lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Priit Pikamäe föredraget den 9 juni 2022

CELEX
62021CC0203
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska.

2 P. Wachsmann, Droits fondamentaux et personnes morales, i Vers la reconnaissance de droits fondamentaux aux États membres de l'Union européenne? Réflexions à partir des notions d'identité et de solidarité, Bruxelles, Bruylant, 2010, s. 225–235.

3 Juridiska personers rätt till egendom anges i artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, undertecknad i Rom den 4 november 1950 (nedan kallad Europakonventionen), där det anges att [v]arje fysisk eller juridisk person skall ha rätt till respekt för sin egendom. I Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) anges juridiska personer uttryckligen endast i artiklarna 42–44, där de tilldelas rättigheter, nämligen rätten att få tillgång till handlingar, rätten att vända sig till ombudsmannen och rätten att göra framställningar till Europaparlamentet.

4 Se, för EU-domstolens grundläggande domar, dom av den 17 december 1970, Internationale Handelsgesellschaft ( 11/70, EU:C:1970:114), och dom av den 14 maj 1974, Nold/kommissionen ( 4/73, EU:C:1974:51).

5 Rådets rambeslut av den 24 februari 2005 om förverkande av vinning, hjälpmedel och egendom som härrör från brott (EUT L 68, 2005, s. 49).

6 Rådets rambeslut 2006/783/RIF av den 6 oktober 2006 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande (EUT L 328, 2006, s. 59).

7 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 december 2014, McCarthy m.fl. ( C‑202/13, EU:C:2014:2450, punkt 30), dom av den 25 juli 2018, Alheto ( C‑585/16, EU:C:2018:584, punkt 67), och dom av den 12 mars 2020, VW (Rätt till tillgång till försvarare vid utebliven inställelse) ( C‑659/18, EU:C:2020:201, punkterna 22 och 23).

8 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 3 april 2014 om frysning och förverkande av hjälpmedel vid och vinning av brott i Europeiska unionen (EUT L 127, 2014, s. 39).

9 Dom av den 14 januari 2021, Okrazhna prokuratura – Haskovo och Apelativna prokuratura – Plovdiv ( C‑393/19, EU:C:2021:8, punkt 37).

10 Dom av den 14 januari 2021, Okrazhna prokuratura – Haskovo och Apelativna prokuratura – Plovdiv ( C‑393/19, EU:C:2021:8, punkterna 35–45 och 55).

11 Rådets rambeslut av den 24 februari 2005 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff (EUT L 76, 2005, 2. 16).

12 Dom av den 14 november 2013, Baláž ( C‑60/12, EU:C:2013:733, punkt 27).

13 Enligt artikel 83d.7 ZANN ska domstolens beslut ange bötesbeloppets storlek (led 3) och en beskrivning av den egendom som i förekommande fall förverkas till förmån för staten (led 4).

14 Se punkt 6 i begäran om förhandsavgörande.

15 Dom av den 14 januari 2021, Okrazhna prokuratura – Haskovo och Apelativna prokuratura – Plovdiv ( C‑393/19, EU:C:2021:8, punkt 30).

16 Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 2006, s. 1).

17 Dom av den 26 februari 2013, Åkerberg Fransson ( C‑617/10, EU:C:2013:105, punkterna 24–28) och dom av den 20 mars 2018, Menci ( C‑524/15, EU:C:2018:197, punkterna 8–21).

18 Dom av den 6 oktober 2021, ECOTEX BULGARIA ( C‑544/19, EU:C:2021:803, punkterna 90 och 92).

19 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 mars 2018, Menci ( C‑524/15, EU:C:2018:197, punkt 31).

20 Se, analogt, dom av den 6 oktober 2021, ECOTEX BULGARIA ( C‑544/19, EU:C:2021:803, punkterna 94 och 95).

21 Dom av den 8 maj 2019, PI ( C‑230/18, EU:C:2019:383, punkt 42). Även om de frågor som ställts avser artikel 49 i stadgan, hänför sig begäran om förhandsavgörande även till de rättigheter som garanteras i artikel 6 i Europakonventionen.

22 Dom av den 2 februari 2021, Consob ( C‑481/19, EU:C:2021:84, punkt 36).

23 Dom av den 13 september 2018, UBS Europe m.fl. ( C‑358/16, EU:C:2018:715, punkt 50).

24 Det är förvisso uppenbart att artskillnaden mellan fysiska och juridiska personer gör det uteslutet för juridiska personer att utöva vissa grundläggande rättigheter som kräver förkroppsligande (till exempel förbudet mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning). Däremot är frågan om åtnjutandet av de olika rättigheter som erkänts för juridiska personer mer komplicerad. Domstolens praxis visar att behandlingen ibland har varit differentierad, med ett lägre skydd för dessa personer, inte minst när det gäller rätten till tystnad (dom av den 2 februari 2021, Consob ( C‑481/19, EU:C:2021:84)] och rätten till skydd för personuppgifter (dom av den 17 december 2015, WebMindLicenses ( C‑419/14, EU:C:2015:832, punkt 79 och där angiven rättspraxis).

25 Domstolen har i fast rättspraxis understrukit att de grundläggande rättigheterna utgör en integrerad del av de allmänna rättsprinciper som domstolen ska säkerställa efterlevnaden av, och att den därvid ska utgå från medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner samt från den vägledning som ges i de folkrättsliga dokument angående skydd för de mänskliga rättigheterna som medlemsstaterna varit med om att utarbeta eller har tillträtt, varvid Europakonventionen har en särskild betydelse (se bland annat dom av den 21 september 1989, Hoechst/kommissionen, 46/87 och 227/88, EU:C:1989:337, punkt 13).

26 Se förslag till avgörande av generaladvokat Bot i målet ThyssenKrupp Nirosta/kommissionen ( C‑352/09 P, EU:C:2010:635, punkterna 51 och 161).

27 Se bland annat dom av den 8 juli 1999, kommissionen/Anic Partecipazioni ( C‑49/92 P, EU:C:1999:356, punkt 78), och dom av den 10 september 2009, Akzo Nobel m.fl./kommissionen ( C‑97/08 P, EU:C:2009:536, punkterna 56 och 77).

28 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 juli 1999, Hüls/kommissionen ( C‑199/92 P, EU:C:1999:358, punkterna 149 och 150).

29 Dom av den 16 juli 2009, Rubach ( C‑344/08, EU:C:2009:482, punkt 31 och där angiven rättspraxis).

30 Dom av den 22 november 2012, E.ON Energie/kommissionen ( C‑89/11 P, EU:C:2012:738, punkt 72).

31 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 23 december 2009, Spector Photo Group och Van Raemdonck ( C‑45/08, EU:C:2009:806, punkterna 42 och 44), och dom av den 9 september 2021, Adler Real Estate m.fl. ( C‑546/18, EU:C:2021:711, punkt 46).

32 I motsats till denna rättspraxis valde en räddhågsen unionslagstiftare att inte inbegripa juridiska personer i tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/343 av den 9 mars 2016 om förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegången i straffrättsliga förfaranden (EUT L 65, 2016, s. 1). Unionslagstiftaren ansåg att det var för tidigt att lagstifta på unionsnivå om oskuldspresumtion för juridiska personer, vilken enligt skälen 14 och 15 i denna rättsakt i stället bör säkerställas genom befintliga lagstiftningsgarantier och rättspraxis, vars utveckling bör ligga till grund för en bedömning av behovet av åtgärder på unionsnivå.

33 Se bland annat, för de senaste domarna, dom av den 28 oktober 2020, Pirelli & C./kommissionen ( C‑611/18 P, ej publicerad, EU:C:2020:868, punkterna 65–71), och dom av den 15 april 2021, Italmobiliare m.fl./kommissionen ( C‑694/19 P, ej publicerad, EU:C:2021:286, punkterna 52–59).

34 Se till exempel Europadomstolen, 23 juli 2002, Janosevic mot Sverige, EC:ECHR:2002:0723JUD003461997, punkt 101 och där angiven rättspraxis.

35 Dom av den 23 december 2009, Spector Photo Group och Van Raemdonck ( C‑45/08, EU:C:2009:806, punkt 43), och dom av den 9 september 2021, Adler Real Estate m.fl. ( C‑546/18, EU:C:2021:711, punkt 47).

36 Dom av den 6 november 2012, Otis m.fl. ( C‑199/11, EU:C:2012:684, punkt 48), i vilken domstolen även angav rätten till domstolsprövning. I artikel 48.2 i stadgan anges att var och en som har blivit anklagad för en lagöverträdelse ska garanteras respekt för rätten till försvar.

37 Dom av den 6 oktober 2020, État luxembourgeois (Rätt att överklaga en begäran om upplysningar i skattefrågor) ( C‑245/19 och C‑246/19, EU:C:2020:795, punkt 47).

38 Denna slutsats grundar sig naturligtvis på det funktionella och objektiva begreppet den enskilde, det vill säga som en aktör i ett domstolsförfarande, oavsett åtskillnaden mellan fysiska och juridiska personer.

39 Dom av den 22 december 2010, DEB ( C‑279/09, EU:C:2010:811, punkterna 40 och 59).

40 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 oktober 2021, Prokuratura Rejonowa Łódź-Bałuty ( C‑338/20, EU:C:2021:805, punkterna 29 och 30). De mottagare av beslut om trafikförseelser som avses i denna dom kan vara fysiska eller juridiska personer.

41 Europadomstolen, 28 juni 2018, G.I.E.M s.r.l m.fl. mot Italien (EC:ECHR:2018:0628JUD000182806, punkt 251).

42 Europadomstolen, 28 juni 2018, G.I.E.M s.r.l m.fl. mot Italien (EC:ECHR:2018:0628JUD000182806, punkterna 255–261).

43 Europadomstolen, 28 juni 2018, G.I.E.M s.r.l m.fl. mot Italien (EC:ECHR:2018:0628JUD000182806, punkterna 243 och 244).

44 Dom av den 26 juni 2019, Addiko Bank ( C‑407/18, EU:C:2019:537, punkt 52).

45 Dom av den 15 april 2021, Grupa Warzywna ( C‑935/19, EU:C:2021:287, punkt 20).

46 Unionslagstiftaren har valt samma modell i olika bestämmelser, bland annat i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/35/EG av den 7 september 2005 om föroreningar förorsakade av fartyg och om införande av sanktioner, inbegripet straffrättsliga sanktioner, för föroreningsbrott (EUT L 255, 2005, s. 11), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/123/EG av den 21 oktober 2009 (EUT L 280, 2009, s. 52), och i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF (EUT L 101, 2011, s. 1).

47 Dom av den 23 december 2009, Spector Photo Group och Van Raemdonck ( C‑45/08, EU:C:2009:806, punkt 44).

48 Europadomstolen, 28 juni 2018, G.I.E.M s.r.l m.fl. mot Italien (EC:ECHR:2018:0628JUD000182806, punkt 243 och där angiven rättspraxis).

49 Det beslut genom vilket en domstol utdömer ett bötesstraff mot den juridiska personen kan dessutom överklagas inom 14 dagar från det att beslutet delgetts parterna. Den behöriga appellationsdomstolen kan ändra eller upphäva ett sådant beslut.

50 Dom av den 9 september 2021, Adler Real Estate m.fl. ( C‑546/18, EU:C:2021:711, punkt 53).

51 Se artiklarna 83b.2 led 5 och 83a.4 ZANN. Det är utrett att det straffrättsliga förfarandet avseende undanhållande av uppgifter i mervärdesskattedeklarationer fortfarande pågick mot den person som var chef och företrädare för bolaget Delta Stroy då begäran om förhandsavgörande framställdes.

52 Det finns ingenting i de handlingar som lämnats in till EU-domstolen som tyder på att appellationsdomstolen har vidare befogenheter än förstainstansdomstolen i fråga om bedömningen av den juridiska personens ansvar.

53 Det framgår av beslutet om hänskjutande att den berörda fysiska personen och den berörda juridiska personen är föremål för skilda förfaranden och att den förstnämnda personen inte kan anses utöva den andra personens rätt till försvar inom ramen för den lagföring avseende samma brott som hon är föremål för. Rätten till försvar är nämligen subjektiv, vilket innebär att det är de berörda parterna själva som måste kunna utöva denna rätt på ett effektivt sätt, oberoende av vilken typ av förfarande som inletts mot dem (dom av den 9 september 2021, Adler Real Estate m.fl., C‑546/18, EU:C:2021:711, punkt 59).

54 EU-domstolen har slagit fast att nationella skattemyndigheter måste kunna fastställa ett mervärdesskatteundandragande med stöd av bevisning som har erhållits inom ramen för ännu ej avslutade brottmålsförfaranden som inte rör den beskattningsbara personen, förutsatt att de rättigheter som garanteras genom unionsrätten, särskilt stadgan, iakttas (dom av den 16 oktober 2019, Glencore Agriculture Hungary, C‑189/18, EU:C:2019:861, punkt 38, och dom av den 24 februari 2022, SC Cridar Cons, C‑582/20, EU:C:2022:114, punkt 37).

55 Se punkt 2 i beslutet om hänskjutande.

56 Enligt artikel 4.2 i protokoll nr 7 till Europakonventionen är det vid behov möjligt att återuppta ett straffrättsligt förfarande om det föreligger bevis om nya eller nyuppdagade omständigheter eller om ett grovt fel begåtts i det tidigare straffrättsliga förfarandet vilket kan ha påverkat utgången i målet.

57 Om någon av de berörda situationerna uppkommer – åklagarmyndigheten lägger ned åtalet mot den fysiska personen, gärningen har inte begåtts eller utgör inte ett brott eller den fysiska personen frikänns – råder det inga tvivel om utgången av denna nya prövning av målet mot bakgrund av den mekanism för ansvar genom representation som utgör grunden för den juridiska personens ansvar.

58 Om det sistnämnda inte överklagas eller om ett överklagande ogillas (se artiklarna 83e.5 och 83f ZANN).

59 Se, analogt, dom av den 16 oktober 2019, Glencore Agriculture Hungary ( C‑189/18, EU:C:2019:861, punkterna 41 och 52), och dom av den 4 juni 2020, C.F. (Skattekontroll) ( C‑430/19, EU:C:2020:429, punkt 30). Denna praxis från domstolen om administrativa förfaranden för skattekontroll i fråga om mervärdesskatt är i än högre grad tillämpligt inom ramen för ett förfarande som på samma område kan leda till att en ekonomisk påföljd av straffrättslig karaktär utdöms.

60 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 5 juni 2014, M ( C‑398/12, EU:C:2014:1057, punkt 39).

61 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 november 2013, Baláž ( C‑60/12, EU:C:2013:733, punkt 46).

62 Se, analogt, dom av den 24 februari 2022, SC Cridar Cons ( C‑582/20, EU:C:2022:114, punkt 51).

63 Dom av den 24 februari 2022, SC Cridar Cons ( C‑582/20, EU:C:2022:114, punkt 50), och dom av den 16 oktober 2019, Glencore Agriculture Hungary ( C‑189/18, EU:C:2019:861, punkt 43).

64 Dom av den 6 oktober 2020, État luxembourgeois (Rätt att överklaga en begäran om upplysningar i skattefrågor) ( C‑245/19 och C‑246/19, EU:C:2020:795, punkt 51).

65 Europadomstolens dom av den 23 juli 2002, Janosevic mot Sverige, EC:ECHR:2002:0723JUD003461997, punkt 101.

66 Se, analogt, dom av den 6 november 2012, Otis m.fl. ( C‑199/11, EU:C:2012:684, punkterna 63 och 64).

67 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 februari 2013, Åkerberg Fransson ( C‑617/10, EU:C:2013:105, punkt 25).

68 Rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (EUT L 163, 2007, s. 17).

69 Dom av den 17 januari 2019, Dzivev m.fl. ( C‑310/16, EU:C:2019:30, punkterna 25 och 26).

70 EGT C 316, 1995, s. 49.

71 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 januari 2019, Dzivev m.fl. ( C‑310/16, EU:C:2019:30, punkterna 27, 29 och 31).

72 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 september 2012, Trade Agency ( C‑619/10, EU:C:2012:531, punkt 59).

73 Se, analogt, dom av den 14 oktober 2021, Landespolizeidirektion Steiermark (spelautomater) ( C‑231/20, EU:C:2021:845, punkt 44).

74 Jag anser inte att det borde vara förenat med några större bevissvårigheter att i det nu aktuella fallet fastställa ett mervärdesskattebedrägeri i samband med att chefen och företrädaren för den juridiska personen har brustit i sina deklarationsskyldigheter i frågan.

75 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 september 2017, Puškár ( C‑73/16, EU:C:2017:725, punkt 68).

76 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 september 2017, Puškár ( C‑73/16, EU:C:2017:725, punkt 69). Nackdelarna får med andra ord inte vara oproportionerliga i förhållande till de eftersträvade målen.

77 Om åtalet mot den fysiska personen läggs ned eller om personen i fråga frikänns, finns det skäl att ifrågasätta syftet och därmed meningen med att pröva målet på nytt med avseende på den juridiska personens ansvar inom ramen för ett system som bygger på att denna person tillskrivs ansvaret för ett brott som antas ha begåtts av denna fysiska person och, uppenbarligen, på en kumulering av ansvar som förbjuder lagföring enbart av den juridiska personen för en brottslig gärning som begåtts av dess företrädare, utan att företrädarens skuld har efterforskats och fastställts.

78 Dom av den 24 februari 2022, SC Cridar Cons ( C‑582/20, EU:C:2022:114, punkt 55). Europadomstolen har också ansett, vid en bedömning av de rimliga gränserna för staternas verkställighet av ett beslut om skattehöjningar, innan ett mål om överklagande avseende sådana höjningar har avgjorts, att hänsyn ska tas till möjligheten att ompröva den tidigare rättsliga situationen om ett sådant överklagande bifalls och hela det belopp som den beskattningsbara personen felaktigt har betalat således ska återbetalas (se även Europadomstolen, 23 juli 2002, Janosevic mot Sverige, EC:ECHR:2002:0723JUD003461997, punkterna 105–109).

79 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 juli 2017, Glencore Agriculture Hungary ( C‑254/16, EU:C:2017:522, punkt 20).

80 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 mars 2010, Alassini m.fl. ( C‑317/08C‑320/08, EU:C:2010:146, punkt 67), dom av den 14 juni 2017, Menini och Rampanelli ( C‑75/16, EU:C:2017:457, punkt 61), och dom av den 27 september 2017, Puškár ( C‑73/16, EU:C:2017:725, punkterna 70 och 71). I dessa avgöranden slog domstolen fast att principen om ett effektivt domstolsskydd, som föreskrivs i artikel 47 i stadgan, inte utgjorde hinder för en nationell lagstiftning som uppställer ett krav på att ett förliknings- eller medlingsförfarande utom rätta ska ha genomförts innan det är möjligt att väcka talan vid domstol, eller en skyldighet att först utnyttja alla tillgängliga administrativa rättsmedel, förutsatt att möjligheten att väcka talan vid domstol inte väsentligen fördröjs och att och det är möjligt att i undantagsfall, i en brådskande situation, vidta interimistiska åtgärder.

81 Dom av den 6 oktober 2021, ECOTEX BULGARIA ( C‑544/19, EU:C:2021:803, punkterna 97–99).

82 Dom av den 15 april 2021, Grupa Warzywna ( C‑935/19, EU:C:2021:287, punkt 28).

83 I dom av den 15 april 2021, Grupa Warzywna ( C‑935/19, EU:C:2021:287, punkt 37 samt domslutet), slog domstolen fast att denna sanktionsavgift tillämpades utan åtskillnad såväl i ett ärende där felet berodde på att transaktionsparterna hade gjort en felaktig bedömning av huruvida transaktionen var mervärdesskattepliktig, där det inte fanns någon uppgift om att det skulle vara fråga om skattebedrägeri och där statskassan inte hade gått miste om några skatteintäkter, som i ett ärende där det inte var fråga om några sådana särskilda omständigheter.

84 Dom av den 14 oktober 2021, Landespolizeidirektion Steiermark (spelautomater) ( C‑231/20, EU:C:2021:845, punkterna 46 och 47).

85 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 oktober 2021, ECOTEX BULGARIA ( C‑544/19, EU:C:2021:803, punkt 100). Behovet av avskräckande åtgärder anges uttryckligen i artikel 325 FEUF.

86 I dom av den 24 februari 2022, Agenzia delle dogane e dei monopoli och Ministero dell'Economia e delle Finanze ( C‑452/20, EU:C:2022:111), slog domstolen fast att ett sanktionssystem som, i syfte att frånta lagöverträdarna de ekonomiska fördelar som följer av åsidosättandet av förbudet mot att sälja tobaksvaror till underåriga och för att avskräcka dem från att åsidosätta detta förbud, föreskrev en kumulering av påföljder och att verksamhetslicensen tillfälligt skulle dras in för en näringsverksamhet, inte gick utöver vad som var nödvändigt för att säkerställa målet att skydda människors hälsa och särskilt intresset av att minska förekomsten av rökning bland ungdomar.

87 Dom av den 20 mars 2018, Menci ( C‑524/15, EU:C:2018:197, punkt 44 och där angiven rättspraxis).

88 I fråga om frihetsberövande straff skulle saken vara en annan.