Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 6 september 2007

1 Originalspråk: spanska.

2 EGT L 303, s. 16.

3 Haggerty, G. E., Gay Histories and Cultures, An Encyclopedia, utg. Garland-Publishing, New York och London, 2000, s. 451, berättar att begreppet homosexualitet användes första gången år 1869 av den tysk-ungerske författaren och översättaren Karl Maria Kertbeny (1824–1882) som en reaktion på en paragraf i den preussiska strafflagen genom vilken sexuella relationer mellan män kriminaliserades. Kertbeny försökte förgäves få den upphävd. Bestämmelsen togs in i det tyska imperiets strafflagstiftning år 1871. Senare höjdes straffvärdet under Tredje riket och bestämmelsen förblev gällande i Förbundsrepubliken Tyskland fram till år 1969. Under 1880-talet uppmärksammades Kertbenys nyskapelse av den kände sexologen Richard von Krafft-Ebing, som använde begreppet i sitt verk Psychopathia sexualis, som var mycket populärt åren 1886–1887 och spreds i medicinska och vetenskapliga kretsar under slutet av 1800-talet.

4 EGT C 340, 1997, s. 1.

5 EGT C 80, 2001, s. 1.

6 Enligt artikel 18 andra stycket får medlemsstaterna, på vissa villkor, ta ytterligare tre år på sig från och med den 2 december 2003, för att genomföra bestämmelserna om diskriminering på grund av ålder och funktionshinder.

7 BGBl. I, s. 1897. Genom den lagen genomfördes förutom direktiv 2000/78 även rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, s. 22), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 om ändring av rådets direktiv 76/207/EEG om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (EGT L 269, s. 15) och rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (EGT L 373, s. 37).

8 Reichsarbeitsblatt 1937, del VI, s. 1080.

9 Bundesanzeiger 1991, s. 8326, och 1992, s. 546, med senare ändringar.

10 BGBl. I, s. 266, senare ändrad.

11 I lydelsen enligt Gesetz zur Überarbeitung des Lebenspartnerschaftsrechts (lag om ändring av bestämmelserna rörande registrerat partnerskap) av den 15 december 2004 (BGBl. I, s. 3396). Detta förnekades av representanten för VddB, som vid förhandlingen förklarade att nämnda 46 § inte omfattar likhet i fråga om pensioner.

12 Det framgår inte om den berörde erhåller en pension från den tyska socialförsäkringen, eftersom hans företrädare, till svar på min fråga vid förhandlingen, medgav att han inte kände till detta.

13 Beslut av den 29 februari 2000 av Bundesverfassungsgericht (förvaltningsdomstol) och dom av den 29 juli 2005 av Bayerischer Verwaltungsgerichtshof (högre förvaltningsdomstol i delstaten Bayern).

14 Dom av 17 maj 1990 i mål C-262/88, Barber (REG 1990, s. I-1889).

15 I dom av den 23 februari 2006 i mål C-43/05, kommissionen mot Tyskland (ej publicerad i rättsfallssamlingen), fastställdes att staten gjort sig skyldig till ett fördragsbrott genom att inte införliva direktivet i tid.

16 Dom av den 19 januari 1982 i mål 8/81, Becker (REG 1982, s. 53; svensk specialutgåva, volym 6, s. 285), punkt 25, av den 26 februari 1986 i mål 152/84, Marshall (REG 1986, s. 723; svensk specialutgåva, volym 8, s. 457), punkt 46, av den 20 september 1988 i mål 31/87, Beentjes (REG 1988, s. 4635), punkt 40, av den 22 juni 1989 i mål 103/88, Fratelli Costanzo (REG 1989, s. 1839; svensk specialutgåva, volym 10, s. 83), punkt 29, av den 19 november 1991 i de förenade målen 6/90 och 9/90, Francovich och Bonifaci (REG 1991, s. I-5357; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-435), punkt 11, av den 11 juli 2002 i mål C-62/00, Marks & Spencer (REG 2002, s. I-6325), punkt 25, och dom av den 5 oktober 2004 i de förenade målen C-397/01–C-403/01, Pfeiffer m.fl. (REG 2004, s. I-8835), punkt 103.

17 Dom av den 3 april 1968 i mål 28/67, Molkerei-Zentrale Westfalen (REG 1968, s. 211; svensk specialutgåva, volym 1, s. 337), av den 23 februari 1994 i mål C-236/92, Comitato di coordinamento per la difesa della Cava m.fl. (REG 1994, s. I-483), punkt 9, av den 17 september 1996 i de förenade målen C-246/94–C-249/94, Cooperativa Agricola Zootecnica S. Antonio m.fl. (REG 1996, s. I-4373), punkt 18, och dom av den 29 maj 1997 i mål C-389/95, Klattner (REG 1997, s. I-2719), punkt 33.

18 Dom av den 4 december 1986 i mål C-71/85, Federatie Nederlandse Vakbeweging (REG 1986, s. 3855), punkt 18.

19 Dom av den 12 juli 1990 i mål C-188/89, Foster m.fl. (REG 1990, s. I-3313), punkt 19, av den 14 september 2000 i mål C-343/98, Collino och Chiappero (REG 2000, s. I-6659), punkt 23, av den 5 februari 2004 i mål C-157/02, Rieser Internationale Transporte (REG 2004, s. I-1477), punkt 24, av den 7 september 2006 i mål C-53/04, Marrosu och Sardino (REG 2006, s. I-7213), punkt 29, respektive i mål C-180/04, Vassallo (REG 2006, s. I-7251), punkt 26, samt domen i det ovannämnda målet Fratelli Costanzo, punkt 31.

20 Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57), med senare ändringar.

21 Begreppet social trygghetsförmån är i alla händelser föremål för livlig diskussion: Mavridis, P., La sécurité sociale à l’épreuve de l’intégration européenne. Etude d’une confrontation entre libertés du marché et droits fondamentaux, utg. Bruylant, Bryssel, 2003, s. 214.

22 Avsaknaden av ett gemenskapsbegrepp visar sig i normer av alla slag. Se exempelvis Brysselkonventionen om domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område av den 27 september 1968 (EGT L 299, 1972, s. 32, konsoliderad version EGT C 189, 1990, s. 2), som från sitt tillämpningsområde undantar social trygghet (artikel 1 andra stycket punkt 3), utan att begreppet definieras, eftersom det området enligt Jenardrapporten (EGT C 59, 1979, s. 1) befinner sig i ständig utveckling.

23 Montoya Melgar, A., erinrar i Don Quijote, patrono y juez laboral. Apuntes de un profesor de Derecho del Trabajo en el IV Centenario del Quijote, Revista española de derecho del trabajo, nr 126, april–juni 2005, s. 14, om att själva Don Quijote av La Mancha berättade för getherdarna att de vandrande riddarnas orden grundades för att försvara jungfrur, bispringa änkor och hjälpa de värn- och föräldralösa [M. de Cervantes Saavedra, Den snillrike riddaren Don Quijote av La Mancha, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm, 2001, översättning Jens Nordenhök, första delen, kapitel 11, s. 84].

24 Den sydamerikanske frihetskämpen Simón Bolívar, förklarade i ett anförande i Angostura den 15 februari 1819 (publicerat i Correo del Orinoco, nr 19–22 av den 20 februari till den 13 mars 1819), att det mest perfekta styrelsesystemet är det som ger största möjliga grad av lycka, social trygghet och politisk stabilitet.

25 Alarcón Caracuel, M. R., och González Ortega, S., Compendio de Seguridad Social, fjärde ändrade upplagan, utg. Tecnos, Madrid, 1991, s. 15.

26 Watts uppfinning av ångmaskinen år 1769 utgjorde startskottet. Bara femton år senare, år 1784, anpassade Cartwright uppfinningen till en av den kapitalistiska utvecklingens basindustrier, nämligen textilindustrin.

27 Bismarck förklarade, i ett kejserligt budskap till riksdagen den 17 november 1881, att … undanröjandet av sociala svårigheter nås inte genom att kontrollera excesser …, utan genom att söka måttfulla metoder som gör det möjligt att förbättra arbetarnas förhållanden genom att inrätta en rad socialförsäkringar: sjukförsäkring (1883), olycksfallsförsäkring (1884), ålderdoms- och invaliditetsförsäkring (1889) och efterlevandeförsäkring (1911).

28 Alarcón Caracuel, M. R., och González Ortega, S., a.a., s. 27 och 28.

29 Full Employment in a Free Society, London, 1944, s. 11. Den första rapporten, Social Insurance and Allied Services, London, 1942, användes för den omfattande reform som genomfördes i Förenade kungariket åren 1945 till 1948.

30 Det speciella sättet att erbjuda skydd innebär en speciell skillnad gentemot andra sätt att lämna bistånd, som bistånd från familjen själv eller från religiösa eller fackliga organ.

31 Alonso Olea, M., och Tortuero Plaza, J. L., Instituciones de Seguridad Social, 17:e ändrade upplagan, utg. Civitas, Madrid, 2000, s. 21.

32 I artikel 25.1 i 1948 års Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna förklaras att [v]ar och en har rätt till … hälsovård och … till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll. I ILO:s konvention nr 102, kompletterad år 1967 genom konvention nr 128, grupperas på ett mindre långtgående, men mer effektivt, sätt skyddsåtgärderna på nio områden: sjukvård, ekonomiska förmåner vid sjukdom, arbetslöshet, ålderdom, arbetsolyckor och yrkessjukdom, familjeförmåner, förmåner vid moderskap, invaliditet och förmåner till efterlevande, även om de ratificerande staterna inte är skyldiga att täcka mer än tre av dessa. På EU-nivå bör den europeiska sociala stadgan (punkterna 3 och 11–17), den europeiska balken om social trygghet från 1964 och europeiska balken om social trygghet från år 1972 nämnas.

33 González del Rey Rodríguez, I., Directrices y orientaciones en materia de seguridad social, i La transposición del derecho social comunitario al ordenamiento español, Ministerio de Trabajo y Asuntos Sociales, Madrid, 2005, sidan 633 och följande sidor, särskilt s. 639.

34 Vilket även gäller den rättsliga disciplin som behandlar den sociala tryggheten. Durand, P., La politique contemporaine de sécurité sociale, utg. Dalloz, Paris, 1953, var en av de första att peka på skillnaderna mellan de två rättsliga grenarna.

35 Almansa Pastor, J. M., Derecho de la Seguridad Social, 7:e utgåvan, utg. Tecnos, Madrid, 1991, s. 64 och 65.

36 Därför beklagar sig Sancho Panza för Don Quijote när han inte fick de linnen han utlovats av Altisidora om han botade henne: Jag är nog den olyckligaste doktorn i hela världen. Här är ju fullt med doktorer som dödar sjuklingarna som dom ska bota, men ändå både tar dom och får dom betalt för sitt arbete, som bara består i att skriva ut ett recept som dom dessutom själva slipper blanda ihop – för det gör apotekarn – och så var det skojeriet klart. Men mig som andras hälsa kostar blod och kindpustar och nyp, nålstick och piskrapp, jag får inte ett vitten (M. de Cervantes Saavedra, a.a., andra delen, kapitel 71, s. 892).

37 Till de senaste hör förslag till avgörande inför dom av den 13 januari 2005 i mål C-356/03, Mayer (REG 2005, s. I-295), punkterna 35 och 36, och av den 21 juli 2005 i mål C-207/04, Vergani (REG 2005, s. I-7453), punkterna 31 och 39.

38 Dom av den 9 februari 1982 i mål 12/81, Garland (REG 1982, s. 359).

39 Dom av den 13 juli 1989 i mål 171/88, Rinner-Kühn (REG 1989, s. 2743).

40 Domen i det ovannämnda målet Barber.

41 Dom av den 4 juni 1992 i mål C-360/90, Bötel (REG 1992, s. I-3589).

42 Dom av den 28 september 1994 i mål C-57/93, Vroege (REG 1994, s. I-4541), och i mål C-128/93, Fisscher (REG 1994, s. I-4583).

43 Dom av den 13 februari 1996 i mål C-342/93, Gillespie m.fl. (REG 1996, s. I-475), av den 27 oktober 1998 i mål C-411/96, Boyle m.fl. (REG 1998, s. I-6401), och av den 30 mars 2004 i mål C-147/02, Alabaster m.fl. (REG 2004, s. I-3101).

44 Dom av den 9 september 1999 i mål C-281/97, Krüger (REG 1999, s. I-5127).

45 Dom av den 14 september 1999 i mål C-249/97, Gruber (REG 1999, s. I-5295).

46 Dom av den 21 oktober 1999 i mål C-333/97, Lewen (REG 1999, s. I-7243).

47 Dom av den 26 juni 2001 i mål C-381/99, Brunnhofer (REG 2001, s. I-4961).

48 Dom av den 8 juni 2004 i mål C-220/02, Österreichischer Gewerkschaftsbund (REG 2004, s. I-5907).

49 Dom av den 9 december 2004 i mål C-19/02, Hlozek (REG 2004, s. I-11491).

50 I dom av den 27 juni 1990 i mål C-33/89, Kowalska (REG 1990, s. I-2591), punkt 12, erinras om att principen gäller såväl privata arbetsgivare som offentlig förvaltning.

51 Dom av den 25 maj 1971 i mål 80/70, Defrenne I (REG 1971, s. 445; svensk specialutgåva, volym 1, s. 569), punkt 6, av den 3 december 1987 i mål 192/85, Newstead (REG 1987, s. 4753), punkt 11, av den 22 december 1993 i mål C-152/91, Neath (REG 1993, s. I-6935), punkt 28, av den 9 februari 1999 i mål C-167/97, Seymour-Smith och Pérez (REG 1999, s. I-623), punkt 23, av den 23 oktober 2003 i de förenade målen C-4/02 och C-5/02, Schönheit och Becker (REG 2003, s. I-12575), punkt 56, och domarna i målen Barber, punkt 12, Alabaster m.fl., punkt 42 och Vergani, punkt 22.

52 Domarna i målen Barber, punkt 12, Seymour-Smith och Pérez, punkterna 23 och 24, och Hlozek, punkt 35.

53 Domarna i målen Garland, punkt 10, Barber, punkt 20, och Lewen, punkt 21.

54 Domen i målet Defrenne I, punkterna 7 och 8.

55 Dom av den 13 maj 1986 i mål 170/84, Bilka (REG 1986, s. 1607; svensk specialutgåva, volym 8, s. 583), punkterna 20–23, och av den 10 februari 2000 i de förenade målen C-234/96 och C-235/96, Deutsche Telekom (REG 2000, s. I-799), punkt 32.

56 Domen i målet Barber, punkterna 22–30.

57 Dom av den 28 september 1994 i mål C-7/93, Beune (REG 1994, s. I-4471).

58 Dom av den 29 november 2001 i mål C-366/99, Griesmar (REG 2001, s. I-9383).

59 Dom av den 12 september 2002 i mål C-351/00, Niemi (REG 2002, s. I-7007).

60 Domen i målet Schönheit och Becker.

61 Dom av den 6 oktober 1993 i mål C-109/91, Ten Oever (REG 1993, s. I-4879; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-341), av den 28 september 1994 i mål C-200/91, Coloroll Pension Trustees (REG 1994, s. I-4389; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-89), och av den 17 april 1997 i mål C-147/95, Evrenopoulos (REG 1997, s. I-2057).

62 Dom av den 25 maj 2000 i mål C-50/99, Podesta (REG 2000, s. I-4039), och av den 9 oktober 2001 i mål C-379/99, Menauer (REG 2001, s. I-7275).

63 Domarna i målen Ten Oever, punkterna 12 och 13, Coloroll Pension Trustees, punkt 18, Evrenopoulos, punkt 22, och Menauer, punkt 18.

64 Domarna i målen Defrenne I, punkterna 7 och 8, och Ten Oever, punkt 9.

65 Domarna i målen Beune, punkt 26, och Niemi, punkt 41.

66 Domarna i målen Barber, punkt 27, Beune, punkt 37, Griesmar, punkt 37, och Niemi, punkt 42.

67 Domarna i målen Beune, punkt 38, Griesmar, punkt 37, och Niemi, punkt 43.

68 Domarna i målen Beune, punkt 45, Evrenopoulos, punkt 21, Griesmar, punkt 30, Niemi, punkt 47, och Schönheit och Becker, punkt 58.

69 Vid förhandlingen betonade kommissionen att efterlevandepensioner definitivt utgör lön.

70 Domarna i målen Garland, punkt 10, Gillespie m.fl., punkt 12, Alabaster m.fl., punkt 42, Schönheit och Becker, punkt 56.

71 Dom av den 14 december 2000 i mål C-457/98, kommissionen mot Grekland (REG 2000, s. I-11481), punkt 11, samt domarna i de ovannämnda målen Beune, punkterna 43 och 44, Evrenopoulos, punkterna 19 och 20, Podesta, punkt 26, Griesmar, punkt 28, och Niemi, punkterna 44 och 46.

72 Verwaltungsgericht har uppgett att andelen uppgår till 9 procent av lönen, och når upp till 16 procent när den berörde inte erlägger någon avgift till det rättsligt reglerade systemet.

73 1 § andra meningen i Gesetz über die Beaufsichtigung der Versorgungsanstalt der deutschen Bühnen und der Versorgungsanstalt der deutschen Kulturorchester av den 17 december 1990 (BGBl. I, s. 2866), i dess lydelse enligt lag av den 26 mars 2002 (BGBl. I, s. 1219).

74 I domarna i målen Griesmar och Schönheit och Becker ansågs samtliga tjänstemän utgöra en viss kategori av arbetstagare (punkterna 31 respektive 60) och i domen i målet Niemi ansågs anställda i finska försvarsmakten utgöra en sådan kategori (punkt 49).

75 Vid förhandlingen frågade jag företrädaren för VddB efter beräkningsformeln och denne lämnade en förvirrad och uppenbart motsägelsefull förklaring.

76 Punkt 34 i förslag till avgörande inför dom av den 14 april 2005 i mål C-110/03, Belgien mot kommissionen (REG 2005, s. I-2801).

77 Guasp, J., Derecho, utan förlag, Madrid, 1971, sidan 7 och följande sidor, definierar rätten som de sammantagna relationer mellan människor som ett samhälle fastställer såsom nödvändiga, och gör skillnad mellan de två faktorer som inrymmer begreppets essens, den materiella som består av relationer mellan människor och den formella, bestående av behovet av sådana relationer.

78 Dom av 13 juli 1989 i mål 215/88, Casa Fleischhandel (REG 1989, s. 2789), punkt 31, som nämnts av Förenade kungariket.

79 Se i fråga om social trygghet, dom av den 12 juli 2001 i mål C-157/99, Smits och Peerbooms (REG 2001, s. I-5473), punkterna 44–46, av den 4 december 2003 i mål C-92/02, Kristiansen (REG 2003, s. I-14597), punkt 31, av den 18 mars 2004 i mål C-8/02, Leichtle (REG 2004, s. I-2641), punkt 29, av den 27 april 2006 i mål C-423/04, Richards (REG 2006, s. I-3585), punkt 33, av den 16 maj 2006 i mål C-372/04, Watts (REG 2006, s. I-4325), punkt 92, och av den 19 april 2007 i mål C-444/05, Stamatelaki (REG 2007, s. I-3185), punkt 23.

80 Europadomstolens domar av den 21 december 1999, Da Silva Mouta v. Portugal, § 28 (Recueil des arrêts et décisions, 1999-IX), och av den 24 juli 2003, Karner v. Austria, § 33 (Recueil des arrêts et décisions, 2003-IX).

81 EGT C 364, 2000, s. 1. Den har även kommit till uttryck i artikel II-81.1 i Fördraget om inrättande av en konstitution för Europa (EGT C 310, 2004, s. 1).

82 Den karaktären ger rätten att inte diskrimineras på grund av sexuell läggning en annan dimension än den som genom dom av den 22 november 2005 i mål C-144/04, Mangold (REG 2005, s. I-9981), tillerkändes förbudet mot åldersdiskriminering, vars ställning som allmän rättsprincip i gemenskapsrätten (punkt 75) har legat till grund för kommissionens argumentation. Detta kritiserades vid förhandlingen av företrädarna för Nederländerna och Förenade kungariket.

83 Utgångspunkten var Europaparlamentets resolution av den 8 februari 1994 om lika rättigheter för homosexuella och lesbiska i Europeiska gemenskapen (EGT C 61, 1994, s. 40), som enligt Moliner Navarro, R. M., El matrimonio de personas del mismo sexo en el Derecho comparado, i Matrimonio y adopción por personas del mismo sexo, Cuadernos de Derecho Judicial, nr XXVI/2005, Consejo General del Poder Judicial, Madrid, 2006, s. 219, fick stor betydelse och innebar en tydlig kursändring beträffande värderingen av dessa frågor, och som ledde till några lagförslag.

84 Amnesty International har påpekat att homosexuella fortfarande förföljs i över 70 länder, och i åtta länder bestraffas homosexualitet med döden – Afghanistan, Saudiarabien, Iran, Mauretanien, Pakistan, Sudan, Jemen och några stater i norra Nigeria – samt att fängelsestraff på upp till livstid utdöms på andra platser.

85 Chacartegui Jávea, C., Discriminación y orientación sexual del trabajador, utg. Lex Nova, Valladolid, 2001, s. 139.

86 Wilets, J. D., The Human Rights of Sexual Minorities: A Comparative and international Law Perspective, Fall Human Rights, nr 22, 1995, s. 22–25. Woody Allen sa i sin film från år 1975, Död och pina (Love and Death), att det finns människor som är homosexuella, människor som är heterosexuella och människor som inte alls bryr sig om sex och blir advokater. Även om denna sarkasm vill visa på svårigheten i att reglera känslolivet rättsligt, kan den rättsliga sfären reglera detta med skiftande intensitet.

87 Samma tystnad råder i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948 och i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter av den 16 december 1966. Beträffande den sistnämnda har FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna förklarat att omnämnandet av kön i artiklarna 2 och 26 omfattar sexuell läggning och att det inte är möjligt att neka en person de rättigheter som anges i bestämmelserna med hänvisning till dennes sexuella läggning (Kommittén för de mänskliga rättigheterna, Toonen v. Australia § 8.7, communication nr 488/1992, U.N. Doc. CCPR/C/50/D/488/1992 (1994), och Young v. Australia, § 10.4, communication nr 941/2000, U.N., Doc. CCPR/C/78/D/941/2000 (2003)).

88 Punkt 78 i detta förslag till avgörande.

89 Mål C-249/96, Grant (REG 2002, s. I-621).

90 Denna rättspraxis inleddes med dom av den 8 november 1990 i mål C-177/88, Dekker (REG 1990, s. I-3941), i mål C-179/88, Hertz (REG 1990, s. I-3979), och fortsatte med dom av den 14 juli 1994 i mål C-32/93, Webb (REG 1994, s. I-3567), av den 30 juni 1998 i mål C-394/96, Brown (REG 1998, s. I-4185), av den 19 november 1998 i mål C-66/96, Høj Pedersen m.fl. (REG 1998, s. I-7327), av den 4 oktober 2001 i mål C-109/00, Tele Danmark (REG 2001, s. I-6993), av den 18 november 2004 i mål C-284/02, Sass (REG 2004, s. I-11143), av den 8 september 2005 i mål C-191/03, McKenna (REG 2005, s. I-7631), och av den 16 februari 2006 i mål C-294/04, Sarkatzis Herrero (REG 2006, s. I-1513).

91 Dom av den 31 maj 2001 i de förenade målen C-122/99 P och C-125/99 P, D och Sverige mot rådet (REG 2001, s. I-4319).

92 Ändringen ägde, som Tadao Marukos företrädare påpekade vid förhandlingen, rum genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 723/2004 av den 22 mars 2004 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna (EGT L 124, s. 1).

93 Dom av den 7 januari 2004 i mål C-117/01, K.B. (REG 2004, s. I-541).

94 Domstolen hade tidigare, i dom av den 30 april 1996 i mål C-13/94, P./S. (REG 1996, s. I-2143), konstaterat att ett avskedande på grund av könsbyte stred mot gemenskapsrätten.

95 Enligt samma resonemang konstaterades i domen i målet Richards att en lagstiftning inte var förenlig med gemenskapsrätten som inte gav en transsexuell person i sin nuvarande egenskap av kvinna rätt till pension vid 60 års ålder, utan tvingade henne att vänta till 65, den ålder som fastställts för män.

96 I domen i målet D och Sverige mot rådet noterades att begreppet äktenskap i allmänhet betecknar ett heterosexuellt förbund och att ett ökande antal medlemsstater sedan år 1989 antagit regelsystem som ger ett rättsligt erkännande av olika former av förhållanden mellan personer av samma eller olika kön, som getts vissa rättsverkningar som är desamma eller liknar de som följer av äktenskap, såväl mellan parterna som gentemot tredje man (punkterna 34 och 35). Moliner Navarro, R. M., a.a., sidan 221 och följande sidor, delar upp länderna i fyra huvudgrupper med utgångspunkt från regleringen av homosexuella förbund: de som inte behandlar sådana förbund, de som antagit lagar om par som faktiskt bor tillsammans – med minimi- eller maximiregler (som i tysk rätt) –, de som antagit lagar om civila förbund mellan homosexuella och de som ger dem tillträde till den äktenskapliga institutionen.

97 Alonso Herreros, D., Funcionamiento y eficacia de los Registros de uniones civiles de hecho en España y en otros países europeos, Cuadernos de derecho público, nr 15, januari–april 2002, sidan 103 och följande sidor, pekar på skillnaderna mellan systemen i Sverige, Norge, Danmark, Holland och Frankrike.

98 Punkt 4.3 i avsnitt II i beslutet om hänskjutande.

99 I punkt 25 i förslaget till avgörande i det målet påpekade jag att deras situation … skiljer sig klart från de tillstånd som har med sexuell läggning (heterosexuell, homosexuell eller bisexuell) att göra, där personen helt godtar sitt kön ….

100 Efter domen i målet Barber infördes år 1992 genom Maastrichtfördraget i EG-fördraget protokoll nr 17 om artikel 141, enligt vilket, med avseende på tillämpningen av artikel 141, förmåner för arbetstagare på grund av sociala trygghetssystem inte skall anses som lön om och i den mån förmånerna kan hänföras till anställningstider före den 17 maj 1990, utom när det gäller arbetstagare eller deras förmånsberättigade anhöriga som före den tidpunkten har väckt talan vid domstol eller inlett ett likvärdigt förfarande enligt tillämplig nationell lagstiftning.

101 Dom av den 15 mars 2005 i mål C-209/03, Bidar (REG 2005, s. I-2119), punkt 67, av den 6 mars 2007 i mål C-292/04, Meilicke m.fl. (REG 2007, s. I-1835), punkt 35, och domen i det ovannämnda målet Richards, punkt 40.

102 Domarna i de ovannämnda målen Bidar, punkt 69, och Richards, punkt 42.

103 Den tyska regeringen, som kunde ha lämnat uppgifter härvidlag, har inte deltagit i förfarandet. Inte heller VddB har presenterat några som helst siffror, trots att man invänt mot en tillämpning av domen i målet Barber på målet vid den nationella domstolen.

104 Inte i något av fallen skulle det vara nödvändigt att återuppta det muntliga förfarandet i målet, vilket begärts av företrädaren för Förenade kungariket vid förhandlingen, för att ge övriga medlemsstater möjlighet att yttra sig över de tidsmässiga effekterna av den dom som meddelas i förevarande mål.