2006, s. I-4121), punkt 17, och av den 4 oktober 2007 i mål C-429/05, Rampion och Godard (REG 2007, s. I-8017), punkt 27. Denna av domstolen tillämpade metod lovordades i en år 1998 publicerad artikel, Samarbetet mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna. Ramarna för förfarandet för förhandsavgörande, i Scritti in onore di G. F. Mancini, Milano, 1998, sidorna 481 och 482. Se, i detta avseende, även Adinolfi, A., L’accertamento in via pregiudiziale della validità di atti comunitari, Milano, 1997, sidorna 129–137, och Jimeno Bulnes, M., Tolkningsfråga enligt artikel 177 EEG, Barcelona, 1996, sidorna 365 och 366. I det välkända verket av Rasmussen, H., On Law and Policy in the European Court of Justice, Dordrecht, 1986, sidorna 481 och 482, kan man finna en skarp kritik av omformuleringsmetoden.

7 Artikel 3.3 andra stycket i direktiv 2001/23.

8 Det framgår av tillkomsten och ändringarna av direktiv 2001/23 att det politiska samförstånd som uppnåtts motiverar att direktivets bestämmelser är av flexibel karaktär. Se, i detta avseende, Hardy, S., och Painter, R., Revising the Acquired Rights Directive, Industrial Law Journal, volym 25, nr 2, 1996.

9 Med hänvisning till de principer som slagits fast i domen av den 10 februari 1988 i mål 324/86, Daddy’s Dance Hall (REG 1988, s. 739; svensk specialutgåva, volym 9, s. 357), bekräftade domstolen att ändringen i fråga … inte [är] utesluten av enbart det skälet att företaget dessemellan har överlåtits och att avtalet därför har ingåtts med den nya arbetsgivaren. Eftersom nämligen förvärvaren i enlighet med artikel 3.1 i direktivet har ersatt överlåtaren vad gäller de rättigheter och skyldigheter som följer av anställningsförhållandet, så kan detta ändras i förhållande till förvärvaren i samma utsträckning som det hade kunnat ändras i förhållande till överlåtaren, dock under förutsättning att företagsöverlåtelsen i sig själv under inga omständigheter får utgöra skälet till ändringen i fråga (dom av den 12 november 1992 i mål C-209/91, Watson Rask och Christensen, REG 1992, s. I-5755, punkt 28).

10 Den uppfattningen har Barnard, C., i EC Employment Law, tredje upplagan, Oxford University Press, Oxford, 2006, sidorna 663 och 664.

11 Arbetsvillkorens flexibla karaktär har tagits upp av Arrigo, G., i Il diritto del lavoro dell’Unione europea, volym 2, Guiffrè, Milano, 2001, sidorna 97–103.

12 Denna flexibilitet är inte fri från tolkningssvårigheter, såsom har understrukits av Barnard, C., op. cit., sidorna 657 och 658.

13 Domstolen har vid flera tillfällen slagit fast att direktiv 2001/23 är tvingande. Så skedde för första gången i det ovannämnda målet Daddy’s Dance Hall, i vilket domstolen konstaterade att de berörda arbetstagarna inte kan avstå från sina rättigheter enligt direktivet och att det inte är tillåtet att ens med arbetstagarnas samtycke inskränka dessa rättigheter. Denna tolkning påverkas inte av den omständigheten att arbetstagaren, som i förevarande fall, som kompensation för de nackdelar som ändringen i anställningsförhållandet innebär för honom erhåller sådana fördelar att han totalt sett inte försätts i en sämre situation än den han tidigare befann sig i. Det hänvisades även till denna princip i dom av den 25 juli 1991 i mål C-362/89, D’Urso m.fl. (REG 1991, s. I-4105), punkt 9, av den 12 november 1992 i mål C-209/91, Watson Rask och Christensen (REG 1992, s. I-5755), punkt 28, av den 6 november 2003 i mål C-4/01, Martin m.fl. (REG 2003, s. I-12859), punkterna 42 och 43, av den 14 november 1996 i mål C-305/94, Rotsart de Hertaing (REG 1996, s. I-5927), punkt 18, och av den 9 mars 2006 i mål C-499/04, Werhof (REG 2006, s. I-2397), punkt 26.

14 Domstolen har uttalat att rättsverkningarna av ett åsidosättande ska anges i den nationella rättsordningen. Se i detta avseende dom av den 5 maj 1988 i de förenade målen 144/87 och 145/87, Berg (REG 1988, s. 2559), av den 11 juli 1985 i mål 105/84, Danmols Inventar (REG 1985, s. 2639), punkterna 26–28, av den 16 december 1992 i de förenade målen C-132/91, C-138/91 och C-139/91, Katsikas m.fl. (REG 1992, s. I-6577; svensk specialutgåva, volym 13, s. 213), punkt 21, och av den 12 november 1998 i mål C-399/96, Europièces (REG 1998, s. I-6965), punkt 37.

15 Det sker ett kringgående av lagen om man med de handlingar som utförs i skydd av en bestämmelse försöker uppnå ett resultat som är förbjudet enligt rättsordningen …, utan att tillämpningen av den bestämmelse som man avser att kringgå hindras. En sådan definition används i artikel 6.4 i den spanska civillagen, på motsvarande sätt som i artikel 1344 i den italienska civillagen: si reputa altresì illecita la causa quando il contratto costituisce il mezzo per eludere l'applicazione di una norma imperativa (det är även otillåtet att använda avtalet som ett medel för att kringgå tillämpningen av en tvingande bestämmelse). Utan att kringgå lagen ges i artikel 39 i den tjeckiska civillagen en liknande definition: Neplatný je právní úkon, který svým obsahem nebo účelem odporuje zákonu nebo jej obchází anebo se příčí dobrým mravům (en rättshandling vars innehåll eller syfte strider mot, eller undgår, lag eller strider mot god sed är ogiltig). I fransk rätt har begreppet kringgående av lagen mer utvecklats i rättspraxis än i lagstiftning, även om det finns en uttrycklig hänvisning i artikel 336 i civillagen. I de nationella rättsordningarna råder en viss begreppsmässig sammanblandning beträffande kringgående av lagen och rättighetsmissbruk, samt beträffande andra rättsliga begrepp, däribland god tro. Detta framhålls av Miquel González, J. M., i Comentario al artículo 7, Comentario del Código Civil, justitieministeriet, Madrid, 1993, s. 45: Skillnaderna mellan de två begreppen är inte klara. Försöken att avgränsa begreppen i doktrinen har inte nått sina mål. Så har inte heller i tillfredsställande utsträckning skett i rättspraxis … Jag anser inte att det är nödvändigt att närmare analysera skillnaderna mellan alla dessa begrepp, eftersom domstolen inte har gjort det.

16 Domstolen har till de nationella domstolarna delegerat uppgiften att analysera de faktiska omständigheterna i de fall där det har hävdats att lagen har kringgåtts (se särskilt dom av den 3 december 1974 i mål 33/74, Van Binsbergen, REG 1974, s. 1299, svensk specialutgåva, volym 2, s. 379, punkt 13, av den 7 februari 1979 i mål 115/78, Knoors, REG 1979, s. 399, svensk specialutgåva, volym 4, s. 297, av den 4 december 1986 i mål 205/84, kommissionen mot Tyskland, REG 1986, s. 3755, svensk specialutgåva, volym 8, s. 741, punkt 22, av den 7 juli 1992 i mål C-370/90, Singh, REG 1992, s. I-4265, svensk specialutgåva, volym 13, s. 19, punkt 24, av den 3 februari 1993 i mål C-148/91, Veronica Omroep Organisatie, REG 1993, s. I-487, svensk specialutgåva, volym 14, s. 587, punkt 12, och av den 5 oktober 1994 i mål C-23/93, TV10, REG 1994, s. I-4795, svensk specialutgåva, volym 16, s. 159, punkt 21). Generaladvokaten Tesauro redogör för den aktuella uppfattningen i rättspraxis i punkterna 24 och 25 i sitt förslag till avgörande i mål C-367/96, Kefalas m.fl. (REG 1998, s. I-2843), enligt följande: varje rättsordning som eftersträvar ett minimum av fullständighet måste innehålla åtgärder för … självförsvar, i syfte att undvika att rättigheter som följer av rättsordningen missbrukas eller utövas felaktigt eller på ett överdrivet sätt. Ett sådant krav är alls inte främmande för gemenskapens rättsordning, utan har medgivits vid ett flertal tillfällen i domstolens rättspraxis … enligt vilken de möjligheter som EEG-fördraget erbjuder [inte kan] leda till att personer som åtnjuter dem lagstridigt undandrar sig tillämpningen av nationell lagstiftning och att medlemsstater förbjuds att vidta åtgärder som är nödvändiga för att undvika sådant missbruk. Denna uppfattning utvecklades av generaladvokaten Poiares Maduro i målet Halifax (dom av den 21 februari 2006 i mål C-255/02, Halifax m.fl., REG 2006, s. I-1609, punkterna 80 och 81).

17 Jag anser inte att det är ändamålsenligt att här diskutera huruvida kringgående av lagen (eller, även, rättighetsmissbruk) är en allmän gemenskapsrättslig princip. I mål C-296/95, EMU Tabac m.fl. (REG 1998, s. I-1605), föreslog jag, i punkt 89 i mitt förslag till avgörande, att domstolen skulle tillämpa den allmänna rättsprincipen om förbud mot [att kringgå lagen]. I dag kräver denna fråga emellertid en mer detaljerad analys. Även om denna tendens förefaller ha antagits i domen i det ovannämnda målet Halifax, pågår diskussionen alltjämt. Se, i detta avseende, de la Feria, R., Prohibition of abuse of (Community) Law: the creation of a new general principle of EC Law through tax, CMLRev, 2008, s. 45.

18 Dom av den 15 juni 1988 i mål 101/87, Bork International (REG 1988, s. 3057).

19 Ibid.

20 Domstolen angav att artikel 1.1 i direktivet ska tolkas på så sätt att direktivet ska tillämpas i en situation där ägaren av företaget, efter det att ett anställningsavtal har sagts upp eller hävts, återtar företaget för att senare överföra det till tredje man som fortsätter att driva verksamheten, som upphört sedan hyreskontraktet löpt ut, kort tid därefter med drygt hälften av de arbetstagare som varit anställda hos den föregående hyrestagaren, förutsatt att företaget i fråga behåller sin identitet.

21 Jag tog ställning till förhandsavgörandets gränser och iakttagandet av den nationella domstolens självständighet i mitt förslag till avgörande i mål C-30/02, Recheio – Cash & Carry (REG 2004, s. I-6051), punkt 35.

22 Domarna i de ovannämnda målen Daddy’s Dance Hall, punkt 16, Watson Rask och Christensen, punkt 27, och Martin m.fl., punkt 41. Se, angående medlemsstaternas gränser och utrymme för skönsmässig bedömning på de områden inom vilka det finns en minimiharmonisering, Curtin, D., Emerging Institutional Parameters and Organised Difference in the European Union, de Witte, B., Hanf, D., och Vos, E. (red.), The Many Faces of Differentiation in EU Law, Intersentia, Amberes, 2001, sidorna 348–354, och Marciali, S., La flexibilité du droit de l’Union européenne, Bruylant, Bryssel, 2007, sidorna 61–65.

23 En allmän studie av denna rättspraxis har gjorts av Barnard, C., op. cit., sidorna 656–664.

24 Dom av den 7 mars 1996 i de förenade målen C-171/94 och C-172/94 (REG 1996, s. I-1253).

25 Ibid, punkt 38.

26 Dom av den 11 november 2004 i mål C-425/02 (REG 2004, s. I-10823).

27 Ibid, punkt 33.

28 Ibid, punkt 34.

29 Domen i det ovannämnda målet Merckx, punkt 9.

30 En metodik som, till skillnad från vad som har hävdats av den välkände Dworkin, R., i Taking Rights Seriously, Harvard University Press, Cambridge, 1977, inte leder till det enda korrekta svaret, men, i vart fall, till den klokaste lösningen.

31 Detta slog domstolen fast i domen av den 23 mars 2000 i de förenade målen C-310/98 och C-406/98, Met-Trans och Sagpol (REG 2000, s. I-1797), punkt 32: Vilka skäl som än kan anföras till stöd för kravet på objektiv bevisning för frågan om var överträdelsen skett, … kan domstolen inte ersätta gemenskapslagstiftaren och tolka en bestämmelse i strid med dess uttryckliga innebörd. Ibland kan ett enkelt kommatecken vara avgörande, en situation som exempelvis förelåg i domen av den 17 september 1997 i mål C-83/96, Dega (REG 1997, s. I-5001), punkterna 13 och 14.

32 I domen i målet Bulmer mot Bollinger av den 22 maj 1974, meddelad av Court of Appeal i Förenade kungariket, mer känd som domen i målet fransk champagne, betonade Lord Denning den relativa vikten av det grammatiska inslaget i gemenskapsrätten: Seeing these differences, what are the English courts to do when they are faced with a problem of interpretation? They must follow the European pattern. No longer must they examine the words in meticulous detail. No longer must they argue about the precise grammatical sense. They must look to the purpose or intent. … They must not confine themselves to the English text. They must consider, if need be, all the authentic texts …. They must divine the spirit of the treaty and gain inspiration from it. If they find a gap, they must fill it as best they can. They must do what the framers of the instrument would have done if they had thought about it. So we must do the same. Those are the principles, as I understand it, on which the European Court acts.

33 I den franska versionen, la résiliation du contrat de travail ou de la relation de travail est considérée comme intervenue du fait de l'employeur; i den tjeckiska versionen, je zaměstnavatel považován za osobu, z jejíž strany byly pracovní smlouva nebo pracovní poměr ukončeny; och i den tyska versionen, dass die Beendigung des Arbeitsvertrags oder Arbeitsverhältnisses durch den Arbeitgeber erfolgt ist.

34 I den portugisiska versionen, a rescisão do contrato ou da relação de trabalho considera-se como sendo da responsabilidade da entidade patronal; i den polska versionen, pracodawcę uważa się za odpowiedzialnego za rozwiązanie umowy o pracę lub stosunku pracy; i den bulgariska versionen, работодателят се счита за отговорен за прекратяването на трудовия договор или трудовото правоотношение; och i den engelska versionen, the employer shall be regarded as having been responsible for termination of the contract of employment or of the employment relationship.

35 Den slovakiska versionen har en mellanställning, eftersom det där hänvisas till såväl vem som ska anses vara ansvarig som till ansvaret: zodpovednosť za skončenie pracovnej zmluvy alebo pracovnoprávneho vzťahu sa bude pripisovať zamestnávateľovi.

36 Angående sökandet efter en jämvikt mellan skyddet för arbetstagare och främjandet av ekonomisk verksamhet, se Ball, C. A., The Making of a transnational capitalist society: The European Court of Justice, social policiy and individual rights under the European Community’s legal order, Harvard International Law Journal, nr 37, 1996, sidan 307 och följande sidor. Domstolen har också ägnat denna blandning av olika intressen mycket stor uppmärksamhet vid tolkningen av gemenskapens arbetsrättsliga lagstiftning, såsom har påpekats av O’Leary, S., i Employment Law and the European Court of Justice. Judicial Structures, Policies and Processes, Hart Publishing, Oxford-Portland-Oregon, 2002, sidorna 119–128.

37 Tillämpningen av direktivet har ökat inom detta område, men eftersom varje ingripande i dessa frågor är av känslig art är det ofta soft law som har använts, såsom har framhållits av Kenner, J., i EC Labour Law: The Softly, Softly Approach, IJCLLIR, nr 14, 1995; Goetschy, J., i The European Employment Strategy: Genesis and Development, EJIR, nr 5, 1999; Santana, M., i La Internalización de la Estrategia Europea de Empleo en España, REDE, nr 21, 2007; samt Zeitlin, J., och Trubek, D. (red.), i Governing Work and Welfare in a New Economy, Oxford University Press, Oxford, 2003. Den stora förekomsten av soft law får rättsliga, men även institutionella, följder, såsom betonas av Senden, L., i Soft law in European Community Law, Hart Publishers, Oxford, 2004; Alonso García, R., i El soft law comunitario, Revista de Administración Pública, nr 154, 2001; Sarmiento, D., i El soft law administrativo, Thomson-Civitas, Pamplona, 2008; Cini, M., i The Soft law Approach: Commission Rule-Making in the EU’s State Aid Regime, Journal of European Public Policy, nr 8, 2001; Hillgenberg, H., i A Fresh Look at Soft law, European Journal of International Law, nr 10, 1999; och av Klabbers, J., i The Undesirability of Soft law, Nordic Journal of International Law, nr 36, 1998.

38 Skäl 3.

39 Skäl 4.

40 Generaladvokaten Cosmas förslag till avgörande, föredraget den 17 oktober 1995, i mål C-472/93, Luigi Spano m.fl. (REG 1995, s. I-4321)punkt 15.

41 Dom av den 17 december 1987 i mål 287/86, Ny Mølle Kro (REG 1987, s. 5465), punkt 12, domen i det ovannämnda målet Daddy’s Dance Hall, punkt 9, och av den 5 maj 1988 i de förenade målen 144/87 och 145/87, Berg och Busschers (REG 1988, s. 2559; svensk specialutgåva, volym 9, s. 279), punkt 13.

42 O’Leary, S., anför i Employment Law …, op. cit., sidorna 242–243: [t]he purpose of the Directive was to ensure that the rights of employees, in the event of a change of employer, were safeguarded. However, the Preamble also made clear that one of the principal reasons for the introduction of a minimum level of employment protection at EC level was the fear that disparities in employment protection legislation between Member States might have a deleterious effect on the transfers and mergers which it was the common market's aim to bring about as a result of greater economic integration. Thus, the Directive reflected the dual economic and social aims that characterised much of the Community's Social Action Programme. Like Article 141 EC …, Directive 77/187 [numera direktiv 2001/23] reflected both the Community's attempts to ameliorate the unacceptable by-products of growth and its intention to eliminate distortions of competition.

43 KOM(74) 0351, av den 29 maj 1974.

44 I kommentarerna till sitt förslag (s. 8) anförde kommissionen att if the worker does not wish to continue the employment relationship with the transferee because a merger or takeover has led to some essential change in his terms of employment, it seems only fair, as provided for in article 3, that the worker should be treated as if his dismissal was due to the action of his employer. The legal consequences involved, such as severance payment, compensation, etc., should again be prescribed by the laws, regulations and administrative provisions of the Member States.

45 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 (EUT L 204, s. 23).

46 Genom denna bestämmelse systematiseras den tidigare artikel 1.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 (EGT L 269, s. 15), som innebar ändring av artikel 2.6 i direktiv 76/207. Det ska understrykas att den slutliga lydelsen av nämnda bestämmelse ger den som har drabbats av diskriminering ett ännu större skydd. Det fanns i kommissionens förslag inte någon hänvisning till ersättningens faktiska, effektiva och avskräckande art. Bestämmelsen innebar endast att en begränsning av ersättningsbeloppet var utesluten och att det skulle utgå dröjsmålsränta. I kommissionens kommentarer till sitt förslag framgår emellertid avsikten att bestämma ansvarets innehåll klart genom följande ord: den skadelidandes rätt till ett skadestånd som kan garantera ett genuint och verkningsfullt rättsligt skydd, som har en verkligt avskräckande effekt på arbetsgivaren och som i alla händelser måste vara adekvat i förhållande till den skada som åsamkats (KOM(2000)0334, s. 12).

47 En bestämmelse genom vilken domstolens rättspraxis har slagits fast i lag. Nämnda rättspraxis utgörs av dom av den 10 april 1984 i mål 14/83, von Colson och Kamann (REG 1984, s. 1891; svensk specialutgåva, volym 7, s. 577), punkt 23, av den 10 april 1984 i mål 79/83, Harz (REG 1984, s. 1921), punkt 26, av den 2 augusti 1993 i mål C-271/91, Marshall (REG 1993, s. I-4367; svensk specialutgåva, volym 14, s. 315), punkt 34, och av den 22 april 1997 i mål C-180/95, Draehmpaehl (REG 1997, s. I-2195), punkt 40. Angående denna ersättningsteknik i fråga om likabehandling, se McCrudden, C., The Effectiveness of European Equality Law: National Mechanisms for Enforcing Gender Equality Law in the Light of European Requirements, i Hepple, B., och Szyszczak, E., Discrimination: Limits of Law, Mansell, London, 1992.

48 Rådets direktiv av den 13 december 2004 (EUT L 373, s. 37).

49 Sedan domen av den 15 maj 1986 i mål 222/84, Johnston (REG 1986, s. 1651; svensk specialutgåva, volym 8, s. 597), punkterna 18–21, har det i gemenskapsrätten införts ett mått för processuellt skydd på nationell nivå, såsom ett resultat av den grundläggande rätten till ett effektivt domstolsskydd.

50 Dom av den 14 februari 1995 i mål C-279/93, Schumacker (REG 1995, s. I-225), punkt 30, av den 17 juli 1997 i mål C-354/95, National Farmers’ Union m.fl. (REG 1997, s. I-4559), punkt 61, och av den 2 oktober 2003 i mål C-148/02, Garcia Avello (REG 2003, s. I-11613), punkt 31.