lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 28 februari 2013

CELEX
62011CC0287
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska.

2 Dom av den 24 mars 2011 i mål T-385/06, Aalberts m.fl. (REU 2011, s. II-1223).

3 EUT L 283, 2007, s. 63.

4 Denna del av det angripna beslutet som även angick Aquatis (tidigare Raccord Orléanais SA) och Simplex (tidigare R. Woeste & Co. Yorkshire GmbH) före detta moderbolag (IMI) är inte föremål för förevarande förfarande. Den gav upphov till tribunalens dom av den 24 mars 2011 i mål T-378/06, IMI m.fl. mot kommissionen, i vilken de berörda bolagens talan ogillades. Denna dom överklagades inte.

5 Punkterna 28 och 121 i den överklagade domen.

6 Den överklagade domen, punkt 68.

7 Idem, punkterna 85, 110 och 119.

8 Ibidem, punkt 122.

9 Dom av den 6 december 2012 i mål C-441/11 P, kommissionen mot Verhuizingen Coppens.

10 Se, angående ifrågasättandet av resonemangets konsekvens, dom av den 22 november 2012 i mål C-89/11 P, E.ON Energie mot kommissionen, punkt 84 och där angiven rättspraxis.

11 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 3 maj 2012 i mål C-289/11 P, Legris Industries mot kommissionen, punkt 45 och där angiven rättspraxis.

12 Idem och där angiven rättspraxis.

13 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 september 2009 i mål C-97/08 P, Akzo Nobel m.fl. mot kommissionen (REG 2009, s. I-8237), punkt 56 och där angiven rättspraxis.

14 Se, särskilt, dom av den 15 juni 1994 i mål C-137/92 P, kommissionen mot BASF m.fl. (REG 1994, s. I-2555), punkt 48, och av den 21 december 2011 i mål C-27/09 P, Frankrike mot People’s Mojahedin Organization of Iran (REU 2011, s. I-13427), punkt 74.

15 Punkt 61 i den överklagade domen (min kursivering).

16 Punkt 67 i den överklagade domen.

17 Punkt 110 i den överklagade domen.

18 Punkt 112 i den överklagade domen.

19 Punkterna 113, 114, 116 och 118 i den överklagade domen.

20 Se, särskilt, dom av den 7 januari 2004 i de förenade målen C-204/00 P, C-205/00 P, C-211/00 P, C-213/00 P, C-217/00 P och C-219/00 P, Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen (REG 2004, s. I-123), punkt 81.

21 Enligt rättspraxis ankommer det i synnerhet på kommissionen att styrka samtliga omständigheter som visar att ett företag har deltagit i en sådan överträdelse och dess ansvar för de olika delarna av överträdelsen. Se, särskilt, domstolens dom av den 8 juli 1999 i mål C-49/92 P, kommissionen mot Anic Partecipazioni (REG 1999, s. I-4125), punkt 86.

22 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 juli 1972 i mål 48/69, Imperial Chemical Industries mot kommissionen (REG 1972, s. 619; svensk specialutgåva, s. 25), punkt 140.

23 Enligt rättspraxis kan motiveringen i en dom som meddelats av tribunalen vara underförstådd, på villkor att den ger de berörda personerna möjlighet att förstå den och att domstolen får tillräckligt underlag för att utöva sin kontroll inom ramen för ett överklagande (se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 december 2011 i mål C-320/09 P, A2A mot kommissionen, punkt 97).

24 Såsom redan angetts kommer emellertid den andra och den tredje grunden för överklagandet att bli föremål för ett kortfattat studium nedan under rubriken C i förevarande förslag till avgörande.

25 Enligt rättspraxis kan en klagande endast anses ha ett berättigat intresse av ett anslutningsöverklagande om utgången av detta kan medföra någon fördel för honom. Se, särskilt, domen av den 6 oktober 2009 i de förenade målen C-501/06 P, C-513/06 P, C-515/06 P och C-519/06 P, GlaxoSmithKline Services m.fl. mot kommissionen m.fl. (REG 2009, s. I-9291), punkt 33.

26 Se, särskilt, dom av den 10 juli 2008 i mål C-413/06 P, Bertelsmann och Sony Corporation of America mot Impala (REG 2008, s. I-4951), punkt 186, och av den 15 november 2012 i de förenade målen C-539/10 P och C-550/10 P, Al-Aqsa mot rådet och Nederländerna mot Al-Aqsa, punkt 94.

27 Jämför i detta avseende dom av den 26 februari 2002 i mål C-32/00, kommissionen mot Tyskland (REG 1991, s. I-1917), punkterna 64 och 65. Möjligheten för Aalberts och dess dotterbolag att framställa ett yrkande om ersättning av domskäl i stället för att inkomma med ett anslutningsöverklagande förefaller utesluten eftersom ett sådant yrkande skulle gå utöver föremålet för huvudöverklagandet. Se, för ett liknande resonemang, punkterna 24 och 25 i generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande föredraget den 13 december 2012 i det ännu ej avgjorda målet C-439/11 P, Ziegler mot kommissionen, där det hänvisas till dom av den 21 december 2011 i mål C-329/09 P, Iride mot kommissionen, punkt 48.

28 Se dom av den 21 september 2006 i mål C-105/04 P, Nederlandse Federatieve Vereniging voor de Groothandel op Elektrotechnisch Gebied mot kommissionen (REG 2006, s. I-8725), punkt 153.

29 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Anic Partecipazioni, punkt 81, i de ovannämnda förenade målen Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen, punkt 258, och i det ovannämnda målet kommissionen mot Verhuizingen Coppens, punkt 41.

30 Se, för ett liknande resonemang, domen i de ovannämnda förenade målen Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen, punkterna 258 och 260.

31 Idem, punkterna 259 och 260. I det aktuella fallet rörde det sig om en tidsrymd på fjorton månader.

32 Domen i det ovannämnda målet Nederlandse Federatieve Vereniging voor de Groothandel op Elektrotechnisch Gebied mot kommissionen, punkt 163.

33 Se, i detta avseende, även förstainstansrättens dom av den 15 mars 2000, i de förenade målen T-25/95, T-26/95, T-30/95-T-32/95, T-34/95-T-39/95, T-42/95-T-46/95, T-48/95, T-50/95-T-65/95, T-68/95-T-71/95, T-87/95, T-88/95 och T-103/95-T-104/95, Cimenteries CBR m.fl. mot kommissionen (REG 2000, s. II-491), punkt 4127, och av den 8 juli 2008 i mål T-54/03, Lafarge mot kommissionen, punkt 482.

34 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Anic Partecipazioni, punkterna 83, 87 och 203, samt i de ovannämnda förenade målen Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen, punkt 83. Se även domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Verhuizingen Coppens, punkterna 42 och 44.

35 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Anic Partecipazioni, punkt 90, och i de ovannämnda förenade målen Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen, punkt 86. Se även domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Verhuizingen Coppens, punkt 45.

36 Min kursivering.

37 Med förbehåll, naturligtvis, för att domstolen inte ogillar den första grunden för huvudöverklagandet. Tribunalens kritiserade prövning i den andra grunden för kommissionens överklagande utfördes nämligen inte, i strid med vad domstolens rättspraxis kräver, med avseende på det företag, i den mening som avses i artikel 81 EG, som Aalberts och dess båda dotterbolag utgör, utan enbart med avseende på Aquatis.

38 Se dom av den 11 december 2008 i mål C-295/07 P, kommissionen mot Département du Loiret (REG 2008, s. I-9363), punkt 104, och domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Verhuizingen Coppens, punkt 37.

39 Se domarna i de ovannämnda målen kommissionen mot Département du Loiret, punkterna 105 och 106, och kommissionen mot Verhuizingen Coppens, punkt 38.

40 Se, analogt, domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Verhuizingen Coppens, punkt 39.

41 Idem, punkt 44.

42 Se, för ett liknande resonemang, domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Verhuizingen Coppens, punkt 46.

43 Idem, punkt 47.

44 Ibidem, punkterna 50 och 51.

45 En felaktig rättstillämpning som tribunalen gjort sig skyldig till kan nämligen avhjälpas av domstolen i samband med överklagandet endast när den kontroll som domstolen måste göra avser rent rättsliga skäl och inte när den, i vart fall delvis, avser bedömningen av faktiska omständigheter som inte undersöktes av tribunalen. Se, härvidlag, punkt 91 (och där angiven rättspraxis) i mitt förslag till avgörande i mål C-362/08 P, Internationaler Hilfsfonds mot kommissionen, vilket ledde till domen av den 26 maj 2010 (REG 2010, s. I-669).