Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 16 februari 2012
1 Originalspråk: engelska.
2 Han var onekligen djupt engagerad i sina studier, vilket framgår av ett av hans mest charmerande uttalanden: När jag får lite pengar köper jag böcker och om det blir något över, köper jag mat och kläder. Se även generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomers förslag till avgörande av den 20 mars 2007 i de förenade målen C-11/06 och C-12/06, Morgan och Bucher (REG 2007, s. I-9161), punkt 43.
3 Tidsfristen för att uppfylla kommissionens motiverade yttrande löpte ut den 15 juni 2009, det vill säga före Lissabonfördragets ikraftträdande. För att underlätta förståelsen och bibehålla kontinuitet hänvisar jag till artikel 45 FEUF. Innehållet i artikel 39 EG och andra relevanta fördragsbestämmelser har dock i alla händelser oförändrad lydelse i Lissabonfördraget.
4 Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen (EUT L 141, s. 1) upphävde förordning nr 1612/68 med verkan från den 16 juni 2011, en god tid efter utgången av tidsfristen i kommissionens motiverade yttrande. Artiklarna 7.2 och 12 i förordning nr 1612/68 har oförändrad lydelse i förordning nr 492/2011.
5 Artikel 165.2 andra strecksatsen FEUF (tidigare artikel 149.2 EG). Erasmusprogrammet och andra utbildningsprogram som har införts i unionen baseras på artiklarna 165 och 166 FEUF. Se Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 1720/2006 av den 15 november 2006 om inrättande av ett handlingsprogram för livslångt lärande (EUT L 327, s. 45). i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 1357/2008 av den 16 december 2008 om ändring av beslut (EG) nr 1720/2006 om inrättande av ett handlingsprogram för livslångt lärande (EUT L 359, s. 56).
6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, s. 77, och rättelser i EUT L 229, s. 35, i EUT L 197, s. 34, och i EUT L 204, s. 28).
7 Artikel 2.1 i WSF-lagen.
8 Dom av den 11 september 2007 i mål C-287/05, Hendrix (REG 2007, s. I-6909), punkt 53 och där angiven rättspraxis.
9 Dom av den 16 juli 2009 i mål C-208/07, Chamier-Glisczinski (REG 2009, s. I-6095), punkt 66 och där angiven rättspraxis.
10 Dom av den 15 mars 2005 i mål C-209/03, Bidar (REG 2005, s. I-2119), och av den 18 november 2008 i mål C-158/07, Förster (REG 2008, s. I-8507).
11 Fjärde skälet i förordning nr 1612/68 och dom av den 10 september 2009 i mål C-269/07, kommissionen mot Tyskland (REG 2009, s. I-7811), punkt 52 och där angiven rättspraxis.
12 Domen i målet kommissionen mot Tyskland (ovan fotnot 11), punkt 65 och där angiven rättspraxis (makar), dom av den 15 september 2005 i mål C-258/04, Ioannidis (REG 2005, s. I-8275), punkt 35 och där angiven rättspraxis (barn), och av den 12 juli 1984 i mål 261/83, Castelli (REG 1984, s. 3199; svensk specialutgåva, volym 7, s. 671), punkt 12 (släktingar i närmast föregående led).
13 Dom av den 8 juni 1999 i mål C-337/97, Meeusen (REG 1999, s. I-3289), punkt 25. Nämnda mål avsåg ett direkt diskriminerande bosättningskrav (såtillvida att det endast var tillämpligt på medborgare i andra stater än Nederländerna).
14 Se domen i målet Meeusen (ovan fotnot 13), punkt 19 och där angiven rättspraxis.
15 Dom av den 13 november 1990 i mål C-308/89, di Leo (REG 1990, s. I-4185; svensk specialutgåva, volym 10, s. 583), punkt 12.
16 Dom av den 17 september 2002 i mål C-413/99, Baumbast och R (REG 2002, s. I-7091), punkt 63, och av den 23 februari 2010 i mål C-480/08, Teixeira (REU 2010, s. I-1107), punkt 46.
17 Domen i målet Teixeira (ovan fotnot 16), punkt 51, och dom av den 23 februari 2010 i mål C-310/08, Ibrahim (REU 2010, s. I-1065), punkt 39.
18 Dom av den 4 maj 1995 i mål C-7/94, Gaal (REG 1995, s. I-1031), punkt 30.
19 Dom av den 21 juni 1988 i mål 197/86, Brown (REG 1988, s. 3205; svensk specialutgåva, volym 9, s. 489), punkt 28.
20 Domen i målet Brown (ovan fotnot 19), punkterna 29 och 31.
21 Dom av den 21 juni 1988 i mål 39/86, Lair (REG 1988, s. 3161; svensk specialutgåva, s. 475), och av den 27 september 1988 i mål 235/87, Matteucci (REG 1988, s. 5589). Sökanden i målet Lair hade arbetat i värdmedlemsstaten, dock ej tillräckligt länge för att uppfylla kravet på fem års stadigvarande förvärvsverksamhet i landet innan han kunde ansöka om studiestöd. (Kravet var tillämpligt på utlänningar men inte på medborgare.) Till grund för domen i målet Matteucci lades omständigheten att sökanden inte bara var barn till en migrerande arbetstagare, utan också själv medverkade i en faktisk och verklig verksamhet (se punkterna 9 och 10 i domen).
22 Dom av den 3 juli 1974 i mål 9/74, Casagrande (REG 1974, s. 773; svensk specialutgåva, volym 2, s. 337), punkt 9.
23 Ovan fotnot 15.
24 Se dom av den 18 november 2010 i mål C-356/09, Kleist (REU 2010, s. I-11939), punkt 34 och där angiven rättspraxis.
25 För ett antal reflektioner om vad som utgör, och inte utgör, relevanta skillnader inom ramen för rätten till likabehandling, se även mitt förslag till avgörande i mål C-427/06, Bartsch (REG 2008, s. I-7245), punkt 44.
26 Dom av den 24 mars 2011 i mål C-400/08, kommissionen mot Spanien (REU 2011, s. I-1915), punkt 58 och där angiven rättspraxis.
27 Ovan fotnot 13, punkt 21.
28 Dom av den 27 november 1997 i mål C-57/96, Meints (REG 1997, s. I-6689).
29 Dom av den 12 februari 1974 i mål 152/73, Sotgiu (REG 1974, s. 153; svensk specialutgåva, volym 2, s. 219), och av den 6 mars 2003 i mål C-466/00, Kaba (REG 2003, s. I-2219).
30 Ovan fotnot 13, punkt 21.
31 Ovan fotnot 28, punkt 51.
32 Domen i målet Meints (ovan fotnot 28), punkterna 45 och 46.
33 Se domen i målet Sotgiu (ovan fotnot 29), punkterna 12 och 13, och domen i målet Kaba II (ovan fotnot 29), punkt 55.
34 Exempelvis kanske ett barn till en gränsarbetare, av någon anledning, ändå var bosatt i Nederländerna eller hade varit bosatt där tillräckligt länge för att uppfylla kravet på tre av sex år innan han eller hon flyttade tillbaka över gränsen.
35 Dom av den 16 mars 2010 i mål C-325/08, Olympique Lyonnais (REU 2010, s. I-2177), punkt 38 och där angiven rättspraxis.
36 Dom av den 7 juli 2005 i mål C-147/03, kommissionen mot Österrike (REG 2005, s. I-5969), punkt 63 och där angiven rättspraxis.
37 Dom av den 10 februari 2009 i mål C-110/05, kommissionen mot Italien (REG 2009, s. I-519), punkt 66.
38 Domarna i målen Bidar och Förster (ovan fotnot 10).
39 Domen i målet Bidar (ovan fotnot 10), punkt 58.
40 Domen i målet Bidar (ovan fotnot 10), punkt 55.
41 Domen i målet Bidar (ovan fotnot 10), punkt 56. I domen i målet Morgan och Bucher (ovan fotnot 2) fastställde domstolen att samma motivering kunde tillämpas på en medlemsstats beviljande av stöd till studerande som ville studera i andra medlemsstater (se punkt 44).
42 Domen i målet Bidar (ovan fotnot 10), punkt 57.
43 Domen i målet Bidar (ovan fotnot 10), punkt 58.
44 Domen i målet Bidar (ovan fotnot 10), punkt 59.
45 Domen i målet Förster (ovan fotnot 10), punkt 48.
46 Domen i målet Bidar (ovan fotnot 10), punkt 56.
47 Domen i målet Förster (ovan fotnot 10), punkt 49.
48 Domen i målet Förster (ovan fotnot 10), punkt 50.
49 Domen i målet Förster (ovan fotnot 10), punkt 51.
50 Domen i målet Förster (ovan fotnot 10), punkt 54.
51 Domen i målet Bidar (ovan fotnot 10), punkt 56. Se också, med avseende på hälsoförmåner och socialförsäkringssystem, dom av den 16 maj 2006 i mål C-372/04, Watts (REG 2006, s. I-4325), punkt 103, och av den 10 mars 2009 i mål C-169/07, Hartlauer (REG 2009, s. I-1721), punkt 50.
52 Tredje skälet i förordning nr 1612/68.
53 Femte skälet i förordning nr 1612/68.
54 Denna slutsats innebär inte att jag anser att medlemsstater inte under några omständigheter kan uppställa ett krav på att migrerande arbetstagare ska ha en viss grad av anknytning. Tvärtom utgör det sociala mål som den nederländska regeringen har åberopat, en viss grad av anknytning hos alla sökande, ett berättigat syfte som motiveras av tvingande skäl av allmänintresse (se punkterna 135–140 nedan).
55 Artikel 1.1 i rådets direktiv 90/364/EEG av den 28 juni 1990 om rätt till bosättning (EGT L 180, s. 26; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 58). Migrerande arbetstagare och egenföretagare som inte längre var yrkesverksamma beviljades rätt till bosättning på samma villkor. Se artikel 1.1 i rådets direktiv 90/365/EEG av den 28 juni 1990 om rätt till bosättning för anställda och egna företagare som inte längre är yrkesverksamma (EGT L 365, s. 28; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 60). Se även rådets direktiv 90/366/EEG av den 28 juni 1990 om studerandes rätt till bosättning (EGT L 180, s. 30) och rådets direktiv 93/96/EEG av den 29 oktober 1993 om studerandes rätt till bosättning som ersatte det förra direktivet. Samtliga dessa direktiv, utom direktiv 90/366 som redan hade upphävts av domstolen i mål C-295/90, parlamentet mot rådet (REG 1992, s. I-4193), punkt 21, upphävdes genom direktiv 2004/38.
56 Skäl 4 i direktiv 90/364.
57 Artiklarna 1 och 3 i direktiv 93/96.
58 Dom av den 8 mars 2011 i mål C-34/09, Ruiz Zambrano (REU 2011, s. I-1177), punkt 40 och där angiven rättspraxis.
59 Dom av den 20 september 2001 i mål C-184/99, Grzelczyk (REG 2001, s. I-6193), punkt 44. Målet gällde betalning av ett belgiskt existensminimumbidrag kallat minimex till en studerande som under sina första tre studieår själv hade burit kostnaderna för sitt uppehälle.
60 Se även mitt förslag till avgörande i målet kommissionen mot Spanien (ovan fotnot 26), punkt 89.
61 Domen i målet Förster (ovan fotnot 10), punkt 55.
62 Generaladvokaten Mazáks förslag till avgörande i målet Förster (ovan fotnot 10), punkterna 129–135.
63 Dessa är de största persongrupperna som skulle få rätt till MNSF-stöd om bosättningskravet slopades. Uppskattningen har gjorts genom att multiplicera det uppskattade antalet sådana personer med en genomsnittskostnad per capita bestående av grundbidraget, ett tilläggsbidrag och resetillägget.
64 Det är inte heller känt hur många studerande som mottar studiestöd för studier i Nederländerna och sedan erhåller MNSF-stöd för studier i utlandet. Se även punkt 16 ovan.
65 Se dom av den 21 juli 2011 i mål C-503/09, Stewart (REU 2011, s. I-6497), punkt 95 och där angiven rättspraxis, och domen i målet Morgan och Bucher (ovan fotnot 2), punkt 46 och där angiven rättspraxis. Se även generaladvokaten Mazáks förslag till avgörande i målet Förster (ovan fotnot 10), punkt 133.
66 Se dom av den 23 mars 2004 i mål C-138/02, Collins (REG 2004, s. I-2703), punkt 72.
67 Dom av den 20 oktober 2005 i mål C-111/03, kommissionen mot Sverige (REG 2005, s. I-8789), punkt 66 och där angiven rättspraxis.
68 Varje person som utövar verklig och faktisk verksamhet och som under en viss tid, till förmån för någon annan och enligt dennes anvisningar utför tjänster i utbyte mot vilka han erhåller ersättning ska betraktas som en migrerande arbetstagare. Häri ingår inte personer som utför verksamhet i så pass liten omfattning att den framstår som ett marginellt komplement. Domen i målet Meeusen (ovan fotnot 13), punkt 12 och där angiven rättspraxis.
69 Dom av den 9 mars 1999 i mål C-212/97, Centros (REG 1999, s. I-1459), punkterna 24 och 25 och där angiven rättspraxis.
70 Se punkt 154 i mitt förslag till avgörande föredraget den 25 juni 2009 i mål C-73/08, Bressol (REG 2010, s. I-2735).
71 Se artikel 149.2 EG (nu artikel 165.2 FEUF) och Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 10 juli 2001 om rörlighet inom gemenskapen för studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, volontärer, lärare och utbildare (2001/613/EG) (EGT L 215, s. 30).
72 Målet att uppmuntra studerande att återvända till ursprungsmedlemsstaten efter att ha studerat i utlandet kan vara viktigt för medlemsstater med flera studerande som lämnar landet än som kommer till landet. Se, exempelvis, arbetsgruppen för rörlighet av bidrag och lån, rapport till Bologna Follow Up Group (http://www.ond.vlaanderen.be/hogeronderwijs/bologna/documents/WGR2007/Portability_of_grants_and_loans_final_report2007.pdf), s. 15, och Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om gränsöverskridande rörlighet inom gemenskapen i utbildningssyfte: Europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet (2006/961/EG) (EUT L 394, s. 5), bilaga.
73 Se punkt 100 ovan.
74 Det skulle till exempel vara möjligt att göra rätten till studiestöd beroende av att den studerande återvänder till Nederländerna och arbetar där under en viss minsta tid.
75 Se punkterna 67–70 ovan.
76 Se punkterna 130–132 ovan.
77 Se punkterna 130–132 ovan.