Endast den engelska texten är giltig

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig och med beaktande av deras synpunkter, och

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. De förhandsbesked i skattefrågor som Irland meddelade den 29 januari 1991 och den 23 maj 2007 till förmån för Apple Sales International, som ger detta företag möjlighet att årligen fastställa sin skatt i Irland, utgör stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget. Detta stöd har olagligen genomförts av Irland i strid med artikel 108.3 i fördraget och är oförenligt med den inre marknaden.

2. De förhandsbesked i skattefrågor som Irland meddelade den 29 januari 1991 och den 23 maj 2007 till förmån för Apple Operations Europe International, som ger detta företag möjlighet att årligen fastställa sin skatt i Irland, utgör stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget. Detta stöd har olagligen genomförts av Irland i strid med artikel 108.3 i fördraget och är oförenligt med den inre marknaden.

Artikel 2

1. Irland ska från Apple Sales International återkräva det stöd som avses i artikel 1.1.

2. Irland ska från Apple Operations Europe återkräva det stöd som avses i artikel 1.2.

3. De stöd som ska återkrävas ska innefatta ränta från och med den dag då stöden ställdes till stödmottagarnas förfogande till och med den dag då de har återbetalats.

4. Räntan ska beräknas som ränta på ränta enligt kapitel V i förordning (EG) nr 794/2004.

Artikel 3

1. Återkravet av det stöd som avses i artikel 1 ska genomföras omedelbart och effektivt.

2. Irland ska se till att detta beslut verkställs inom fyra månader från den dag då det delgavs.

Artikel 4

1. Inom två månader efter den dag då detta beslut har delgivits ska Irland lämna uppgifter till kommissionen om den metod som använts för att beräkna det exakta stödbeloppet.

2. Irland ska hålla kommissionen underrättad om utvecklingen vad gäller de nationella åtgärder som har vidtagits för att genomföra detta beslut till dess att återkravet av det stöd som avses i artikel 1 har slutförts. Irland ska på begäran av kommissionen omedelbart lämna uppgifter om de åtgärder som redan vidtagits och planeras för att följa detta beslut.

Artikel 5

Detta beslut riktar sig till Irland.

1 EUT C 369, 17.10.2014, s. 22.

2 Irland hänvisar till förhandsbesked i skatteärenden i stället för förhandsbesked i skattefrågor i sina inlagor. För att detta beslut ska vara konsekvent med beslutet att inleda förfarandet använder kommissionen här begreppet förhandsbesked i skattefrågor. Väsentligen betyder de två begreppen samma sak.

3 Delar av texten har redigerats för att inte röja konfidentiella uppgifter. Dessa delar har markerats med hakparenteser.

4 Eftersom några förhandsbesked riktas till företag i samma koncern tillhör de nio företag som anges i skäl 2 och de tio företag som anges i skäl 6, 14 olika multinationella koncerner.

5 EUT C 369, 17.10.2014, s. 22.

6 Bransch- och arbetsgivarorganisationer för organisationer baserade i Irland.

7 Följande branschorganisationer undertecknade den gemensamma skrivelsen: Information Technology Industry Council (ITI), National Foreign Trade Council (NFTC), Semiconductor Industry Association (SIA), Silicon Valley Tax Directors Group (SVTDG), Software Coalition, Software Finance and Tax Executives Council (SoFTEC), Tech America och TechNet.

8 Europasegmentet omfattar europeiska länder samt Mellanöstern, Indien och Afrika (nedan gemensamt kallade EMEIA-regionen).

9 Räkenskaps- och beskattningsåret avslutas den 26 september 2015. Apples beskattningsår är en 52- eller 53-veckorsperiod som slutar den sista lördagen i september.

10 Apple Inc.:s offentliga finansiella räkenskaper innehåller inga uppgifter om vilka dotterbolag som innehar dessa kontanter, likvida tillgångar och kortfristiga placeringar.

11 Se not 5 till Apples årsredovisning 2015 (K-10, den amerikanska värdepappersinspektionens offentliga register), enligt vilken i stort alla [Apples] outdelade internationella vinster som är avsedda att på obegränsad tid återinvesteras i verksamhet utanför Förenta staterna genererades av dotterbolag etablerade i Irland. Apple avsatte en reserv i sina räkenskaper för eventuell framtida beskattning av en del av dessa vinster.

12 År 2006 bildade Apple Baldwin Holdings Unlimited (nedan kallat Baldwin), ett företag med hemvist på Brittiska Jungfruöarna. Baldwin Holdings Unlimited innehar en aktie som nominell aktieägare i AOI, ASI, AOE och ADI. Enligt Apple bildades Baldwin för att inneha en enda aktie i de irländska dotterbolagen eftersom irländsk lag kräver att ett bolag med obegränsat ansvar för ägarna har minst två aktieägare. Enligt Apple bildades Baldwin på Brittiska Jungfruöarna eftersom ett bolag med obegränsat ansvar för ägarna med en aktieägare som är ett bolag med obegränsat ansvar för ägarna som omfattas av lagstiftningen i ett land utanför EU inte är skyldigt att offentliggöra sin årsredovisning.

13 Följande anges i det tidigare avsnitt 23A, underavsnitt 2 i TCA 97: Om inte annat sägs i underavsnitten 3 och 4 ska ett företag som är bildat i staten anses vara hemmahörande i staten vid tillämpning av skatte- och kapitalvinstlagstiftningen. Följande anges i underavsnitt 3: Underavsnitt 2 ska inte gälla ett företag som är bildat i staten om det är ett relevant företag, och a) bedriver näringsverksamhet i staten, eller b) är närstående till ett företag som bedriver näringsverksamhet i staten. Avsnitt 23A reviderades genom budgetlagen från 2013. Enligt den nya versionen är det inte längre möjligt för företag som är bildade i Irland att inte ha en skattemässig hemvist, eftersom företag som är bildade i Irland betraktas som skattemässigt hemmahörande i landet om de inte anses vara skattemässigt hemmahörande i en annan skattejurisdiktion. Den nya versionen av avsnitt 23A gäller sedan den 1 januari 2015. Genom 2014 års budgetlag infördes en ytterligare ändring av avsnitt 23A, genom vilken alla företag som är bildade i Irland anses vara skattemässigt hemmahörande i landet, utom om företaget är skattemässigt hemmahörande i en annan jurisdiktion enligt ett dubbelbeskattningsavtal. Även denna regel gäller sedan den 1 januari 2015. För företag som bildades före den 1 januari 2015 gäller dock en övergångsperiod fram till den 31 december 2020.

14 Enligt Apple, vilket har godkänts av den irländska skatteförvaltningen, förvaltas och kontrolleras båda företagen centralt utanför Irland.

15 Med undantag för AOE:s Singaporefilial, se skäl 111.

16 Under utfrågningarna i den amerikanska senaten uppgav Apple att ASI varken är skattemässigt hemmahörande i Irland eller Förenta staterna, se framläggningarna vid ständiga undersökningsutskottets utfrågning om utlandsbaserad vinstförflyttning och den amerikanska skattelagstiftningen – Del 2 (Apple Inc.), 21 maj 2013, s. 24.

17 I punkt 12 i sina synpunkter på beslutet att inleda förfarandet uppgav Irland att alla strategiska affärsbeslut i fråga om AOE och ASI fattades utanför Irland och […] de två företagen förvaltades och kontrollerades funktionellt i Förenta staterna. Se även Cooke-yttrandet, där följande anges: Enligt min åsikt, baserad på den faktamässiga beskrivning som jag fått av deras verksamhet i Irland, är det obestridligen så att ASI och AOE fortsätter att förvaltas och kontrolleras centralt i Förenta staterna av cheferna för moderkoncernen, som ensamma fattar alla strategiska beslut om hur de irländska verksamheterna ska bedrivas: till exempel vilka kontrakt som de ska ingå, med vem och på vilka villkor.

18 Enligt Apple avgörs en filials vinster från irländska källor med hänvisning till de aktiviteter som utförs av filialen i fråga. Skrivelse från Apple av den 4 maj 2015, s. 5.

19 I bokföringssyfte definieras närstående parter som enheter som i sista hand kontrolleras av samma person eller enhet, eller över vilka samma enhet eller person utövar ett betydande inflytande, se IAS 24.

20 EMEIA står för Europa, Mellanöstern, Indien och Afrika. APAC står för Asien–Stillahavsområdet.

21 ASI:s irländska filial köper Appleprodukter från på förhand bestämda tillverkare […]. ASI:s irländska filial uppskattar prognosen för förväntad efterfrågan genom att samla in och analysera regionala uppgifter och inbegripa dem i prognosen för den globala försäljningsefterfrågan, som hanteras av den amerikanska delen av företaget.

22 Dessa närstående parter kan vara lokala landsdistributionsenheter eller lokala detaljistbutiker. ASI:s irländska filial verkställer de inköpsorder som läggs av dessa närstående parter och organiserar distributionsverksamheten för att exportera eller leverera produkterna till dessa enheter.

23 Tredjeparternas fyra huvudsakliga vägar till marknaden är kommersiella bolag, detaljister samt utbildnings- och telefonföretag (tillsammans kallade kanalkunder). ASI:s irländska filial ingår avtal med andra närstående tredjepartsenheter om säljstöd, marknadsföring och andra stödtjänster för kanalkunderna på de lokala EMEIA-marknaderna. Med hjälp från och via de stödtjänster som tillhandahålls av Apple-enheter på den lokala marknaden ingår ASI avtal med kanalpartner och godkänner och verkställer inköpsorder efter att ha utvärderat faktorer som lagertillgång, försäljningsefterfrågan i alla länder samt kreditrisk baserat på Apples världsomspännande riktlinjer.

24 I verksamheterna, både i samband med den närstående parten och tredjepartsförsäljningen, ingår att se till att skyldigheterna gentemot kunderna fullgörs för att maximera effektiviteten inom ASI:s irländska filials distributionsverksamheter, produktfördelning och orderhantering, försäljning samt förvaltning av viktiga tredjepartskonton för att diskutera beställningskrav.

25 Försäljnings- och distributionsgrupperna fokuserar även på direktförsäljning via och av webbutikerna. En av försäljnings- och distributionsgruppernas uppgifter i fråga om webbutikerna är att underlätta försäljnings- och beställningsprocessen för konsumenter, små och medelstora företag samt utbildningskunder.

26 Detta omfattar transport av produkter främst från tredjepartstillverkare i Kina till destinationsmarknaderna i EMEIA-regionen. Logistikfunktionens verksamheter består bland annat av att hantera utgående frakt av Appleprodukter till kanalkunder, webbutikskunder och närstående parter. Vissa av logistikaktiviteterna utförs av närstående parter enligt serviceavtal med ASI:s irländska filial.

27 Enligt ad hoc-rapporten från [Apples skatterådgivare] utgör de produkter som tillverkas av AOE:s irländska filial endast en liten procentandel av Apples totala försäljningsvolym i EMEIA-regionen.

28 Denna funktion säkerställer tillverkningsverksamheten och processflödena för att se till att resurserna används på ett regelbundet och effektivt sätt och att produktionen håller den förväntade nivån.

29 Processteknik avser drift, kontroll och optimering av tillverkningsprocesserna. Gruppen utformar nya processer och förbättrar befintliga processers effektivitet för nuvarande och framtida produkter.

30 Verksamheten omfattar alla processer som krävs för att omvandla de olika delarna till färdiga varor enligt de standarder som fastställts av Apple Inc. i Förenta staterna.

31 Kvalitetssäkrings- och kvalitetskontrollfunktionen omfattar alla verksamheter genom vilka AOE:s irländska filial kontrollerar kvaliteten på alla faktorer som är relevanta för produktionen.

32 Detta rör produkter som har återlämnats till Apple av olika skäl. AOE:s irländska filial säkerställer att innan en ombyggd Appleproduk vidaresäljs ska den genomgå en ombyggnadsprocess för att se till att den uppfyller Apples kvalitetsstandarder.

33 […].

34 En av lokaliseringsgruppens huvudsakliga uppgifter var att anpassa produkter och tjänster till olika språk, regionala skillnader och tekniska krav på lokala marknader.

35 Fast etableringsställe avser skattepliktig verksamhet i en jurisdiktion.

36 Skrivelse från Irland av den 15 april 2015, tillägg, s. 19.

37 PwC:s ad hoc-rapport, tillägg 1, Apple Sales Internationals (ASI) filial, s. 11.

38 Skrivelse från Apple av den 22 april 2016, s. 12 samt tabell 10.

39 I avgörandet från 1991 hänvisas till driftskostnader i fråga om ASI och till rörelsekostnader i fråga om AOE, även om båda begreppen avser samma utgiftskategori.

40 Se faxmeddelande av den 24 januari 1991 från [Apples skatterådgivare] om skattemässig avskrivning.

41 Fotnot tillagd: Punt avser den irländska valutan vid tidpunkten för avgörandet, dvs. irländska pund.

42 Fotnot tillagd: Slitage avser avskrivning av materiella tillgångar.

43 De inkomster som omfattas av plan C rör vinst från offentliga utdelningsintäkter som betalas ut i Irland (avsnitt 17 i TCA 97). Inkomsterna i plan D är uppdelade i fem klasser: a) rörelseresultat, b) vinst från utövande av yrke, iii) obeskattad ränta och inkomst i utlandet, iv) annan inkomst och vinst som inte beskattas enligt andra bestämmelser, v) hyresinkomst från mark i Irland (avsnitt 18 i TCA 97). Plan E rör inkomst från offentligt ämbete, anställning, livränta och pension (avsnitt 19 i TCA 97), och plan F rör utdelning från irländska företag (avsnitt 20 i TCA 97).

44 Avsnitt 21.1. Exempel på specifika undantag är vinst för ej hemmahörande företag som inte kan fördelas till en filial, se avsnitt 25 i TCA 97, samt de flesta utdelningar som mottas från andra företag som är hemmahörande i Irland, se avsnitt 129 i TCA 97.

45 Avsnitt 76A i TCA 97.

46 Enligt avsnitt 81.2 i TCA 97 är utgifter normalt avdragsgilla om de inte har karaktär av kapital och endast uppstår helt i samband med rörelsen.

47 Avsnitten 307 och 308 i TCA 97.

48 Avsnitt 27.1 och 27.2 i TCA 97.

49 Avsnitt 18.1 och 18.2 a i TCA 97 tillsammans med avsnitt 21.1 i TCA 97.

50 I avsnitt 3.1 anges att näringsverksamhet omfattar all handel, tillverkning, spekulation eller andel i verksamhet med karaktär av näring.

51 Enligt avsnitt 21A i TCA 97 gäller en skattesats på 25 % för beskattningsbar inkomst inom plan D, klasserna III, IV och V. Dessa klasser omfattar bland annat passiv inkomst såsom ränta, licensavgifter och hyresinkomst.

52 Irländska skatteförvaltningen, Guidance on revenue opinions on classification of activities as trading, se http://www.revenue.ie/en/tax/ct/basis-charge.html

53 Guidance on revenue opinions on classification of activities as trading, s. 3.

54 Se avsnitt 129 i TCA 97.

55 Notes for Guidance – Taxes Consolidation Act 1997 – Finance Act, utgåva 2014 – del 2, s. 24.

56 Företag som inte är hemmahörande i Irland och inte bedriver näringsverksamhet i staten genom en filial eller agentur ska betala inkomstskatt för inkomster som har ursprung i staten. Om ett företag som inte är hemmahörande i Irland har en filial eller en agentur i staten ska inkomstskatt, inte bolagsskatt, tas ut på inkomst som inte kan hänföras till filialen eller agenturen. Skatt på kapitalvinst tas likaså ut på ej hemmahörande företags beskattningsbara vinst om företaget inte har en filial eller agentur i staten, eller om företaget har en filial eller agentur i staten men vinsterna inte kan hänföras till filialen eller agenturen.

57 Irland har varit medlem i OECD sedan den 17 augusti 1961.

58 Skattemyndigheterna och lagstiftarna är medvetna om problemet och skattelagstiftningen gör det i allmänhet möjligt för skattemyndigheterna att korrigera självdeklarationer från integrerade bolag som inte tillämpar internpriser korrekt genom ersättningspriser som motsvarar en tillförlitlig uppskattning av de priser som godkänts av oberoende företag som förhandlar enligt jämförbara normala marknadsmässiga villkor.

59 Se OECD:s riktlinjer för internprissättning för multinationella företag och skatteförvaltningar, OECD, 22 juli 2010. En tidigare version av riktlinjerna godkändes av OECD-rådet den 13 juli 1995 (nedan kallade OECD:s riktlinjer för internprissättning från 1995).

60 Se rapporten om vinstfördelning till fasta driftställen från 2010, antagen av OECD-rådet den 22 juli 2010.

61 Punkt 14, avsnitt B-3 i, s. 14 i OECD:s rapport om vinstfördelning från 2010.

62 Följande anges i punkt 1.42 i OECD:s riktlinjer för internprissättning från 2010: Vid transaktioner mellan två oberoende företag avspeglar ersättningen vanligen de funktioner som varje företag fullgör (med beaktande av tillgångar och risker). En funktionell analys är nödvändig för att fastställa om kontrollerade och okontrollerade transaktioner eller enheter är jämförbara. Syftet med den funktionella analysen är att identifiera och jämföra ekonomiskt betydande verksamheter och ansvar, tillgångar och risker hos parterna i transaktionen. Se punkt 1.20 i OECD:s riktlinjer för internprissättning från 1995: Vid mellanhavanden mellan två oberoende företag avspeglar ersättningen vanligen de funktioner som varje företag fullgör (med beaktande av tillgångar och risker). För att fastställa om kontrollerade och okontrollerade transaktioner eller enheter är jämförbara är det därför nödvändigt att jämföra de funktioner som fullgörs av parterna. Denna jämförelse grundas på en funktionell analys, som syftar till att identifiera och jämföra ekonomiskt betydande verksamheter och det ansvar som de oberoende och närstående företagen påtar sig eller kommer att påta sig (kursivering tillagd).

63 Punkt 15, avsnitt B-3 i, s. 14 i OECD:s rapport om vinstfördelning från 2010.

64 Punkt 13, avsnitt B-3 i, s. 14 i OECD:s rapport om vinstfördelning från 2010.

65 Punkt 15, avsnitt B-3 i, s. 14 i OECD:s rapport om vinstfördelning från 2010.

66 Punkt 17, avsnitt B-3 i, s. 14 i OECD:s rapport om vinstfördelning från 2010.

67 I fråga om immateriella marknadsföringstillgångar förklaras följande i punkt 97 i avsnitt D-2 iii c 3 A iii i OECD:s rapport om vinstfördelning från 2010: De grundläggande principerna för immateriella marknadsföringstillgångar är desamma som för immateriella handelstillgångar.

68 Följande anges i punkt 2.3 i OECD:s riktlinjer för internprissättning från 2010: Om en traditionell transaktionsbaserad metod och en transaktionsbaserad vinstmetod med beaktande av de kriterier som beskrivs i punkt 2.2 kan tillämpas med samma tillförlitlighetsgrad är den traditionella transaktionsbaserade metoden att föredra framför den transaktionsbaserade vinstmetoden. Följande anges i punkt 3.49 i OECD:s riktlinjer för internprissättning från 1995: Traditionella transaktionsmetoder är att föredra framför transaktionsbaserade vinstmetoder för att fastställa huruvida ett internpris överensstämmer med armlängdsprincipen, dvs. om det finns ett särskilt villkor som påverkar vinsten mellan närstående företag. Hittills visar den praktiska erfarenheten att det i det flesta fall är möjligt att tillämpa traditionella transaktionsmetoder.

69 Följande rekommendation anges i punkt 3.18 i OECD:s riktlinjer för internprissättning från 2010: Vid tillämpning av kostnadsplusmetoden, återförsäljningsprismetoden eller nettomarginalmetoden enligt beskrivningen i kapitel II är det nödvändigt att välja den part i transaktionen för vilka en finansiell indikator (kostnadspåslag, bruttomarginal eller nettovinstindikator) ska testas. Valet av den part som ska testas måste vara förenligt med den funktionella analysen av transaktionen. Den part som testas är i regel den part på vilken en internprissättningsmetod kan tillämpas på det mest tillförlitliga sättet och för vilken de mest tillförlitliga jämförelsetalen kan hittas, dvs. oftast den part som har den minst komplexa funktionen. I punkt 3.43 i OECD:s riktlinjer för internprissättning från 1995 ges en jämförbar beskrivning.

70 Se den normativa delen av beslutet att inleda förfarandet (avsnitt 4).

71 Upplysning: omfattar för år 2006 en utdelning på 1250 miljoner US-dollar som betalats av ASI till AOE och från AOE till AOI, under 2010, 2011, 2012, 2013 och 2014 uppgick inkomsten från koncernföretag till 6575 miljoner US-dollar, 6253 miljoner US-dollar, [14500–15000] miljoner US-dollar, [5000–5500] miljoner US-dollar respektive [1500 – 2000] US-dollar.

72 Omsättningssiffrorna för 2008 reviderades från en omsättning på 116696 US-dollar och kostnad för sålda varor (USD 19587) till en omsättning på 411802 US-dollar och kostnad för sålda varor (USD 314693).

80 Se kommissionens skrivelse av den 11 november 2015, skäl 27.

81 Den skatt som ASI var skyldig att betala till den irländska skatteförvaltningen fastställdes i euro och uppgick till omkring 4,8 miljoner euro 2009, 4,8 miljoner euro 2010, 7,3 miljoner euro 2011, [1–10] miljoner euro 2012, [0,7–0,8] miljoner euro 2013 och [0,9–1] miljoner euro 2014, se skrivelse från Apple av den 22 april 2016, s. 8–9.

82 Uppgående till omkring […] och […] för 2013 respektive 2014, se skrivelse från Apple av den 22 april 2016, s. 10.

83 ASI:s bolagsskatt i Italien uppgick till omkring [20–30] miljoner euro 2009, [40–50] miljoner euro 2010, [50–60] miljoner euro 2011 och [30–40] miljoner euro 2012, se skrivelse från Apple av den 22 april 2016, s. 10. Dessa belopp har dock inte förts in i ASI:s räkenskaper, som presenteras i tabell 1, eftersom räkenskaperna utfärdades före den italienska skatteförvaltningens granskning. Irland informerade inte kommissionen om att ASI:s räkenskaper hade reviderats.

84 AOE:s bolagsskatt i Singapore uppgick till SGD 42136, SGD 1810 och SGD 535 för åren 2009, 2010 respektive 2011, se skrivelse från Apple av den 22 april 2016, s. 10.

85 Denna del uppgår till [20–30] 000 US-dollar för AOE under perioden 2003–2013, se skrivelse från Irland av den 15 april 2015, s. 4. För ASI uppgår delen ränteinkomster från den irländska filialens egendom till [70–80] miljoner US-dollar under perioden 2003–2013, se skrivelse från Irland av den 15 april 2015, s. 2 och Irlands synpunkter på beslutet att inleda förfarandet av den 5 september 2014, mapp 3. Respektive belopp för 2014 har inte fastställts ännu enligt vad Irland uppger i sin skrivelse av den 15 april 2015.

86 Skrivelse från Irland av den 15 april 2015, s. 3.

87 Små skillnader kan observeras mellan den skatt som anges i de räkenskaper som presenteras i Tabell 1 och tabell 2 och den som anges i deklarationerna. Detta kan beror på valutakursfluktuationer eller varierande tidsperioder i rapporteringen.

88 Apple definierar kanalpartner som tredjepartsdistributörer och återförsäljare som köper Apples produkter för vidareförsäljning.

89 Se översikten av protokollen från de styrelsemöten som hölls under ledning av Tim Cook, som Apple lämnat till den amerikanska senatens ständiga undersökningsutskott inom ramen för utfrågningen av Apple, APL-PSI-000342/000343.

90 Heltidsekvivalenter är antalet timmar som en anställd arbetar heltid. De anger antalet anställda, inklusive deltidsanställda, i proportion till antalet arbetade timmar.

91 Enligt information som Apple lämnat till den amerikanska senatens ständiga undersökningsutskott var den huvudsakliga verksamheten för Singaporefilialen och dess företrädare fram till 2003 tillverkning av mikrodatorer, datordelar och kringutrustning. Singaporefilialen var part i kostnadsdelningsavtalet för att erhålla och behålla rätten att tillverka och distribuera Appleprodukter. Efter 2003 och fram till 2009 agerade Singaporefilialen som en tjänsteleverantör till Apples närstående företag i APAC-regionen. Tjänsterna omfattade finansiellt stöd, informationssystem och teknikstöd samt hantering av leverantörskedjor och logistik, se APL-PSI-000234.

92 Skrivelse från Irland av den 4 maj 2015.

93 Skrivelse från Apple av den 4 maj 2015.

94 Skrivelse från Apple av den 4 maj 2015.

95 Skrivelse från Apple av den 4 maj 2015.

96 Noterna 6, 7 eller 8 till ASI:s årsredovisning för räkenskapsåren 2004–2013.

97 Den 5 september 2014 lämnade Irland in kostnadsdelningsavtalet mellan Apple Inc, ASI och AOE, som trädde i kraft den 30 september 2007.

98 Avsnitt B.5 i avtalet om delvis överföring av immateriella tillgångar av den 1 december 1980.

99 Avsnitt 1.7 i kostnadsdelningsavtalet av den 30 september 2007.

100 Avsnitt 1.12 i kostnadsdelningsavtalet av den 30 september 2007.

101 Se skäl F i kostnadsdelningsavtalet av den 26 september 1999 och skäl G i kostnadsdelningsavtalet av den 30 september 2007.

102 Avsnitt IV A i kostnadsdelningsavtalen av den 26 september 1992 och 1999.

103 Avsnitten 5.2 och 5.3 i kostnadsdelningsavtalen av den 30 september 2007, den 5 januari 2009 och den 29 september 2013.

104 Avdelning B i kostnadsdelningsavtalet från 2009 och framläggning B i kostnadsdelningsavtalet från 2013.

105 Skrivelse från Apple av den 22 april 2016, s. 15–16.

106 Apple uppgav att enligt avsnitt 5.4 i kostnadsdelningsavtalet från 2007 och liknande bestämmelser i andra kostnadsdelningsavtal behöll Apple Inc. hela rätten och ansvaret för att kontrollera alla åtgärder till skydd för Apples immateriella tillgångar. Alla åtgärder i fråga om skydd av immateriella tillgångar inleds, styrs och verkställs därför från Förenta staterna (se Apples skrivelse av den 22 april 2016, s. 7). Med tanke på detta står det inte klart varför både ASI:s och AOE:s styrelser har beviljat fullmakter för skydd av immateriella tillgångar, eftersom de två företagen inte borde ha några rättigheter i detta avseende enligt kostnadsdelningsavtalet över huvud taget.

107 AOE:s styrelse enades om att ingå kostnadsdelningsavtalet från 2013 vid mötet den […] augusti 2014, per telefon.

108 ASI:s och AOE:s räkenskapsår löper till utgången av september varje år.

109 Beloppen uppgick till [100–200] miljoner US-dollar 2011, [10–20] miljoner US-dollar 2010 och [1000–10000] US-dollar 2009, se ADI:s lagstadgade räkenskaper för respektive perioder.

110 Inlaga från Irland av den 29 januari 2016, s. 8–9.

111 Irland uppger att fördelningen sker till marknadsmässiga villkor enligt tillämpliga amerikanska föreskrifter och regler om internprissättning, se inlaga från Irland av den 29 januari 2016, s. 3. Enligt marknadsföringstjänstavtalet motsvarar den avgift som ASI ska betala till Apple Inc. enligt avtalet i princip [100–150] % av skäliga kostnader som uppstått och i vissa fall till [50–100] % av sådana kostnader, se marknadsföringstjänstavtalet, s. 3.

112 Inlaga från Irland av den 29 januari 2016, s. 3.

113 Upplupen garanti […] Support är en annan stor post i balansräkningen […].

114 Se skäl 12.

115 Se avsnitt 39 i budgetlag (nr 2) 2013 av den 18 december 2013, ändring av avsnitt 23A i huvudlagen (företags hemvist).

116 Se skäl 12.

117 Se skäl 13.

118 Se skäl 27.

119 Se skäl 138.

120 Resultat och lönsamhet mäts ofta genom andelar som presenteras som marginaler eller påslag. Irland benämner den metod som överenskoms i de omtvistade förhandsbeskeden i skattefrågor som ett påslag till rörelsekostnaderna, varigenom skattebasen blir lika stor som den överenskomna procentenheten. I sina synpunkter på beslutet om att inleda förfarandet hänvisar Apple till en marginal på rörelsekostnaderna i stället för ett påslag. Båda begreppen används omväxlande i detta beslut om inget annat anges.

121 Berry Ratio definieras som bruttovinsten i förhållande till de totala rörelsekostnaderna. Skatterådgivaren hänvisar till punkterna 2.100–2.102 i OECD:s riktlinjer för internprissättning. För en distributör som säljer varor till andra närstående distributörer är logistiken för att distribuera varorna den enda mervärdesfunktionen. Kostnaderna för varorna överförs bara till nästa köpare av produkten. Distributionskostnaderna bör vara företagets rörelsekostnader. I ett sådant fall bör företaget endast ersättas för den kostnaden. Om Berry Ratio tillämpas på detta sätt får distributören en kostnadsplus-avkastning på distributionskostnaderna (mervärdeskostnader) för verksamheten.

122 Enligt rapporten fanns det ingen tillräckligt tillförlitlig databas för tidigare år som skulle möjliggöra den analys som krävs enligt OECD:s riktlinjer för internprissättning.

123 Beslutet att inleda förfarandet, punkt 67.

124 Beslutet att inleda förfarandet, punkt 63.

125 Se skälen 162–164.

126 Irland hänvisar till ad hoc-rapporten från [Apples rådgivare] i sin inlaga av den 18 februari 2016, där PwC:s ad hoc-rapport översändes till kommissionen. Enligt Irlands skrivelse av den 17 november 2014 vidarebefordrade Apple en analys från [Apples skatterådgivare […]. Såvitt Irland vet har kommissionen aldrig haft något problem med den analysen eller sagt att den inte instämmer i den.

127 Ärende C-446/03, Marks & Spencer mot Halsey EU:C:2005:763.

128 [1988] IR 258.

129 I rapporten dras följande slutsats: Baserat på de funktioner som fullgörs utanför filialerna utförs betydelsefulla funktioner av personer via AOE:s och ASI:s styrelser, som agerar utanför Irland, i fråga om deltagande i kostnadsdelningsavtalet, utveckling och förvaltning av immateriella tillgångar, nya produktlanseringar, prissättning, ingående av avtal, bärande och finansiering av viktiga affärsrisker samt ägande och finansiering av betydelsefulla immateriella tillgångar. Det är därför korrekt att beteckna AOE:s och ASI:s funktioner som fullgörs utanför filialerna som entreprenör för och verklig ägare av Apples immateriella tillgångar utanför Nord- och Sydamerika.

130 De två steg som beskrivs i PwC:s ad hoc-rapport är inte identiska med den tvåstegsmetod som presenteras i OECD:s rapport om vinstfördelning, trots skatterådgivarens hänvisningar till den godkända OECD-metoden.

131 I den funktionella analys som görs identifieras inte betydelsefulla funktioner som utförs av personer vid ASI:s och AOE:s huvudkontor eller irländska filialer. I stället hänvisar man till personer ur högsta ledningen i Förenta staterna.

132 Den fullständiga förteckningen över de 52 företag som PwC använde för jämförelsen är följande: IRES – SpA, ACTIVA DISTRIBUCIO D'ELECTRODOMESTICS, SA, AVESTA, ELECTRODOMESTICS CANDELSA, SA, ELETTROLAZIO SpA, B2BIRES S.R.L., M HERMIDA INFORMATICA SA, TEDUIN SA, PROFESSIONNAL COMPUTER ASSOCIES FRANCE, EUROP COMPUTER PERFORMANCE, DACOM SpA, COM 2 NETWORKS, ALLNET.ITALIA SpA, RECO SpA, INFOWORK TECNOLOGY SL, LINEA 2000, COMPONENTES ELECTRICOS MERCALUZ SA, ΕΝΑΡΞΙΣ ΔΥΝΑΜΙΚΑ ΜΕΣΑ Ε.Π.Ε., SIAM S.R.L., COMERCIANTES DE ELECTRODOMESTICOS CORDOBESES SA, EARPRO SA, REMLE, SA, CONFIG, INTERDAS SpA, SANGHA FRANCE, SUMELEC NAVARRA SL, APRA SpA, COMERCIANTES DE ELECTRODOMESTICOS DE VALENCIA SA, VERE 85 SA, APLICACIONES TECNOLOGICAS SA, DIGIT ACCESS, AMSTESO ELECTRIC LIMITED, OLISYS, TECNOTEL ITALIA S.R.L. IN LIQUIDAZIONE, TRANS AUDIO VIDEO S.R.L., KONTORLAND AS, CONNECT DATA, FRIGO 2000 S.R.L., NEO TECHNOLOGY, DUWIN SRL, IPOH S.R.L., GIGALOGIE, MIELCO SpA IN LIQUIDAZIONE, FERNANDO CRISTINO, LDA, MOBIMAQUE II – EQUIPAMENTOS DE TELECOMUNICAÇÕES, LDA, INTERPONTO – COMÉRCIO INTERNACIONAL DE EQUIPAMENTOS DE INFORMÁTICA, LDA, TELSERVICE S.R.L., K1 ELECTRONIC GMBH, MT COMPONENTS LIMITED, TULSI IMPORT EXPORT LTD, MEMTEC IBERICA, LAZANAS – XAPAPADAKOU EISAGOGIKI A.E.E.

133 Se mål C-399/08 P, kommissionen mot Deutsche Post, EU:C:2010:481, punkt 38 och där angiven rättspraxis.

134 Se mål C-399/08 P, kommissionen mot Deutsche Post, EU:C:2010:481, punkt 39 och där angiven rättspraxis.

135 Se de förenade målen C-106/09 P och C-107/09 P, kommissionen mot Government of Gibraltar och Förenade kungariket, EU:C:2011:732, punkt 72, och där angiven rättspraxis.

136 Se mål C-169/08, Presidente del Consiglio dei Ministri, EU:C:2009:709, punkt 58.

137 Se mål 730/79, Philip Morris, EU:C:1980:209, punkt 11 och de förenade målen T-298/97, T-312/97 osv., Alzetta, EU:T:2000:151, punkt 80.

138 Mål C-172/03, Heiser, EU:C:2005:130, punkt 55. Se även mål C-494/06 P, kommissionen mot Italien och Wam EU:C:2009:272, punkt 54 och angiven rättspraxis och C-271/13 P, Rousse Industry mot kommissionen, ECLI:EU:C:2014:175, punkt 44. De förenade målen C-71/09 P, C-73/09 P och C-76/09 P, Comitato Venezia vuole vivere m.fl. mot kommissionen, EU:C:2011:368, punkt 136. Se även mål C-156/98, Tyskland mot kommissionen, EU:C:2000:467, punkt 30, och angiven rättspraxis.

139 Mål C-39/94, SFEI m.fl., EU:C:1996:285, punkt 60. Mål C-342/96, Spanien mot kommissionen, EU:C:1999:210, punkt 41.

140 Se mål 173/73, Italien mot kommissionen, EU:C:1974:71, punkt 13.

141 Se t.ex. mål C-387/92,Banco Exterior de España, EU:C:1994:100.

142 Se mål 66/02, Italien mot kommissionen, EU:C:2005:768, punkt 78. Mål C-222/04, Cassa di Risparmio di Firenze SpA m.fl., EU:C:2006:8, punkt 132. Mål C-522/13, Ministerio de Defensa and Navantia, EU:C:2014:2262, punkterna 21–31. Se också punkt 9 i kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på åtgärder som omfattar direkt beskattning av företag (EGT C 384, 10.12.1998, s. 3).

143 Se mål C-270/15 P, Belgien mot kommissionen, EU:C:2016:489, punkt 49, och mål C-15/14 P, kommissionen mot MOL, EU:C:2015:362, punkt 60.

144 Se mål T-385/12, Orange mot kommissionen, EU:T:2015:117, punkt 53.

145 I sina synpunkter på beslutet att inleda förfarandet hävdar Apple att fördels- och selektivitetsvillkoren för att påvisa statligt stöd bör bedömas separat, eftersom de rör två olika aspekter av begreppet statligt stöd. Med tanke på att detta beslut rör en individuell stödåtgärd och eftersom en åtskillnad mellan dessa villkor skulle leda till onödigt dubbelarbete har kommissionen dock beslutat att bedöma förekomsten av en fördel parallellt med det andra steget i selektivitetsanalysen.

146 Se mål C-172/03, Heiser, EU:C:2005:130, punkt 40.

147 Se de förenade målen C-78/08 till C-80/08, Paint Graphos m.fl, EU:C:2011:550.

148 Se de förenade målen C-78/08 till C-80/08, Paint Graphos m.fl, ECLI:EU:C:2011:550, punkt 65.

149 Se även de förenade målen C-78/08 till C-80/08, Paint Graphos m.fl, EU:C:2011:550, punkt 50.

150 Se skäl 69.

151 Se skäl 70.

152 Se skäl 72.

153 Se skäl 73.

154 Se skäl 76.

155 Se skäl 71.

156 Så är fallet för ASI och AOE, där de två företagens vinster måste fördelas mellan filialer, som är skattemässigt hemmahörande i Irland, och huvudkontoren, som inte är skattemässigt hemmahörande i landet, även om ingen annan jurisdiktion är inblandad i ASI:s och AOE:s fall eftersom huvudkontoren inte är skattemässigt hemmahörande någonstans.

157 Apples synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkt 209.

158 Kommissionens beslut 2009/809/EG av den 8 juli 2009 om den groepsrentebox-ordning som Nederländerna planerar att genomföra (C 4/2007 (f.d. N 465/06)) (EUT L 288, 4.11.2009, s. 26) (nedan kallat groepsrentebox-beslutet).

159 Se mål C-100/15 P Netherlands Maritime Technology Association mot kommissionen, EU:C:2016:254, punkt 110 och mål C-138/09, Todaro Nunziatina & C., EU:C:2010:291, punkt 21.

160 Enligt ordningen skulle en positiv mellanskillnad mellan ränteinkomster och ränteutgifter i samband med koncerninterna finansieringstransaktioner beskattas i en koncernräntebox med 5 % i stället för den normala bolagsskattesatsen på 25,5 %.

161 Groepsrentebox-beslutet, skäl 85.

162 Groepsrentebox-beslutet, skäl 101.

163 Groepsrentebox-beslutet, skäl 107.

164 Se skäl 251.

165 Se skrivelse från Irland av den 4 maj 2015, s. 3.

166 Apples synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkterna 137 och 210.

167 Se särskilt avsnitt 21.1 i TCA 97.

168 Endast i fråga om andra inkomster, dvs. inkomst i form av utdelningar eller räntor, ska hemmahörande företag betala skatt för sin världsomspännande inkomst, medan icke hemmahörande företag följaktligen inte beskattas alls.

169 Mål C-311/97, Royal Bank of Scotland, EU:C:1999:2664, punkt 29.

170 Mål C-253/03, CLT-UFA, EU:C:2006:129, punkt 29.

171 Se t.ex. skrivelsen från Irland av den 17 juli 2015, punkterna 32 och 33.

172 Se i detta sammanhang mål C-253/03, CLT-UFA, EU:C:2006:129, punkt 33: […] den skattesats som skall tillämpas på vinst i en filial skall motsvara den totala skattesats som skulle ha tillämpats under samma förhållanden om vinsten hade delats ut från ett dotterbolag till dess moderbolag. Se även de förenade målen C-78/08 till C-80/08, Paint Graphos m.fl, EU:C:2011:550, punkt 50.

173 Skrivelse från Irland av den 9 juli 2013, bilaga 1, s. 9.

174 Irlands synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkt 21.

175 Apples synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkterna 154 och 155. Enligt avsnitt 25 i TCA 97 ska vinst fördelas till filialen.

176 Se de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien och Forum 187 ASBL mot kommissionen, ECLI:EU:C:2006:416, punkt 81. De förenade målen C-106/09 P och C-107/09 P, kommissionen mot Government of Gibraltar och Förenade kungariket, EU:C:2011:732. Mål C-417/10, 3M Italia, EU:C:2012:184, punkt 25 och domstolens beslut i mål C-529/10, Safilo, EU:C:2012:188, punkt 18. Se även mål T-538/11, Belgien mot kommissionen, EU:T:2015:188, punkt 66.

177 Se de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien och Forum 187 ASBL mot kommissionen, EU:C:2006:416.

178 Se de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien och Forum 187 ASBL mot kommissionen, EU:C:2006:416.

179 Kommissionens beslut 2003/757/EG av den 17 februari 2003 om den stödordning som Belgien har genomfört till förmån för samordningscenter som är etablerade i Belgien (EUT L 282, 30.10.2003, s. 25).

180 Se de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien och Forum 187 ASBL mot kommissionen, EU:C:2006:416, punkterna 96 och 97.

181 I punkterna 154 och 155 i Apples inlaga med synpunkter på beslutet att inleda förfarandet hävdar Apple också att det enligt vinstfördelningsmetoden i avsnitt 25 i TCA 97 krävs att filialen anses utgöra en fristående enhet.

182 Irlands synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkt 38 ff.

183 Apples synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkt 228 ff.

184 Kommissionen klargjorde redan i beslutet att inleda förfarandet att den inte tillämpat OECD:s riktlinjer för internprissättning som rättskälla, utan förlitade sig till dessa riktlinjer som ett referensdokument, parallellt med armlängdsprincipen enligt EU-domstolens tolkning. Efter att ha beskrivit OECD:s riktlinjer för internprissättning och armlängdsprincipen förklarar kommissionen i skäl 57 att det är mot bakgrund av dessa allmänna iakttagelser som kommissionen kommer att undersöka huruvida de omtvistade förhandsbeskeden i skattefrågor uppfyller armlängdsprincipen.

185 Irlands synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkt 43.

186 Irlands synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkt 42, som innehåller en hänvisning till en dom från Irlands högsta domstol: Enligt etablerad rättspraxis ska medborgare inte beskattas om inte denna skyldighet tydligt anges enligt lag. (Texaco (Irland) Ltd mot Murphy (Inspector of Taxes) [1991] 2 Irish Reports 449 at 454 (Supreme Court).

187 Se de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien och Forum 187 ASBL mot kommissionen, EU:C:2006:416, punkt 81.

188 Se avsnitt 8.2.2.2.

189 Se avsnitt 8.2.2.3.

190 Se t.ex. Irlands synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, s. 7, där Irland påpekar att [den handläggare som godkände basen för vinstfördelning 1991] ansåg att det var av avgörande betydelse att de irländska filialerna inte hade några rättigheter till, eller intressen i, Apples immateriella tillgångar, som var en stor inkomstkälla för företaget. Se även utdraget från intervjun den 30 november 1990 som återges i skäl 64, där det förklaras att enligt [Apples skatterådgivares] åsikt härrör vinsten från tre källor, dvs. teknik, marknadsföring och tillverkning, där endast tillverkningsdelen rör den irländska filialen.

191 Se skäl 329.

192 Se skälen 159 och 200.

193 Se skälen 113, 185, 195 och 213.

194 Se punkt 1.42 i OECD:s riktlinjer för internprissättning från 2010, som återges i fotnot 61.

195 Separata räkenskaper kan dock införas för intern rapportering, men de utgör inte en rättsligt bindande avgränsning av möjliga fordringar på tillgångarna, och sådana räkenskaper måste inte heller granskas eller kontrolleras externt. I det aktuella ärendet fanns ingen sådan vägledande och intern avgränsning eller lämnades inte in till Irland vid den tidpunkt då förhandsbeskeden begärdes. Irland har bekräftat att ASI inte lämnade in separata räkenskaper för huvudkontoret och filialen till den irländska skatteförvaltningen. Detsamma gällde AOE. Se skäl 101.

196 Se även punkt 14, avsnitt B-3 i, s. 14 i OECD:s rapport om vinstfördelning från 2010. Precis som mellan icke närstående företag avgörs vilket företag som äger tillgångarna och bär riskerna av rättsligt bindande avtal eller andra fastställbara rättsliga arrangemang. Liknande överväganden gäller närstående företag som tillhandahåller dessa avtal eller rättsliga arrangemang som avspeglar den underliggande realiteten […]. I ett separat företag uppstår normalt inga problem med att fastställa vilket företag som innehar kapitalet. Den faktiska rättsliga ställningen för ett fast driftställe är å andra sidan att ingen enskild del av företaget lagligen äger tillgångarna, bär riskerna, innehar kapitalet eller ingår avtal med separata företag. Rättslig ställning är således inte till hjälp i fråga om fasta driftställen, eftersom fasta driftställen enligt artikel 7.2 ska behandlas som separata och oberoende företag som fullgör sina egna funktioner, bär sina egna risker och självt äger eller använder sina tillgångar. Enligt armlängdsprincipen i artikel 7 är det således nödvändigt att utforma en mekanism för att hänföra risker, ekonomiskt ägande av tillgångar och kapital till det hypotetiskt separata och oberoende fasta driftstället, för att i sin tur till detta hypotetiskt separata och oberoende fasta driftställe hänföra rättigheter och skyldigheter till följd av transaktioner mellan separata företag och det företag som det fasta driftstället tillhör, och för att bekräfta och fastställa karaktären hos dessa mellanhavanden (dvs. koncerninterna motsvarigheter till separata företagstransaktioner) mellan det hypotetiskt separata driftstället och andra delar av det företag som det fasta driftstället tillhör, s. 14.

197 Irland förklarade att den irländska skatteförvaltningen enligt avsnitt 25 i TCA 97 ska göra en bedömning med hänsyn till fakta och omständigheter i varje enskilt ärende, vilket kan omfatta de funktioner som fullgörs av varje filial, dess intresse (om något) i företagets tillgångar, karaktären och omfattningen av eventuella risker som bärs av filialen och filialens totala bidrag till företagets vinster. Irlands synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkt 21.

198 I sina synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkterna 154 och 155, hävdar Apple att vinstfördelningen enligt avsnitt 25 i TCA 97 görs på grundval av följande kriterier: i) Filialens verksamheter (särskilt de funktioner som fullgörs, de tillgångar som innehas och de risker som bärs av filialen, ii) det värde som genereras av dessa verksamheter och de faktiska kostnader som bärs av filialen, och iii) en jämförelse med andra företag inom en jämförbar bransch eller industri. Enligt Apple var det dessa centrala principer som låg till grund för valet att tillämpa avsnitt 25 i TCA 97 vid tidpunkten för de omtvistade förhandsbeskeden i skattefrågor, och de gäller än i dag. Se även yttrandet från [Apples skatterådgivare], som beskrivs i skäl 204.

199 Apples synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkterna 154 och 155.

200 Skrivelse från Irland av den 4 maj 2015, s. 4.

201 Se t.ex. skälen 113, 163, 185, 188, 195, 204, 205, 209 och 210.

202 Se skäl 114.

203 Se skäl 50. I sin granskning av irländsk rättspraxis om vinstfördelning till icke hemmahörande företags filialer (se skälen 384–396) identifierade kommissionen situationer för andra företag som är bildade i Irland men inte är skattemässigt hemmahörande där, utan i den jurisdiktion där företagen skulle ha förvaltats och kontrollerats. Den skattemässiga hemvisten för företag som är bildade i Irland uppgavs till exempel vara i […] (se företag [I]) och i […] (se företag [D]). I ett flertal fall uppgavs inte skattemässigt hemvist i begärandena om förhandsbesked.

204 Apples verkställande direktör uppgav följande under den amerikanska senatens ständiga undersökningsutskottsutfrågning om utlandsbaserad vinstförflyttning och den amerikanska skattelagstiftningen – Del 2 (Apple Inc.): Det är min uppfattning att ingen av de tre dotterbolag ni just nämnde [AOI, ASI och AEO] är skattemässigt hemmahörande någonstans., 21 maj 2013, s. 45. Se även figur 7 i detta beslut, med ett utdrag från ASI:s årsredovisning för 2012, där följande anges: företaget är inte skattemässigt hemmahörande i någon jurisdiktion.

205 Se skälen 51, 112 och 200. Se även uttalanden från Apples verkställande direktör Tim Cook och Phillip Bullock, chef för skattetransaktioner, Apple Inc. i Den amerikanska senatens ständiga undersökningsutskottsutfrågning om utlandsbaserad vinstförflyttning och den amerikanska skattelagstiftningen – Del 2 (Apple Inc.), 21 maj 2013, s. 41.

206 Se skälen 199 och 200.

207 I sin presentation av beräkningen av skatten utgår Apple från ASI:s totala redovisade resultat (omkring 1844 miljoner US-dollar beskattningsåret 2007) och tillämpar den irländska skattesatsen 12,5 % för rörelseintäkter på den totala vinsten, och får på så sätt en teoretisk bolagsskatt för ASI i Irland (omkring 230 miljoner US-dollar). Därefter lägger Apple till skatten på ränteinkomster med en skattesats på 25 % till det beloppet. Från den teoretiska skatt som ska betalas enligt normalskattesatsen i Irland drar Apple av ett belopp som fastställs på ett sådant sätt att den teoretiska skatten minskas till den skattenivå som godkänns för ASI:s irländska filial i de omtvistade förhandsbeskeden i skattefrågor (omkring 8,9 miljoner US-dollar). Detta avdrag till ett belopp på omkring 224 miljoner US-dollar presenteras som en justering för inkomst som beskattas till lägre satser.

208 En liknande process används för att räkna fram bolagsskatten för ASI:s irländska filial i Figur 7, förutom att Apple tillämpar en bolagsskattesats på [1–5] % för ASI:s totala redovisade resultat. Siffran på [1–5] % presenteras som genomsnittlig skattesats för alla jurisdiktioner där ASI bedriver verksamhet. Inga närmare uppgifter eller klargöranden lämnas om hur Apple har kommit fram till siffran på [1–5] %. Det verkar inte gå att få siffran på [1–5] % att stämma med något genomsnitt av tillämpliga skattesatser i jurisdiktioner där ASI verkar, eftersom ASI endast har skattepliktig verksamhet i Irland.

209 Se skäl 258.

210 Se skäl 272.

211 Det fanns t.ex. inga anställda, inget fast driftställe och inga hänvisningar till andra kontor än Apple Inc.

212 Se skälen 113, 163, 189, 205 och 210.

213 Beträffande styrelsemötena sammanfattade Apple yttrandet från [Apples skatterådgivare] på följande sätt: Protokollen från ASI:s och AOE:s styrelsemöten (…) visar att alla beslut om frågor av central strategisk vikt för ASI/AOE, däribland i) ekonomiska frågor såsom investeringsbeslut, befogenheter för bankkonton och bevarande av kapital, ii) granskning och godkännande av årsredovisningar, och iii) delegering av befogenheter inom vissa parametrar med avseende på affärsverksamheten, har fattats i Förenta staterna och inte i Irland. Inlaga av den 7 september 2015, s. 7, se skäl 205.

214 Se skrivelse från Irland av den 4 maj 2015, s. 3.

215 Se skäl 113.

216 Diskussionerna vid ASI:s och AOE:s styrelsemöten i augusti 2013, då fullmakter för försvar av immateriella tillgångar ska ha beviljats, rör en verksamhet i samband med en immateriell tillgång som varken ASI eller AOE kunde säkra enligt kostnadsavtalet. Att delegera sådana verksamheter till koncernens anställda i Förenta staterna var därför i princip inte nödvändigt, eftersom endast Apple Inc. fick försvara den immateriella tillgången enligt kostnadsdelningsavtalet, även utan delegering. Se skäl 127.

217 Se avsnitt 2.5.7.

218 I protokollet anges att […].Se protokollet från ASI:s styrelsemöte den […] augusti 2014, s. 7.

219 Se skäl 136.

220 I den översiktstabell som lämnades in av Irland den 22 april 2016 anges 57 styrelsemöten i ASI, från ASI:s första styrelsemöte den 5 april 1990 fram till utgången av redovisningsperioden 2014 (27 september 2014 enligt de lagstadgade räkenskaperna). Apple lämnade inte in sammanfattningar av styrelsemötena 2006 till 2012, som lämnats till den amerikanska senaten. Apple hänvisade till den sammanfattningen i sin inlaga av den 15 april 2015 (se skrivelse från Apple av den 22 april, s. 18). I den översikt i tabellform som lämnats in av Irland saknas 30 styrelsemöten för perioden 2006 till 2012, för vilka protokoll har lämnats av Irland samma dag, den 22 april 2016. Protokoll från ytterligare tre styrelsemöten som ska ha hållits under denna period lämnades in av Irland den 24 maj 2016. I den tabell över ASI:s styrelsemöten som Apple lämnade till den amerikanska senaten och som Irland lämnade till kommissionen den 15 april 2015, anges ytterligare fem styrelsemöten i ASI som ska ha hållits mellan 2006 och 2010, för vilka Irland inte har lämnat protokoll till kommissionen. Antalet styrelsemöten är därför 90 baserat på de protokoll som har lämnats till kommissionen, och 92 om alla styrelsemöten som anges i inlagan till den amerikanska senaten faktiskt hölls (protokoll har inte lämnats för mötena i januari 2008 och oktober 2009, som anges i inlagan till den amerikanska senaten). I båda fallen är antalet styrelsemöten per år för perioden 1990 till årsslutet 2014 i genomsnitt mindre än fyra per år. Enligt den information som lämnades in av Irland den 22 april 2016 hölls inga styrelsemöten under åren 1993 till 1997. Besluten antogs endast genom skriftliga resolutioner från styrelsen. Enligt information som lämnades in den 22 april 2016 ska så också ha varit fallet för år 2008.

221 Hänvisningen till detta affärsbeslut förefaller endast röra överföringen i sig, som inte är relaterad till förvaltning av immateriella tillgångar, utan bara är en omorganisation av verksamheten. Priserna eller villkoren för överföringen verkar inte ha diskuterats av styrelsen.

222 Detta bekräftas av yttrandet från [Apples skatterådgivare], se skäl 205.

223 Se punkt 12 i Irlands synpunkter av den 5 september 2014 på beslutet att inleda förfarandet.

224 Se t.ex. ASI:s styrelsemöte den 22 juni 2010 och AOE:s styrelsemöte den 20 juli 2009, i tabell 4 respektive tabell 5. Vid båda styrelsemötena beviljades fullmakter till C. Kearney och M. O'Sullivan, som är Appleanställda baserade i Irland enligt informationen i de lagstadgade räkenskaperna för Apples dotterbolag i Irland. Se även protokollet från AOE:s styrelsemöte den 15 november 2010, där det anges att David O'Connell, anläggningschef vid Apple Cork, tillsammans med lokala överlåtelseadvokater på företagets [AOE] vägnar hade förhandlat för företaget [AOE], […], i fråga om leasing av ytterligare lagerutrymme för anläggningen vid Apple Cork […] i syfte att underlätta en produktionsökning.

225 Se skäl 113.

226 Se skäl 163.

227 Se skäl 122.

228 Enligt Apple anges inte de aktiviteter som varje deltagare faktiskt utförde i sammanfattningen av kostnadsdelningsavtalet, utan de aktiviteter som varje deltagare hade tillstånd att utföra, se skäl 124. Denna efterhandstolkning av kostnadsdelningsavtalet från Apples sida bekräftas inte i avtalstexten, som inte innehåller några sådana omnämnanden eller begränsningar.

229 Se skäl 167.

230 Såsom även förklaras i punkt 1.49 i OECD:s riktlinjer för internprissättning från 2010 är en av de faktorer som bör övervägas i granskningen av det ekonomiska innehållet i en riskfördelning följderna av en sådan riskfördelning för transaktioner på armlängds avstånd. Vid transaktioner på armlängds avstånd är det normalt att en större andel av de risker som parterna relativt sett har mer kontroll över också fördelas till dem.

231 Se skäl 108.

232 Se skäl 284 i fråga om den enda diskussionen om kostnadsdelningsavtalet vid ett styrelsemöte, som hölls 2014 i samband med Apples nya bolagsstruktur i Irland. Den 27 mars 2012 hölls en diskussion i ASI:s styrelse om ADI:s distributionsterritorier. I protokollet från detta styrelsemöte anges att [styrelsen] fick under mötet information om att diskussioner har hållits mellan företaget [ASI] och Apple Distribution International (ADI), i fråga om den föreslagna utnämningen av ADI som en Europadistributör […]. Detta uttalande tyder på att ASI:s styrelse inte deltog aktivt i de diskussioner som rapporterades till styrelsen, utan snarare att andra personer som företrädde ASI deltog i diskussionerna.

233 Eftersom Irland kunde ha haft tillgång till informationen om att huvudkontoren inte hade någon driftskapacitet, skulle Irland ha gjort klokt i att begära information om styrelsernas faktiska verksamhet i samband med tillämpningen av de omtvistade förhandsbeskeden, i syfte att bekräfta antagandet att det i förhandsbeskeden godkändes att de immateriella tillgångarna borde fördelas utanför Irland.

234 Se skälen 266 och 274.

235 Se skäl 54.

236 Tillägg 1 till PwC:s ad hoc-rapport, s. 8.

237 Tillägg 1 till PwC:s ad hoc-rapport, s. 8.

238 Tillägg 1 till PwC:s ad hoc-rapport, s. 10.

239 Tillägg 1 till PwC:s ad hoc-rapport, s. 10–11.

240 Dessa anställda hörde till den funktionella gruppen Lokalisering och produkttestning. Apple uppgav att även om de anställda kategoriserades som FoU-personal deltar de inte i skapandet, förvaltningen, införandet eller den strategiska inriktningen av de immateriella rättigheterna, se skrivelsen från Irland av den 29 januari 2016, s. 27.

241 PwC:s ad hoc-rapport, s. 13.

242 AOE:s irländska filial bar också tillverknings- och lagerrisker, PwC:s ad hoc-rapport, s. 13.

243 Se skrivelsen från [Apples skatterådgivare] av den 16 januari 1991, skäl 66. Skrivelsen innehåller ett tillägg med rubriken Räkenskapsformat för den irländska filialen till Apple Computer Ltd: belysande siffror, där det anges att de viktigaste kostnaderna i filialens resultaträkning är Immateriella tillgångar med avseende på teknik/marknadsföring.

244 Se skäl 62.

245 Se t.ex. Cooke-yttrandet, skäl 194.

246 Se skäl 96.

247 Se skäl 103 och figur 6, där 12,5 % anges i räkenskaperna som normalskattesats i Irland.

248 Även om den teoretiska skatten från 2008 och framåt inte längre beräknades genom att tillämpa en bolagsskattesats på 12,5 %, utan i stället genom att tillämpa en sats på [1–5] %, gjordes därefter ett avdrag för en justering för inkomst beskattad till lägre satser från den teoretiska skatten för att räkna fram den faktiska skatt som företagen skulle betala i Irland, precis som under perioderna före 2008. I räkenskaperna förklaras skattesatsen [1–5] % på följande sätt: den genomsnittliga skattesatsen för alla jurisdiktioner där [ASI] verkar uppgår till omkring [1–5] %. Se figur 7. Såsom förklaras i fotnot 198 har inga ytterligare uppgifter eller klargöranden lämnats om hur Apple kom fram till en genomsnittlig skattesats på [1–5] % för ASI. Det verkar inte gå att få skattesatsen [1–5] % att stämma med något genomsnitt av tillämpliga skatter i jurisdiktioner där ASI verkar, eftersom ASI endast verkar i Irland.

249 Se skäl 281 ff.

250 Se skäl 112.

251 Se t.ex. Irlands skrivelse av den 29 januari 2016, s. 25, Apples skrivelse av den 4 maj 2015, s. 5 och Apples skrivelse av den 18 februari 2016, s. 5.

252 På samma sätt fastställs ersättningen till ADI för de distributionstjänster som företaget tillhandahåller till ASI i distributionsavtalet mellan dessa två närstående koncernföretag. Se skäl 134.

253 Se avsnitt 2.5.4 i detta beslut.

254 Se skäl 133.

255 Tillsammans kallade internationell deltagare i kostnadsdelningsavtalet, se skäl 122.

256 Se skäl 121.

257 Se figur 4.

258 Se skäl 121.

259 Se skäl 201.

260 Se skäl 313.

261 Se skäl 133.

262 Se skäl 314.

263 När en postadress anges i de olika versionerna av kostnadsdelningsavtalet är det alltid en adress i Irland. I avtalet om marknadsföringstjänster anges följande: Alla meddelanden, val, erbjudanden, godkännanden och krav som tillåts eller begärs enligt detta avtal ska inges skriftligen (…) till parten, till följande adress: Apple Inc. 1 Infinite Loop Cupertino, CA 95014 Attention: Legal Department Apple Sales International Hollyhill Industrial Estate Hollyhill Cork, Irland Attention: Controller Se avtalet om marknadsföringstjänster, s. 6.

264 Se skäl 291.

265 Se skälen 86–89.

266 Se rapporten om vinstfördelning till fasta driftställen från 2008, antagen av OECD-rådet den 17 juli 2008.

267 Se Attribution of Income to Permanent Establishments, Issues in International Taxation nr 5, OECD, Paris, 1994, återgiven i volym II av lösbladsversionen av OECD:s modellavtal för skatter på s. R(13)-1, antagen av OECD-rådet den 26 november 1993.

268 Se skälen 90 och 91.

269 Se skäl 210.

270 Rapporten verkar ha fler brister: det anges att den irländska filialen inte bedriver marknadsföringsverksamhet, vilket verkar motsägas av Irland och Apple.

271 Se i detta sammanhang punkt 3.18 i OECD:s riktlinjer för internprissättning från 2010: Valet av den part som ska testas måste vara förenligt med den funktionella analysen av transaktionen. Den part som testas är i regel den part på vilken en internprissättningsmetod kan tillämpas på det mest tillförlitliga sättet och för vilken de mest tillförlitliga jämförelsetalen kan hittas, dvs. oftast den part som har den minst komplexa funktionella analysen.

272 Irland hävdar att detta är resultatet av tillämpningen av avsnitt 25 i TCA 97, enligt vilket endast de irländska filialernas verksamheter ska beaktas.

273 Se skäl 94.

274 I sin ad hoc-rapport verkar [Apples skatterådgivare] anse att försäljning inte är en lämplig vinstindikator för distributionsverksamhet. Enligt rapporten är försäljning i detta fall endast lämplig för distributionsverksamheter som begränsas till logistik, medan ASI fullgör viktiga kundstödfunktioner och tillhandahåller garantier för alla sålda varor. Se Transactional profits transfer pricing methods, Comments on a series of draft issues notes, [Apples skatterådgivare], 30 april 2008, där [Apples skattrådgivare] anser att det i vissa fall är motiverat att använda Berry Ratio i fråga om ytterst integrerade koncerner, där försäljning främst sker på regional eller global nivå och företaget huvudsakligen har en logistisk försäljningsfunktion. Se även Transactional profits transfer pricing methods, Comments on a series of draft issues notes, [Apples skatterådgivare], 30 april 2008, där [Apples skatterådgivare] konstaterar att [OECD:s] arbetsgrupp anser att Berry Ratio endast bör använda för att prissätta försäljningsverksamhet och att en försäljningsrelaterad indikator är lämpligare, utom i jämförbara situationer när oberoende parter som verkar på armlängds avstånd skulle ha överenskommit något annat. OECD:s arbetsgrupper ingår i OECD och består i princip av medlemsländernas företrädare. De ägnar sig åt särskilda frågor, till exempel internprissättning.

275 Skäl 67 i beslutet om att inleda förfarandet. […] ASI:s försäljningsinkomst ökade faktiskt med 415 % till 63,9 miljarder US-dollar under de tre åren 2009–2012. Under samma period ökade rörelsekostnaderna som de återspeglas i den beskattningsbara inkomsten […] med [15–20] %.

276 Se skäl (135).

277 Se i detta sammanhang punkt 2.87 i OECD:s riktlinjer för internprissättning från 2010, där följande anges: Nämnaren bör inriktas på relevanta indikatorer för värdet av de funktioner som fullgörs av den testade parten i transaktionen i fråga, med beaktande av de tillgångar som används och de risker som bärs.

278 Se t.ex. skäl 55.

279 Se figur 4.

280 Se t.ex. tabellen om användning av vinstindikatorer i publikationen Transfer Pricing Rules and Compliance Handbook, Marc M. Levey, Steven C. Wrappe, Kerwin Chung, 2006. Avkastning på kapital Formel: Rörelsevinst/rörelsetillgångar Används ofta för att testa Tillverkare Rörelsemarginal Formel: Rörelsevinst/nettoförsäljning Används ofta för att testa Distributörer Berry Ratio Formel: Bruttovinst/Rörelsekostnader Används ofta för att testa Lågfunktionsdistributörer Nettokostnadsplus Formel: Rörelsevinst/totala kostnader Används ofta för att testa Tjänsteleverantörer och kontraktstillverkare

281 Se punkt 2.101 i OECD:s riktlinjer för internprissättning från 2010.

282 Se skäl 337.

283 Denna princip förklaras i samband med omstrukturering i punkt 9.10 i OECD:s riktlinjer för internprissättning från 2010, där följande anges: Omstruktureringar av verksamheten leder ofta till att lokal verksamhet omvandlas till lågriskverksamheter (t.ex. lågriskdistributörer eller kontraktstillverkare med låg risk) som tilldelas en relativt låg (men i allmänhet stabil) avkastning på grund av att affärsrisken bärs av en annan part, till vilken överskottsvinsten fördelas.

284 Se i detta sammanhang punkt 2.87 i OECD:s riktlinjer för internprissättning från 2010: Vanligen, och med förbehåll för en granskning av fakta och omständigheter i ärendet, kan försäljning eller rörelsekostnader i samband med distribution vara en lämplig grund för distributionsverksamheter, totala kostnader eller rörelsekostnader kan vara lämpligt för service- eller tillverkningsverksamhet, och rörelsetillgångar kan vara lämpligt för kapitalintensiva verksamheter, såsom viss tillverkning eller allmännyttiga företag.

285 Se i detta sammanhang punkt 2.101 i OECD:s riktlinjer för internprissättning från 2010: Problem (…) i samband med överförda kostnader kan även uppstå vid tillämpning av Berry Ratio. För att Berry Ratio ska vara lämplig för att testa ersättningen för en kontrollerad transaktion (t.ex. produktdistribution) ska värdet på de funktioner som fullgörs i en kontrollerad transaktion (med hänsyn till de tillgångar som används och de risker som bärs) stå i proportion till rörelsekostnaderna, värdet på de funktioner som fullgörs i en kontrollerad transaktion (med hänsyn till de tillgångar som används och de risker som bärs) inte materiellt påverkas av värdet på de distribuerade produkterna, dvs. inte stå i proportion till försäljningen, och skattebetalaren i den kontrollerade transaktionen inte fullgöra någon annan betydande funktion (t.ex. tillverkning) som bör ersättas genom användning av en annan metod eller finansiell indikator.

286 Se punkt 2.47 i OECD:s riktlinjer för internprissättning från 2010.

287 Enligt AOE:s räkenskaper äger företaget både råvarulager och pågående arbeten samt färdiga varor.

288 Se i detta sammanhang punkt 2.93 i OECD:s riktlinjer för internprissättning från 2010: När en kostnadsbaserad nettomarginalmetod tillämpas på transaktioner används ofta totala kostnader, som omfattar alla direkta och indirekta kostnader som kan hänföras till en verksamhet eller en transaktion, kombinerat med en lämplig fördelning av de allmänna omkostnaderna för verksamheten. Man kan ifrågasätta huruvida och i så fall i vilken utsträckning det är armlängdsmässigt godtagbart att behandla en betydande del av skattebetalarens kostnader som överförda kostnader utan att tillföra ett vinstelement (dvs. som kostnader som eventuellt kan undantas från nettovinstindikatorns nämnare). Detta beror på i vilken utsträckning en oberoende part under jämförbara omständigheter skulle gå med på att inte tjäna ett påslag på en del av de kostnader som den ådrar sig.

289 Se skälen 167 och 214.

290 Se begäran om förhandsbesked av den 16 maj 2007, som ligger till grund för 2007 års förhandsbesked, s. 1.

291 Irlands synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkt 119. Se skäl 65.

292 Mål C-6/12, P Oy, EU:C:2013:525, punkterna 25–28 och citerad rättspraxis.

293 Se skäl 65.

294 Se Apples synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkt 112.

295 Se skäl 170.

296 Irlands synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkt 121 ff.

297 Apples synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkt 115 ff.

298 Irlands synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkt 127.

299 Se ad hoc-rapporten från [Apples skatterådgivare], s. 13. Berörda geografiska marknader, avtalsvillkor, produktsortiment och produktvolymer för tredjepartsdistributörer skiljer sig väsentligt åt vid en jämförelse med vad som är relevant för verksamheten vid ASI:s irländska filial.

300 Garantirisken ökar med priset på varorna och därför har högkvalitativa märkesvaror garanti, dvs. på grund av det relativa höga priset, inklusive kostnaderna för komponenterna. Se i detta sammanhang punkt 3.37 i OECD:s riktlinjer för internprissättning från 1995, där följande exempel ges: Anta till exempel att en skattebetalare säljer videobandspelare av hög kvalitet till ett närstående företag, och den enda tillgängliga informationen om jämförbara affärsverksamheter är försäljning av generiska videobandspelare av medelkvalitet. Anta att försäljningen av videobandspelare av hög kvalitet på marknaden ökar, att inträdeshindren är stora, att konkurrenterna är få och att produktdifferentieringen är stor. Alla dessa skillnader har sannolikt en väsentlig effekt på lönsamheten för de undersökta och de jämförda verksamheterna, och skulle i detta fall kräva en justering. Precis som med andra metoder påverkar tillförlitligheten hos de nödvändiga justeringarna även analysens tillförlitlighet. Det bör noteras att även om två företag verkar inom exakt samma bransch kan lönsamheten variera beroende på deras marknadsandelar, konkurrensställning osv. Detta exempel finns inte med i riktlinjerna för internprissättning från 2010.

301 Enligt Bureau Van Dijk-databasen, som användes av PwC, har företagen TECNOTEL ITALIA SpA och MIELCO SpA försatts i likvidation, och enligt offentliga källor gäller samma sak för företaget MEMTEC IBERICA SL.

302 Se skäl 326.

303 Omsättning (eller rörelseintäkter) ingår i databassökningen.

304 PwC och [Apples skatterådgivare] hänvisar till kvartilavstånd som armlängdsintervall.

305 Se figur 10.

306 Se skäl 217.

307 I detta sammanhang anges följande i punkt 3.57 i OECD:s riktlinjer för internprissättning från 2010: Trots att allt har gjorts för att utesluta punkter som är mindre jämförbara kan det också hända att man får ett sifferintervall som på grund av den process som tillämpats för att välja jämförbara företag och begränsad information, anses ha vissa brister i jämförelsen som inte kan identifieras och/eller kvantifieras och därför inte heller kan justeras. Om intervallet i sådana fall innehåller många observationer kan en central tendens fastställas med hjälp av statistiska verktyg för att begränsa intervallet (t.ex. kvartilavstånd eller andra percentiler), vilket kan bidra till att öka analysens tillförlitlighet.

308 PwC:s ad hoc-rapport, s. 12.

309 Avsnitt 8.2.2.2.

310 Se punkt 51 i bilagan till kapitel IV i OECD:s riktlinjer för internprissättning från 2010 och bilagan med riktlinjer för förhandsbesked om prissättning enligt förfarandet för ömsesidig överenskommelse i OECD:s riktlinjer för internprissättning från 1995.

311 Irlands synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkt 130.

312 I punkt 72 i sina synpunkter på beslutet att inleda förfarandet uppger Apple att man mellan 1991 och 2006 hade regelbunden kontakt med den irländska skatteförvaltningen om de irländska filialernas organisationsstruktur och huvudsakliga verksamheter, enligt den irländska skatteförvaltningens allmänna befogenhet att övervaka efterlevnaden av de irländska skattebestämmelserna. Detta uppväger dock inte det faktum att skattemyndigheten efter ett visst antal år bör göra en ny bedömning av huruvida överenskommelsen fortfarande är giltig eller om den behöver ses över, särskilt med tanke på att Apples verksamhet utvecklades betydligt under denna period. Det förefaller inte heller finnas några skriftliga uppgifter om denna påstådda regelbundna kontakt, eftersom kommissionen i sin skrivelse av den 8 oktober 2013 uppmanade Irland att tillsammans med förhandsbeskeden lämna in alla viktiga uppgifter för att motivera dessa.

313 Följande anges i punkt 4.142 i OECD:s riktlinjer för internprissättning från 2010: På villkor att de kritiska antagandena är uppfyllda kan förhandsbesked om prissättning ge de berörda skattebetalarna en viss säkerhet vad angår skattebehandlingen av de internprissättningsfrågor som omfattas av förhandsbeskedet under en fastställd tidsperiod.

314 Skäl 65 i beslutet att inleda förfarandet.

315 Apples synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkterna 159, 160 och 171. Irlands synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkt 27. Varken Irland eller Apple har emellertid gett några exempel på normal administrativ praxis för att styrka den påstådda konsekvensen i den irländska skatteförvaltningens beslutspraxis.

316 Se skäl 248.

317 Irlands synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkt 21. Se även Apples synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkterna 154 och 155. Synpunkterna anges i fotnot 187 respektive fotnot 188.

318 Se skäl 84.

319 Se skäl 78.

320 Till svar på kommissionens begäran om förhandsbesked rörande verksamheter i Irland som gav upphov till liknande skattefrågor som i de omtvistade förhandsbeskeden, lämnade Irland in sju förhandsbesked om vinstfördelning som meddelats nio icke hemmahörande företags irländska filialer. Till svar på en ytterligare begäran från kommissionens sida om att lämna in alla förhandsbesked om vinstfördelning som meddelats sedan 2004 och alla förhandsbesked som meddelats före det året och som fortfarande var i kraft, lämnade Irland in tio ytterligare förhandsbesked, inklusive fyra som verkade avse vinstfördelning till en filial (se skälen 3 och 6). Dessa två inlagor anses därför omfatta hela den irländska skatteförvaltningens beslutspraxis om vinstfördelning till integrerade icke hemmahörande företags filialer.

321 Se skäl 385.

322 Se skäl 387.

323 Se skäl 392.

324 Se skäl 391.

325 Avsnitt 25 i TCA 97 innehåller ingen hänvisning till armlängdsprincipen.

326 Mål C-6/12,P Oy, EU:C:2013:525, punkt 27.

327 Se skäl 248.

328 Se skälen 2 och 6.

329 Detta beslut föregriper inte en slutsats om att något av de förhandsbesked i skattefrågor som beskrivs här eventuellt kan vara olagligt och oförenligt enligt reglerna för statligt stöd, förutom de förhandsbesked som beviljats ASI och AOE.

330 Om förhandsbeskedets giltighetstid inte nämns i beskrivningen betyder detta att förhandsbeskedet inte innehåller någon översynsbestämmelse eller andra hänvisningar till giltighetstiden.

331 Se skäl 373.

332 Den irländska filialen bedriver även andra verksamheter, såsom […]. Den utsträckning i vilken den irländska anläggningen används avgörs även utanför Irland. […] huvudkontoret till företag [B] har enligt begäran om förhandsbesked fått licens från […] moderbolag för att sälja och tillverka […].

333 Skatterådgivaren räknade fram siffran 117 % så att huvudkontoret fick en lämplig avkastning för de rättigheter som det innehar, vilket enligt skatterådgivaren är 20 % av omsättningen, baserat på normal royaltysats för […]. Siffrorna räknades fram på grundval av prognoser, snarare än historiska siffror. Begäran om förhandsbesked innehåller dock inga ytterligare klargöranden av vilken metod som använts eller uppgifter om efterhandsgranskningar.

334 Se skäl 374.

335 Marginalen på 12,5 % fås fram genom att beräkna genomsnittet av av den irländska filialens andel av totala kostnader. Det anges inte vilken kostnadsbas som används som referens, och de relevanta kostnaderna benämns som verksamhetsrelaterade kostnader i begäran om förhandsbesked.

336 Trots att företag [E] endast skulle ha haft tillgång till patent och rättigheter till immateriella tillgångar genom licensavtal med närstående företag, hänvisas i begäran om förhandsbesked till immateriella tillgångar som ägdes av företag [E] före den planerade omstruktureringen.

337 Detta motsvarar den femte OECD-metoden, inte nettomarginalmetoden.

338 I dessa fall fastställs de irländska filialernas skattebas som procentandelar av kostnaderna, oavsett om företagen har uppgett att immateriella tillgångar bör beaktas i bedömningen eller ej. I företag [A:s] begäran om förhandsbesked anges till exempel att en immateriell tillgång skulle hänföras utanför Irland, vilket även gäller företag [I], samtidigt som PSM-metoden väljs i det ena förhandsbeskedet men inte i det andra.

339 Följande anges i begäran om förhandsbesked [Koncernen] […] anser inte att [företag [A:s]] verksamheter i Irland endast motsvarar kontraktstillverkning. Den funktionella analysen […] har tydligt visat att den viktigaste verksamheten i Irland är tillverkning […].

340 Samma metod godkänns för ASI i 2007 års förhandsbesked.

341 Se skäl 381.

342 Se till exempel domstolens dom av den 8 september 2011, de förenade målen C-78/08 till C-80/08, Ministero dell'Economia e delle Finanze och Agenzia delle Entrate/Paint Graphos Soc. coop. arl. med flera, EU:C:2011:550, punkt 69.

343 Apples synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkt 216 ff.

344 Mål C-6/12,P Oy, EU:C:2013:525, punkt 27.

345 Avsnitt 8.2.2.2.

346 Avsnitt 8.2.2.3.

347 Avsnitt 8.2.3.1.

348 Avsnitt 8.2.3.2.

349 Apples synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkt 218.

350 De förenade målen C-78/08 till C-80/08, Paint Graphos m.fl, EU:C:2011:550, punkt 73.

351 Apples synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkt 219.

352 Avsnitt 8.2.2.

353 Avsnitt 8.2.3.

354 Mål C-170/83 Hydrotherm EU:C:1984:271, punkt 11. Se även mål T-137/02 Pollmeier Malchow mot kommissionen EU:T:2004:304, punkt 50.

355 Mål C-480/09 P, Acea Electrabel Produzione SpA mot kommissionen, EU:C:2010:787 punkterna 47–55. Mål C-222/04 Cassa di Risparmio di Firenze SpA m.fl. EU:C:2006:8, punkt 112.

356 Se skäl 47.

357 Se skäl 114.

358 Se analogt mål 323/82, Intermills, ECLI:EU:C:1984:345: punkt 11: Det framgår av de upplysningar som lämnats av sökandena själva att såväl Intermills som de tre industribolagen till följd av omstruktureringen kontrolleras av den vallonska regionalförvaltningen och att Intermills till följd av att produktionsanläggningarna flyttades till de nya bolagen fortfarande har ett intresse i dessa bolag. Det måste således konstateras att dessa tre industribolag, trots det faktum att vart och ett av dem har status som självständig juridisk person i förhållande till det tidigare Intermillsbolaget, tillsammans utgör en enhetlig grupp, åtminstone i förhållande till stödet från de belgiska myndigheterna […]. Se även de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien och Forum 187 ASBL mot kommissionen, EU:C:2006:416, punkt 102: […] var det alltså på goda grunder som kommissionen fann att bestämmelserna om fastställande av den skattepliktiga inkomsten utgjorde en fördel för samordningscentrumen och de koncerner de tillhör.

359 Undantagen i artikel 107.2 i fördraget gäller a) stöd av social karaktär som ges till enskilda konsumenter, b) stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser, och c) stöd som ges till näringslivet i vissa områden i Förbundsrepubliken Tyskland.

360 Undantagen i artikel 107.3 i fördraget gäller a) stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i vissa regioner, b) stöd för vissa viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse eller för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi, c) stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, d) stöd för att främja kultur och bevara kulturarvet, och e) stöd av annat slag genom ett beslut från rådet.

361 Mål T-68/03, Olympiaki Aeroporia Ypiresies mot kommissionen, EU:T:2007:253, punkt 34.

362 Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 24.9.2015, s. 9).

363 Mål T-424/05, Italien mot kommissionen, EU:T:2009:49, punkt 69 och målen T-231/06 och T-237/06, Nederländerna och NOS mot kommissionen, EU:T:2010:525, punkt 50. Se även mål T-242/12, SNCF mot kommissionen, EU:T:2015:1003, punkterna 345–367.

364 Se utbytet av synpunkter mellan Irland och kommissionen i avsnitten 7.1, 7.2, 7.4 och 7.5.

365 Se utbytet av synpunkter mellan Apple och kommissionen i avsnitten 7.1, 7.2 och 7.3.

366 Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EU) 2015/1589 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 140, 30.4.2004, s. 1).

367 Se skäl 1. Irlands första svar på kommissionens begäran om information om Irlands beslutspraxis avseende förhandsbesked i skattefrågor, som även innehöll specifika frågor om ASI och AOE, daterar sig från den 9 juli 2013.

368 Irlands synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkt 141 ff.

369 De förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien och Forum 187 ASBL mot kommissionen, EU:C:2006:416. Samma resonemang tillämpades av tribunalen i de förenade målen T-427/04 and T-17/05, Frankrike och France Télécom mot kommissionen, EU:T:2009:474, varigenom France Télécom gynnades av ett skatteundantag och kommissionen fastställde att stödet beviljades årligen, dvs. den skillnad i beskattning (underbeskattning) som ägde rum beräknades årligen och berodde bland annat på de skattesatser som årligen röstades fram av de lokala myndigheterna, vilken slutsats bekräftades av tribunalen.

370 Irlands synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkt 90.

371 Irlands synpunkter på synpunkterna från tredje part, punkterna 22–41.

372 Apples synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkt 300.

373 De förenade målen C-74/00 P och C-75/00 P, Falck och Acciaierie di Bolzano mot kommissionen, EU:C:2002:524, punkt 140.

374 Se de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien och Forum 187 ASBL mot kommissionen, EU:C:2006:416, punkt 81. De förenade målen C-106/09 P och C-107/09 P, kommissionen mot Government of Gibraltar och Förenade kungariket, EU:C:2011:732. Mål C-417/10, 3M Italia, EU:C:2012:184, punkt 25 och domstolens beslut i mål C-529/10, Safilo, EU:C:2012:188, punkt 18. Se även mål T-538/11, Belgien mot kommissionen, EU:T:2015:188, punkt 66.

375 Se de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien och Forum 187 ASBL mot kommissionen, EU:C:2006:416, punkterna 95–97.

376 Kommissionens beslut 2006/621 av den 2 augusti 2004 om det statliga stöd som Frankrike genomfört till förmån för France Télécom (EUT L 257, 20.9.2006, s. 11).

377 Irlands synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, punkterna 155 och 156.

378 Se mål C-5/89, kommissionen mot Tyskland, EU:C:1990:320, punkt 17, och mål C-310/99, Italien mot kommissionen, EU:C:2002:143, punkt 104.

379 Se mål T-67/94, Ladbroke Racing mot kommissionen, EU:T:1998:7, punkt 183. Se även de förenade målen T-116/01 och T-118/01, P & O European Ferries (Vizcaya), SA och Diputación Foral de Vizcaya mot kommissionen, EU:T:2003:217, punkt 203.

380 De förenade målen C-183/02 P och C-187/02 P Demesa och Territorio Histórico de Álava mot kommissionen, EU:C:2004:701, punkt 45.

381 Gemensam inlaga, punkt 16.

382 Se mål 265/85, Van den Bergh en Jurgens och Van Dijk Food Products (Lopik) mot kommissionen, EU:C:1987:121, punkt 44, och mål C 537/08 P, Kahla Thüringen Porzellan mot kommissionen, EU:C:2010:769, punkt 63.

383 EGT C 147, 20.6.2002, s. 2.

384 Se t.ex. kommissionens beslut 2003/81/EG av den 22 augusti 2002 om den stödordning i form av statliga stöd som Spanien har tillämpat på Centros de coordinación de Biscaya – stöd C 48/2001 (f.d. NN 43/2000) (EUT L 31, 6.2.2003, s. 26). Kommissionens beslut 2003/512/EG av den 5 september 2002 om den av Tyskland införda stödordningen för kontroll- och samordningscenter (EUT L 177, 16.7.2003, s. 17). Kommissionens beslut 2003/501/EG av den 16 oktober 2002 om stödordning C 49/2001 (ex NN 46/2000) – Samordningscentraler – genomförda i Luxemburg (EUT L 170, 9.7.2003, s. 20) punkt 53, och kommissionens beslut 2003/755/EG av den 17 februari 2003 om den stödordning som Belgien har genomfört till förmån för samordningscenter som är etablerade i Belgien (EUT L 282, 30.10.2003, s. 25).

385 Dock i sammanhanget omöjligt att återkräva, och inte svårt att kvantifiera stödbeloppet.

386 Se mål C-441/06, kommissionen mot Frankrike, EU:C:2007:616, punkt 29, och där angiven rättspraxis.

387 De förenade målen T-427/04 och T-17/05, Frankrike och France Télécom mot kommissionen, EU:T:2009:474, punkt 297.

388 De förenade målen T-427/04 och T-17/05, Frankrike och France Télécom mot kommissionen, EU:T:2009:474, punkt 299.

389 Se skäl 100.

390 Se skälen 108 och 291.

391 Se skäl 100.

392 Se skäl 349.

393 Se fotnot 74.

394 Se fotnot 73.