2013 års redogörelse för företag med statligt ägande

Regeringens skrivelse 2012/13:140

2013 års redogörelse för företag med statligt ägande Skr. 2012/13:140

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 13 juni 2013

Fredrik Reinfeldt

Peter Norman

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens företagsägande och för verksamheten i de företag som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2012/13.

Innehållsförteckning

Riksdagen har fattat beslut om att regeringen ska lämna en årlig redogörelse för företag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Redogörelsen har under åren utvecklats både till form och innehåll. Syftet är att beskriva statens företagsägande och de värden som finns i de statligt ägda bolagen. Verksamhetsberättelsen för företag med statligt ägande utgör regeringens årliga redogörelse (bilagan).

Verksamhetsberättelsen finns liksom delårsrapporterna på regeringens webbplats: www.regeringen.se.

I det följande lämnas uppgifter om hur förvaltningen av statens bolagsägande utvecklades under 2012 och fram till och med den 1 maj 2013. I redovisningen ingår dels information om aktiebolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels information om organisationen Svenska skeppshypotekskassan.

I verksamhetsberättelsen redogör regeringen för statens ägarpolicy och hur förvaltningen och företagen utvecklats under året. Värdeskapande är ett övergripande mål för förvaltningen av bolag med statligt ägande. För staten som bolagsägare innebär det bland annat att ge företagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och att fortsätta konkurrera på sina marknader. Det är inte självklart att staten ska äga dessa företag, men så länge staten är ägare är det viktigt att staten fortsätter att vara aktiv, agerar på ett professionellt sätt och är tydlig i sin ägarroll. För regeringen innebär det bland annat att se över portföljen av bolag för att pröva skälen för fortsatt statligt ägande, men också att överväga företagens olika uppdrag och inriktningar. I avsnittet ”Så förvaltas bolagen med statligt ägande” finns information om statens förvaltningskostnader med avseende på bland annat interna kostnader och köpta tjänster. I verksamhetsberättelsen beskrivs också hur processen för att nominera styrelseledamöter går till. Ett avsnitt beskriver hur regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare har tillämpats i de statligt ägda bolagen. Vidare finns ett avsnitt om att fastställa och följa upp tydliga mål i bolagen och två intervjuer kring arbetet med att ta fram nya ekonomiska mål i bolagen.

I verksamhetsberättelsen beskrivs även hållbarhetsarbetet i de statligt ägda bolagen, med konkreta exempel från SJ och Swedavia. Det finns även en tabell över hur de statligt ägda bolagen har rapporterat sitt hållbarhetsarbete.

Könsuppdelad statistik finns för VD, ledningsgrupp och styrelse. En sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga arvoden som utbetalats till revisorer presenteras. Vidare redovisas en konsoliderad balans- och resultaträkning. I samma avsnitt finns en sammanfattande redovisning över beslutade utdelningar och anslag till statligt ägda bolag.

Liksom tidigare år i regeringens rapportering till riksdagen finns företagspresentationer som innehåller en sammanfattad ekonomisk redovisning, en presentation av företagets verksamhet och mål samt en uppföljning av det gångna verksamhetsåret. Mål redovisas och utvärderas såsom finansiella mål, verksamhetsmål samt samhällsekonomiska och

sektorpolitiska mål. I syfte att tydliggöra bakgrunden och motiven till att staten äger bolagen inleds varje företagspresentation med en ingress som ger en översiktlig bild av företagets historik och verksamhet. Som ett komplement till denna översikt finns propositionsförteckningar för respektive företag. I företagspresentationen finns även information om de styrelser som utsetts på årsstämmorna under våren 2013.

Därutöver redovisas styrelseledamöternas och ordförandenas arvoden. Av presentationen framgår också om företaget har etikpolicy, jämställdhetspolicy, miljöpolicy, miljöledningssystem, redovisning enligt IFRS (International Financial Reporting Standards) och hållbarhetsredovisning enligt GRI (Global Reporting Initiative) samt könsfördelning för företagets anställda, ledningsgrupp och styrelse.

En namnförteckning över bolagsstämmovalda styrelseledamöter redovisas. Information lämnas om tid för inval i styrelse, födelseår samt nuvarande titel eller sysselsättning.

Bilagan (verksamhetsberättelsen) finns endast i det tryckta dokumentet och alltså inte i det elektroniska dokumentet av skrivelsen. Riksdagen har för regeringen tillkännagett som sin mening vad Näringsutskottet anfört om att Vattenfall AB ska förbli ett helägt statligt bolag (bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190). Regeringen har inte för avsikt att förändra statens ägande i Vattenfall AB.

E K O N O M I I K O RT H E T

Ekonomi i korthet

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE TOTALT

600 15 90

400 10 60

200 5 30 0 0 0

2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 3

F Ö R O R D

Hållbarhet skapar värde

Regeringen förvaltar de statligt ägda bolagen på uppdrag av riksdagen. Bolagen ägs ytterst av det svenska folket. Ett hållbart värdeskapande syftar till att säkerställa anständiga affärer och att bibehålla eller öka värdet på bolagen och är därför en betydande angelägenhet i ägarstyrningen.

2012 blev det år då vi befäste hållbarhet som en viktig angelägen- Staten har som ägare även andra värderingar som genomsyrar het i de statligt ägda bolagen. Regeringen lyfte frågan i bolags- vår bolagsförvaltning. Eftersom våra bolag ytterst ägs av svenska styrningen genom att ge styrelserna uppdraget att utarbeta folket och många av dem utför viktiga samhällsuppdrag så strategiska hållbarhetsmål. måste de klara att granskas så att förtroendet bibehålls. Därför

Vi är övertygade om att den långsiktiga värdetillväxten i den har vi arbetat målmedvetet för att nominera styrelser som är statliga bolagsportföljen stärks av en kunnig och ansvarsfull könsmässigt jämställda utan att ge avkall på kompetens. Vi har hantering av hållbarhetsfrågor. När väsentliga hållbarhetsfrågor lyckats öka andelen kvinnliga styrelseledamöter i de statligt helbehandlas med ansvar inom bolagens sfärer, exempelvis de stora ägda bolagen till 49 procent vilket är dubbelt så högt som i koldioxidutsläppen och riskerna för korruption eller affärsetiska svenska börsbolag (24 procent). Vi anser också att bolagens ledmissförhållanden, så kommer detta också att öka bolagens värde. ningar ska ha ersättningsnivåer som är rimliga i förhållande till Genom att tydliggöra sitt engagemang inom centrala hållbar- andra jämförbara bolag. hetsfrågor så visar bolagen att de är moderna organisationer som Resultatet efter skatt i den statliga bolagsportföljen blev 49 därmed kommer att generera vinster även i framtiden. Vårt håll- miljarder kronor 2012, vilket var 18 procent högre än föregående barhetsarbete syftar alltså både till att säkerställa anständiga år. Utdelningarna för året låg stabilt på omkring 27 miljarder affärer och att bibehålla eller öka värdet på svenskarnas bolag, kronor. Emellertid var resultatökningen en följd av några häni dag värda 570 miljarder kronor. delser av engångskaraktär, och det underliggande resultatet

sjönk i många bolag. Mot denna bakgrund och i kombination TYDLIGA VÄRDERINGAR med den osäkra ekonomiska utvecklingen internationellt kan Som en av Sveriges största bolagsägare hoppas vi att vi även för- 2013 års resultat väntas bli svagare. ändrar attityden till hållbarhet i övriga näringslivet. Ett ökat fokus på hållbara affärer inte bara i det statliga utan även i det NYA EKONOMISKA MÅL I YTTERLIGARE SJU BOLAG privata näringslivet tror vi bidrar till att förbättra Sveriges lång- För att säkerställa värdeskapandet i bolagen med statligt ägande siktiga konkurrenskraft internationellt. och se till att all verksamhet bedrivs effektivt samtidigt som de

finansiella riskerna hålls på en rimlig nivå, är det betydelsefullt

att samtliga bolag arbetar utifrån relevanta ekonomiska mål.

Målen används för att utvärdera bolagens lönsamhet, och utgör 2012 blev det år då vi befäste ett viktigt underlag för en meningsfull dialog mellan oss som

ägare och bolagen. De är således en central del i en aktiv ägarhållbarhet som en viktig styrning. Finansdepartementets bolagsförvaltning har under

det senaste året gjort en översyn av och reviderat de ekonomiska an gelägenhet i de statligt målen för sju bolag, i bland andra Vattenfall, LKAB, Apoteket

och SBAB vilka fastställts av årsstämmorna. Kommande år

väntas en översyn ske i ytterligare sex till åtta bolag.

ägda bolagen.

”

4 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

F Ö R O R D

Därför kommer förvaltningen av den statliga bolagsportföljen att även fortsatt vara vår huvudsyssla, medan eventuella försäljningar av statliga bolag förblir en bisyssla.

”

FORTSATT STOR BOLAGSÄGARE

Staten väntas även i fortsättningen vara en stor bolagsägare, även om regeringen som princip anser att staten inte ska äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens. I den statliga bolagsportföljen finns flera bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag som är svåra att klara på annat sätt än i statlig ägo. Det finns också andra motiv till varför staten kommer att ha ett fortsatt inflytande i vissa bolag, exempelvis om en försäljning försämrar konkurrensen. Därför kommer förvaltningen av den statliga bolagsportföljen att även fortsättningsvis vara vår huvudsyssla, medan eventuella försäljningar av statligt ägda bolag förblir en bisyssla. I fokus för vårt arbete står goda målprocesser, styrelsenomineringar, våra ägarprinciper och löpande bolagsförvaltning. Vi är stolta över de styrelser vi tillsatt och över den verksamhet som bedrivs i våra bolag.

Stockholm i juni 2013

Peter Norman

FINANSMARKNADSMINISTER, ANSVARIG MINISTER FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 5

H Ä N D E L S E R I K O RT H E T

Händelser i korthet

Rekord i LKAB:s produktion

2012 blev ett rekordår för LKAB med både produktions- och leveransrekord för järnmalmsprodukter. Totalt levererades 26,3 miljoner ton järnmalmsprodukter, varav 22,0 miljoner ton pellets. LKAB:s förmåga att flytta volymer mellan kontinenter, från den svagare nordeuropeiska marknaden till Mellanöstern och Kina, har varit avgörande för att nå den rekordhöga leveransvolymen.

Kritik mot TeliaSonera Lernia har lämnat gymnasieverksamheten

TeliaSonera fick under året omfattande kritik för sitt agerande i Eurasien. Skolinspektionen godkände under tredje kvartalet byte av huvud- Kritiken gällde bolagets hantering av risker kopplade till mänskliga rättig- man för samtliga gymnasieskolor och efter att Lernia också avheter och korruption i länder med bristande demokrati. Den resulterade vecklat sitt engagemang via entreprenad i Kävlinge och Ronneby i att två nyckelpersoner i TeliaSonera delgavs misstanke om mutbrott. har Lernia inte längre någon gymnasieverksamhet.

Ny strategi i Vattenfall Europeisk utmärkelse Green Cargo Logistics I november 2012 beslutade styrelsen till SOS Alarm såldes till PostNord

om en ny affärsstrategi för Vattenfall,

SOS Alarm har mottagit utmärkel- Green Cargo avyttrade den 31 som innebär ett tydligare fokus på

sen ”Outstanding National maj 2012 Green Cargo Logistics Norden, fortsatta investeringar i förny-

112-system” från den europeiska samt fastigheter knutna till bar energi samt en tydlig inriktning

organisationen EENA (European tredje partslogistiken till Postmot att reducera bolagets koldioxid-

Emergency Number Association). Nord. Resultatet från den avyttutsläpp. Samtidigt tog ägaren vid en

Utmärkelsen tilldelas den organi- rade verksamheten uppgick till extra bolagsstämma beslut om nya

sation som på bästa sätt erbjuder 631 miljoner kronor. ekonomiska mål för Vattenfall vilka

sina invånare trygghet och säkeranpassats till förändrade förhållanden

het genom en väl utvecklad på energimarknaden.

112-funktion i hela landet.

Jernhusen sålde miljösmart Systembolaget gav argument Nytt bolag i statens portfölj fastighet till Folksam mot att köpa ut alkohol

Saab Automobile Parts AB

I april blev det klart att Folksam köper den Systembolaget satsar på en rad aktiviteter Regeringen fattade i januari 2013 miljö smarta kontorsfastigheten Kungsbrohuset för att förebygga de risker som är kopplade beslut om att överföra aktierna i Saab mitt i Stockholm för cirka 2,1 miljarder kronor. till ungdomar och alkohol, bland annat Automobile Parts AB från Riksgälden Tillträde skedde den 3 juli. Avyttringen är en genom att stötta föräldrar. Inför Valborgs- till Finansdepartementet där förvaltdel i Jernhusens strategi att utveckla mark och mässoafton togs en ny antilangningsfilm ningen av aktierna i bolaget fortsättfastigheter som sedan säljs för att generera fram som svar på tonåringars frågor om att ningsvis sker. Saab Automobile Parts värden att investera i nya projekt. köpa ut, bjuda på eller ge bort alkohol. AB är ett globalt reservdels- och

logistikföretag.

6 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

H Ä N D E L S E R I K O RT H E T

Ökade intäkter för Teracom genom Boxer Danmark

I januari 2012 konverterades TV2, Danmarks mest populära tv-kanal, från fri-tv till betal-tv. Sondraketen Maser 12 Det ledde till en stark försäljningstillväxt och Boxer Danmarks kundbas uppgick vid årets

skickades ut i rymden av SSC

slut till 365 000 kunder. Totalt uppgick kundantalet i koncernen till 1 200 000, vilket gör Teracom Group till en av Nordens största betal-tv-koncerner. I februari sändes sondraketen Maser

12 med fem olika forskningsexperiment upp från Esrange Space Center. Vattenfall undersöker SSC (Svenska Rymdaktiebolaget) är huvudentreprenör för Maser 12,

förutsättningar för

vars uppdrag genomförs för ESAs

investering i

(European Space Agency) räkning.

ersättningsreaktorer

Den 31 juli lämnade Vattenfall in en

Begränsad marknadsandel

ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten för att få klarhet i vilka villkor för Apoteket

som gäller för att ersätta befintlig En ny marknadsandelsbegränsning på 36 pro-

kärnkraft när utfasningen inleds

cent har introducerats för Apoteket AB. Begräns-

någon gång i senare delen av ningen, som gäller nyetablering av apotek, gäller

2020-talet.

längst till och med 30 april 2014.

Ändrat ägande

Almi och Innovationsbron går samman Bilprovningen och Miljömärkning Sverige Preaktio AB likviderat

Almi Företagspartner AB och Innova- numera helägda av staten I april 2012 beslutade årsstämman att avtionsbron AB slogs ihop till en organisa- Staten blev i mars 2013 helägare till Bilprov- veckla Preaktio AB genom frivillig likvidation från och med årsskiftet 2012/2013 ningen efter att tidigare ägt 52 procent av bo- tion, efter att riksdagen bemyndigat regeri syfte att öka kundnyttan genom att laget tillsammans med en rad minoritetsägare. ingen att avveckla bolaget. statlig finansiering i tidiga faser samlas i

Sedan november 2012 är staten helägare av Ny förvaltare av Botniabanan och SweRoad en organisation. Almi erbjuder därmed

Miljömärkning Sverige. Tidigare ägdes bolaget I början av 2012 överlämnades förvaltningen finansiering och rådgivning i företagan-

till 10 procent av staten och 90 procent av av bolagen Botniabanan och SweRoad till dets olika faser, från idé till tillväxt.

Sveriges Standardiseringsförbund. Trafikverket.

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 7

H Ä N D E L S E R I K O RT H E T

Sveaskog invigde Sveriges största ekopark

I oktober invigdes Sveaskogs 32:a ekopark, Tjadnes-Nimtek, i Arvids jaurs och Arjeplogs kommuner. Ekoparken är 22 000 hektar stor och cirka tre mil lång från norr till söder. Det gör den till Sveriges största och kanske mest orörda ekopark.

Finansieringssamarbete i södra Afrika

Under 2012 tillträdde Swedfund som ägare i utvecklings finansiären Norsad Finance Ltd. Norsad erbjuder finansiering till små och medelstora företag i södra Afrika, direkt till enskilda företag eller indirekt genom finansiering av banker. Övriga ägare inkluderar Swedfunds nordiska motsvarigheter, samt

11 utvecklingsbanker i SADC-länderna (Southern African Development Community). För att stärka Norsad ytterligare tillsköt de nordiska ägarna eget kapital till företaget om totalt cirka 37 miljoner dollar.

Svenska Spel ökade försäljningen av Triss och Lotto

Svenska Spels nettospelsintäkter ökade under 2012, främst tack vare en ökad försäljning av Triss och Lotto och en stark tillväxt av sportspelen. Svenska Spels engagemang vid fotbolls-EM och ishockey-VM har varit en bidragande faktor till ökningen.

Fusion i Akademiska Hus Bilprovningen slutförde Låneram lösning på En fusion genomfördes i Akademiska delförsäljningen av stationsnät SAS allvarliga kris

Hus. I december upplöstes dotterbola- Efter försäljningen av det nordöstra stationsnätet un- I november 2012 beslöt SAS ledning att genomgen för att ge förutsättningar för en der 2012, slutförde Bilprovningen i mars 2013 del- föra en ny affärsplan, 4XNG, för att komma till mer effektiv organisationsstruktur, skaförsäljningen genom att Bilprovningens ägare delar rätta med sina lönsamhetsproblem. För att säkra pa en mer flexibel kapitalstruktur och bolaget i två delar. Minoritetsägarna tar över det sta- bolagets tillgång till likviditet bidrog de största möta statens krav på långsiktig soliditet tionsnät i sydvästra Sverige som varit till försäljning. ägarna, bland annat svenska staten, samt ett och avkastning. Staten, som varit majoritetsägare, behåller resterande antal banker med en kreditfacilitet om 3,5 del av Bilprovningen med ett rikstäckande stations- miljarder kronor. nät, och blir 100-procentig ägare till bolaget.

8 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

H Ä N D E L S E R I K O RT H E T

Ny mobiltjänst från Apoteket Svevia startade unikt

En ny mobiltjänst lanserades av traineeprogram Apoteket. Tjänsten innebär att kun- Svevia bjöd 2012 för första den, direkt via internetuppkoppling gången in unga civil ingenjörer i sin smart phone, kan se om ett till ett unikt traineeprogram, helt visst läkemedel finns i lager på det och hållet fokuserat på bygglokala apoteket. Kunden kan också nation och skötsel av vägar och välja att e-handla läkemedel via infrastruktur. Syftet är att skapa en så snabb utveckling som möjligt för Apotekets webbshop eller abonnera individer som vill utveck las och ta en ledande roll inom Svevia i framtiden, som chefer eller som specia lister. Programmet är 18 månader långt och på sina läkemedel och få dem levetjänsterna är fördelade över hela landet. rerade till valfri adress.

SJ förbättrade punktligheten Nordea bästa bank i nordisk

SJ:s fjärrtåg och regionaltåg har visat en miljörapport

stabil trend under året även om det finns

Nordea har, för andra året i rad, blivit utsedd

regionala skillnader. Punktligheten för

till bästa bank i Norden i Carbon Disclosure

2012 var för fjärrtåg 91 procent, jämfört

Projects (CDP) årliga ranking av nordiska med 88 procent 2011 och för regionaltåg

företags arbete inom hållbarhetsfrågor. 90 procent, jämfört med 87 procent 2011.

LKAB:s nya forskningscenter

I samband med invigningen av den nya huvudnivån i Malmberget i juni stod även LKAB:s nya forskningscenter klart. De tre nya labo ratorierna bildar tillsammans med agglomeringslaboratoriet (med forskning

Försäljningsmandat

kring tillverkning/rullning av järnmalmskulan) Regeringen fick den 11 december 2012 be- som invigdes förra året en ny kreativ miljö för myndigande av riksdagen att avyttra samtliga

LKAB:s FoU. aktier i Bostadsgaranti, Lernia och Vectura Consulting.

PostNord satsar vidare SEK firade 50 år Fouriertransform gör nya på logistik Under 2012 fyllde SEK 50 år. SEK investeringar i fordonsindustrin

bildades 1962 för att bistå den svenska Under hösten förvärvade PostNord det norska Fouriertransform har under 2012 beslutat

exportnäringen med finansiering. logistikföretaget Harlem Transport AS. Företaget om nya investeringar i ytter ligare tre bolag

För att uppmärksamma jubileumet bjöd erbjuder primärt tjänster för transport av partigods i det svenska fordonsklustret: LeanNova

SEK in kunder och samarbetspartners till inom fyra områden: dagligvaruhandel, industri, Engineering AB, ArcCore AB och CeDe

ett internationellt seminarium med syfte shipping samt retur och avfall. Förvärvet komplet- Group AB. Investeringarna i dessa tre bolag

att diskutera de utmaningar världen står terar PostNords befintliga verksamhet i Norge och uppgår sammanlagt till cirka 70 miljoner

inför i dag baserat på de senaste 50 stärker ytterligare koncernens position på den kronor.

årens globalisering. växande norska logistikmarknaden.

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 9

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

I statens bolagsportfölj ryms en rad olika typer av näringsverksamheter. Några av dem, som Sveaskog och LKAB, finns inom basindustrin.

Tillsammans utgör de 54 bolagen en betydande del av det svenska näringslivet. Foto: Sveaskog

10 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

A K T I V B O L A G S F Ö RVA LT N I N G

Aktiv bolagsförvaltning

Den statliga bolagsportföljen bestående av 54 hel- och delägda bolag är värd 570 miljarder kronor och sysselsätter cirka 175 000 personer. Tillsammans utgör bolagen en betydande del av svenskt näringsliv. Staten har ambitionen att vara en aktiv och ansvarsfull ägare. Regeringskansliet har inom Finansdepartementet en organisation specialiserad på ägarstyrning och bolagsförvaltning. Den svarar för utvecklingen och förvaltningen av merparten av de statligt ägda bolagen. Förvaltningen sker i enlighet med statens ägarstyrningsdokument som finns samlade i statens ägarpolicy.

REGERINGENS UPPDRAG Bland de statligt ägda bolagen återfinns många starka varu- Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens märken. Ofta spelar bolagen en viktig roll i det svenska samtillgångar. Regeringskansliet med alla departementen bistår hället, där de startat som en samhällstjänst i annan form än som regeringen i dess arbete och sköter förvaltningen. ett bolag. Huvuddelen av de statligt ägda bolagen verkar i dag på Inom Regeringskansliet förvaltas i dag 54 bolag , varav 44 är fullt konkurrensutsatta marknader där staten som ägare har helägda och 10 delägda. Det uppskattade sammanlagda värdet på värdeskapande som övergripande mål för bolagens verksamhet. denna bolagsportfölj var per december 2012 cirka 570 miljarder Som princip anser regeringen att staten inte ska äga bolag som kronor. De statligt ägda bolagen med dotterbolag sysselsätter till- verkar på kommersiella marknader med fungerande konkursammans cirka 130 000 personer, och om intressebolagen inräk- rens, såvida inte företaget har ett särskilt beslutat samhällsuppnas sysselsätter bolagen 175 000 personer. drag som är svårt att utföra med annat ägande. Regeringens

1) I de 54 bolagen inkluderas Svenska Skeppshypotekskassan, som dock inte är ett

aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig ställning. 2) Intressebolag utgörs av bolag där staten äger mindre än 50 procent.

FÖRVALTNINGSORGANISATION

Regelverket som styr:

Riksdagen

Ägarpolicyn omfattar bland annat

t4WFOTLLPEGÚSCPMBHTTUZSOJOH

t4UZSFMTFOPNJOFSJOHTQSPDFTTFO

Regeringen

t&LPOPNJTLBNÌMQSPDFTTFO

t)ÌMMCBSUGÚSFUBHBOEF

t3JLUMJOKFSGÚSFSTÊUUOJOHBS Regeringskansliet

t3JLUMJOKFSGÚSFYUFSOSBQQPSUFSJOH

Finansdepartementet Övriga departement med

Bolagsförvaltningen bolagsansvar

Enheten för statlig Enheten för bolagsanalys

bolagsförvaltning och ägarstyrning

Förvaltning genom:

t4UZSFMTFSFLSZUFSJOHPDIOPNJOFSJOHBS

t-ÚQBOEFLPOUBLUPDIEJBMPH

t6QQGÚMKOJOHPDIVUWÊSEFSJOH

Rapporter: Verksamhetsberättelse och delårsrapporter

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 11

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

A K T I V B O L A G S F Ö RVA LT N I N G

ambition är således att minska det statliga ägandet. En del i att AKTIV ÄGARSTYRNING vara en värdeskapande och aktiv ägare är därför att löpande Nomineringar av styrelserna är en betydelsefull del i ägarstyrutvärdera bolagen och pröva skälen till ett fortsatt statligt ningen av de statligt ägda bolagen. Finansdepartementets ägande. bolagsförvaltningsorganisation har rekryteringsspecialister som

Till följd av många av de statliga bolagens verksamhet och i bolagsgrupperna ansvarar för att fokuserat utvärdera de befintsamhällsuppdrag förväntas staten även framgent vara en stor liga styrelserna, göra behovsanalyser med utgångspunkt i bolabolagsägare. Regeringen anser att bolagen ska förvaltas på ett gens verksamhet och utmaningar samt ansvara för rekryteringsaktivt och professionellt sätt, med långsiktig värdeutveckling processen kring ordförande och ledamöter (läs vidare om som ett övergripande mål, samt i förekommande fall se till att de styrelsenomineringar på s. 16). särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Detta innebär Statens ägarstyrningsdokument ägarpolicyn (dvs. Statens ägaratt bolagen ska agera långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges policy och riktlinjer för företag med statligt ägande) anger ramförmåga att utvecklas. Statligt ägda bolag ska agera föredömligt verket för bolagsförvaltningen samt klargör förhållandet mellan inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett ägare, styrelse och ledning. I ägarpolicyn redogör regeringen för sätt så att de åtnjuter offentligt förtroende. Detta är den över- sina förvaltningsmandat och sin inställning i viktiga principfrågripande inriktningen för den löpande förvaltningen och gor kring ägarstyrning och bolagsförvaltning. Ägarpolicyn tillägarstyrningen inom Regeringskansliet. lämpas i sin helhet i de av staten majoritetsägda bolagen. I de

bolag där staten är delägare verkar förvaltningsorganisationen i BOLAGSFÖRVALTNINGSORGANISATIONEN dialog med övriga ägare för att statens ägarpolicy ska tillämpas. Finansdepartementet, som ansvarar för förvaltningen av huvud- Förvaltningsorganisationens affärsjurister ansvarar för att delen av de statligt ägda bolagen, har en organisation specialise- bolagsförvaltningen följer ägarpolicyn. Vidare har de en central rad på ägarstyrning och bolagsförvaltning. Organisationen sva- uppgift som bolagsgruppernas internrådgivare inom affärsjurirar för utvecklingen och förvaltningen av 36 av de totalt 54 dik i olika projekt (läs ägarpolicyn i sin helhet på s. 120). statligt ägda bolag som förvaltas inom Regeringskansliet, och är Rollen som bolagsförvaltare innebär det projektledande fördelad på två enheter som verkar i nära samarbete med varan- ansvaret för ett antal bolag där förvaltaren normalt även är en av dra. Enheten för statlig bolagsförvaltning har förvaltare som bolagets styrelseledamöter. Bolagsförvaltarnas styrelsearbete tillarbetar i bolagsstyrelserna, koordinerar de löpande kontakterna för styrelserna viktig kompetens och bidrar till att bolagsgrupmed bolagen och leder organisationens löpande arbete kring aktieinnehaven samt en funktion som ansvarar för kommunikation och investor relations, innefattande bland annat ekonomisk BOL AGSGRUPPER information och intressentdialoger. Enheten för bolagsanalys och ägarstyrning svarar för bolagsanalys, hållbart företagande, bolagsjuridik, styrelserekrytering samt för övergripande ägarstyrningsdokument, såsom statens ägarpolicy liksom arbetet Kommunikation med och uppföljningen av ekonomiska mål.

BOLAGSGRUPPER

Hållbart

Arbetet med att utveckla och förvalta bolagsinnehaven bedrivs i Rekryterare företagandefö huvudsak utifrån bolagsgrupper, sammansatta av kompetenser från de två enheterna. Bolagsgrupperna hanterar samtliga FÖRVALTARE löpande ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen. Arbetet i bolagsgruppen koordineras och leds av en bolagsförvaltare. I bolagsgrupperna verkar även analytiker, affärsjurister, rekryterare, kommunikatörer och specialister inom hållbart företa- Affärsjurister

Analytiker

gande, som var och en kan leda enskilda projekt inom ramen för bolagsgruppen.

Bolagsgrupperna hanterar samtliga löpande ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen.

12 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

A K T I V B O L A G S F Ö RVA LT N I N G

perna har viktiga kunskaper om bolagen, exempelvis affärs-

BOL AG – ANSVARSFÖRDELNING

kritiska händelser. Även i de börsnoterade innehaven utgår bolagsförvaltningen från bolagsgrupper. Staten har i dessa bolag Finansdepartementet Justitiedepartementet representation i valberedningen, dock ej i styrelsen. Akademiska Hus Miljömärkning Sverige

Kravet på transparens i de statligt ägda bolagen syftar till att Apoteket bibehålla förtroende för bolagen hos allmänheten och i närings- Apoteksgruppen Kulturdepartementet livet. Statligt ägda bolag är ålagda samma externa finansiella rap- Bilprovningen Dramaten porteringskrav som börsbolag (läs riktlinjer för extern Bostadsgaranti Operan rapportering i sin helhet på s. 127). Förtroendeskapande kommu- Ersättningsmark Voksenåsen nikation utgör en viktig fråga i bolagsgruppernas arbete, och Fouriertransform stöds av särskild kommunikationsexpertis. Denna verksamhets- Green Cargo Miljödepartementet

Göta kanalbolag Miljöstyrningsrådet berättelse utgör en sammanfattande redogörelse för förvalt-

Infranord ningen av bolag med statligt ägande. I sin årliga skrivelse till

Jernhusen Näringsdepartementet riksdagen redogör regeringen för det gångna årets förvaltning av

Lernia Almi Företagspartner de statligt ägda bolagen. Vidare publiceras två delårsrapporter

LKAB Arlandabanan Infastructure per år om den finansiella utvecklingen i de statligt ägda bolagen.

Metria Inlandsinnovation Uppföljning av olika mål utgör en allt mer central del i dialogen Nordea Bank Svedab

mellan bolagen och staten som ägare. Målen kan vara strikt

PostNord VisitSweden företagsekonomiska eller ta sin utgångspunkt i särskilt beslu-

RISE tade samhällsuppdrag, men de kan också utgöra långsiktiga och

Saab Parts Socialdepartementet strategiska hållbarhetsmål.

Samhall APL (Apotek Produktion &

Laboratorier)

SAS – Ekonomiska mål beslutas i dialog mellan ägare och bolag, sna- SBAB Apotekens Service

rare än som ensidigt formulerade krav, för att förbättra målens Statens Bostadsomvandling

SEK (Svensk Exportkredit) kvalitet och realism. Det övergripande syftet med målen är att SJ Swedesurvey värdeutvecklingen i de statligt ägda bolagen ska bli den bästa Systembolaget

SOS Alarm möjliga och att verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt. Specialfastigheter

Utbildningsdepartementet

Fastställandet och utvärderingen av ekonomiska mål utgör en SSC (Svenska rymdaktiebolaget)

Sveaskog ESS (European Spallation viktig del av bolagsgruppens arbete. Arbetet bygger på en ana-

Source) lys av bolagets utmaningar, marknad och verksamhet, ledd av Svenska Skeppshypotek bolagsanalytikern. En översyn av processen för att sätta och Svenska Spel

Utrikesdepartementet

utvärdera ekonomiska mål har slutförts under 2012. Under Svevia

Dom Shvetsii åren 2013–2015 görs en genomlysning av de ekonomiska målen Swedavia

Swedfund i samtliga de bolag som förvaltas av Finansdepartementet TeliaSonera

Teracom Group (läs vidare om arbetet med ekonomiska mål på s. 34).

Vasallen

Vattenfall

– Ett hållbart företagande är en förutsättning för bolagens lång-

Vectura Consulting siktiga fortlevnad. Hållbarhetsmålen, vilka fastställs av styrelserna i bolagen, ska vara ett fåtal strategiska och uppföljningsbara mål, och de kommer att utvärderas av ägaren från och med år 2014. Som grund för hållbarhetsarbetet är statligt ägda bolag ålagda att rapportera sitt arbete enligt Global Report Initiative, GRI. I bolagsgrupperna samarbetar specialister inom området hållbart företagande med bolagsanalytikerna kring exempelvis uppföljningen av bolagens hållbarhetsmål. Under 2013 kommer utvärderingsprocessen kring bolagens hållbarhetsmål att förfinas och integreras med utvärderingen

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 13

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

A K T I V B O L A G S F Ö RVA LT N I N G

av ekonomiska mål. Detta görs för att bättre ta hänsyn till och Regeringskansliets delårsrapporter för bolag med statligt

eventuella målkonflikter (läs vidare om arbetet med hållbart ägande. Kostnaderna för Finansdepartementets förvaltningsor-

företagande på s. 22). ganisation utgörs huvudsakligen av lönekostnader men också av

andra löpande kostnader såsom resor och kontorsmaterial. Kost- – Vissa av de statligt ägda bolagen har av riksdagen särskilt nader för bolagsförvaltningen inom andra departement inräk-

beslutade samhälls uppdrag, som är formulerade i bolags- nas inte, då de främst består av lönekostnader som även hänförs

ordningen och som kan vara utvecklade i en ägar anvisning. till övriga arbetsuppgifter inom respektive departement. Under 2013 kommer en utvärdering av processen för att sätta och följa upp mål kopplade till samhällsuppdragen att genom- FÖRSÄLJNINGSBEMYNDIGANDE föras, på motsvarande sätt som skett med processen för ekono- Regeringen har för närvarande riksdagens bemyndigande att

miska mål. minska eller avveckla ägandet i Bostadsgaranti, Lernia, Nordea

Bank, SAS, SEK (Svensk Exportkredit) och Vectura. För en mindre del av de statligt ägda bolagen ligger förvaltningsansvaret på andra departement: Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet, Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet, Miljödepartementet, Näringsdepartementet Bolagsförvaltning utanför Regeringskansliet och Kultur departementet. Regeringens principer för en aktiv

Den 15 mars 2012 presenterade Ägarutredningen (Fi bolagsförvaltning och ägarstyrning omfattar även dessa bolag.

2011:06) sitt betänkande Ekonomiskt värde och samhälls-

nytta – förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU

FÖRVALTNINGSKOSTNAD

2012:14). Utredningens uppdrag var att föreslå hur förvalt- Kostnaden för förvaltningen av bolag med statligt ägande inom

ningen av företag med statligt ägande bör bedrivas och orga- Finansdepartementet uppgick under 2012 till 62,7 (46,5) miljo-

niseras för att säkerställa en så effektiv och ändamålsenlig ner kronor vilket motsvarar 0,01 procent av förvaltat kapital. Av

förvaltning som möjligt. Ärendet bereds för närvarande inom detta avsåg 29,8 (17,8) miljoner kronor externt köpta tjänster och

Regeringskansliet. utredningar såsom arvoden för finansiell, ekonomisk och juridisk rådgivning samt framställandet av verksamhetsberättelsen

BEMYNDIGANDEN AT T FÖR ÄNDR A DET STATLIGA ÄGANDET

Nuvarande Bemyndigande att

prop. 1991/92:21, bet. 1991/92:NU14, rskr. 1991/92:8,

prop. 1991/92:153, bet. 1991/92:NU36, rskr. 1991/92:352 SAS 21,4 0 prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220 SEK 100 34–100 prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302,

prop. 2002/03:142, bet. 2002/03:NU14, rskr. 2002/03:244 Vectura 100 0 prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103

14 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

H Å L L B A RT F Ö R E TA G A N D E

Intervju med Hans Hahn, CFO

Specialfastigheter

SPECIALFASTIGHETER FÅR NYA oss ett tydligare uppdrag och en grund för att fokusera på effektivi-

EKONOMISKA MÅL tet. Efter att våra hyresnivåer har jämförts med konkurrenternas så

Specialfastigheter var ett av de första har det blivit lättare för Specialfastigheter att motivera prisnivån bolagen vars ekonomiska mål utarbetades för kunderna. Vi har fått bra guidelines i vardagen vid hyressättenligt bolagsförvaltningsorganisationens ning, och kan istället lägga vår energi på att leverera kvalitet och nya process. Vad är dina erfarenheter från så kostnadseffektiva lokaler som möjligt för att och därmed skapa processen? lönsamhet.

– Processen har varit ett gemensamt Vad tror du är viktigast att tänka på i målprocessen?

arbete mellan ägaren och Specialfastig heter. Tillsammans har vi – Marknadsanalysen måste göras grundligt, så att bolagets analyserat vår affär, definierat marknaden och ställt detta i affärsrisker och marknadsposition bedöms rätt. Detta är en viktig relation till vårt uppdrag. Samarbetet har inneburit att dialogen förutsättning för att de ekonomiska målen ska kännas väl undermellan oss fördjupats. Vi tycker att det inom Finansdepartemen- byggda och relevanta för bolaget. Det är också viktigt att målen blir tet finns en bra förståelse och en mycket god analyskapacitet långsiktiga och mäts över en konjunkturcykel, vilket vi säkerställde som även hjälpt oss i bolaget genom att både lyfta vår problem- via känslighetsanalyser. ställning och hitta bra bolag att jämföra oss med. Samtidigt tror Vad tycker du är viktigt att tänka på vid uppföljningen av målen? jag att ägaren under arbets processen fick en god bild av de – Så länge målen är ändamålsenliga så ger de ägaren en relerisker och möjligheter som omgärdar bolaget, och en ökad insikt vant och bra styrning av bolaget. Att regelbundet följa upp målen i i vår verksamhet. en aktiv dialog mellan ägare och bolaget tror jag ger goda förutsätt-

Vad har arbetet med målen inneburit för er i bolaget? ningar för att kunna möta framtida förändringar, både i marknaden

– Efter arbetet med de ekonomiska målen finns nu en samsyn och i vår verksamhet. mellan ägaren och Specialfastigheter. Men målen har även givit

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 15

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

N O M I N E R I N G A R T I L L B O L A G S S T Y R E L S E R

Bolagsstyrelserna

Styrelsen har det övergripande ansvaret för ett En effektiv styrelse får inte vara för stor, antalet ledamöter bör

normalt vara sex–åtta personer. Regeringens avsikt är att endast

aktie bolags skötsel. Nomineringar av styrelserna är

ha ordinarie ledamöter och inga suppleanter. därför en betydelsefull del i ägarstyrningen av de Styrelsens sammansättning ska vara sådan att mångsidighet

och bredd uppnås. Mångsidigheten och bredden kan avse ålder,

statligt ägda bolagen. För att säkerställa att bolags-

etnicitet och kön, men även branscherfarenheter, akademisk

styrelsen besitter den kompetens som behövs har

bakgrund och yrke. Att ta in en ny styrelseledamot med annan

bolagsförvaltnings organisationen en strukturerad bakgrund än övriga ledamöter ska syfta till att den samlade

kompetensen i styrelserummet får en relevant bredd och att

process för styrelse nomineringar.

dynamiken i styrelsen förbättras. Det får dock inte ske på

bekostnad av att styrelsen blir för stor. För att uppnå balans

STYRELSENS ANSVAR

avseende könsfördelning är målsättningen för de statligt ägda Enligt aktiebolagslagen ansvarar styrelsen för bolagets organisa-

bolagen att andelen av vardera kön ska vara minst 40 procent. tion och förvaltningen av dess angelägenheter. Det innebär

bland annat att styrelsen fastställer bolagets övergripande stra-

STYRELSENOMINERINGSPROCESSEN

tegi, fattar viktigare strategiska beslut samt utser VD och utfär-

Finansdepartementets bolagsförvaltning har rekryteringsdar instruktion för dennes förvaltning av bolaget. Dessa bety-

specialister som uteslutande arbetar med rekryteringar och dande befogenheter ställer höga krav på en väl fungerande

koordinerar nomineringar av styrelseledamöter till de statligt styrelse, avpassad för ett bolags specifika verksamhet och utma-

ägda bolagen. Urvalet av ledamöter görs utifrån en bred rekryteningar samt statens ägarambitioner.

ringsbas i syfte att ta tillvara på kompetensen hos såväl kvinnor

som män, liksom hos personer med olika bakgrund och erfaren-

SAMMANSÄTTNINGEN

heter. Genom ett enhetligt och strukturerat arbetssätt säker- Varje styrelsenominering utgår från kompetensbehovet i den

ställs kvaliteten i hela nomineringsarbetet. enskilda styrelsen. Sammansättningen ska vara sådan att den

Styrelsenomineringsprocessen inleds med att en arbetsgrupp, säkerställer att styrelsen kan förvalta bolagets angelägenheter

med representanter från bolagsgruppen, analyserar det aktuella med integritet och effektivitet samt att styrelsen inom sig har

kompetensbehovet utifrån bolagets verksamhet, dess aktuella branschkunskap och annan för bolaget relevant kompetens.

situation och kommande utmaningar, bolagets nuvarande sty- En styrelseledamot i ett bolag med statligt ägande ska utöver

relsesammansättning samt genomförda styrelseutvärderingar. relevant kompetens också ha stark integritet och förmåga att se

Eventuella rekryteringsbehov fastställs därefter, kravprofiler tas till bolagets bästa. Hållbarhet och etik är viktiga frågor för

fram och rekryteringsarbetet startar. Förslag på styrelseledamöstaten som ägare och det krävs att styrelsen har förmågan att

ter fastställs genom ett nomineringsbeslut av bolagsansvarigt arbeta strategiskt inom området Hållbart företagande.

statsråd. Bolagsstämman beslutar slutligen om valet av styrelse.

Styrelsens arbete och ansvar

Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen för bolagets orga- ärenden som ska behandlas på möten, arbetsfördelningen

nisation och förvaltningen av dess angelägenheter, vilket inom styrelsen, styrelseordförandens särskilda åligganden

bland annat innebär att styrelsen fastställer bolagets över- samt hur eventuella utskotts arbete ska bedrivas. Styrelsen

gripande strategi samt fattar viktigare strategiska beslut. ska även årligen pröva VD:s rapporteringsinstruktion.

Vidare utser styrelsen VD och utfärdar instruktion för den- Styrelsen ansvarar bland annat för att skatter och avgifter

nes förvaltning av bolaget. Styrelsen beslutar om vem som betalas in i tid och att årsredovisningar upprättas och lämnas

företräder bolaget (firmateckning) och kallar aktieägarna till in till Bolagsverket. Styrelsens ansvar är omfattande och leda-

bolagsstämma. möterna kan bli skadeståndsansvariga både mot bolaget och

Styrelsen fastställer årligen huvudinriktningen för styrel- tredje man och även i vissa fall bli personligt ansvariga för

sens arbete för det kommande verksamhetsåret. Arbetsord- bolagets skulder.

ningen reglerar bland annat antalet styrelsemöten, vilka

16 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

N O M I N E R I N G A R T I L L B O L A G S S T Y R E L S E R

Under 2012 bestod varje styrelse i den statliga bolagsportföljen ARVODEN av i genomsnitt av 6,9 (6,8) styrelseledamöter. Styrelsernas stor- Styrelseledamöter uppbär ersättning för den arbetsinsats och lek varierar från tre till nio ledamöter. I de statligt ägda bolagen det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelsens arvoden finns sammanlagt nära 400 styrelseledamöter, varje år väljs bestäms av bolagsstämman. Till tjänstemän inom Regeringsungefär 70–80 nya styrelseledamöter. kansliet som är styrelseledamöter i statligt ägda bolag utgår som

I de börsnoterade bolagen Nordea Bank, SAS och TeliaSonera, regel inget styrelse- eller utskottsarvode från bolaget. Styrelsedär staten tillhör de största ägarna, har Finansdepartementets ledamot eller styrelsesuppleant som anlitas som konsult i bolabolagsförvaltning under året ingått i valberedningarna. get, och därmed erhåller konsultarvode utöver styrelsearvodet,

ska undvikas.

STYRELSEORDFÖRANDE – EN SÄRSKILD ROLL

Styrelsens ordförande har en särställning i styrelsen. Denne FLER KVINNOR I STYRELSERNA ÄN PÅ BÖRSEN ansvarar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs Av de stämmovalda styrelseledamöterna var per den 1 maj 2013 i effektivt. Ordförande har även andra särskilda uppgifter såsom genomsnitt andelen kvinnor 45 procent och andelen män 55 ansvaret att samordna styrelsens syn med ägarens när bolaget procent i de statligt ägda bolagen. I de statligt helägda bolagen står inför särskilt viktiga avgöranden. Mellan styrelsemötena var andelen kvinnor 49 procent, att jämföra med börsens 24 håller ordförande kontakten med VD, och det är ordförande procent kvinnor. I 35 av de statligt ägda bolagen (34 föregående som har den löpande dialogen med ägaren. år) uppnåddes målsättningen om balans avseende könsfördel-

ning, det vill säga att andelen av vardera könet var minst 40 pro- STYRELSEARBETET UTVÄRDERAS cent. I 19 bolag uppnåddes inte målsättningen, i 17 av dessa bolag Styrelsens arbete utvärderas årligen, och det är styrelseordföran- var det övervikt av män, det vill säga mer än 60 procent män och dens uppgift att se till att utvärderingen genomförs. I de statligt mindre än 40 procent kvinnor. I två av dessa bolag var det fler hel- och delägda bolagen informerar ordförande ansvarigt kvinnor. Se diagram ”Antal styrelser med balanserad könsfördepartement om utvärderingens resultat. I de noterade bolagen delning” nedan. informeras valberedningen. Andelen kvinnor som styrelseordförande i den statliga bolags-

Därtill gör Regeringskansliet löpande en egen utvärdering av portföljen har ökat från 33 procent 2008 till 37 procent 2013, att de statligt ägda bolagens styrelser, som en del av bolagsstyr- jämföra med fem procent bland börsbolagen. I de helägda statningen och styrelsenomineringsprocessen. liga bolagen är andelen kvinnliga styrelseordförande 41 procent.

Ägaren väljer årligen revisorer vars uppdrag är att oberoende granska styrelsens och VD:s förvaltning samt bolagets årsredovisning och bokföring. 1) Enligt SIS Ägarservice.

ST YRELSENOMINERINGSPROCESSEN ANTAL ST YRELSER MED BAL ANSER AD KÖNSFÖRDELNING

Antal styrelser1) 2010 2011 2012 2013 K = Kvinnor % M = Män %

Beredning inom Regeringskanslibeslut

Regeringskansliet (nomineringsbeslut, instruktion, 50

förordnande, fullmakt)

40

30

20

Sökprocess

ÅRSSTÄMMA 10

Årsstämma 2013

0

0–19 K 20–39 K 40–60 K 61–80 K 81–100 K

81–100 M 61–80 M 40–60 M 20–39 M 0–19 M

Kompetensanalys

Diagrammet visar antal företag och könsfördelningen i styrelserna. I 35 av 54 företag

är könsfördelningen 40–60 procent kvinnor respektive män.

1) Baserat på antal styrelseuppdrag tillsatta av bolagsstämman. Omfattar samtliga

Styrelsens utvärdering Ägarens utvärdering

företag med statligt ägande exklusive avvecklingsbolaget Preaktio.

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 17

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

N O M I N E R I N G A R T I L L B O L A G S S T Y R E L S E R

KÖNSFÖRDELNING – VD OCH LEDNINGSGRUPP1)

I sju av bolagen finns ingen ledningsgrupp utöver VD. 1) Utvärderingen omfattar bolag där statens ägarandel är större än 20 procent, exkluderar Dom Shvetsii, Ersättningsmark och Arlandabanan Infrastructure och inkluderar

Innovationsbron som fusionerades med Almi i januari 2013. 2) Ledningsgruppen exklusive VD.

KÖNSFÖRDELNING – LEDAMÖTER UTSEDDA AV BOL AGSSTÄMMAN

2013-05-01 2013-05-01 2012-05-01 2011-05-31 2010-05-31 2009-05-31 Kvinnor (K), Män (M) K, st M, st Totalt K, % M, % K, % M, % K, % M, % K, % M, % K, % M, %

Hel- och delägda bolag

Ordförande 20 34 54 37 63 39 61 39 61 33 67 33 67 Ledamöter 150 171 321 47 53 48 52 46 54 49 51 49 51

Summa ordförande och ledamöter utsedda av bolagsstämman 170 205 375 45 55 46 54 46 54 46 54 46 54

Helägda bolag

Ordförande 18 26 44 41 59 43 57 40 60 35 65 35 65 Ledamöter 128 129 257 50 50 50 50 49 51 49 51 49 51

Summa ordförande och ledamöter utsedda av bolagsstämman 146 155 301 49 51 49 51 49 51 49 51 48 52

Regeringen eftersträvar balans avseende könsfördelning i styrelserna i de statligt ägda företagen. Per den 1 maj 2013 var andelen kvinnor 45 procent och andelen män 55 procent i den statliga bolgsportföljen. I de helstatliga företagen var andelen kvinnor 49 procent och andelen män 51 procent. Andelen styrelseordförande som var kvinnor uppgick i de helstatliga bolagen till 41 procent. Redovisningen ovan omfattar samtliga företag med statligt ägande.

18 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

N O M I N E R I N G A R T I L L B O L A G S S T Y R E L S E R

Birgitta Böhlin är styrelseordförande i Almi, Lernia och Apoteksgruppen och har sedan 1980-talet haft många styrelseuppdrag i statligt ägda bolag och stiftelser. Hon var tidigare VD i Samhall under många år.

Birgitta Böhlin om …

”

…styrelseuppdrag: …statliga bolagsstyrelser:

– En bra bolagsstyrelse lagar efter läge. Oavsett om ett – Staten har blivit mycket bättre på att fråga sig vilka perbolag har verksamhetsproblem eller står inför ägarföränd- soner som behövs i styrelserna i olika situationer. Det gör ringar, så har styrelsen bara ett uppdrag och det är att se till att styrelsearbetet blivit spänstigare, diskussionerna i stybolagets bästa. I ett bolag där styrelsen tvingats bli väldigt relserummet är numera klart bättre kring svåra frågor som operativ, så måste den också vid rätt tidpunkt klara att stiga affärsutveckling, vilket i förlängningen ger tydliga resultat. tillbaka och lämna över det operativa ansvaret till ledningen. Och i bolag som står på statens säljlista, där fokus så lätt – Styrelseutmaningarna skiljer sig åt mellan bolagen. Vissa hamnar på försäljningsprocessen och det kommande ägar- av statens bolag genererar ett stort intresse från allmänheskiftet, är det styrelsens skyldighet att fortsätta se till arbe- ten, vilket förutsätter täta kontakter mellan styrelsen och tet med de långsiktiga strategierna. politiker eller Regeringskansliet. I andra bolag handlar sty-

relsearbetet om att fortsätta gnetandet kring effektiviteten

och bolagets förmåga att leverera på ekonomiska mål, …dynamiken i styrelserummet: samt att leverera enligt övriga anvisningar från ägaren. Så

länge de kraven uppnås så är alla nöjda. – Styrelseordförande ansvarar för att få upp alla styrelseledamöter på banan och skapa en konstruktiv diskussion.

– På 15 år har fokus i styrelserna förändrats. I dag ägnas Jag brukar ha ett kort utvärderingsmöte med ledamöterna

mycket mer tid åt kontroll då ansvarsfrågan har blivit tydlii slutet av styrelsemötena. Då får jag omedelbar feedback.

gare. Allt mer fokus läggs också på hållbarhet i alla dess Jag frågar mig också då och då vad jag tillför styrelse-

dimensioner i de statliga bolagsstyrelserna. I synnerhet arbetet. Det är en fråga som jag tycker att man kan ställa

hållbarhet blir allt mer synonymt med bolagens varumärke sig emellanåt.

och deras långsiktiga överlevnadsförmåga.

– Ordföranden har alltid ett kunskapsövertag via kontakterna med ägaren och bolagets ledning. Det är en särställning i styrelsen som varje ordförande måste handskas med på ett intelligent sätt. Min princip är att vara så öppen som möjligt, och i de fall jag av olika skäl inte kan vara öppen så är jag tydlig kring gränsdragningarna.

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 19

”

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

B O L A G S E X E M P E L

SVENSKA SPEL

Ökat ägarengagemang i Svenska Spel

Svenska Spel behövde en ägare som engagerade sig i bolagsfrågorna. På två år har bolaget fått en väl fungerande styrelse, effektivitetsmål och ett tydligare och mer renodlat uppdrag i ägaranvisningen.

Verksamheten inom Svenska Spel befann sig 2011 i ett bekymmersamt läge. Turbulensen som följt efter ett par snabba VD-byten och en misslyckad omorganisation hade sargat förtroendet för både styrelsen och ledningen bland bolagets cirka 2 200 medarbetare. Organisationens självförtroende vacklade, lösningen med en tillförordnad VD var inte långsiktigt tillfredsställande och situationen påverkade även arbetet i styrelsen.

Samtidigt hade konkurrensen inom spel under några år hårdnat. Svenska Spel behövde hitta ett nytt förhållningssätt till både nya Svenska Spels ordförande Anitra Steen menar att all verksamhet tjänar spel och spelaransvar på den arena som utgör den nya spel marknaden. på att styras av ekonomiska mål. Foto: Svenska Spel

”Situationen hade varit illa nog för ett vanligt bolag, men för Svenska Spel blev situationen särskilt besvärlig. Det är redan från början en stor utmaning att kombinera bolagets uppdrag kring spelaransvar – att ”Styrelsen sätter tonen i bolaget. Dels genom att stötta men också möjlig göra spel och underhållning för medborgare på ett så ofarligt sätt utmana VD så att denne utvecklar bolaget dels genom att utöva kontroll som möjligt – med att driva verksamheten effektivt. Risken var stor att så att VD utför rätt uppdrag. För att klara dessa två roller är det helt de interna svårigheterna skulle resultera i minskat fokus på spelansvaret, centralt att styrelsen fungerar så väl att ledamöterna först klarar att det vill säga grunden för Svenska Spels existens, vilket ytterst skulle ifrågasätta varandra och därefter kan enas bakom ett beslut. Det går drabba konsumenterna”, säger Anitra Steen, styrelseordförande i numera inte ett styrelsemöte utan att vi berör uppdraget, och enligt en Svenska Spel sedan 2011. ny styrelseutvärdering så fungerar styrelsearbetet bättre än någonsin.”

Samtidigt hade bolagets mångåriga spelverksamhet resulterat i ett I slutet av 2011 tillträdde Svenska Spels nya VD Lennart Käll vilket antal värdefulla varumärken och därmed en viktig position i det svenska gav bolaget ny energi att hantera såväl viktiga strategiska frågor som samhället att bygga vidare på med det ansvarsfulla spelandet. För att spörsmål i den dagliga verksamheten. Att få ordning på effektiviteten inte bolaget skulle förlora denna värdefulla position valde staten att bli har varit en av dessa frågor. en mer aktiv ägare i Svenska Spel. Vid årsstämma 2012 blev statens ägaranvisning till bolaget tydligare.

Det fanns flera utmaningar för staten som ägare. En var att öka ägar- Samtidigt beslöt stämman om nya ekonomiska mål i Svenska Spel, från engagemanget i bolaget. Efter att tidigare har legat utanför Regerings- att tidigare inte ha styrt bolaget utifrån några finansiella parametrar. De kansliets bolagsförvaltning, så organiserades nu bolaget in under Finans- ekonomiska målen, som utarbetats av Finansdepartementets bolagsfördepartementets bolagsförvaltningsorganisation. valtningsorganisation tillsammans med bolaget och dess styrelse, har

”Ägarens förståelse för vad som hände inom Svenska Spel ökade. tagit in i beräkningen att Svenska Spel fortsatt påverkas av den tillta- Ägaren blev mer närvarande genom att kontakterna och dialogen prägla- gande konkurrensen på spelmarknaden. Över en konjunkturcykel bör des av mer tydlighet och kunskap kring verksamhetskritiska frågor”, Svenska Spel ha en rörelsemarginal som uppgår till minst 22 procent. säger Marie Loob, finanschef och vice VD i Svenska Spel och mångårig Organisationen i Svenska Spel är nöjd över att ha fått ett effektivitetsmedarbetare i bolaget. mål. Det är en trygghet, något att förhålla sig till.

Styrelsen fick flera nya ledamöter och ökade sitt affärsfokus. Nya ”All verksamhet tjänar på att styras av ekonomiska mål, och i Svenska styrelseordförande Anitra Steen bidrog med sitt affärskunnande från Spel finns det ingen konflikt med uppdraget. För Svenska Spel signaletiden som VD för Systembolaget och fick uppgiften att förbättra styrelse- rar effektivitetsmålet trovärdighet, att man utåt visar att även om man är arbetet. Hon berättar: en dominant på spelmarknaden så tillåter man sig inte några excesser”,

säger Anitra Steen.

20 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

B O L A G S E X E M P E L

Svenska Spels mångåriga spelverksamhet har resulterat i ett antal värdefulla varumärken och därmed en viktig position i det svenska samhället för att bygga vidare på det ansvarsfulla spelandet. Foto: Svenska Spel

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 21

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

H Å L L B A RT F Ö R E TA G A N D E

Hållbarhet är ett styrelseansvar

Det är den långsiktiga värdetillväxten i de statligt ägda

DEFINITION, HÅLLBART FÖRETAGANDE

bolagen som står i fokus för regeringen. Genom att

Hållbart företagande innebär att bedriva sin verksamhet

göra styrelserna ytterst ansvariga för bolagens age-

på ett sådant sätt att den tillfredsställer dagens behov,

rande inom miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, utan att äventyra kommande generationers möjlighet att anti-korruption och affärsetik samt jämställdhet och tillfredsställa sina behov (Brundtlandskommissionen). mångfald integreras hållbarhet i bolagens affärsstrategi.

ETT LÅNGSIKTIGT VÄRDESKAPANDE För att ta tillvara nya affärsmöjligheter behöver företag inte- Staten, i egenskap av Sveriges största bolagsägare, integrerar grera dessa frågor som en självklar del i sin långsiktiga affärshållbart företagande i sin bolagsstyrning för att säkra en lång- strategi. Brister i hållbarhetsarbetet kan innebära stora affärssiktigt god värdetillväxt i sina innehav. risker, med långtgående konsekvenser för bolagets varumärke

De arbetsgivare som har goda värderingar och kan erbjuda en och långsiktiga lönsamhet då kunder, medarbetare och andra arbetsplats där mångfald värderas och tillvaratas kommer att intressenter förväntar sig att bolag agerar ansvarsfullt samt attrahera och behålla de mest kompetenta medarbetarna. På bidrar till en mer hållbar samhällsutveckling. motsvarande sätt kommer bolag som utvecklar och säljer pro- Bolagen agerar föredömligt genom att: dukter och tjänster som hjälper kunderna att förbruka mindre — TZXeTgeTafcTeXag`bgf\aT\ageXffXagXe³U_TaWTaaTgZXab` energi eller minska sina koldioxidutsläpp med stor sannolikhet att hållbarhetsrapportera samt att föra en öppen och konatt även i framtiden tjäna en hel del pengar. Hållbart företa- struktiv dialog med sina viktigaste intressenter gande handlar således om mer än att följa lagar och regler i de — TeUXgTfgeTgXZ\f^g`XW[~__UTegYŒeXgTZTaWXi\_^XgU_TaW länder där bolagen är verksamma. annat innebär att styrelserna fastställer strategiska mål för

Det är naturligt att staten och de statligt ägda bolagen går i bolagets hållbarhetsarbete samt att spetsen inom området hållbart företagande i syfte att agera — fT`TeUXgT`XWTaWeTfgTg_\Zg|ZWTUb_TZWXgce\iTgTa|e\aZf föredömligt. Det sker genom att miljömässig och social hållbar- livet, ideella organisationer samt andra intressenter för att het samt affärsetik integreras i bolagets affärsstrategi och risk- effektivisera arbetet samt uppnå ännu bättre resultat. analys samt i varje medarbetares dagliga arbete.

HÅLLBARHET

Mångfald Miljö

Mänskliga Långsiktigt

Jämställdhet rättigheter

Affärsmodell hållbar affärsmodell

Affärsetik Arbetsvillkor

Antikorruption

22 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

H Å L L B A RT F Ö R E TA G A N D E

ÄGARSTYRNING OCH HÅLLBARHET För att bolagens styrelser ska kunna leva upp till ägarens Regeringens syn och förväntningar på de statligt ägda bolagen förväntningar kring att arbeta strategiskt med hållbarhetsavseende hållbart företagande framgår av statens ägarpolicy, där frågorna måste de självklart förstå ägarens förväntningar samt formuleringarna kring hållbarhet på senare år blivit tydligare besitta relevant kompetens om hållbarhet utifrån bolagets verk- (se s. 123). samhet, framtida utmaningar och affärsmöjligheter. Finans- De statligt helägda bolagen ska efterleva de internationella departementet har under 2012 och 2013 vid ett antal tillfällen riktlinjer som finns kring miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, bjudit in samtliga styrelseledamöter och VD:ar till en dialog om arbetsvillkor, antikorruption och affärsetik: de tio principerna i ägarens förväntningar kring hållbart företagande. I samband FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och med dessa dialoger har flera VD:ar och ordföranden i de statligt mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinatio- ägda bolagen presenterat hur de arbetar och tänker kring hållnella företag. Särskilt viktigt är detta för bolag i särskilt risk- bart företagande. utsatta branscher, eller med verksamhet i länder som brister i Arbetet med hållbarhet i den statliga bolagsportföljen ska vara efterlevnaden av internationella riktlinjer. ett ständigt pågående arbete utifrån varje bolags förutsätt- Hållbarhetsfrågorna integreras i bolagsstyrningen genom att ningar, möjligheter och utmaningar. För att uppnå ett långsikbeaktas i den finansiella bolagsanalysen, i ägardialogen samt vid tigt värdeskapande måste bolagen aktivt positionera sig för att rekrytering och utvärdering av styrelseledamöter. Arbetet leds möta nya krav och utmaningar, men också se de möjligheter som och koordineras av enheten för bolagsanalys och ägarstyrning på öppnar sig inom hållbart företagande. Finansdepartementet.

POLICYS OCH RIKTLINJER

Riktlinjerna för de statligt ägda bolagens hållbarhetsrapportering harmonierar med många av de internationella normerna, och blir sålunda en del av en internationell strävan efter en mer hållbar utveckling. Några viktiga internationella normsändare: Hus, Apoteket, Bilprovningen, Nordea Bank, PostNord, SBAB, OECD:s riktlinjer för multinationella företag var ett tidigt initiativ SAS, SEK, Sveaskog, TeliaSonera, Vattenfall och VisitSweden t (1976) för att vägleda företag som agerar i en internationell miljö anslutna till Global Compact. att efterleva de internationella ramverken för hållbarhet och tFN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter ansvarsfullt företagande i alla delar av deras verksamhet. Rikt- ”Skydda, respektera, åtgärda” har tagits fram för att klargöra stalinjerna är 44 regeringars gemensamma rekommendationer till ters respektive företags ansvar i förhållande till skyddet och främmultinationella företag. De klargör vilka förväntningar de regeringar jandet av de mänskliga rättigheterna. Företag kan inte tillskrivas som har anslutit sig till dem har på företagen och riktlinjerna är en samma ansvar som stater i skyddet och främjandet av de mänskreferenspunkt för företagen och andra intressenter. OECD-länderna liga rättigheterna, men ett företag har ett ansvar för att respektera och andra anslutna länder har åtagit sig att främja riktlinjerna dessa rättigheter i sitt företagande och att verka för att de inte genom att inrätta nationella kontaktpunkter. I Sverige är regeringen medverkar till att dessa rättigheter kränks. Företagens verktyg för genom Utrikesdepartementet ordförande i den nationella kontakt- att kunna ta sitt ansvar är att genomföra en noggrann undersökpunkten. Riktlinjerna omfattar bland annat mänskliga rättigheter, ning, en så kallad ”due diligence”. miljö, konkurrens, korruption, skatt och produktansvar.

tGlobal Reporting Initiative (GRI) är riktlinjer för rapportering av tGlobal Compact är ett globalt FN-initiativ som bygger på tio princi- hållbarhetsarbete, i ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perper inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption spektiv. På så sätt är det ett stöd och verktyg för företag och orgasom formulerats utifrån FN:s kärnkonventioner. Företag som anslu- nisationer att rapportera sitt arbete utifrån till exempel Global ter sig till Global Compact arbetar för att integrera principerna i sina Compact och OECD:s riktlinjer. GRI syftar till att öka möjligheten egna verksamheter. Sedan starten 2000 har antalet medlemmar att följa upp och utvärdera företagens hållbarhetsarbete och att stadigt ökat och uppgår till fler än 10 000 från 145 länder, varav öka jämförbarheten. I maj 2013 lanseras en ny, omarbetad version merparten är företag. Bland de statligt ägda bolagen är Akademiska av GRI:s riktlinjer (G4).

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 23

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

H Å L L B A RT F Ö R E TA G A N D E

MÅL OCH MÅLUPPFÖLJNING Fastställande av mål för hållbarhetsarbetet och uppföljning av Det är respektive bolagsstyrelses ansvar att definiera och fast- dessa mål är viktiga instrument i den löpande ägardialogen samt ställa relevanta hållbarhetsmål och övergripande strategier för i ägarens egen analys av bolagen. att nå dessa mål. Varje enskilt bolag har sina specifika affärsmöjligheter och risker kopplade till hållbarhet. Bolagen har själva SAMVERKAN I STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN bäst kunskap om vilka frågor som är mest relevanta och väsent- Staten i egenskap av bolagsägare initierar och uppmuntrar konliga just för sin verksamhet, bland annat utifrån de branscher takter och nätverksbyggande mellan bolagen med statligt och länder som de är verksamma i. Det är därför styrelsens ägande med fokus på hållbart företagande. För att strukturera ansvar, och inte årsstämmans, att fastställa de strategiska håll- och utveckla samarbetet har staten etablerat nätverket Hållbart barhetsmålen. företagande, där bolagen med statligt ägande kan dela med sig av Staten som ägare ställer dock vissa kvalitetskrav på de sina erfarenheter och diskutera viktiga frågor. Syftet är att öka strategiska hållbarhetsmålen, som ska vara: kunskapen samt stärka och effektivisera arbetet mot ett hållbart —Y~bV[ŒiXeZe\cTaWX företagande. Nätverket har hittills träffats fyra gånger med olika —eX_XiTagTYŒeUb_TZXgfTǁ|efiXe^fT`[XgbV[ teman: antikorruption, mångfald, GRI:s nya ramverk för rapporhållbarhetsutmaningar tering samt kartläggning och genomlysning av de internatio- —_~aZf\^g\ZTbV[hg`TaTaWX nella riktlinjerna i ägarpolicyn. Nätverket drivs och koordineras —hccYŒ_]a\aZfUTeTUX[ŒiXe\agXiTeT^iTag\ǀXeUTeT av bolagsförvaltningsorganisationen inom Finansdepartemen- —glW_\ZTbV[Xa^_TTgg^b``ha\VXeTfT`g tet, utifrån bolagens behov och önskemål. —YTfgfg|__WTTifgleX_fXa!

BOLAGENS TRANSPARENS OCH INTRESSENTDIALOG

Syftet med att fastställa hållbarhetsmål är ur ett ägarperspektiv Statens aktier i de 54 bolagen ägs ytterst av svenska folket och att säkerställa långsiktigt värdeskapande genom att styrelse och det är därför en självklarhet att bolagen öppet, såväl internt som företagsledning arbetar mot långsiktiga, utmanande och upp- externt, ska kommunicera sitt arbete kring hållbart företagande. följningsbara mål. Styrelserna måste försäkra sig om att de får En öppen och tydlig kommunikation kring hållbarhetsarbetet rätt beslutsunderlag för att arbeta strategiskt med frågor kopp- bidrar till att skapa förtroende för bolagen. Transparens tydliglade till hållbart företagande samt att på ett strukturerat sätt gör risker och möjligheter, ger intressenterna insyn i det pågåkunna mäta, följa upp och utvärdera bolagets hållbarhetsrisker ende arbetet gör det möjligt att följa stegvisa förbättringar och och affärsmöjligheter. bättre förstå vilka utmaningar bolagen möter.

24 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

Intervju med Jan Sundling, styrelsens ordförande

SJ

MÅLET ÄR ATT BLI BÄST I KLASSEN ordningen. Man måste ha ett system som håller ihop; från vision SJ har på många sätt ett naturligt försteg och mission, till mål och mått, planer och processer.

när det gäller hållbarhet. Verksamheten är Jan Sundling framhåller att det nu finns mycket goda förutsätt-

i sig miljövänlig. Hela 40 procent av ningar att arbeta med dessa frågor på SJ. kunderna väljer SJ av just denna anled- – Det är ett styrelse- och ledningsansvar. Vi har en ny vd, ning och alla resor är märkta med Bra Crister Fritzon, som driver de här frågorna. Och vi har precis Miljöval, tågen är energieffektiva och drivs rekryterat en hållbarhetschef som kommer att sitta i koncernled-

med vatten- och vindkraft. Men SJ:s ordförande, Jan Sundling, ningen. Nu ska vi jobba igenom vår vision och mission och vilka med ett förflutet på SAS och Green Cargo, menar att Hållbart områden vi ska fokusera på. Långsiktig hållbarhet är en förutsättföretagande ställer större krav: ning för att nå avkastningskraven.

– SJ måste vara en god samhällsmedborgare. Vi ska ha en hög Och ambitionerna är höga: ambitionsnivå, vara innovativa och driva på arbetet för att för- – Vi ska bli ett föredöme bland de statligt ägda bolagen, och bruka mindre resurser och värna miljön. Vi ska hitta bra lös- det kommer att gå fort. Målet är att bli bäst i klassen. SJ är ett av ningar för våra kunder och värderingar som genomsyrar bolaget de säkraste och mest miljövänliga sätten att resa. Vårt bästa och attraherar unga människor. bidrag till hållbarhet är att förbättra punktligheten, så att fler

Jan Sundling har länge haft ett stort engagemang för hållbar- väljer tåget. Det är det absolut viktigaste. hetsfrågor. Han nämner Brundtlandrapporten och lyfter fram de Han har också en hälsning till ägaren: stora fördelarna i att ha en struktur att arbeta efter: – Jag är jätteglad över att ägaren nu ska bli bättre på att följa

– Om inte strukturen finns så fungerar det inte. Hållbarhets- upp hållbarhetsarbetet! Det är ett modernt sätt att jobba på och frågorna måste in i målen, i verksamhetsplaneringen och i rap- det skapar förutsättningar för de statligt ägda bolagen att flytta porteringen. Nyckelbegreppen är People, Planet, Profit, i den fram sina positioner och verkligen agera föredömligt och därmed

bli mer lönsamma.

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 25

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

H Å L L B A RT F Ö R E TA G A N D E

Även om bolagen själva har stor kunskap om sina viktiga hållbarhetsfrågor så är dialogen med bolagets intressenter avgörande HÅLLBARHETSMÅL VATTENFALL för ett långsiktigt framgångsrikt hållbarhetsarbete. Genom att Vattenfall ska minska sina koldioxidutsläpp till 65 bolagen identifierar sina viktigaste intressenter och hållbarhets- miljoner ton i absoluta utsläpp till 2020 (2010 var frågor skapas prioriteringar för förändring.

utsläppen 94 miljoner ton).

Vattenfalls tillväxttakt inom förnybar energi ska

RAPPORTERING ENLIGT GRI

vara högre än den genomsnittliga tillväxttakten för

I regeringens riktlinjer för extern rapportering åläggs bolagen

de marknader bolaget verkar på i norra Europa.

att samtidigt med årsredovisningen publicera en oberoende bestyrkt och kvalitetssäkrad hållbarhetsredovisning enligt Glo- Detta mäts årligen. UT_EXcbeg\aZ<a\g\Tg\iX:E<i\_^Xg|eWXa`XfgXgTU_XeTWX Kvantitativa mål på energieffektivisering – såväl internationella standarden för hållbarhetsredovisningar. internt som externt – ska sättas. Detta sker så snart Genom att använda GRI som utgångspunkt ges möjlighet till EU-direktiven för energieffektivisering har omvandjämförelser över tid och mellan företag inom branscher och

lats till konkreta, nationella mål.

sektorer, både nationellt och internationellt. I maj 2013 lanserar :E<f\ggalTeT`iXe^YŒe[~__UTe[XgfeTccbegXe\aZ³:E<:IJ!

SAMHALLS VIKTIGASTE INTRESSENTER FINNS INOM FYRA SEKTORER

Kunder Anställda

Arbetsgivare Praktikanter

Näringsliv Medarbetare Of fentlig sektor

Organisationer Staten

Fackliga organisationer

Handikapporganisationer Ägare

Branschorganisationer Myndigheter

Arbetsgivarorganisationer

En viktig del av hållbarhetsarbetet är att ha en aktiv dialog med bolagets intressenter. En intressentanalys identifierar intressenterna och vilka förväntningar dessa har på bolaget samt ger information om viktiga förtroende frågor och stöd i att skapa en agenda för förändring.

26 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

Intervju med Torborg Chetkovich, VD och koncernchef Swedavia

HÅLLBARHET ÄR EN INTEGRERAD i styrelsen och rapporteras i samband med kvartalsboksluten. DEL AV VERKSAMHETEN Hon påminner om att Sverige är väldigt beroende av ett håll- Swedavia är världsledande i utvecklingen bart resande. av miljösmarta flygplatser. I dag är alla tio – Vi behöver snabba och effektiva transporter, både inom flygplatser inom det nationella basutbudet Sverige och ut i världen. Vi vill verka för en förståelse för flygets klimatcertifierade enligt den högsta nivån betydelse och hur Swedavia ska bidra till hållbara flygresor. av ACA, Airport Carbon Accreditation. Torborg Chetkovich framhåller vikten av att engagera med- Swedavia jobbar hårt för att minimera arbetarna i arbetet. miljöpåverkan och integrerar hållbarhets- – Det är verksamheten som måste äga frågorna och alla med-

frågor i verksamhetsplanering och verksamhetsutveckling. arbetare behöver förstå vad det innebär och hur de kan bidra. Torborg Chetkovich, Swedavias VD, lyfter fram vikten av att Medarbetarna är delaktiga i affärsplanarbetet och vi bryter ner strukturera arbetet: målen på varje enskild enhet. Det får inte bli för teoretiskt, det är

– Hållbarhetsplanen är integrerad i vår affärsplan, och i den först när det blir handfast och begripligt som vi får en verklig strategiska planen. Vi har mål för ekonomin, men också för miljö förändring. och socialt ansvar. Vilket är det viktigaste utmaningen framöver?

Alla områden har haft en bra utveckling 2012. Swedavia – Att uppnå vårt miljömål för 2020: Nollutsläpp av fossil levererar. koldioxid. Vi har redan gjort en hel del, mellan 2005 och 2012

– Det är viktigt att varje företag hittar sin egen definition av har vi sänkt utsläppen med nästan 60 procent. Men det är ett hållbarhet. Det finns inte en modell som fungerar för alla. För tufft mål som kommer att kräva en hel del investeringar i exemoss är hållbarhet en självklar del i affären. Alla mål är beslutade pelvis energieffektivisering, nya fordon och ny teknik.

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 27

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

H Å L L B A RT F Ö R E TA G A N D E

Styrelsedialog – tema Hållbarhet

Under 2012 och 2013 bjöd bolagsförvaltningen in samtliga styrelseledamöter och VD i de statligt ägda bolagen till en dialog om ägarens förväntningar kring hållbart företagande. Syftet var att skapa en dialog och ett erfarenhetsutbyte kring hållbarhetsfrågorna och att ge bolagen möjlighet att dela med sig av sina tankar och arbetssätt. Medverkade gjorde bland andra statssekreterare Erik Thedéen och Emma Ihre, ansvarig för Hållbart företagande inom enheten för bolagsanalys och ägarstyrning i Finansdepartementet. SJ:s styrelseordförande Jan Sundling var en av dem som berättade om arbetet med hållbarhetsfrågor i bolagen.

OLIKA TILLÄMPNINGSNIVÅER FÖR GRI-RAPPORTERING

TILL ÄMPNINGSNIVÅ C B A

GRI:s redovisningskrav C+ = Med bestyrkanderapport B+ = Med bestyrkanderapport A+ = Med bestyrkanderapport Beskrivningar av Redovisa kriterierna 1.1, 2.1–2.10, Redovisa alla kriterier Redovisa alla kriterier organisationens profil 3.1–3.8, 3.10–3.12, 4.1–4.4,

4.14–4.15 Beskrivningar av angreppssätt för Krävs ej Krävs för varje indikatorkategori Krävs för varje indikatorkategori varje indikatorkategori Redovisning av kärnindikatorer Redovisa minst 10 indikatorer, Redovisa minst 20 indikatorer, Med hänsyn till varje indikators

varav minst en från varje kategori; varav minst en från varje kategori; betydelse, redovisa samtliga

samhälle, ekonomi, och miljö samhälle, ekonomi, och miljö kärnindikatorer eller förklara varför

vissa ej redovisas GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning möjliggör tre olika redovisningsnivåer (”GRI Application Levels”) nämligen C, B, A beroende på redovisningens innehåll och omfattning. Nivå C är den lägsta nivån och lämpar sig för de företag som inte tidigare har gjort någon hållbarhetsredovisning. När redovisningen har genomgått extern granskning får företaget lägga till ett ”+” till den redovisningsnivå som egendeklareras, exempelvis B+.

28 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

H Å L L B A RT F Ö R E TA G A N D E

REDOVISNING AV HÅLLBARHETSR APPORTERING 2012

Hållbarhetsredovisning Företag enligt GRI Nivå Bestyrkt Akademiska Hus Ja B Ja Almi Företagspartner Ja C Ja APL (Apotek Produktion & Laboratorier) Ja C Ja Apotekens Service Ja C Ja Apoteket Ja B Ja Apoteksgruppen Ja C Ja Arlandabanan Infrastructure Ja C Ja Bilprovningen Ja B Ja Bostadsgaranti Ja C Ja Dramaten Ja C Ja ESS (European Spallation Source) Ja C Ja Fouriertransform Ja C Ja Green Cargo Ja B Ja Göta kanalbolag Ja C Ja InfraNord Ja C Ja Inlandsinnovation Ja C Ja Jernhusen Ja C Ja Lernia Ja C Ja LKAB Ja C Ja Metria Ja C Ja Miljömärkning Sverige Ja C Ja Miljöstyrningsrådet Ja C Ja Nordea Bank Ja B Ja Operan Ja C Ja PostNord Ja C Ja RISE Research Intitutes of Sweden Holding Ja C Ja Saab Parts Nej – – Samhall Ja B Ja SAS Ja A Ja SBAB Ja C Ja SEK (Svensk Exportkredit) Ja B Ja SJ Ja B Ja SOS Alarm Ja C Ja Specialfastigheter Ja C Ja Statens Bostadsomvandling Ja C Nej SSC (Svenska rymdaktiebolaget) Ja C Nej Sveaskog Ja B Ja Svedab Ja C Ja Svenska Skeppshypotek Ja C Ja Svenska Spel Ja C Ja Svevia Ja C Ja Swedavia Ja C Ja Swedfund International Ja C Ja Swedesurvey Ja C Ja Systembolaget Ja B Ja TeliaSonera Ja B Ja Teracom Group Ja C Ja Vasallen Ja C Ja Vattenfall Ja B Ja Vectura Consulting Ja C Ja VisitSweden Ja C Ja Voksenåsen Ja C Ja

1) Dom Shvetsii och Ersättningsmark ingår ej i sammanställningen.

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 29

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

E R S ÄT T N I N G A R O C H A N D R A A N S TÄ L L N I N G S V I L L K O R

Hållbara lönenivåer och anställningsvillkor

Ersättningar till ledande befattningshavare i närings- jämförbara företag utan ska präglas av måttfullhet. Riktlinjerna

anger även att detta ska vara vägledande också för den totala

livet är en viktig förtroendefråga. Bolagen med statligt

ersättningen till övriga anställda.

ägande bör därför ge sina chefer lön och pensioner

UPPFÖLJNING

som är väl avvägda.

Inom Regeringskansliet sker en kontinuerlig uppföljning av EN FÖRTROENDEFRÅGA ersättningsnivåerna i bolagen med statligt ägande. Regerings-

kansliet har uppdragit åt ett konsultbolag att undersöka hur I dag har kravet på sunda ersättningssystem blivit en av de vikti-

regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattgaste bolagsstyrningsfrågorna både i Sverige och internationellt.

ningshavare har efterföljts. Undersökningen har baserats på Ersättningar kritiseras ibland för att inte vara transparenta, beslutade på fel sätt, vara för höga samt skapa en känsla av orätt- information från företagen gällande anställningsvillkor och

ersättningar till ledande befattningshavare och de har undervisa inom bolagen och i samhället.

sökt hur bolagen med statligt ägande följer riktlinjerna. Vidare En central del i bolagsstyrningen av bolagen med statligt har de jämfört ersättningsnivåer i bolagen med statligt ägande

ägande är att ersättningarna till ledande befattningshavare är rimliga och väl avvägda. Omvärldens förväntningar är höga på med marknadsdata från privata företag, vilket ger relevanta

]|`YŒeX_fXe!9ŒeiTe]XUb_TZ`XWfgTg_\Zg|ZTaWX[TeYX`³g\b hur bolagen med statligt ägande och dess företrädare ska upp-

jämförelsebolag identifierats, sammanlagt ingår drygt 300 jämträda. För staten är det viktigt att vara en tydlig, professionell

förelsebolag i undersökningen. och ansvarsfull ägare.

Utgångspunkten för undersökningen har varit huruvida total- RIKTLINJER FÖR ANSTÄLLNINGSVILLKOR ersättningen till VD och övriga ledande befattningshavare varit

”konkurrenskraftig men ej löneledande”, som det uttrycks i Den 20 april 2009 beslutade regeringen om de nu gällande rikt-

regeringens riktlinjer. Med totalersättning avses alla fasta och linjerna för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande (läs riktlinjerna i sin helhet på s. 129). rörliga ersättningar och förmåner till den anställde inklusive

pension. De delägda börsnoterade företagen TeliaSonera och Möjligheten att ge rörlig lön till ledande befattningshavare togs

į

Nordea Bank har valt att inte ingå i undersökningen . bort i dessa riktlinjer. I företag där staten direkt eller indirekt är en av flera del ägare bör regeringen i dialog med övriga ägare

ANDELEN LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE SOM HAR

verka för att regeringens riktlinjer tillämpas så långt som möj-

FÖRMÅNSBESTÄMD PENSION MINSKAR

ligt. Styrelserna i bolag med statligt ägande är ansvariga för att

Andelen ledande befattningshavare som har förmånsbestämd regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare tillämpas. pension minskar. 2012 hade en fjärdedel av alla VD:ar och cirka

Enligt ersättningsprinciperna i riktlinjerna ska totalersätt- en tredjedel av övriga ledande befattningshavare i bolag med

statligt ägande förmånsbestämd pension. För ledande befattningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl

ningshavare är detta i huvudsak baserat på tillämpliga kollektivavvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företagskultur. avtal och är därmed inte i strid med riktlinjerna. I andra fall är Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till andra det gamla avtal som ännu inte omförhandlats.

POSITIV UTVECKLING AV EFTERLEVNAD

I 2012 års uppföljning av ”Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare” framgår att: – Inget företag har rörlig lön till varken VD eller övriga ledande

befattningshavare – Andelen övriga ledande befattningshavare med förmånsbe-

stämd pension minskar – Antalet personer med pensionsålder under 62 år blir färre – Antalet personer med uppsägningstid över 6 månader (från

företagets sida) blir färre 1) Andra bolag som inte ingår i undersökningen är det delägda ryska företaget

Dom Shvetsii och Ersättningsmark.

30 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

E R S ÄT T N I N G A R O C H A N D R A A N S TÄ L L N I N G S V I L L K O R

Sedan 2003 har även pension som andel av totalersättningen LÖNEUTVECKLING FÖR VD UNDER MARKNADSGENOMSNITTET minskat något bland bolagen med statligt ägande. Under 2012 HaWXecXe\bWXaİĮĮķ³İĮįİ[TegbgT_Xef|gga\aZXag\__I7-Te\ utgjorde pensionsförmåner cirka 25 procent av totalersätt- bolag med statligt ägande ökat med 3,6 procent i genomsnitt per ningen i genomsnitt för bolagen med statligt ägande, vilket är år, vilket är lägre än marknadens ökning på 4,8 procent per år. i linje med den privata marknaden. Utvecklingen för totalersättning till VD:ar i bolagen med stat- Enligt regeringens riktlinjer ska, vid uppsägning från bolagets ligt ägande har för dessa år legat under marknadsgenomsnittet. sida, uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångs- Nivåmässigt ligger lönen för huvuddelen av samtliga VD:ar i vederlag ska inte utgå längre än i 18 månader. Med undantag för närheten av marknadens median, och inom kvartilerna. Två av gi~cXefbaXeTifT``Ta_TZgIJĮİcXefbaXe\fT``Tafg|__a\aZXa bolagen har en totalersättning till VD som ligger över marknahar samtliga ledande befattningshavare 24 månader eller kortare dens övre kvartil. Sju VD:ar har en totalersättning över 5 miljosammanlagd uppsägningstid och avgångsvederlag. ner kronor, vilket i relation till marknadsgenomsnittet dock inte Enligt regeringens riktlinjer ska pensionsåldern i bolagen med är högre än den övre kvartilen. Se figur nedan. statligt ägande inte understiga 62 år och bör lägst vara 65 år. Två VD:ar och fem andra ledande befattningshavare har en pensionsålder som är lägre än 62 år.

TOTAL ERSÄT TNING TILL VD TOTAL ERSÄT TNING TILL ÖVRIGA LEDANDE BEFAT TNINGSHAVARE

Mnkr Mnkr 35 14 30 12 25 10 20 8 15 6 10 4 5 2 0 0

0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6

Storlek Storlek övre kvartilen för statligt ägda bolag i en viss storlek övre kvartilen för jämförelsebolage median för statligt ägda bolag i en viss storlek median för jämförelsebolagen undre kvartilen för statligt ägda bolag i en viss storlek undre kvartilen för jämförelsebolagen

Marknad: För varje statligt bolag har 5–10 jämförelseföretag definierats (totalt drygt 300 bolag) vilket utgör ”Marknaden” Storlek: För de statligt ägda bolagen och jämförelseföretagen har en storleksbedömning mellan 0–1 gjorts. Alla bolag har viktats och storleksindelats efter anställda (25%), omsättning (25%), balansomslutning (25%) och en kvalitativ faktor (25%) Total ersättning avser alla fasta och rörliga ersättningar och förmåner till den anställde inklusive pension.

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 31

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

B O L A G S E X E M P E L

APOTEKET

Apoteket

Vid stämman 2013 fick Apoteket nya ekonomiska mål. Målen ska bidra till att skapa ett fullt kommersiellt och lönsamt bolag i en starkt konkurrensutsatt marknad, till gagn för alla i samhället. Tillgängligheten på läkemedel ska öka för konsumenten, notan för skattebeta- Christian W Jansson lare ska minska och värdet på Apoteket ska öka.

När förvaltningen av Apoteket i mars 2012 flyttades till Finansdepartementet från Socialdepartementet togs ett nytt steg i omstöpningen av både apoteksmarknaden och bolaget. Regeringen begränsade samma år Styrelseordförande Christian W Jansson ser viktiga utmaningar för Apoteket. Apotekets handlingsutrymme via ett nyetableringsförbud på öppenvårds- Foto: Apoteket AB marknaden till och med april 2014 i det fall marknadsandelen överstiger 36 procent, i syfte att ytterligare stimulera konkurrenterna att etablera gratis. Dessutom måste detaljhandelsapoteken få en bättre logistikkedja

mellan grossister och butiker, som fungerar både mer kostnadseffektivt en lönsam konkurrens. Statens utgångspunkt är dock att Apoteket ska vara ett fullt kommersiellt bolag, eftersom det är till gagn för alla i och bättre än i dag. Det tjänar alla på.” samhället att bolaget agerar effektivt. För att undvika intressekonflikter De nya ekonomiska mål som Apoteket fick vid årsstämman 2013 bidrar mellan å ena sidan tillsynen av apoteksmarknaden, som hanteras av till att dessa förändringar genomförs. Målen ska bidra till att göra Apote-

ket lönsamt och effektivt. Samtidigt skapas värde långsiktigt i bolaget. Socialdepartementet, och å andra sidan bolagets utveckling mot ett ännu bättre fungerande bolag, flyttades ägarfrågorna till Finansdepartementets bolagsförvaltning.

Regeringens målsättning kring apoteksmarknaden har i flera mått

t-ÚOTBNIFUTNÌM&#*5 VUGBMM

uppfyllts sedan omregleringen inleddes 2009. I dag finns en väl fungerande apoteksmarknad där både små och stora aktörer etablerar sig, t/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBEo VUGBMM där konkurrens sker på samma villkor, där det finns en säker och hållbar

t6UEFMOJOHTQPMJDZoJOUFSWBMM VUGBMM

läkemedelsförsörjning, och där konsumenterna har god tillgänglighet och service. Konkurrenternas etablering på konsumentmarknaden, antingen via delar av Apotekets tidigare butiksnät som avyttrades 2009 eller 1) Årets utdelning är 50 procent av nettoresultatet när resultatet anpassats för

engångseffekten av en ändrad skattesats samt justerats för pensioner. genom nya apotek, har utvecklat såväl köp- och försäljningsmönster som distributionen av läkemedel. De senaste två åren har även läkemedelsförsörjningen, tjänster och dosleveranser till landstingen konkurrens- Christian W Jansson kommenterar de ekonomiska målen: utsatts, och Apotekets marknadsandel som tidigare var 100 procent har ”Det är bra med tydliga mål och det finns ingen konflikt mellan en halverats. fungerande apoteksmarknad och att Apoteket drivs som ett effektivt

Apoteket har under denna tid genomgått en rejäl omstöpning. Antalet bolag. Däremot innebär det att Apoteket kommer att behöva fokusera på anställda har på fem år minskat från 11 000 till drygt 4 000, ledningen sin huvudaffär, och sluta att ha en del funktioner som kan uppfattas har i stora delar bytts ut och under nya VD:n Ann Carlsson befinner sig som ’bra-att-ha’. Skuldsättningsmålet är dock utmanande till följd av hela bolaget i en förändringsprocess där bolaget måste utveckla sin den engångsutdelning av eget kapital som skedde efter verksamhetsåret kommersiella själ från att tidigare haft uppdraget att uteslutande leverera 2010 när Apoteket fått betalt för apoteksutförsäljningarna.” kvalitet. I det framtida ägarstyrningsarbetet finns en successiv förnyelse av

Christian W Jansson, styrelseordförande i Apoteket sedan 2009, styrelsen. ”Vi har haft en i stort sett intakt styrelse sedan omregleringens säger: ”Vi har två viktiga utmaningar framför oss. Vi måste lära oss att ta start 2009. Det har varit en klok och stimulerande styrelse att arbeta i. betalt för Apotekets starka varumärke och kvalitet, inte minst från lands- Den har varit lojal mot sin ägare, vilket alla styrelser ska vara. Men en tingen. I dag har vi en oöverträffad leveranssäkerhet, och eftersom styrelse är ingen permanent företeelse utan det krävs rotation för att affären nu är konkurrensutsatt kan vi inte fortsätta att bjuda på den även fortsättningsvis kunna stötta VD:s förändringsarbete i Apoteket.”

32 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

B O L A G S E X E M P E L

Apoteket har genomgått en rejäl omstöpning sedan omregleringen av apoteksmarknaden inleddes 2009. Antalet anställda har på fem år

minskat från 11 000 till drygt 4 000. Foto: Apoteket AB

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 33

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

M Å L O C H U P P F Ö L J N I N G

Tydliga mål som följs upp

Att fastställa och följa upp tydliga mål är ett viktigt EKONOMISKA MÅL

Syftet med att fastställa ekonomiska mål för bolagen är att:

verktyg i styrningen av företagen med statligt ägande.

— f|^Xefg|__Ti|eWXf^TcTaWX

Genom att lägga fast realistiska och samtidigt ambi- — hcca~^Tc\gT_XǁX^g\i\gXg

— [~__TWXǀaTaf\X__Te\f^XeaTc~Xae\`_\Za\i~

tiösa mål i en process där ägare, styrelse och bolags-

— g\__YŒef|^eT|ZTeXaXa[~__UTebV[YŒehgf|ZUTehgWX_a\aZ

ledning aktivt tar del blir målen, utfallen och bolagens

— `Œ]_\ZZŒeThgi|eWXe\aZTiUb_TZXaf_ŒafT`[XgXǁX^g\i\gXg

arbete för att nå målen centrala komponenter i den och risknivå. löpande ägardialogen.

Den metod som tillämpas för att fastställa ekonomiska mål

bygger på en analys i flera steg.

EKONOMISK A MÅL I BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE

Bolag med statligt ägande verkar i många fall under marknads- Fastställa kostnaden för eget kapital mässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. I dessa fall är Utgångspunkten för analysen är kostnaden för eget kapital. värdeskapande det övergripande målet i bolagsstyrningen. Med Denna kostnad ska spegla statens risk med sitt ägande i bolaget. samma förutsättningar och krav på verksamheten som andra Gör bolaget mer riskfyllda investeringar stiger också kostnaden aktörer stärks konkurrenskraft, värdeutveckling samt kapital- för eget kapital. Att skapa avkastning genom att dra upp riskeffektivitet, samtidigt som risken för konkurrenssnedvridning nivån innebär alltså inte nödvändigtvis att värdeskapandet och minskar. Processen för att lägga fast och följa upp ekonomiska därmed nyttan ökar för ägaren, staten. Kostnaden för eget kapimål bidrar till detta. tal avgör alltså om staten får en rimlig kompensation för sitt

För drygt ett år sedan tog finansmarknadsminister Peter Nor- risktagande i ägandet. Kostnaden kan också sägas utgöra en man initiativet till att se över processen för hur de ekonomiska vatten delare mellan värdeskapande och värdeförstörande invesmålen sätts och följs upp. Syftet var att säkerställa att tydliga mål teringar och blir därmed också ett naturligt golv för lönsamhetssätts i dialog med bolaget och att målen blir både ambitiösa och `~_Xg!Glc\f^gfXggTai|aWf64C@6Tc\gT_4ffXgCe\V\aZ realistiska men också att de systematiskt följs upp. Genom en @bWX_YŒeTgghccf^TggT^bfgaTWXaYŒeXZXg^Tc\gT_! tydligt strukturerad målprocess läggs också grunden för en aktiv dialog mellan ägare och bolag kring målen och deras utfall. När Lägga fast en lämplig kapitalstruktur målen utarbetas i dialog med bolagen, snarare än ensidigt formu- Teoretiskt brukar man söka efter en kapitalstruktur som är optilerade krav, skapas en mer nyanserad och ändamålsenlig styrning mal på det sättet att den minimerar den sammanvägda kostnasamtidigt som kvaliteten och realismen i målen förbättras. den av eget och lånat kapital. En sådan analys görs i detta steg, Under en treårsperiod revideras nu de ekonomiska målen för men den kompletteras också med analyser av jämförbara bolag samtliga bolag som förvaltas av Finansdepartementet, bolag för och även med en analys av bolagets rörelserisk. Denna analys är bolag. I det följande beskrivs kort syftet, metoden och processen. särskilt viktig eftersom en lämplig kapitalstruktur också måste

METODEN FÖR ATT FASTSTÄLLA EKONOMISKA MÅL

Kapitalstruktur

Kostnad för Konsistens- Lönsamhetsmål Förslag eget kapital bedömning

Utdelningspolicy

34 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

M Å L O C H U P P F Ö L J N I N G

bedömas som robust och finansiellt motståndskraftig, samtidigt som ambitionen är att hålla bolagen så effektivt kapitaliserade KAPITALKOSTNAD FÖR EGET KAPITAL FÖR BOLAG X som möjligt. Målet uttrycks oftast som nettoskuldsättningsgrad, företrädesvis som ett intervall.

Definiera ett ambitiöst lönsamhetsmål

Lönsamhetsmålet ska ge uttryck för en ambitiös men samtidigt

3%

uppnåelig målbild för bolaget. Det är i sammanhanget viktigt att betona att ägarens mål ska ses som ett mål som ska uppnås över en konjunkturcykel och inte som ett avkastningskrav som måste vara uppfyllt vid varje tidpunkt. Kostnaden för eget kapital, som lagts fast med utgångspunkt i ägarens risk i innehavet, 4,5% utgör som nämnts ett golv för lönsamhetsmålet. Om bolagets avkastning under en längre tid systematiskt understiger kapital-

2,5%

kostnaden förstörs värde och det kan då vara fråga om en otillåten subvention om bolaget verkar på en marknad med fri konkurrens. Kapitalkostnaden kan därmed ses som ett lägsta krav

Riskfria Placerares Branschrisk på avkastning, därav benämningen avkastningskrav.

räntan förväntade (betavärde)

Genom att sätta ett lönsamhetsmål som överstiger kapital-

riskpremium kostnaden säkerställs att värde skapas över tiden men också att

för aktier bolaget drivs så att inte bristande effektivitet och därmed slöseri med skattebetalarnas pengar uppstår. Vid fastställandet av lönsamhetsmålet är därför ambitionen att säkerställa en operationellt effektiv verksamhet i varje bolag en viktig drivkraft. Analyser av bolagets affärsplan liksom bedömningar och jämförelser ren som bolaget väcka frågan om det är nödvändigt att revidera med utgångspunkt i bolagets bransch blir därmed viktiga kom- målen. Det kan exempelvis föranledas av väsentliga förändponenter. ringar i bolagets strategi, strukturellt förändrade marknadsför-

I normalfallet används avkastningen på eget eller operativt utsättningar, liksom av större förvärv eller avyttringar. Större kapital som lönsamhetsmål, men andra mål, som exempelvis och varaktiga förändringar i makroförutsättningarna som den marginalmål, kan vara mer lämpliga i vissa fall. riskfria räntan och riskpremien för marknadsportföljen kan

också vara en grund att omarbeta målen. Utvärdering av ekonomiska mål När målen revideras ger bolagets styrelse VD i uppdrag att i Målen ska vara framåtblickande och långsiktiga. Det är därför samverkan med Regeringskansliets förvaltningsorganisation naturligt att målen, på grund av årliga fluktuationer i resultatet, analysera och vid behov föreslå eventuella förändringar i målen. exempelvis drivet av konjunkturen, överskrids vissa år medan de Detta arbete bedrivs i form av ett projekt som lämnar ett inte nås andra år. gemensamt förslag till bolagets styrelse, ett förslag som sedan

Utvärderingen baseras därför på en kombination av historiskt bereds parallellt i Regeringskansliet. Efter beslut i styrelsen fatutfall och bedömd förmåga att uppnå målen kommande år, ofta tar ägaren beslut om de ekonomiska målen på en ordinarie eller med utgångspunkt i den affärsplan som bolaget presenterar. extra bolagsstämma. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av Som ett led i denna utvärdering träffar representanter för äga- såväl ägare som bolag, kommuniceras dessa och deras utfall ren bolagets styrelseordförande minst en gång per år för att dis- externt av båda parter. Ägaren kommunicerar via denna publikutera de ekonomiska målen, deras utfall och relevans liksom kation ”Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande” bolagets arbete för att nå målen. Vid dessa möten kan såväl äga- och bolagen kommunicerar via sina årsredovisningar.

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 35

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

M Å L O C H U P P F Ö L J N I N G

Intervju med Ulrika Nordström och Leif Ljungqvist

Ulrika Nordström är analytiker och Leif Ljungqvist är förvaltare vid Finansdepartementets bolagsförvaltningsorganisation. Under 2012

”

arbetade de bland annat med översynen av

Apotekets finansiella mål.

Vilka fördelar ser ni med att ha nya ekono- Hur påverkas ägarens målarbete av att miska mål på plats i de statligt ägda bolagen? bolagsförvaltarna inom förvaltnings-

ULRIKA: Jag tycker att den största fördelen ligger i att det organisationen även sitter i styrelsen? nu, efter en sådan här process, råder en samsyn mellan å ULRIKA: Det har varit en stor tillgång! Att Leif är ledamot i ena sidan Apoteket, och å andra sidan oss som ägare kring Apotekets styrelse innebär att han har gedigen kunskap vart bolaget är på väg. Arbetet har klargjort att bolagets om både apoteksbranschen och de affärskritiska frågorna i verksamhet ska vara värdeskapande, alltså lönsam, under bolaget – en kunskap som är avgörande för detta arbete. beaktande av de särskilda förutsättningar som ges av sta- Leif har också bidragit med att förmedla styrelsens pertens marknadsrestriktioner för Apoteket. spektiv i processen. LEIF: Och jag som både ser ägar- och styrelseperspektivet märker tydligt att det efter ett sådant här arbete finns en

Vad var svårast i processen?

ömsesidig förståelse mellan ägare, styrelse och bolagsled-

ULRIKA: En av de största utmaningarna kring Apoteket var ning. Det skapar även bra förutsättningar inför ägardialo-

att göra målen så oberoende som möjligt av Apotekets gen, när ansvarigt statsråd för bolagsförvaltningen träffar

stora pensionstillgång. Pensionstillgången påverkar Apote- Apoteket i ägarfrågor och bland annat diskuterar och följer

kets nyckeltal, men bolaget kan inte fritt disponera dessa upp bolagets verksamhet och resultat.

medel. Det var därför viktigt att hitta relevanta nyckeltal

som fångar den operativa verksamhetens situation. Hur reagerade bolaget och styrelsen på att LEIF: Nivåerna på de ekonomiska målen måste vara ambiägaren ville sätta nya mål? tiösa, men samtidigt nåbara och realistiska. En väl under- ULRIKA: Enbart positivt! Jag upplever generellt bland bola- byggd analys ger dock grunden för detta. gens ledningar och styrelser att det finns utrymme för en spänstig dialog kring målen. Möjligen tycker bolagen att vi Beslutet om målen togs vid årsstämman analytiker ibland är väl detaljorienterade.

2013. När märker man av nyttan med målen?

LEIF: Det har hänt en hel del både i Apoteket och på bola- LEIF: Redan i dag arbetar Apoteket och styrelsen med gets marknad under de senaste åren. Inom styrelsen tyckte fokus på de nya målen. Ledningen arbetar med att implevi därför att det var en bra timing att se över de ekonomiska mentera de nya målen fullt ut i organisationen. De nya ekomålen så att de har relevans för den verksamhet som bola- nomiska målen är viktiga att kunna följa upp i dialogen get nu bedriver. med bolaget och ytterst ligger de till grund för hur ägaren

mäter om verksamheten i bolaget är värdeskapande.

36 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

”

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

M Å L O C H U P P F Ö L J N I N G

&,0/0.*4,".¯-o.¯-0$)65'"--

1) Avkastning sysselsatt kapital (har även vinstmarginalmål: 10 procent – utfall 21.5 procent) 2) Rörelsemarginal 3) Rörelsemarginal 4) Soliditet (dvs. ej justerad soliditet som tidigare) 5) Utdelningsmålet uppgår till 5 procent av eget kapital 6) Rörelsemarginal 7) Rörelsemarginal 8) Genomsnittlig avkastning på eget kapital före skatt ska överstiga den genomsnittliga statsskuldsräntan med ett års löptid.

Avkastningen ska mätas över rullande sjuårsperioder. 9) Avkastning sysselsatt kapital 10) Nettoskuldsättningsgrad 11) Genomsnitt under den senaste femårsperioden ska uppgå till den 5-åriga statsobligationsräntan plus 5 procent. Nya mål beslutades vid stämman 2013

(se separat sida om SBAB) 12) Genomsnittet av den 10-åriga statsobligationsräntan under de senaste 10 åren plus 5 procent 13) Mål: 16 procent, dock lägst 12 procent

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 37

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

D E N S TAT L I G A B O L A G S P O RT F Ö L J E N

Ett år med sjunkande underliggande resultat

Under 2012 stärktes det samlade resultatet för statens INVESTERINGAR

Bruttoinvesteringarna ökade med fem procent under 2012 jäm-

bolag med 18 procent, främst till följd av en positiv

fört med föregående år, från 56,9 till 59,9 miljarder kronor. skatteeffekt samt en engångsnedskrivning under jäm- Vattenfall svarar 2012 för nära 30 miljarder kronor, vilket var sex

miljarder lägre än året innan. Swedavia, Svenska Spel och

förelseåret 2011. Det underliggande resultatet för

PostNord ökade sina investeringar kraftigt, till 3,4 miljarder, 6,5

2012 sjönk emellertid. Utdelningarna för verksamhets-

miljarder respektive 2,9 miljarder kronor. LKAB:s investeringar året 2012 var i nivå med föregående år. på 5,8 miljarder var 13 procent högre än föregående år.

OMSÄTTNING KASSAFLÖDE

Omsättningen för bolagen med statligt ägande minskade 2012 Kassaflödet från den löpande verksamheten, exklusive företagen med fem procent från 373,5 till 353,6 miljarder kronor jämfört \ab`WXaǀaTaf\X__TfX^gbeaF545bV[F8>`\af^TWX`XW med föregående år. Total omsättning inklusive statens ägarandel X_iTcebVXagg\__ijijĵĴİIJ`\_]TeWXe^ebabe!

į i intressebolagen minskade med fem procent. Nedgången förklaras främst av att Vattenfalls omsättning under 2012 minskade UTDELNINGAR åtta procent eller 12,7 miljarder kronor beroende på avyttrad För verksamhetsåret 2012 uppgick utdelningarna från de statligt verksamhet samt lägre elpriser. Vattenfall svarar för 47 procent |ZWTUb_TZXag\__İĴĴİĵĶ`\_]TeWXe^ebabe!HgWX_a\aZTeaT|e av omsättningen i den statliga bolagsportföljen, respektive fyra procent lägre jämfört med föregående år då Sveaskog gjorde IJİcebVXagTigbgT_b`f|gga\aZ\a^_hf\iX\ageXffXUb_TZXa! en engångsutdelning om fyra miljarder kronor. För verksam-

LKAB:s omsättning minskade under året med 13 procent eller hetsåret 2012 ökade utdelningen i Vattenfall med 2,3 miljarder 4,2 miljarder kronor till följd av lägre järnmalmspriser. Apoteket kronor och i LKAB med 0,5 miljarder kronor jämfört med 2011. minskade omsättningen med 1,6 miljarder kronor till följd av ökad konkurrens och förlorade upphandlingar inom sluten- ANSLAGSFINANSIERING vårdsmarknaden. Bland de statligt ägda företagen finns ett antal bolag som erhål-

ler anslag från staten för att utföra vissa uppdrag eller sköta viss RESULTAT verksamhet. Exempelvis erhåller Dramaten och Operan finan- EXfh_gTgXgXYgXef^TgghccZ\V^İĮįİg\__IJĶĶIJįIJ`\_]TeWXe^eb- siering som nationalscener för talteater respektive opera och nor. Resultatökningen för helåret på 17,8 procent förklaras delvis balett. Samhall får anslag för att genomföra sitt arbetsmarkav sänkt bolagsskattesats vilket bidrog positivt till resultatet. nadspolitiska kärnuppdrag att skapa utvecklande arbeten för Dessutom belastades 2011 års resultat av en engångsnedskrivning personer med funktions nedsättning och RISE för att investera i Vattenfall. Rensat för denna nedskrivning minskade i strategisk kompetens- och strategiutveckling. Under 2012 fick Vattenfalls resultat efter skatt under 2012 med 18 procent. I bolag med statligt ägande sex miljarder kronor i anslag. LKAB minskade resultatet med 2,2 till 8,8 miljarder kronor och i PostNord med nästan en miljard till 0,3 miljarder kronor. Svea- FÖRSÄLJNINGAR skogs och Akademiska hus resultat ökade med 1,3 respektive 0,7 Under 2012 genomfördes inga försäljningar av statligt ägda miljarder kronor. bolag.

OMSÄT TNING RESULTAT EF TER SK AT T

Halvår 1 Halvår 2 Halvår 1 Halvår 2 Mnkr Mnkr 250 000 40 000 200 000

30 000 150 000

20 000 100 000

10 000 50 000

0 0

h 1 h 2 h 1 h 2 h 1 h 2 h 1 h 2 h 1 h 2 h 1 h 2 h 1 h 2 h 1 h 2

2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 1) Inkluderar intressebolagen utifrån statens kapitalandel.

38 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

D E N S TAT L I G A B O L A G S P O RT F Ö L J E N

Sammanställningen visar bolag vars bruttoinvesteringar överstiger 100 mnkr 2012. Intressebolagens investeringar uppgår till 100 procent trots att statens ägande är lägre.

OMSÄT TNINGSFÖRDELNINGEN FÖR DE STÖRSTA BOL AGEN 2012, RESULTAT EFTER SKATT JAN–DEC 2012 (MNKR)

1) BOLAG MED STÖRST RESULTATPÅVERKAN

MOTSVAR ANDE STATENS ÄGAR ANDEL

Vattenfall 41,7% Vattenfall 17 224 TeliaSonera 9,8% LKAB 8 789 PostNord 9,7% TeliaSonera 7 894 LKAB 6,7% Svenska Spel 5 138 Systembolaget 6,3%

Akademiska Hus 3 147 Apoteket 5,3%

Sveaskog 2 155 SJ 2,1%

Specialfastigheter 1 328 Övriga 18,4%

Övriga 3 366

1) Nettoomsättning inklusive intressebolagen i förhållande till statens kapitalandel. TOTALT

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 39

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

D E N S TAT L I G A B O L A G S P O RT F Ö L J E N

VÄRDERING AV PORTFÖLJEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG Portföljsammansättning

Bolagsportföljen har delats upp i nio sektorer: Basindustri/ Årlig värdering Energi, Tjänster, Finans, Telekom, Fastighet, Konsument, Årligen görs en värdering av de statligt ägda bolagen som offent- Transport, Infrastruktur och Övrigt. Värdemässigt utgjorde liggörs i samband med publiceringen av denna verksamhetsbe- Basindustri/Energi den största sektorn i statens bolagsportfölj rättelse. I värderingen ingår samtliga de 54 statliga bolagen, även under 2012. inklusive de tre börsnoterade bolagen.

Bolagsportföljens värdeförändring 2012

Värderingsmetoder Det uppskattade värdet på statens noterade och onoterade De bolag som totalt utgör cirka 95 procent av värdet har värde- bolagsinnehav uppgick per december 2012 till 570 miljarder krorats med utgångspunkt i metoder som är vedertagna på markna- nor, en minskning om cirka 10 miljarder kronor, eller 1,7 procent,

į den, huvudsakligen så kallade kassaflödesvärderingar komplet- jämfört med december 2011. Totalavkastningen på bolagsport-

İ terade med relativvärderingar. Fastighetsbolagen har värderats följen var under 2012 cirka 3,1 procent. Direktavkastningen till substansvärde och börsbolagen till marknadsvärde. Reste- uppgick till cirka 4,8 procent. Som jämförelse uppgick direkt-

ı rande bolag i portföljen är upptagna till värdet av eget kapital. avkastningen på Stockholmsbörsen till 15 procent under

samma period. Angreppssätt De största negativa värdeförändringarna redovisade energi- Bolagen har värderats med utgångspunkt att staten är ägare. och industrisektorn, medan bank- och finanssektorn noterade Detta innebär att värdet skulle kunna skilja sig signifikant från den största positiva värdeförändringen. Den lägre värderingen det värde som skulle kunna realiseras vid en eventuell försälj- för energi- och industrisektorn förklaras främst av lägre förvänning eller börsintroduktion. Ett exempel på en värdepåverkande tade elpriser. Bank- och finanssektorn steg till följd av lägre förskillnad är de särskilda villkor, uppdrag eller begränsningar som väntad risk. En faktor som har haft en generellt positiv påverkan vissa bolag verkar under. på samtliga bolagsvärderingar är den sänkta svenska bolagsskat-

För att öka jämförbarheten över åren har bolagens utdelningar ten som sänkts från 26,3 procent till 22 procent. och andra in- och utbetalningar från till exempel aktieförsäljningar, nyemissioner och annat som bidrar till att ägaren minskar eller ökar innehavet specificerats. Genom att lägga tillbaka

1) Totalavkastning = (Portföljvärde UB + Utdelning) / Portföljvärde IB. utdelningar och ovan beskrivna transaktionsvärden kan förvalt- 2) Direktavkastning = Utdelning / Portföljvärde IB. ningens värdeskapande över tid analyseras. 3) Mätt i termer av OMXSB-index (”total return”; dvs. utdelningar återinvesteras i index).

1)

Telekom 12%

450 Fastighet 8% Konsument 3% 300

Transport 2%

150 Infrastruktur 3%

0 2) 3)

2008 2009 2010 2011 2012

1) Värde per 31 december.

2) Exklusive Vasakronan som såldes under 2008.

3) Minskat ägande i Nordea Bank.

40 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

D E N S TAT L I G A B O L A G S P O RT F Ö L J E N

RISE Research Intitutes of Sweden Holding 473 1 676 28 Skatt –2 146 –10 568 Samhall 4 405 2 412 183 Resultat från avvecklad verksamhet 626 104 SOS Alarm 193 854 23 Årets resultat ø ø VisitSweden 140 282 50 Hänförbart till aktieägare i moderbolaget 48 507 42 194 Voksenåsen 10 46 22 Hänförbart till minoritetsintressen 279 –633 Summa ø ø Summa ø ø

Exkluderat övriga rörelseintäkter

BAL ANSR ÄKNING

Mnkr 2012 2011

5JMMHÌOHBS

FÖRESL AGEN UTDELNING FÖR 2012 (STATENS ANDEL)

1) Från och med mars äger staten 100 procent av Bilprovningen,

Soliditet, % 24,6 23,3

från att tidigare ha ägt 52 procent.

Avkastning på eget kapital, % 13,7 12,3

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 41

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

S TAT E N S Ä G A N D E I B Ö R S N O T E R A D E B O L A G

De börsnoterade innehaven

TOTALAVKASTNING STATENS BÖRSNOTERADE INNEHAV

Marknadsvärdet på statens innehav i TeliaSonera, SAS

JANUARI 2010–MARS 2013

samt Nordea Bank uppgick till 105,5 miljarder kronor OMX Stockholm Benchmark GI Telia Sonera SAS Nordea

vid utgången av 2012. Detta motsvarar 18,5 procent

av värdet på den totala portföljen av statligt ägda bolag 100

(värderad till 570 miljarder kronor per december 2012).

Det samlade värdet på de börsnoterade innehaven har under året

varit i princip oförändrat. Kursen i TeliaSonera, vilket är det 10-01-01 11-01-01 12-01-01 13-03-08

enskilt största aktieinnehavet, har fallit med sex procent. Denna Grafen ovan visar totalavkastning (kursutveckling och återinvesterad utdelning) för

statens börsnoterade innehav sedan januari 2010.

värdeminskning har kompenserats av en kursuppgång i Nordeaaktien med 17 procent. OMX Stockholm Benchmark Index steg

NORDEA – KURSUTVECKLING

under året med tolv procent.

OMX Stockholm Benchmark GI Nordea

Under de inledande månaderna 2013 ökade värdet på de börs- 150 noterade innehaven. I januari och februari 2013 steg värdet på 125 statens aktieinnehav med sju procent, att jämföras med en upp- 100 gång på nio procent i OMX Stockholm Benchmark Index. 75

FÖRSÄLJNINGSMANDAT I BÖRSBOLAG 25 Regeringen har ett bemyndigande från riksdagen att minska 0

10-01-01 11-01-01 12-01-01 13-03-08

eller avveckla ägandet i SAS och Nordea Bank. Under 2012 var det statliga ägandet i börsbolagen oförändrat.

SAS – KURSUTVECKLING

OMX Stockholm Benchmark GI SAS

10-01-01 11-01-01 12-01-01 13-03-08

TELIASONERA – KURSUTVECKLING

OMX Stockholm Benchmark GI Telia Sonera

10-01-01 11-01-01 12-01-01 13-03-08

BÖRSVÄRDE STATENS NOTER ADE AK TIEINNEHAV, MNKR

31 dec 2012 31 dec 2011 28 feb 2013

Aktiernas andel av statens Kursförändring Kursförändring

Ägarandel Statens innehav, totala bolagsportfölj Marknadsvärde, Marknadsvärde, jämfört med Marknadsvärde, jämfört med

Källa: Bloomberg

42 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

S Å F Ö RVA LTA S B O L A G E N M E D S TAT LI G T Ä G A N D E

SAS är ett av de tre börsnoterade bolagen där staten finns med som delägare. SAS är den största flygbolagskoncernen i norra Europa och

USBOTQPSUFSBEFDJSLBNJMKPOFSSFHVMKÊSQBTTBHFSBSFVOEFSFoto: SAS

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 43

F Ö RE TA G S Ö V E RSIK T

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Företagsöversikt

45 Akademiska Hus 46 Almi Företagspartner 47 APL (Apotek Produktion & Laboratorier) 48 Apotekens Service 49 Apoteket 50 Apoteksgruppen 51 Arlandabanan Infrastructure 52 Bilprovningen 53 Bostadsgaranti 54 Dom Shvetsii 55 Dramaten 56 ESS 57 Fouriertransform 58 Green Cargo 59 Göta kanalbolag 60 Infranord 61 Inlandsinnovation 62 Jernhusen 63 Lernia 64 LKAB 65 Metria 66 Miljömärkning Sverige 67 Miljöstyrningsrådet 68 Nordea Bank 69 Operan 70 PostNord 71 RISE 72 Saab Parts 73 Samhall 74 SAS 75 SBAB 76 SEK 77 SJ 78 SOS Alarm 79 Specialfastigheter 80 SSC (Svenska rymdaktiebolaget) 81 Statens Bostadsomvandling 82 Sveaskog 83 Svedab 84 Svenska Skeppshypotek 85 Svenska Spel 86 Svevia 87 Swedavia 88 Swedesurvey 89 Swedfund 90 Systembolaget 91 TeliaSonera 92 Teracom Group 93 Vasallen 94 Vattenfall 95 Vectura Consulting 96 VisitSweden 97 Voksenåsen

Ur föreställningen Nötknäpparen på Kungliga Operan.

Foto: Operan

44 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

F Ö RE TA G S Ö V E RSIK T

XXXBLBEFNJTLBIVTTFtPSHOSt","%&.*4,")64",5*&#0-"(

Akademiska Hus Aktiebolag bildades STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

1993 i samband med ombildningen av KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 Byggnadsstyrelsen. Företagets huvud t ½LBEPNTÊUUOJOHGSÊNTUQÌHSVOEBW uppgift är att bidra till utvecklingen av

OZBESJGUTÊUUOJOHBS

LVOTLBQT4WFSJHFHFOPNBUUFSCKVEB

t 4UBCJMUSFTVMUBUGSÌOGBTUJHIFUTSÚSFMTFO

landets universitet och högskolor ända

målsenliga och sunda lokaler för ut t #SVUUPJOWFTUFSJOHBSOBGPSUTBUUFBUUÚLB

Ordf:&WB#SJUU(VTUBGTTPO VD: Kerstin

bildning och forskning. Företaget har Lindberg Göransson också ett ansvar att som förvaltare till

Ordf:&WB#SJUU(VTUBGTTPOLed: Olof Ehrlén, Per varata de stora ekonomiska och kultu Granath, Leif Ljungqvist, Pia Sandvik, Gunnar Svedberg,

rella värden som finns i fastigheterna. .BK$IBSMPUUF8BMMJO*OHFNBS;JFHMFSArb rep: Tomas

Jennlinger, Anders Larsson Revisor: Hans Warén,

Företaget agerar affärsmässigt och i

Deloitte RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011

öppen konkurrens.

Nettoomsättning 5 511 5 378

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 Värdeförändringar –291 361 VERKSAMHET (200) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till

Rörelseresultat 3 228 3 704

Akademiska Hus är ett av Sveriges största 125 (100) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är

Resultat före skatt 2 546 3 252

fastighetsföretag. Universitet och högskolor är anställd i Regeringskansliet.

Nettovinst 3 147 2 394

företagets största kundgrupp. Företagets

– varav hänförbart till minoritet 0 0

verksamhet består i att äga, förvalta, projek

på fastighetsmarknaden inte snedvrids samt cykel. Soliditeten ska uppgå till mellan 30 en långsiktigt ansvarfull förvaltning av det och 40 procent. Miljömålen ställs upp dels NYCKELTAL 2012 2011 stora fastighetsbeståndet. Vidare ges möjlig för det kommande året, dels långsiktigt. Rörelsemarginal, % 58,6 68,9 heter att oavsett konjunkturläge investera Huvudmålet är att mängden köpt energi, Re, Avkastning på eget kapital betydande summor i nya projekt för lärosä angivet i kWh/kvm, ska minska med 40 (genomsnitt), % 11,5 9,2 tena runt om i Sverige. Kännetecknande för procent till år 2025 jämfört med år 2000. Re, Avkastning på eget kapital Akademiska Hus verksamhet är långa kon (schablonskatt), % 6,8 9,2 trakt med stabila kunder vilket ger en fördel UTDELNINGSPOLICY Rop, Avkastning på operativt kapital

(genomsnitt), % 2,0 2,3 aktig riskprofil. Företaget har verksamhet över Målet är att utdelningen ska uppgå till 50

Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,6 0,6 hela landet, med huvudkontoret i Göteborg. procent av resultatet efter finansiella poster,

Soliditet, % 46,1 43,4

exklusive orealiserade värdeförändringar, med

Bruttoinvesteringar, mnkr 2 917 2 688 EKONOMI avdrag för aktuell skatt. Vid beslut om utdel

Anslag, mnkr 0 0 Akademiska Hus hyresintäkter ökade som en ning ska hänsyn tas till koncernens kapital

Utdelning, mnkr 1 355 1 245 följd av främst driftsättningar av nya anlägg struktur och kapitalbehov.

Antal anställda i medeltal 426 419 OJOHBSTBNUPNPDIUJMMCZHHOBUJPOFS%SJGUT överskottet förbättrades på grund av ovanstå UPPFÖLJNING

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja FOEFNFOPDLTÌTPNFOGÚMKEBWMÊHSFESJGUT Soliditeten hade vid utgången av 2012 ökat och underhållskostnader. En stor kostnadspost till 46,1 (43,4) procent vilket överstiger Etikpolicy Ja VUHÚSTBWFOFSHJEÊSCPMBHFUHFOPNGÚSFGGFLUJWJ målintervallet. Avkastningen på eget kapital Jämställdhetspolicy Ja TFSJOHTBSCFUFO4UBOEBSEFOQÌCPMBHFUTGBTUJH efter schablonskatt uppgick 2012 till 6,8 Miljöpolicy Ja hets bestånd håller i dag en hög nivå till följd av (9,2) procent. Målet är dock satt över en Miljöledningssystem Ja tidigare stora satsningar. Årets resultat efter konjunkturcykel och under den senaste fem Redovisar enligt IFRS Ja skatt ökade markant då bolagsskatten sänktes årsperioden har avkastning på eget kapital i till 22 procent, vilket medförde att den beräk snitt uppgått till 5,9 procent, vilket därmed nade uppskjutna skatten påverkades positivt. understigit målet på 6,4 procent. En utdel 'ÚSÊOESJOHFOIBSEPDLJOUFIBGUOÌHPOLBTTB ning om 1 355 (1 245) miljoner kronor flödeseffekt utan är endast bokföringsmässig. före slogs för 2012, vilket är enligt policy.

Värdeförändringarna i fastighetsbeståndet Mängden köpt energi minskade för 2012 med var något negativ som en följd av justerade 3,5 procent, medan årsmålet var en minsk värderingsantaganden. Bruttoinvesteringarna ning med 2 procent. Utfallet är långsiktigt i fortsatte att öka där beslu tade och planerade enlighet med plan. investeringar samt idéprojekt uppgick till drygt 26 miljarder kronor vid årsskiftet 2012/13.

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL (schablonskatt), %

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 25 Mål

Statens ägarandel 100% 20

Utfall

25

46 15

54 62 38

75 10

2010 2011 2012

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 45

F Ö RE TA G S Ö V E RSIK T

A L M I F Ö R E TA G S PA RT N E R A B tPSHOStw w w. a l m i . s e

Almi Företagspartner AB:s uppdrag är STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

att främja utvecklingen av konkurrens KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 kraftiga små och medelstora företag och t ½LBEFGUFSGSÌHBOQÌTÌWÊMSÌEHJWOJOH stimulera nyföretagandet i syfte att ska

TPNGJOBOTJFSJOH

pa tillväxt och förnyelse i svenskt nä

t /ZVUMÌOJOHFOÚLBEFOÌHPUKÊNGÚSU

ringsliv. Almi ägs av staten och är mo derbolag i en koncern med 16 regionala NFE

Ordf: Birgitta Böhlin VD: Göran Lundwall

dotterbolag, Almi Invest AB samt IFS t ,SFEJUGÚSMVTUFSOBNJOTLBEF

Rådgivning AB. Moderbolaget äger 51 Ordf: Birgitta Böhlin (valdes vid årsstämman 2013

då Åke Hedén avgick som tf ordf, vilket han varit sedan procent av dotterbolagen, övriga ägare januari 2013 då Elisabeth Gauffin avgick) Led: Nicolas

är landsting, regionala självstyrelseor Hassbjer, Åke Hedén, Joakim Kärnborg, Eva Lindström,

gan och kommunala samverkansorgan. "HOFUB.ÌSETKÚ*OHB5IPSFTTPO)BMMHSFO /JDPMBT

Hassbjer, Joakim Kärnborg, Eva Lindström och RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011

Agneta Mårdsjö valdes i januari 2013 då Ola Asplund, Nettoomsättning 980 992

VERKSAMHET

"OOB-FOB$FEFSTUSÚN.BSJB.BTPPNJPDI#FSUJM Rörelseresultat 35 45

Almis verksamhet omfattar lån, riskkapital och

Törsäter avgick. Mattias Moberg valdes i juni 2012, Resultat före skatt 35 45 rådgivning i företagandets alla faser – från då Jan Berg avgick, men avgick själv i januari 2013.)

idéer till framgångsrika företag. Kreditgivning Nettovinst 36 45

Arb rep:1FS"SOF/PSCÊDL"OO-PVJTF8FTUFS

sker i samverkan med andra kreditgivare. – varav hänförbart till minoritet –1 27

Arb suppl: Peter Kraff, Carina Ramneskär Revisor: Jan

Banker är en viktig samarbetspartner. Almi Palmqvist, Deloitte

BALANSRÄKNING, mnkr 2012 2011

*OWFTUTPNGJOBOTJFSBTBWCMBOEBOOBU&6

Balansomslutning 7 243 7 201

medel och regional medfinansiering, investe Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 150 (100)

Anläggningstillgångar 6 119 5 889 rar i företag som står inför en tillväxtfas och tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 80 (60)

tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Eget kapital 6 332 6 296

ofta företag i tidiga utvecklingsskeden. Inves

Regeringskansliet. – varav minoritet 181 182

teringar sker alltid tillsammans med en part

Nettoskuld –1 139 0

ner. Almi Invest består av sju regionalt base

Operativt kapital 5 193 6 296

rade riskkapitalfonder som totalt förvaltar över en miljard kronor. Rådgivning utförs av Almis företag startas och utvecklas samt att fler NYCKELTAL 2012 2011 rådgivare eller av externa underkonsulter. företag ökar sin konkurrenskraft och tillväxt. Rörelsemarginal, % 3,6 4,5 6UJGSÌOSFHJPOBMBGÚSVUTÊUUOJOHBSPDIFGUFS Almis utlåning till kvinnor och personer med Re, Avkastning på eget kapital frågan varierar erbjudandena inom rådgivning utländsk bakgrund ska vara högre än den (genomsnitt), % 0,6 0,3

att förbereda en integration av Innovations UPPFÖLJNING brons verksamheter i Almi. Under 2012 har efterfrågan på Almis tjänster Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja

ökat såväl inom finansiering som inom rådgiv Etikpolicy Ja EKONOMI ning. 16 509 (15 483) kunder tog del av Jämställdhetspolicy Ja 2012 uppgick Almis anslag från staten till Almis rådgivning och därutöver deltog Miljöpolicy Ja 125 (127) miljoner kronor. Koncernens 31 021 (25 501) personer i seminarier under Miljöledningssystem Nej resultat före minoritetsintressen uppgick till 2012. Nyutlåningen ökade något och uppgick Redovisar enligt IFRS Nej 35 (45) miljoner kronor. Moderbolagets till totalt 2 161 (2 023) miljoner kronor. resultat uppgick till 39 (–10) miljoner kronor. Antalet krediter till kvinnor ökade något 2012 Förbättringen av moderbolagets resultat beror till 1 115 (1 103) miljoner kronor. Den totala i huvudsak på minskade kreditförluster. andelen kvinnor bland låntagarna uppgick till Avkastningen på utlånade medel uppgick 31 (33) procent. Antalet beviljade krediter till efter kreditförluster till 4 (1,8) procent. personer med utländsk bakgrund uppgick till Kreditförlusterna i förhållande till utlånings 891 (727) miljoner kronor vilket motsvarar så har företagen fått låna ytterligare 2,90 kronor från volymen var 4,6 (5,9) procent. 25 (22) procent av den totala andelen lån. banker eller andra finansiärer. Almi Invest har under

Almis utlåning har medverkat till att banker 2012 tillsammans med kommersiella investerings MÅL och andra finansiärer lånat ut 5 922 miljoner partners genomfört 50 (44) investeringar i små före Almis mål är att fler innovativa idéer kommer kronor till företagen under 2012, vilket tag i expansionsfas, varav Almi Invests investeringar sialiseras framgångsrikt, att fler livskraftiga innebär att för varje utlånad krona från Almi uppgick till 146,7 miljoner kronor.

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor NYUTLÅNING, mnkr

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 3 500

Statens ägarandel 100% 3 000

2 500

49 51 56 44 50 50 2 000

1 500

1 000

2006 2008 2010 2012

2005 2007 2009 2011

46 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

F Ö RE TA G S Ö V E RSIK T

XXXBQMTFtPSHOSt"105&,130%6,5*0/-"#03"503*&3"#

Apotek Produktion & Laboratorier AB, STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

APL, har till huvudsaklig uppgift att till KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 verka och tillhandahålla extemporeläke t ½LBEMÊLFNFEFMTGÚSTÊMKOJOHUJMM medel och lagerberedningar, det vill

MBOETUJOHFO

säga läkemedel som är anpassade till en enskild patient, klinik, djur eller djur t #FTMVUBEFPNTUSVLUVSFSJOHBSHFSFO besättning eller tillverkas i små serier. PNTUSVLUVSFSJOHTSFTFSWFSJOHTPN

Ordf: Johan Assarsson VD: Eva Sjökvist Saers

Bolaget var tidigare ett dotterbolag till CFMBTUBSSÚSFMTFSFTVMUBUFU

Ordf: Johan Assarsson Led: Britt Hansson, Gunilla

Apoteket AB, men ägs från den 30 juni

Högbom, Wenche Rolfsen, Eugen Steiner

2010 direkt av staten. Arb rep:

+PIBO)BNNBSHSFO4VTBOO%BOJFMTTPO

Lindberg Arb suppl: Astrid Holdt, Maria Åhman VERKSAMHET Revisor: Åsa Lundvall, Ernst & Young

APL levererar i dag extemporeläkemedel till RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011

alla apoteksaktörer som etablerat sig på Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) Nettoomsättning 724 486 öppenvårdsmarknaden och även till slutenvår tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 130 Rörelseresultat –14 20

den. Efter lagändringar som trädde i kraft den (130) tkr. Resultat före skatt –19 15

1 juni 2010 är extemporemarknaden konkur Nettovinst –14 9

rensutsatt. – varav hänförbart till minoritet 0 0

Företaget har ett särskilt ansvar fram till den 1 juli 2015 för att tillverka och leverera MÅL BALANSRÄKNING, mnkr 2012 2011 extemporeläkemedel och lagerberedningar på Soliditeten, beräknad som eget kapital i pro Balansomslutning 511 381 förfrågan från öppenvårdsapotek. APL erbju cent av balansomslutningen, bör uppgå till Anläggningstillgångar 239 212 EFSÊWFOVUWFDLMJOHTPDIUJMMWFSLOJOHTUKÊOTUFS omkring 50 procent. Räntabiliteten, beräknad Eget kapital 188 205 ÌU-JGF4DJFODFCSBOTDIFO som årets resultat i procent av genomsnittligt – varav minoritet 0 0 eget kapital, bör långsiktigt uppgå till mellan Nettoskuld 170 100

EKONOMI 12 och 14 procent. Operativt kapital 359 305

Under 2012 uppgick nettoomsättningen till 723,7 (486,1) miljoner kronor. APL har en UTDELNINGSPOLICY NYCKELTAL 2012 2011 Utdelning bör, under förutsättning att aktiebo Rörelsemarginal, % neg 4,1 ökad försäljning genom extemporeberedning på sjukhusen i Västra Götalandsregionen (VGR) lagslagens utdelningsregler medger detta, Re, Avkastning på eget kapital

(genomsnitt), % neg 4,3

och Region Halland (RH). Rörelseresultatet blev uppgå till ett belopp motsvarande minst en

Rsyss (genomsnitt), % neg 1,7

–13,8 (20,1) miljoner kronor. Resultatet efter tredjedel av årets resultat med beaktande av

Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,9 0,5

skatt uppgick till –14,4(8,9) miljoner kronor. soliditetsmålet.

Soliditet, % 36,8 53,6

APL beslutade 2012 att genomföra omstruktu

Bruttoinvesteringar, mnkr 63 33

reringar under början av 2013 med en ny UPPFÖLJNING

Anslag, mnkr 0 0

organisation och rationaliseringar. En omstruk Soliditeten var 36,8 procent 2012. Räntabili

Utdelning, mnkr 0 2

tureringsreservering på 25,1 miljoner kronor tetenpå eget kapital är negativ. Det egna

Antal anställda i medeltal 491 448

belastar rörelseresultatet. Under 2012 har APL kapitalet uppgick till 186,7 miljoner kronor, haft uppstartskostnader med anledning av nya vilket är 17,8 miljoner kronor lägre än vid

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja

landstingsaffärer i VGR, RH och Stockholms årsskiftet. Förändringen motsvarar periodens förlust 15,9 miljoner kronor minskat med Etikpolicy Ja läns landsting. utdelning till ägaren 1,9 miljoner kronor. Jämställdhetspolicy Ja

Miljöpolicy Ja

Miljöledningssystem Ja

Redovisar enligt IFRS Nej

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor

Anställda Ledningsgrupp Styrelse

Statens ägarandel 100%

24

44 56 40 60 76

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 47

F Ö RE TA G S Ö V E RSIK T

"105&,&/44&37*$&",5*&#0-"(tPSHOStXXXBQPUFLFOTTFSWJDFTF

Apotekens Service Aktiebolag bildades STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

2008 och har till huvudsaklig uppgift KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 att ansvara för den infrastruktur i form t 4ÊOLUBWHJGUQFSSFDFQUPSEFSSBENFE av register och databaser som alla apo

LSPOPSQÌWFSLBSSÚSFMTFSFTVMUBUFU

UFLTWÌSEPDIPNTPSHTBLUÚSFSCFIÚ ver ha tillgång till. Sedan den 26 mars t *SÚSFMTFSFTVMUBUFUJOHÌSOFETLSJWOJOH

2010 ägs bolaget direkt av staten. Den BWEPUUFSCPMBHFU1SPEVS

Ordf: Olof Englund VD: Stefan Jakas

7 februari 2013 överlämnade reger t 1PTJUJWQÌWFSLBOQÌLBTTBGMÚEFUBW

Ordf: Olof Englund Led: Eva Andersson, Angelica

ingen lagrådsremissen Ny myndighet QSPKFLUGJOBOTJFSJOHBWNZOEJHIFUFS

Frithiof, Mats Larson, Anitha Thornlund, Johan Wallér, GÚSIÊMTPPDIWÌSEJOGSBTUSVLUVSUJMM Tony Malmborg Revisorer: Therése Kjellberg, Deloitte

Lagrådet. I lagrådsremissen gör reger och Per Redemo, Riksrevisionen ingen bedömningen att en ny myndig

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011 het bör bildas. Den nya myndigheten tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till

Nettoomsättning 213 207

bör ha samma uppgifter som Apotekens 130 (130) tkr. Rörelseresultat –50 –3 Service har i dag och bör inleda sin Resultat före skatt –50 –2 verksamhet den 1 januari 2014. Det Nettovinst –45 –2

– varav hänförbart till minoritet 0 0 innebär att Apotekens Service ska av Rörelsens intäkter uppgick under 2012 till vecklas. Den 7 februari 2013 beslu 254 (258) miljoner kronor. Rörelseresultatet BALANSRÄKNING, mnkr 2012 2011

tade regeringen att tillsätta en särskild uppgick till –50 (–3) miljoner kronor och Balansomslutning 195 202

resultatet efter skatt uppgick till –45 (–2) Anläggningstillgångar 22 66

utredare som ska förbereda och genom

miljoner kronor. I rörelseresultatet ingår Eget kapital 55 99

föra bildandet av en ny myndighet för

nedskrivning i sin helhet med 29 miljoner – varav minoritet 0 0 IÊMTPPDIWÌSEJOGSBTUSVLUVS*OSÊUUBOEF kronor av det tidigare dotterbolaget Produr. Nettoskuld 0 0 BWFOOZNZOEJHIFUGÚSIÊMTPPDI Rörelseresultatet påverkas även av sänk Operativt kapital 55 99 vårdinfrastruktur (dir. S 2013:15). ningen av avgiften per receptorderrad med

0,21 kronor. NYCKELTAL 2012 2011

Rörelsemarginal, % neg neg VERKSAMHET MÅL Re, Avkastning på eget kapital Apotekens Service ansvarar bland annat för (genomsnitt), % neg neg

Apotekens Service verksamhet syftar till att de databaser och register som regleras genom Rop, Avkastning på operativt kapital

göra samhällsnyttig infrastruktur tillgänglig lagen om receptregister, däribland högkost (genomsnitt), % neg neg

GÚSBQPUFLTWÌSEPDIPNTPSHTBLUÚSFSTBNU

Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,0 0,0 nadsdatabasen, läkemedelsförteckningen och till att främja en patientsäker och kostnadsef olika stödregister till dessa. Bolaget har också Soliditet, % 27,9 49,1

fektiv distribution av läkemedel. Syftet med

Bruttoinvesteringar, mnkr 6 20 till uppgift att framställa och redovisa natio företagets verksamhet är inte att generera nell läkemedelsstatistik samt att inrätta och Anslag, mnkr 40 52

vinst åt aktieägaren. ansvara för ett elektroniskt expertstöd. Bola Utdelning, mnkr 0 0 get ska genom sin verksamhet skapa förut Antal anställda i medeltal 105 85

UTDELNINGSPOLICY

sättningar för en väl fungerande konkurrens Apotekens Service vinst ska, i den mån den på apoteksmarknaden genom att ge öppen Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja

inte reserveras, användas för att främja före vårdsapoteken tillgång till databaser, register Etikpolicy Ja

tagets ändamål. Någon vinstutdelning från och annan samhällsnyttig infrastruktur på bolaget ska därför inte ske. Jämställdhetspolicy Ja MJLWÊSEJHBPDIJDLFEJTLSJNJOFSBOEFWJMMLPS Miljöpolicy Ja

UPPFÖLJNING Miljöledningssystem Nej EKONOMI Företaget har under 2012 fullgjort sitt upp Redovisar enligt IFRS Nej Apotekens Service verksamhet finansieras drag att tillhandahålla infrastruktur till apo huvudsakligen genom att en avgift, som teksaktörerna samt att främja en patientsäker GBTUTUÊMMTBW5BOEWÌSETPDIMÊLFNFEFMTGÚS PDILPTUOBETFGGFLUJWEJTUSJCVUJPOBWMÊLF månsverket (TLV), tas ut av apoteksaktörerna. medel på ett tillfredsställande sätt.

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor

Anställda Ledningsgrupp Styrelse

Statens ägarandel 100%

42 44 57 43

58 56

48 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

F Ö RE TA G S Ö V E RSIK T

w w w. a p o t e k e t . s e tPSHOStA P O T E K E T A K T I E B O L A G

Apoteket Aktiebolag bildades 1970 STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

som Apoteksbolaget AB, i samband KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 med att apoteksmarknaden förstatliga t .JOTLBEPNTÊUUOJOHUJMMGÚMKEBWÚLBE des. 2009 upphörde Apotekets mono

LPOLVSSFOT

pol på apoteksmarknaden och cirka två tredjedelar av bolagets butiksnät sål t 0NTUSVLUVSFSJOHTLPTUOBEFSNJOTLBEF des. I dag verkar bolaget på en fullt SÚSFMTFSFTVMUBUFU

Ordf: Christian W Jansson VD: Ann Carlsson

konkurrensutsatt marknad. Apoteket t 4UPSBGÚSÊOESJOHBSQÌWÌSENBSLOBEFO

Ordf: Christian W Jansson Led: Maria Curman, Gert

kvarstår som en central aktör i statlig

Karnberger, Leif Ljungqvist, Kristina Schauman, Elisabet ägo på apoteksmarknaden med en Wenzlaff Arb rep: Carina Jansson, Carin Sällström verksamhet som ska bedrivas på Nilsson Arb suppl: Marie Redeborn, Gunilla Larsson TÌEBOUTÊUUBUUFOHPEMÊLFNFEFMT Revisor: Åsa Lundvall, Ernst & Young

RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011 försörjning i Sverige främjas. Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300

Apoteket erbjuder produkter och tjänster anställd i Regeringskansliet.

Nettovinst 367 391

JOPNMÊLFNFEFMTPDIIÊMTPPNSÌEFU1Ì

– varav hänförbart till minoritet 0 0 marknaden för öppenvårdsapotek tillhanda

apoteksombud. Apotekets andra affärsom nya ekonomiska mål vilka uttrycks som: en SÌEF7ÌSE'ÚSFUBHFSCKVEFSGÚSTÚSKOJOHT rörelsemarginal om 3 procent samt skuldsätt NYCKELTAL 2012 2011 och farmacitjänster såsom läkemedelsförsörj ningsgrad 0,4–0,8 gånger av pensionsjusterat Rörelsemarginal, % 0,7 0,8 ning, läkemedelsgenomgångar och andra eget kapital. Re, Avkastning på eget kapital rådgivningstjänster till landsting, kommuner (genomsnitt), % 13,8 7,6 och privata vårdföretag. Bolaget bedriver UTDELNINGSPOLICY Rop, Avkastning på operativt kapital också dosverksamhet. (genomsnitt), % 3,5 3,6

Även utdelningspolicy justerades vid årsstäm

Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,7 0,8 man 2013. Det nya målet uttrycks som:

EKONOMI Soliditet, % 36,2 32,1

Ordinarie utdelning ska uppgå till mellan Koncernens nettoomsättning under 2012 Bruttoinvesteringar, mnkr 134 343

40 och 60 procent av årets vinst efter skatt sjönk med 6,8 procent. Den lägre omsätt Anslag, mnkr 0 0

justerat för resultat och skatt hänförlig till ningen förklaras främst av minskat värde på Utdelning, mnkr 31 200

pensionsstiftelsen. receptförsäljningen och ökad konkurrens på Antal anställda i medeltal 4 540 4 633 vårdmarknaden. Den successiva övergången UPPFÖLJNING till franchisedrift bidrog också till en minsk Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja

Apotekets rörelsemarginal uppgick till 0,7 ning av omsättningen. Rörelseresultatet sjönk (0,8) procent under 2012. Koncernens Etikpolicy Ja jämfört med 2011. I rörelseresultatet ingick pensionsjusterade skuldsättningsgrad 2012 Jämställdhetspolicy Ja dock omstruktureringskostnader på 85 miljo uppgick till 2,0 gånger vilket således översteg Miljöpolicy Ja ner kronor för 2012. Resultatet efter skatt målet om en skuldsättningsgrad på 0,4–0,8 Miljöledningssystem Ja som var något lägre under 2012 påverkades gånger. Utdelningen uppgick till 31 miljoner Redovisar enligt IFRS Ja negativt av en lägre avkastning på pensions kronor vilket var enligt policy, justerat för tillgångarna. Omräkningen av uppskjuten förändringen i uppskjuten skatt. Utöver de skatt som en följd av den sänkta bolagsskat finansiella målen bedöms Apoteket på ett ten bidrog dock positivt till nettoresultatet. tillfredsställande sätt fullgöra sitt uppdrag.

MÅL

Regeringens ambition är att Apoteket ska fortsätta att vara en väl fungerande, konkur renskraftig och långsiktigt lönsam aktör på

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor

Anställda Ledningsgrupp Styrelse

Statens ägarandel 100%

18

44 50 50 82

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 49

F Ö RE TA G S Ö V E RSIK T

"105&,4(3611&/*47&3*(&)0-%*/("#tPSHOStXXXBQPUFLTHSVQQFOTF

Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Apoteksgruppen, är holdingbolag i KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 "QPUFLTHSVQQFOLPODFSOFOGSÌOWJMLFU

t ½LBEFJOUÊLUFSJGPSNBWTFSWJDFBWHJGUFS

småföretagare ges möjlighet att för

QÌHSVOEBWGMFSTÌMEBBQPUFL

värva apotek. Merparten av apoteken

ägs numera av småföretagare. Totalt t .JOTLBEFFYUFSOBLPTUOBEFSIBSMFUUUJMM

ingår nu 157 apotek samt 2 filialer i GÚSCÊUUSBENBSHJOBM

Ordf: Birgitta Böhlin VD:&WB#SJUU(VTUBGTTPO

kedjan. Vid årsskiftet fanns 18 apotek t ,POLVSTJBWUBMTQBSUFO1BOBYJBPDIJUWÌ

UJMMGÚSTÊMKOJOH"QPUFLTHSVQQFO Ordf: Birgitta Böhlin Led: Gunvor Engström, Jan

Forsberg, Lars Erik Fredriksson, Peder Larsson, FOTLJMEBBQPUFLIBSGÚSTÊNSBUSFTVMUBUFU

koncernen har en central serviceorgani

"OO$ISJTUJO/ZLWJTU -BST&SJL'SFESJLTTPOWBMEFTWJE sation till stöd för småföretagarna. extrastämma i december 2012 då Magnus Skåninger

avgick) Revisor: Lena Möllerström Nording, Grant

Thornton RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011

VERKSAMHET

Nettoomsättning 100 97 Under omregleringsperioden var bolaget Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr.

Rörelseresultat –12 –73

moderbolag till Apoteket AB under namnet Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 130 (130) tkr.

Resultat före skatt 3 -48

Apoteket Omstrukturering AB (OAB). Våren Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regerings

Nettovinst 36 82

2010 slutfördes under ledning av OAB avytt kansliet.

– varav hänförbart till minoritet 0 0

ringen av 465 apotek från Apoteket AB till

ursprungliga apoteken sålts till småföreta långsiktigt uppgå till minst fyra procent. gare. I koncernen ingår dotterbolagen Apo NYCKELTAL 2012 2011 teksgruppen i Sverige AB och Apoteksgrup UTDELNINGSPOLICY Rörelsemarginal, % neg neg pen i Sverige Förvaltning AB. Utdelningen bör, under förutsättning att Re, Avkastning på eget kapital

aktiebolagslagens utdelningsregler medger (genomsnitt), % 7,9 14,1 EKONOMI detta, uppgå till ett belopp motsvarande Rop, Avkastning på operativt kapital

(genomsnitt), % 1,1 neg Rörelseintäkterna i koncernen uppgick till 40 procent av årets resultat i koncernen

Nettoskuldsättningsgrad, ggr –0,5 –0,4 174 (163) miljoner kronor och består i med beaktande av soliditetsmålet.

Soliditet, % 77,5 74,8 huvudsak av serviceintäkter från apoteksföre

Bruttoinvesteringar, mnkr 0 0 tagare. I takt med att apotek sålts till småfö UPPFÖLJNING

Anslag, mnkr 0 0 retagare har koncernens intäkter ökat. För Soliditeten 2012 var 77,5 (72,6) procent,

Utdelning, mnkr 0 160 apotek anslutna till Apoteksgruppen uppgick vilket är lägre än målet på omkring 80 pro

Antal anställda i medeltal 233 369 totala omsättningen under 2012 till 3 388 cent. Räntabiliteten uppgick till 7,9 (14,1) (3 493) miljoner kronor. Omsättningen för procent och översteg därmed målet. Utdel

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja apoteken minskade med 3,0 procent. ningen uppgick till 0 (160) miljoner kronor. Omsättningstappet förklaras främst av att Avvikelserna från målen är begränsade. Etikpolicy Ja medelpriset på förskrivna läkemedel gått ned. Jämställdhetspolicy Ja Koncernens resultat före skatt och realisa Miljöpolicy Ja tionsvinster från apoteksförsäljningar uppgick Miljöledningssystem Ja till 3 (–48) miljoner kronor. Resultatet efter Redovisar enligt IFRS Ja skatt uppgick till 36 (82) miljoner kronor.

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor ANTAL APOTEK ANSLUTNA TILL APOTEKSGRUPPEN

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 200

Statens ägarandel 100% 13 160

87 44 50 50 120

56

2010 2011 2012

50 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

F Ö RE TA G S Ö V E RSIK T

w w w. a b a n a n . s e tPSHOSt"3-"/%"#"/"/*/'3"4536$563&"#

I syfte att knyta samman det svenska STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

järnvägssystemet med Arlanda flygplats KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 beslutade riksdagen 1994 om ett mel t 5ÌHSFTBOEFUÚLBEFNFEQSPDFOU lan staten och det privata näringslivet

t 4-TUBSUBEFOZMPLBMQFOEFMUÌHTMJOKFJ

samfinansierat infrastrukturprojekt – Arlandabanan. Arlandabanan EFDFNCFS

Infrastructure AB bildades för statens

Ordf: Karin Starrin VD: Ulf Lundin

räkning för att genomföra projektet och

Ordf: Karin Starrin Led: Elisabeth Annell Åhlund,

förvalta anläggningen. Bolaget äger

Hans Brändström, Kerstin Hessius Revisor: Magnus

Arlandabanan. Resandet ökade med Fagerstedt, Ernst & Young 3,3 procent 2012.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 110 (107) VERKSAMHET tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 66 (64) RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011 "SMBOEBCBOBO*OGSBTUSVDUVSFÊHFS"SMBOEB tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Nettoomsättning 67 66 banan. Bolaget förvaltar Arlandabaneavtalen Regeringskansliet. Rörelseresultat 0 0 och svarar för att statens rättigheter och Resultat före skatt 0 0 skyldigheter efterlevs. Arlandabanan omfattar Nettovinst 0 0 järnvägen mellan Rosersberg, Arlanda flyg – varav hänförbart till minoritet 0 0 plats och Odensala, stationsanläggningar på tågresandet jämfört med år 2010. Utnyttjan Arlanda flygplats samt stationsanläggningar det av Arlandabanan ska öka genom en BALANSRÄKNING, mnkr 2012 2011 på spår 1 och 2 på Stockholm Central. utvecklad tågtrafik, med nya upptagningsom Balansomslutning 1 584 1 655 ¯SGJDL"5SBJO"#FGUFSFOBOCVET råden som är väl integrerad med övrig tågtra Anläggningstillgångar 1 551 1 618 tävlan, uppdraget av staten att finansiera, fik. Bolaget har också som mål att statens Eget kapital 10 10 bygga och driva Arlandabanan samt bedriva SPZBMUZMÌOUJMM"5SBJOTLBÌUFSCFUBMBTVOEFS – varav minoritet 0 0 en snabbtågspendeltrafik mellan Stockholm avtalstiden. Nettoskuld –15 –13 Central och Arlanda flygplats. Avtalet med Operativt kapital –5 –3 "5SBJOVUHÚSFOLPODFTTJPO#PMBHFU"5SBJO UTDELNINGSPOLICY

NYCKELTAL 2012 2011

AB får under avtalstiden utnyttja Arlandaba Inget utdelningskrav har fastställts från ägaren

Rörelsemarginal, % 0,0 0,0 nan Infrastructure AB:s trafikeringsrätt på det och bolagets verksamhet syftar inte till vinst.

Re, Avkastning på eget kapital statliga järnvägsnätet för sin snabbtågspen Staten har i stället rätt till vinstdelning (royalty)

(genomsnitt), % 0,0 0,0 del. Arlandabanan Infrastructure AB överva GSÌO"5SBJO"#NFEBOMFEOJOHBWEFUWJMMLPST

Rop, Avkastning på operativt kapital kar driften av järnvägsanläggningen, snabb lån som finns utställt av Riksgäldskontoret till (genomsnitt), % 0,0 0,0 tågspendeln och annan järnvägstrafik på "5SBJO"# Nettoskuldsättningsgrad, ggr –1,5 –1,3 Arlandabanan. Fortlöpande förändringar i Soliditet, % 0,6 0,6

syfte att integrera tågtrafiken från landets SL en ny lokal pendeltågslinje mellan Älvsjö/ olika delar med den nationella och internatio Tumba och Uppsala via Stockholm Central Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja nella flygtrafiken verkar Arlandabanan och Arlanda. Linjen täcker ett nytt upptag

Etikpolicy Nej Infrastructure AB i samförstånd med Sweda ningsområde, har ett väsentligt lägre pris än

Jämställdhetspolicy Nej via AB och järnvägsföretagen för en utökad snabbtågspendeln men tar längre tid än

Miljöpolicy Nej järnvägstrafik på Arlandabanan. snabbtågspendeln. Resandet med tåg till

Miljöledningssystem Nej Arlanda flygplats ökade med 3,3 procent Redovisar enligt IFRS Nej

EKONOMI 2012. SJ och SL/UL ökade tillsammans med Företagets verksamhet finansieras via intäkter 14 procent. Snabbtågspendeln minskade GSÌOUSBGJLSÊUUJHIFUFSOBNBSLIZSPSGSÌO"5SBJO med knappt en procent. Totalt gjordes 4,6 "#FOTÊSTLJMELPOUSPMMPDIÚWFSWBLOJOHTFSTÊUU miljoner tågresor till och från Arlanda flyg OJOHGSÌO"5SBJO"#PDIVQQESBHTFSTÊUUOJOH plats. 71 procent av resorna gjordes med från Trafikverket. Verksamheten genererar inget snabbtågspendeln. Resterande 29 procent överskott utan uppvisar årligen ett nollresultat. gjordes med andra tågföretag, främst SJ och

UL. Från Arlanda finns totalt cirka 200 MÅL BWHÌOHBSWBSKFEZHOWBSBWFUUESZHUUBMÊS Arlandabanan Infrastructure har som mål att snabbtågspendeln. öka resandet med tåg till och från Arlanda flygplats. Till 2015 är målet att fördubbla

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor ANTAL RESENÄRER TILL ARLANDA FLYGPLATS, miljoner

Styrelse 5

Statens ägarandel 100% 4

25

75

2010 2011 2012

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 51

F Ö RE TA G S Ö V E RSIK T

A K T I E B O L A G E T S V E N S K B I L P R O V N I N GtPSHOStw w w. b i l p r o v n i n g e n . s e

Aktiebolaget Svensk Bilprovning, STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Bilprovningen, grundades 1963 på KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 uppdrag av riksdag och regering. Den t 0NTÊUUOJOHFONJOTLBEFTPNFOGÚMKEBW

1 juli 2010 konkurrensutsattes for

BWZUUSBEFWFSLTBNIFUFS

donsbesiktningsmarknaden vilket inne bar att nya aktörer kunde ansöka om t #FTJLUOJOHTLMVTUFSTBNUNFSQBSUFOBW ackreditering för att besikta fordon. GBTUJHIFUFSOBBWZUUSBEFT

Ordf: Kerstin Lindberg VD: Benny Örnerfors

Under 2012 genomfördes försäljningar Göransson t 'ÚSÊOESJOHTBSCFUFNFEBOQBTTOJOHUJMM av delar av Bilprovningens stationsnät NJOTLBEWFSLTBNIFU

Ordf: Kerstin Lindberg Göransson Led: Cecilia Daun till nya aktörer. Efter genomförd försälj Wennborg, Anna Nilsson Ehle, Gunnar Malm, Leif ningsprocess av cirka 2/3 av stations Ljungqvist, Jacob Röjdmark (Cecilia Daun Wennborg nätet är det kvarvarande Bilprovningen och Gunnar Malm valdes vid årsstämman 2013 då

Per Johansson, Tom Bjerver och Ulf Blomgren avgick) RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011 nu ett helägt statligt bolag. Arb rep: Bengt Lindblom, Joakim Rönnlund Arb suppl:

Bilprovningen bedriver en affärsmässig verk

Nettovinst 363 108

samhet på en fullt avreglerad marknad. Med Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 130 (100)

– varav hänförbart till minoritet 0 0 89 stationer och cirka 650 medarbetare är tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 80 (65)

Bilprovningen även efter de avslutade försälj tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i

BALANSRÄKNING, mnkr 2012 2011 ningarna Sveriges ledande aktör för besikt Regeringskansliet.

Balansomslutning 1 302 1 358

ning av motordrivna fordon. Bolaget ska möta Anläggningstillgångar 269 118

kundens behov av tjänster kring fordonets Eget kapital 985 706

trafiksäkerhet, miljöpåverkan och driftseko – varav minoritet 0 0

nomi i samband med rådgivning och kontroll stationer under det fjärde kvartalet samt även

Nettoskuld –990 –462 av fordon. Vidare ska Bilprovningen finnas ökad konkurrens. Rörelseresultatet ökade

Operativt kapital –5 244 nära kunden och erbjuda sina tjänster på det kraftigt under 2012. Ökningen är direkt

sätt som passar kunden. Verksamheten under hänförlig till intäkterna från försäljningen av NYCKELTAL 2012 2011

2012 bestod till cirka 97 procent av obligato det nordöstra stationsnätet. Den underlig Rörelsemarginal, % 21,0 7,3

SJTLBLPOUSPMMPDISFHJTUSFSJOHTCFTJLUOJOHBSJ gande verksamheten utvecklades väl under Re, Avkastning på eget kapital

kommelse under 2011 mellan Bilprovningens till 10 procent. ÊHBSFPNBUUQSÚWBNÚKMJHIFUFSOBUJMMFOGÚS Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja säljning av cirka 2/3 av bolagets stationsnät. UTDELNINGSPOLICY Etikpolicy Ja Den försälj nings process som påbörjades 2012 Bolaget ska över en konjunkturcykel ha som Jämställdhetspolicy Ja av dels två kluster av stationsnät och dels mål att dela ut 40–60 procent av nettovinsten. Miljöpolicy Ja bolagets fastighetsbestånd slutfördes under Miljöledningssystem Ja 2013. I juli 2012 slöts avtal med Opus Group UPPFÖLJNING Redovisar enligt IFRS Ja om försäljning av det nordöstra klustret. Detta Avkastningen på sysselsatt kapital ökade följdes av en försäljning av fastighetsbestån kraftigt som en följd av försäljningarna och det i november 2012. I januari 2013 medde översteg målet. Rörelsemarginalen uppgick lades att staten respektive de övriga delägarna till 21,5 procent. Även justerat för försälj delat upp bolaget mellan sig, där minoritetsä ningsintäkterna överträffades målet för 2012. garna tog över det sydvästra klustret. Staten Soliditeten uppgick vid årsskiftet till 76 blev därigenom helägare till det kvarvarande procent, också det som en följd av försälj rikstäckande stationsnätet. Affären slutfördes ningsintäkterna och ett kraftigt ökat eget den 18 mars 2013. kapital. Ordinarie utdelning för 2012

uppgick till 70 miljoner kronor, motsvarande EKONOMI 20 procent av netto resultatet. Nettoomsättningen sjönk under 2012, främst som en följd av att koncernen avyttrade 70

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor SOLIDITET, %

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 100 Mål

Statens ägarandel 100% 11 75 Utfall

33

50 50 50

89 67

2010 2011 2012

52 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

F Ö RE TA G S Ö V E RSIK T

w w w. b o s t a d s g a r a n t i . s etPSHOStA K T I E B O L A G E T B O S TA D S G A R A N T I

Aktiebolaget Bostadsgaranti bildades STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

1962 och har sedan dess arbetat med KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 konsumentskydd vid bostadsbyggande. t 1SPEVLUJPOFOBWCPTUÊEFSJ4WFSJHF

1976 introducerades en garanti för

IBSTUBHOFSBU

köpare av nyproducerade småhus.

1984 gjordes garantin till villkor för t /ZUFDLOBOEFBWGÚSTLPUUTPDI statliga lån (senare räntesubventioner) JOTBUTHBSBOUJFSVQQIÚSEFVOEFSÌSFU

Ordf: Hans Wibom VD: Kåre Eriksson

till egnahem och småhus med bostads t 4UBCJMBWLBTUOJOHGSÌO

Ordf: Hans Wibom Led: Bo Antoni, Maurice Forslund,

rätt. Samma år förvärvade staten 50 QMBDFSJOHTQPSUGÚMKFO

Pether Fredholm, Richard Reinius (Maurice Forslund procent av aktierna med motiveringen och Richard Reinius valdes vid årsstämman 2013, då

att det var rimligt att staten hade infly Kerstin Grönwall, Daniel Kristiansson, Jan Persson och

tande över verksamheten till följd av Kristina Westerståhl avgick. Leif Ljungqvist avgick i

oktober 2012.) Revisor: Gunilla Wernelind, KPMG RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011

företagets starka ställning. Kopplingen

Nettoomsättning 13 24 mellan subventionssystemet och garan Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 76 (74) Rörelseresultat 3 14

tiverksamheten har upphört. tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 38 (37)

Resultat före skatt 60 39

tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i

Nettovinst 51 28

Regeringskansliet. VERKSAMHET – varav hänförbart till minoritet 0 0

Bostadsgaranti ägs till lika delar av staten och Sveriges Byggindustrier. Bostadsgaranti och BALANSRÄKNING, mnkr 2012 2011 EFTTIFMÊHEBEPUUFSCPMBH'ÚSTÊLSJOHT Marknadsvärdet på koncernens placerings Balansomslutning 1 390 1 331 aktiebolaget Bostadsgaranti, erbjuder säkerhe tillgångar uppgick vid årsskiftet till 903 Anläggningstillgångar 1 1 ter samt försäkringsprodukter med fokus på miljoner kronor. Eget kapital 323 282 CZHHPDICPTUBETTFLUPS)PT'ÚSTÊLSJOHT"# – varav minoritet 0 0 Bostadsgaranti har kunderna sedan år 2000 MÅL Nettoskuld –18 –30 LVOOBUUFDLOBCZHHTÊLFSIFUT GVMMHÚSBOEF Avkastningsmålet uttrycks som att avkast

NYCKELTAL 2012 2011

och byggfelsförsäkringar medan moderbolaget ningen på genomsnittligt eget kapital ska

Rörelsemarginal, % 21,8 53,7

IBSFSCKVEJUJOTBUTPDIGÚSTLPUUTHBSBOUJFS motsvara den femåriga statsobligationsräntan

Re, Avkastning på eget kapital

för bostadsrättsprojekt fram till årsstämman QMVTUSFQSPDFOUFOIFUFSÚWFSFOLPOKVOLUVS

(genomsnitt), % 16,9 10,4

1ÌÌSTTUÊNNBOCFTMVUBEFTBUUBW cykel.

Nettoskuldsättningsgrad, ggr –0,1 –0,1

TLBGGBOZUFDLOBOEFUBWGÚSTLPUUTPDIJOTBUT

Soliditet, % 23,2 21,2

garantierna. Volymmässigt är byggfelsförsäk UTDELNINGSPOLICY

Bruttoinvesteringar, mnkr 0 0

ringen den största produkten. Minst 1/3 av årets resultat efter skatt ska

Anslag, mnkr 0 0

delas ut.

Utdelning, mnkr 18 10

EKONOMI

Antal anställda i medeltal 13 14

Koncernens nettoomsättning sjönk med 46 UPPFÖLJNING procent under året. Produktionen av bostäder Avkastningen på eget kapital uppgick för

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja

i Sverige har stagnerat. Vidare upphörde 2012 till 16,9 procent och därmed överträf

Etikpolicy Ja

VOEFSÌSFUOZUFDLOBOEFBWGÚSTLPUUTPDI fades målet. För 2012 föreslås en utdelning

Jämställdhetspolicy Ja

insats garantier. på 18 miljoner kronor, varav hälften tillfaller staten som ägare, vilket är i enlighet med Miljöpolicy Ja Koncernens resultat före skatt ökade med

54 procent, där kapitalavkastningen är den policy. I december 2012 bemyndigade riks Miljöledningssystem Nej dagen regeringen att avyttra statens aktier i Redovisar enligt IFRS Nej avgörande skillnaden mellan åren. För moder bolaget blev totalavkastningen nio procent Bostadsgaranti. under året och för dotterbolaget, Försäkrings aktiebolaget Bostadsgaranti, sex procent.

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 30 Mål

Statens ägarandel 50% 25

Utfall

Sveriges Byggindustrier 50% 20

46 40 100 15

54 60

2010 2011 2012

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 53

F Ö RE TA G S Ö V E RSIK T

r e g n r P 4 4 0 1 . 1 6 . 4 t0"0%0.4)7&54**

OAO Dom Shvetsii

Riksdagen beslutade hösten 1994 att STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

svenska regeringen och S:t Petersburgs KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 stad skulle bilda ett aktiebolag, OAO t ½LBEFJOUÊLUFSGSÌOIZSPSPDIFO Dom Shvetsii, (”Sverigehuset”). Syftet

CFMÊHHOJOHTHSBEQÌQSPDFOU

var att företaget skulle förvalta fastig heter i S:t Petersburg för etablering av t .JOTLBEFESJGULPTUOBEFSPDI ett Sverigehus med officiella, kulturella NJOTLBEFVUHJGUTSÊOUPS

Ordf: Jan Borekull Ett managementbolag

och kommersiella funktioner. sköter VD:s åtagande Utrikesdepartementet hyr för detta

Ordf: Jan Borekull Led: Leif Appelblom, Johan Damne, syfte lokaler för Sveriges generalkonsu Lars Grundberg, Vladislav Vilorgovich Kozelskij lat. En stor del av resterande lokaler Revisor: Dimitry Mikhaylov, Dimitry Mikhaylov

IZSTVUUJMMWFSLTBNIFUFSNFE4WFSJHF Consulting Bureau

RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011 anknytning, inklusive Business Sweden Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (0) USD.

Nettoomsättning 20 18 och svenska företag. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 4 000 Rörelseresultat 15 12

(4 000) USD. Arvode utgår inte till ledamot som är Resultat före skatt 15 9 VERKSAMHET anställd i Regeringskansliet.

Nettovinst 12 7

Etableringen av ett Sverigehus i centrala – varav hänförbart till minoritet 0 0 S:t Petersburg skulle ses som ett led i utveck

genomföras på kommersiella villkor och med samt lägenheter för utsända. Andra stora ett långsiktigt mål om egen finansiell bär hyresgäster är Stockholms Handelshögskola, NYCKELTAL 2012 2011 kraft. Företaget bildades genom ett treparts Royal Bank of Scotland, Business Sweden Rörelsemarginal, % 74,1 68,9 avtal mellan svenska staten, staden S:t och Nordiska ministerrådet. Re, Avkastning på eget kapital

(genomsnitt), % neg neg

Petersburg och Skanska. Skanska sålde sina

Rop, Avkastning på operativt kapital

49 procent i Dom Shvetsii till CA Fastigheter UPPFÖLJNING

(genomsnitt), % 27,7 22,1

hösten 2008. Dom Shvetsiis verksamhet är helt beroende

Nettoskuldsättningsgrad, ggr –6,3 –1,9

Dom Shvetsii är ett ryskt aktiebolag som av hur stor efterfrågan på lokaler i S:t Peters

Soliditet, % –10,2 –50,3

ägs av Ladoga Holding AB (ett dotterbolag till burg är. I dag är beläggningen i Sverigehuset

Bruttoinvesteringar, mnkr 0 0

CA Fastigheter) till 49 procent, svenska 99 procent.

Anslag, mnkr 0 0

staten till 36 procent och av staden S:t

Utdelning, mnkr 0 0

Petersburg till 15 procent. Dom Shvetsii har

Antal anställda i medeltal 0 0

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Nej

Etikpolicy Nej

Jämställdhetspolicy Nej

Miljöpolicy Nej

Miljöledningssystem Nej

Redovisar enligt IFRS Nej

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor VAKANSGRAD, %

Styrelse 5

Statens ägarandel 36%

4¶CA Fastigheter 49%

3¶Staden S:t Petersburg 15% 100

2 1 0

2010 2011 2012

54 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

F Ö RE TA G S Ö V E RSIK T

,6/(-*("%3"."5*4,"5&"5&3/",5*&#0-"(tPSHOStw w w. d r a m a t e n . s e

Kungliga Dramatiska teatern STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Aktie bolag, Dramaten, är Sveriges KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 nationalscen för teater och ägs av t ½LBUBOUBMCFTÚLBSFPDIÚLBE svenska staten. Dramaten ska vara den

CFMÊHHOJOHQÌGÚSFTUÊMMOJOHBSOB

i Sverige ledande institutionen inom

teaterns område och som nationalscen t 7JTBSQPTJUJWUSFTVMUBUFGUFSBUUIBWÊOUEFO

vara ett föredöme för andra institutio FLPOPNJTLBVUWFDLMJOHFO

Ordf: Daniel Sachs VD:.BSJF-PVJTF&LNBO

ner vad gäller utveckling, förnyelse och t &SCKVEFSFOCSFEPDIWBSJFSBESFQFSUPBS

Ordf: Daniel Sachs Led: Carina Brorman, Gunvor

konstnärlig kvalitet. Dramaten ska kun

Kronman, Lotta Lotass, Qaisar Mahmood, Chris na hävda sig väl i jämförelse med de Marschall, Eric Sjöström (Qaisar Mahmood och främsta scenerna utomlands och vidare Eric Sjöström valdes vid årsstämman 2013 då Alice vårda och främja det svenska språket Bah Kuhnke och Karl Olof Hammarkvist avgick)

Arb rep: Elin Klinga, Kjäll Åkerblom Arb suppl: RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011 och det nationella kulturarvet inom Thérèse Brunnander, Dick Sandin Revisor: Lars

Nettoomsättning 262 251 teaterns område. Egenäs, Deloitte Rörelseresultat 15 –5

Resultat före skatt 16 –5

VERKSAMHET Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (60) tkr.

Nettovinst 16 –5

Dramatens varierade repertoar består av Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 30 (30) tkr.

– varav hänförbart till minoritet 0 0

nyskriven dramatik, såväl svensk som

för samverkan och kommunikation, inte minst TBNBSCFUFNFESBEJPPDI57)BOUWFSLT genom sociala medier, för att på så sätt nå ut skickligheten i verkstäder och ateljéer ska NYCKELTAL 2012 2011 till bredare målgrupper. Ett stort antal pro vara hög. Rörelsemarginal, % 5,7 neg duktioner, konserter, introduktioner och Re, Avkastning på eget kapital

(genomsnitt), % 82,3 neg

samtal har sänts digitalt och ökat tillgänglig UTDELNINGSPOLICY

Rop, Avkastning på operativt kapital

heten för personer som inte bor i Stockholms Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.

(genomsnitt), % neg 2,8

området.

Nettoskuldsättningsgrad, ggr –1,9 –3,9

UPPFÖLJNING

Soliditet, % 37,0 16,7

EKONOMI Dramaten uppfyller sitt uppdrag väl genom

Bruttoinvesteringar, mnkr 3 2

Anslaget från staten uppgick under 2012 till att framföra en varierad repertoar med både

Anslag, mnkr 221 217

221 miljoner kronor. Dramatens egenintäkter klassiska verk och nyskapande scenkonst och

Utdelning, mnkr 0 0

utgör cirka 20 procent av omsättningen. scenkonstnärer. Dramaten bedriver ett syste

Antal anställda i medeltal 307 322

Verksamheten under 2012 gav ett positivt matiskt arbete för att nå nya publikgrupper resultat och vändningen av resultatet kom och för ökad tillgänglighet för personer med

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja

av besparingsåtgärder samt förändringar av funktionshinder. Genom turnéer och utsända

Etikpolicy Ja

kostnadsbilden. föreställningar i samverkan med Sveriges Television och Folkets Hus och Parker når Jämställdhetspolicy Ja MÅL Dramaten ut i hela landet med sin repertoar. Miljöpolicy Ja Som nationalscen ska Dramaten vara den Miljöledningssystem Ja ledande institutionen inom teaterns område Redovisar enligt IFRS Nej och ha en varierad repertoar med god balans mellan klassisk och modern dramatik.

PRODUKTIONER, antal

2009 2010 2011 2012

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor BELÄGGNING, %

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 100

Statens ägarandel 100%

40

52 48 43 50

60 57

2009 2010 2011 2012

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 55

F Ö RE TA G S Ö V E RSIK T

XXXFTTTDBOEJOBWJBFVtPSHOSt&6301&"/41"--"5*0/4063$&&44"#

European Spallation Source ESS AB, STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

ESS, bildades 2010 och har till upp KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 gift att projektera, konstruera, bygga, t ½LBELPOUPSTLBQBDJUFUPDIGMFSBOTUÊMMEB äga och driva forskningsanläggningen

GÚSTÊNSBSSFTVMUBU

European Spallation Source i Lund.

ESS ägs gemensamt av svenska och t 'PSUTBUUVQQCZHHOBEBWPSHBOJTBUJPOFO

danska staten. Svenska staten äger JOWFTUFSJOHBSJ*5

Ordf: Sven Landelius VD: James H. Yeck

74 procent och danska staten äger t "LUJFÊHBSUJMMTLPUUPNNJMKPOFSLSPOPS

Ordf: Sven Landelius Led: Katarina Bjelke, Lars

26 procent av aktierna. GSÌOTWFOTLBTUBUFO

Börjesson, Per Eriksson, Lars Goldsmith, Lena

Gustafsson, Lars Kolte, Hans Müller Pedersen

VERKSAMHET

Revisor: Kent Lindén, KPMG ESS förbereder konstruktionen av forsknings anläggningen European Spallation Source,

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 140 (140) RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011 som ska byggas i Lund med beräknad bygg tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 70 (70)

Nettoomsättning 0 0 start 2014. När anläggningen står klar kom tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i

Rörelseresultat –349 –180

mer den att vara världens främsta material Regeringskansliet eller vid danska Ministeriet.

Resultat före skatt –348 –178

forskningsanläggning som använder neutroner

Nettovinst –348 –178

GÚSBUUVOEFSTÚLBNBUFSJBMQÌBUPNPDI

– varav hänförbart till minoritet 0 0 molekylnivå. Detta möjliggör studier av exem pelvis ett proteins struktur och funktion i BALANSRÄKNING, mnkr 2012 2011 förhållanden som liknar de där molekylen Balansomslutning 118 116 verkar i sin ursprungliga miljö. Bolaget sam Anläggningstillgångar 5 3 arbetar med de 17 partnerländer som i dag Eget kapital 23 51 deltar i projektet. I projekteringsfasen som – varav minoritet 0 0 sträcker sig fram till och med 2013 ingår att Nettoskuld 0 0 uppdatera den tekniska designen och kost Operativt kapital 23 51 nadsberäkningen av anläggningen.

Uppbyggnaden av organisationen har NYCKELTAL 2012 2011 fortsatt under bolagets tredje år. Antalet Rörelsemarginal, % 0,0 0,0 anställda har ökat och en övervägande del av Re, Avkastning på eget kapital dessa rekryteringar har fortsatt gjorts till de (genomsnitt), % neg neg tekniska och vetenskapliga delarna av organi Rop, Avkastning på operativt kapital sationen. (genomsnitt), % neg neg

Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,0 0,0 EKONOMI Soliditet, % 19,9 44,1 Nettoomsättningen är oförändrad jämfört med Bruttoinvesteringar, mnkr 3 2 föregående år, medan rörelseresultat nästan Anslag, mnkr 0 0 har fördubblats jämfört med 2011. Ökningen Utdelning, mnkr 0 0 beror främst på att antalet anställda har ökat Antal anställda i medeltal 115 68 med 50 procent och att man har flyttat till större lokaler under 2012. Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja

Etikpolicy Ja MÅL Jämställdhetspolicy Ja ESS har som övergripande mål att bygga Miljöpolicy Ja världens främsta neutronkälla för material Miljöledningssystem Nej forskning. Målsättningen är att anläggningen Redovisar enligt IFRS Nej ska vara världens första koldioxidneutrala forskningsanläggning i sitt slag.

UTDELNINGSPOLICY

Inga utdelningar görs.

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor

Anställda Ledningsgrupp Styrelse

Statens ägarandel 74%

Danska staten 26% 40 25

35 100

65 83 75

56 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

F Ö RE TA G S Ö V E RSIK T

F O U R I E RT R A N S F O R M A K T I E B O L A G tPSHOStw w w. f o u r i e r t r a n s f o r m . s e

Fouriertransform Aktiebolag ska inves STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

UFSBJLPNNFSTJBMJTFSCBSBJOWFTUFSJOHT KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 PDIGPSTLOJOHPDIVUWFDLMJOHTQSPKFLU

t .JOTLBEFOFETLSJWOJOHBSIBSMFUUUJMM

inom fordonsklustret, med syfte att

CÊUUSFSÚSFMTFSFTVMUBU

stärka svensk fordonsindustris interna

tionella konkurrenskraft. t "WZUUSJOHBWFUUJOOFIBWIBSMFUUUJMMFO

Bolaget bildades i december 2008 GÚSMVTUPNDJSLBNJMKPOFSLSPOPS

Ordf:-BST0MPG(VTUBWTTPO VD: Per Nordberg

med ett eget kapital på cirka 3 miljar t ½LBEFSFBWJOTUFSPDIVUEFMOJOHMFEEF

1) Ordf:-BST0MPG(VTUBWTTPOLed:6MMB#SJUU'SÊKEJO

der kronor . UJMMGÚSEVCCMBUGJOBOTOFUUP

Hellqvist, Hasse Johansson, Karin Kronstam, Hanna

Lagercrantz, Lars Göran Moberg, Christina Åkerman

VERKSAMHET

(Hanna Lagercrantz och Christina Åkerman valdes vid

Fouriertransform är ett statligt ägt venture

årsstämman 2013 då Lars Erik Fredriksson och Cecilia capitalbolag. Bolagets uppdrag är att bidra Schelin Seidegård avgick) Revisor: Hans Andersson,

RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011

till att stärka det svenska fordonsklustrets Deloitte

Nettoomsättning 3 0

internationella konkurrenskraft. Detta görs

Rörelseresultat –74 –127

genom att på kommersiella grunder tillhanda Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300

Resultat före skatt 57 –65

hålla kapital i olika former. Fouriertransform (300) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till

Nettovinst 43 –77

investerar i verksamheter som bedöms kunna 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är

anställd i Regeringskansliet. – varav hänförbart till minoritet 0 0

bidra till att svensk fordonsrelaterad industri kan upprätthålla sin världsledande ställning, BALANSRÄKNING, mnkr 2012 2011 särskilt inom områdena miljö och säkerhet. Balansomslutning 3 003 2 985 I bolagets uppdrag ingår även att vara en MÅL Anläggningstillgångar 487 373

delägda bolag.

Fouriertransform har till och med mars UTDELNINGSPOLICY NYCKELTAL 2012 2011 2013 investerat 840 miljoner kronor i arton Bolaget saknar utdelningspolicy. Rörelsemarginal, % neg 0,0 bolag vilket tillsammans med syndikerings Re, Avkastning på eget kapital partners motsvarar en total investeringsnivå UPPFÖLJNING (genomsnitt), % 1,5 neg om cirka 2,6 miljarder kronor. Bolaget startade verksamheten 2009 och Rop, Avkastning på operativt kapital

investeringarna sker långsiktigt. Resultatet (genomsnitt), % 3,6 neg EKONOMI beror därför i huvudsak på finansnetto och Nettoskuldsättningsgrad, ggr –0,8 –0,9 Periodens resultat efter skatt 2012 uppgick kostnader för förvaltningsorganisationen. Soliditet, % 99,2 98,4

SJOHTQSPKFLUPDILPOTVMUUKÊOTUFS%FUUPUBMB med verksamhet avseende forskning och utveckling och kassaflödet inklusive investeringar uppgick annan verksamhet inom fordonsklustret m m.” (prop. Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja till –171 (–137) miljoner kronor. Bolagets 2008/09:95, bet. 2008/09:FiU19, rskr. 2008/09:144) Etikpolicy Ja

likvida medel och kortfristiga placeringar, Jämställdhetspolicy Ja BLUJFPDISÊOUFGPOEFSVQQHJDLUJMM Miljöpolicy Ja (2 604) miljoner kronor vid årets slut. Den Miljöledningssystem Nej

31 december 2012 uppgick Fouriertrans Redovisar enligt IFRS Nej forms eget kapital till 2 979,2 (2 936,2) miljoner kronor, varav årets resultat utgjorde 43,0 miljoner kronor.

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor INVESTERINGSPORTFÖLJ/ANTAL INVESTERINGAR

Anställda Styrelse 500 (13)

Statens ägarandel 100% Bokfört värde

18 400 (13) investerings-

(9) portfölj

43 300

82 57 ( ) Antal

investeringar

2010 2011 2012

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 57

F Ö RE TA G S Ö V E RSIK T

XXXHSFFODBSHPDPNtPSHOSt(3&&/$"3(0"#

Green Cargo AB, som är helägt av STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

svenska staten, bildades 2001 vid bo KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 lagiseringen av affärsverket Statens t 'ÚSTWBHBELPOKVOLUVSTMPHIÌSUNPU Järnvägar. Vid bolagiseringen övertog

PNTÊUUOJOHFO

Green Cargo affärsverkets godstrafik på järnväg. Green Cargos affärsidé är att t &GGFLUJWJTFSJOHTQSPHSBNCFHSÊOTBEF erbjuda effektiv och hållbar järnvägslo SFTVMUBUGÚSÊNSJOHFO

Ordf: Lennart Pihl VD: Jan Kilström

gistik för det svenska näringslivet. t "WZUUSJOHFOBW(SFFO$BSHP-PHJTUJDT

Ordf: Lennart Pihl Led: Margareta Alestig Johnson, -BST&SJL'SFESJLTTPO"OO$ISJTUJOF)WJUUGFMEU-PUUB MFEEFUJMMFOCFUZEBOEFSFBWJOTU

VERKSAMHET

Green Cargo erbjuder effektiv och hållbar Stalin, Tryggve Sthen Arb rep: Stefan Bieder, Peter

Lundmark Arb suppl: Anders Gustavsson, Björn T järnvägslogistik för det svenska näringslivet.

Johansson Revisor: Hans Åkervall, KPMG Genom en nätverksbaserad produktion kan

RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011 kunderna erbjudas godstransporter främst

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 Nettoomsättning 4 585 5 418 på järnväg.

(300) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till Rörelseresultat –72 32

Företagets största kunder finns inom indu 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är strierna stål, gruvor, kemi, bil, verkstad och Resultat före skatt –123 –34

anställd i Regeringskansliet. skog samt handel. Marknaden för godstran Nettovinst 519 10 sporter på järnväg blir alltmer internationell – varav hänförbart till minoritet –1 1 WJMLFUÊSFOWJLUJHGÚSVUTÊUUOJOHGÚSEFOGPSU

BALANSRÄKNING, mnkr 2012 2011 HÌFOEFBWSFHMFSJOHFO%FFUBCMFSBEFKÊSOWÊHT MÅL

Balansomslutning 4 850 5 145

företagen möter en ökad konkurrens med krav På årsstämman 2013 antogs följande nya

Anläggningstillgångar 3 225 3 856 på förmåga att leverera med hög kvalitet och ekonomiska mål:

Eget kapital 1 740 1 220

kostnadseffektivitet. Kunderna efterfrågar – Nettoskuldsättningsgrad 0,6–0,9

– varav minoritet 8 9 effektiva internationella logistiklösningar. – Avkastning på operativt kapital 10 procent

Nettoskuld 1 119 2 241 Järnvägen har varit långsam i att anpassa sig senast 2016.

Operativt kapital 2 859 3 461 till ett gränslöst och integrerat Europa och – Utdelningspolicy 50 procent givet att net därmed haft svårt att konkurrera med andra toskuldsättningsgraden efter utdelning är NYCKELTAL 2012 2011 transportslag om internationella flöden. inom intervall. Rörelsemarginal, % –1,6 0,6

Green Cargo har tagit beslut att fokusera Den långsiktiga finansiella målsättningen för Re, Avkastning på eget kapital på den svenska godsjärnvägen och ökad Green Cargo är en soliditet på 30 procent och (genomsnitt), % 35,3 0,7 kvalitet under lönsamhet. Under 2012 har en avkastning på eget kapital på 10 procent. Rop, Avkastning på operativt kapital Green Cargo levererat ett negativt underlig (genomsnitt), % –0,3 0,5 gande rörelseresultat. De samlade godsvoly UTDELNINGSPOLICY Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,6 1,8 merna som inte har återhämtat sig efter Ordinarie utdelning ska uppgå till hälften av Soliditet, % 35,9 23,7 finanskris och lågkonjunktur sjönk ytterligare årets vinst efter skatt då soliditetsmålet har Bruttoinvesteringar, mnkr 300 525 under året. uppnåtts. Anslag, mnkr 0 0

Utdelning, mnkr 0 0 EKONOMI UPPFÖLJNING Antal anställda i medeltal 2 323 2 575 (SFFO$BSHPLPODFSOFOTSÚSFMTFJOUÊLUFS Green Cargo nådde 2012 inklusive försälj minskade jämfört med föregående år och ningen av Green Cargo Logistics ägarens Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja uppgick till 4 585 (5 418) miljoner kronor. finansiella mål. För 2012 lämnade bolaget Etikpolicy Ja Rörelse resultatet, justerat reavinster, försäm ingen utdelning. Under 2012 minskade Jämställdhetspolicy Ja rades från föregående år och blev –72 (32) transportvolymerna ytterligare. Green Cargos Miljöpolicy Ja miljoner kronor. Tack vare pågående effektivi verksamhet är exponerad för ett flertal risker, Miljöledningssystem Ja seringsprogram minskade dock resultatet bland annat att produktionen till sin karaktär Redovisar enligt IFRS Ja mindre än omsättningstappet. Årets resultat är kapitalintensiv, att verksamheten är starkt belastades med en engångskostnad om ca konjunkturberoende, att volymutvecklingen 10 miljoner kronor för integrationen av den för järnvägsbundna godstransporter i Europa egna järnvägsspeditören NTR i moderbolaget är stagnerande, att konkurrensen på markna Green Cargo. Fjolårets resultat innehöll en den blir starkare och att den internationella vinst från avyttringen av åkeriverksamheten affären är beroende av fungerande samarbete om cirka 15 miljoner kronor. Försäljningen av med andra logistikföretag. Green Cargo Logistics samt fastigheter knutna till tredjepartslogistiken gav ett resultattillskott om 636 miljoner kronor.

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 40 Mål

Statens ägarandel 100% 12

30 Utfall

29

50 50 20

88 71

neg

2010 2011 2012

58 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

F Ö RE TA G S Ö V E RSIK T

"#(½5","/"-#0-"(tPSHOStXXXHPUBLBOBMTF

Genom ett privilegiebrev utfärdat av STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

kung Carl 1810 bildades det första KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

bolag som förvaltade kanalen, och t &YUSBBOTMBHGÚSVQQSVTUOJOHTBSCFUF

1978 registrerades AB Göta kanalbolag

t .JOTLBEPNTÊUUOJOHQÌHSVOEBW

då staten övertog tillgångar som tidi gare förvaltats av andra intressenter. FYUSBPSEJOÊSJOUÊLU

Två riksdagsbeslut, från 1992 och

Ordf: Elisabeth Nilsson VD: Anders Donlau

1994, är vägledande för ägarens nuva

Ordf: Elisabeth Nilsson Led: Gunilla Asker, Christer

rande syn på Göta kanalbolags upp

Berggren, Jenny Lahrin, Ulf Larsson, Mikael Lundström, drag. Riksdagen fastlade att det är en Renée Mohlkert (Gunilla Asker och Jenny Lahrin val

statlig angelägenhet att ansvara för att des vid årsstämman 2013 då Susanna Bervå avgick)

Göta kanal rustas upp och drivs så att Arb rep: Håkan Hultkrantz, Henric Stöök Arb suppl:

Anders Hoff Revisor: Clas Tegidius, Ernst & Young RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011

dess värde som kulturhistoriskt bygg

Nettoomsättning 35 36 nadsverk och attraktivt turistmål kan Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (59) Rörelseresultat –1 0

vidmakthållas. tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 41 (40)

Resultat före skatt –1 0

tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i

Nettovinst –1 0

Regeringskansliet. VERKSAMHET – varav hänförbart till minoritet 0 0

Byggandet av Göta kanal pågick mellan åren

1810 och 1832. Göta kanal är ett av de BALANSRÄKNING, mnkr 2012 2011

största byggnadsprojekt som genomförts i Balansomslutning 66 65

MÅL

Sverige och är utsett till årtusendets byggnads Anläggningstillgångar 45 44

De övergripande målen för verksamheten är att verk. Kanalen sträcker sig från Sjötorp vid Eget kapital 42 42

agera med hållbar utveckling i fokus, att skapa Vänern till Mem vid Slätbaken och är 190 km – varav minoritet 0 0

förutsättningar för turism på och längs kanalen lång och har 58 slussar. Syftet med kanalen Nettoskuld –5 –5

samt att driva en lönsam verksamhet där har förändrats genom årtiondena från att ha Operativt kapital 37 37

överskottet används för att underhålla det konstruerats av försvarstaktiska skäl, till logis

kulturhistoriska byggnadsverket och för att NYCKELTAL 2012 2011 tiska skäl för att slippa dansk beskattning, via

investera i byggnader. Rörelsemarginal, % neg 0,0 transportled för fraktfartyg till en av dagens

Re, Avkastning på eget kapital viktigaste motorer inom svensk besöksnäring.

UTDELNINGSPOLICY (genomsnitt), % neg 0,0 #PMBHFUCFESJWFSLBOBMPDIGBTUJHIFUTSÚSFMTF

Utdelningspolicy saknas. Rop, Avkastning på operativt kapital ,BOBMSÚSFMTFOPNGBUUBSGSJUJETPDIQBTTBHFSBS (genomsnitt), % neg 0,0

båtstrafik samt slussning, båtuppläggning, Nettoskuldsättningsgrad, ggr –0,1 –0,1

UPPFÖLJNING

brounderhåll och museiverksamhet. I fastig

Bolagets arbete med hållbart företagande har Soliditet, % 63,6 64,6 hetsrörelsen ingår förvaltning av skog, mark Bruttoinvesteringar, mnkr 2 4

utvecklats under året och årsredovisningen och fastigheter som såväl historiskt som

kompletteras numera med en hållbarhetsre Anslag, mnkr 29 20 praktiskt är kopplade till kanalen. Bolaget Utdelning, mnkr 0 0

dovisning som följer de globala riktlinjer som CFESJWFSPDLTÌPNGBUUBOEFVOEFSIÌMMTPDI Antal anställda i medeltal 40 42

tagits fram för Global Reporting Initiativ på upprustningsverksamhet av kanalen och

DOJWÌ#PMBHFUTWFSLTBNIFUIBSGPSUTBUUCJESB fastigheterna för att bevara och förbättra dess

till att öka kanalens värde som kulturhisto Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja skick. Verksamheten sker i nära samarbete

riskt byggnadsverk och attraktivt besöksmål. Etikpolicy Ja med kommuner och landsting, länsstyrelser

Bolaget har fortsatt att möta utvecklingen av Jämställdhetspolicy Ja och näringslivet längs kanalen, där hela kanal

den växande turismen längs med kanalen Miljöpolicy Ja verksamheten är en viktig motor för besöksnä

genom ökad tillgänglighet och utökad service. Miljöledningssystem Nej ringen. Bolaget skapar kontinuerligt nya förut

4BNBSCFUTPDINBSLOBETGÚSJOHTQSPKFLUNFE Redovisar enligt IFRS Nej sättningar för besöksnäringen.

andra intressenter har bidragit till att öka

upplevelsen på och utmed kanalen.

EKONOMI

Göta kanalbolag ska använda sina tillgångar

till gagn för driften av Göta kanal. Omsätt

ningsminskningen för 2012 härrör från intäkt

vid fastighetsförsäljning under 2011. Under

året har det också tillförts ett extra statligt

anslag för det omfattande upprustningsarbe

tet av anläggningen som kommer att pågå

under flera års tid.

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor INTÄKTER BÅTTRAFIK GÖTA KANAL, tkr (exkl moms)

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 10 000 Passagerar-

Statens ägarandel 100% 8 000 båtar

33 33 6 000 Fritidsbåtar

43

67 57 4 000

67

2 000

2010 2011 2012

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 59

F Ö RE TA G S Ö V E RSIK T

XXXJOGSBOPSETFtPSHOSt*/'3"/03%"#

4FEBOCÚSKBOBWUBMFUIBSEFO STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

svenska järnvägsmarknaden avreglerats KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

successivt och är i dag en av Europas t #ÊUUSFWJOTUNBSHJOBMJQSPKFLUFOPDIIÚHSF

mest konkurrensutsatta. Den 19

CFMÊHHOJOHTHSBE

november 2009 beslöt riksdagen i

t 7BSTFMBWQFSTPOFSQÌHSVOEBWMÊHSF

enlighet med regeringens förslag att

enheten Banverket Produktion vid dåva GÚSWÊOUBEFGUFSGSÌHBOQÌKÊSOWÊHTUKÊOTUFS

Ordf: Eva Färnstrand tf VD: Ulf Palmblad

rande Banverket skulle bolagiseras. Den

Ordf: Eva Färnstrand Led: Johan Hallberg, Agneta

1 januari 2010 bildades Infranord AB.

Kores, Sven Landelius, Johan Skoglund, Gunilla Spongh,

*OHFNBS;JFHMFSArb rep: Håkan Englund, Jörgen

VERKSAMHET

Lundström Revisor: Tommy Mårtensson, Deloitte Infranord erbjuder drift och underhåll samt PNPDIOZCZHHOBEBWKÊSOWÊHBSJ4WFSJHF Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 380

RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011 Norge och Danmark. Sverige är företagets bas (380) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till

Nettoomsättning 4 516 4 495 med cirka 2 700 medarbetare, varav knappt 190 (190) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är

Rörelseresultat 18 –70

ÊSUFLOJLFSNFELPNQFUFOTJOPNCBO anställd i Regeringskansliet.

Resultat före skatt 6 –83

FMTJHOBMPDIUFMFUFLOJL4FEBOÊS

Nettovinst 0 –61

bolaget också etablerat i Danmark och Norge.

– varav hänförbart till minoritet 0 0 Verksamheten är indelad i fem affärsområden; Region Syd, Väst. Öst och Norr samt Entrepre Flera stora framtida nysatsningar för järn BALANSRÄKNING, mnkr 2012 2011 nad. Framtidsutsikterna på den nordiska vägen i Sverige har presenterats under året, Balansomslutning 2 050 2 058 järnvägsmarknaden är fortsatt goda på sikt. men för 2013 förväntar bolaget sig en lägre Anläggningstillgångar 653 691 Det finns ett generellt politiskt samförstånd efterfrågan på järnvägstjänster. Infranord lade Eget kapital 629 631 om en fortsatt utbyggnad och modernisering därför i december ett varsel om uppsägning – varav minoritet 0 0 av järnvägen för att kunna föra över transpor för 190 personer inom produktion och admi Nettoskuld 491 600 ter från väg till järnväg. nistration. Operativt kapital 1 120 1 231

EKONOMI MÅL NYCKELTAL 2012 2011

Nettoomsättningen för 2012 uppgick till 16 procent av nettoresultatet i förhållande till Rörelsemarginal, % 0,4 neg 4 516 (4 495) miljoner kronor och rörelsere genomsnittligt eget kapital. Soliditeten ska Re, Avkastning på eget kapital sultatet uppgick till 18 (–70) miljoner kronor. (genomsnitt), % 0,0 neg

uppgå till minst 33 procent. Resultatförbättringen beror i allt väsentligt på Rsyss (genomsnitt), % 0,5 neg en något bättre vinstmarginal i projekten UTDELNINGSPOLICY Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,8 1,0 samt en högre beläggning av produktionsre Utdelningen ska uppgå till 50–75 procent av Soliditet, % 30,7 30,7 surser, tekniker och maskiner. resultatet efter skatt. Utdelning är endast Bruttoinvesteringar, mnkr 74 123

Orderingången uppgick under året till aktuell om soliditetsmålet uppnåtts. Anslag, mnkr 0 0 3 997 (3 981) miljoner kronor och vid årets Utdelning, mnkr 0 0 slut uppgick orderstocken till 4 077 (4 615) UPPFÖLJNING Antal anställda i medeltal 2 626 2 872 miljoner kronor. Under året erhöll Infranord För 2012 redovisas en kraftigt förbättrad men flera strategiskt viktiga uppdrag. Bland annat fortfarande låg lönsamhet, vilket gör att Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja bolagets första totalentreprenad för SL på bolaget under 2012 inte når upp till sina Etikpolicy Ja samtliga lokalbanor och pendeltågsdepåerna i långsiktiga mål. Det gångna året har inneburit Jämställdhetspolicy Ja Stockholm. Infranord erhöll även tillbaka att stora förbättringsprojekt, bland annat Miljöpolicy Ja ESJGUPDIVOEFSIÌMMTLPOUSBLUFUQÌUWÌBWEF inom projektstyrning, fortskrider. Arbetet med Miljöledningssystem Ja tre huvudbandelarna i Västra Götaland och en förbättrad resursoptimering och ökad Redovisar enligt IFRS Ja CPMBHFUFSIÚMMÊWFOFUUPNGBUUBOEF#&45 flexibilitet fortsätter och under 2013 kommer uppdrag på Västra Stambanan mellan Laxå bolaget fortsatt att ha fokus på kontinuerliga och Alingsås. I Norge erhöll Infranord ett stort förbättringar och effektiviseringsåtgärder uppdrag från Jernbaneverket, bangårdsom samt säkerställa att Infranord har rätt kompe byggnaden i Ski utanför Oslo. Under året har tens för att kunna fortsätta leverera konkur ett nytt branschavtal slutits med Almega och renskraftig kvalitet. de fackliga organisationerna.

2010 2011 2012

60 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

F Ö RE TA G S Ö V E RSIK T

I N L A N D S I N N O VAT I O N A B tPSHOStw w w. i n l a n d s i n n o v a t i o n . s e

Inlandsinnovation AB är ett av staten STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

helägt riskkapitalbolag, med en kapital KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 bas på 2 miljarder kronor, som inledde t NJMKPOFSLSPOPSJÊHBSLBQJUBMIBSJOWFT den operativa verksamheten under hös

UFSBUTJTNÌPDINFEFMTUPSBGÚSFUBH

ten 2011. Bakgrunden till inrättandet av Inlandsinnovation är att tillgången t -ÌOFBWUBMIBSUFDLOBUTNFECPMBHPN till riskvilligt kapital bör öka för att ta UPUBMUNJMKPOFSLSPOPS

Ordf:-FJG;FUUFSCFSH VD: Gunnar Olofsson

tillvara tillväxtpotentialen och stärka t 0NGBUUBOEFVQQTÚLBOEFWFSLTBNIFUIBS

Ordf: -FJG;FUUFSCFSHLed: Wilhelm Geijer, Maria

den internationella konkurrenskraften CFESJWJUT

)BMMNBO1FS)PMMBOEFS:WPOOF-JG-ÚWCSBOE#FOHU hos företag i norra Sveriges inland. Erik Lindgren, Gunilla Nordlöf, Elisabeth Norman och

Robert Taflin (Per Hollander och Gunilla Nordlöf valdes

vid årsstämman 2013 då Mattias Moberg avgick.

VERKSAMHET

Åsa Angland Lindvall avgick i december 2012) RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011

Bolagets verksamhet är att på marknadsmäs

Revisor: Jens Edlund, Deloitte Nettoomsättning 2 0

siga villkor direkt och/eller indirekt investera i

Rörelseresultat –29 –7

eller finansiera företag och innovationsprojekt Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 tkr.

Resultat före skatt 10 28

i syfte att utifrån de möjligheter och förutsätt Under de första tolv månaderna uppbär ordföranden

Nettovinst 5 15

ningar som gäller i regionen främja företa dubbelt arvode. Arvode till stämmovald ledamot upp

– varav hänförbart till minoritet 0 0 gande och utveckling i norra Sveriges inland, går till 50 tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är

stödområde A, samt att bedriva därmed anställd i Regeringskansliet.

BALANSRÄKNING, mnkr 2012 2011 förenlig verksamhet. Balansomslutning 2 036 2 032

Det finns ett behov av marknadskomplet Anläggningstillgångar 400 1 terande kapital för företag i tillväxt och med Eget kapital 2 020 2 015 tillgång till riskvilligt kapital kan nya lös MÅL

– varav minoritet 0 0

ningar och innovationer stimuleras, som i sin Bolagets mål är att skapa förnyelse, utveck

Nettoskuld –418 –283

tur stärker entreprenörskapet och det privata lingskraft och internationell konkurrenskraft i

Operativt kapital 1 602 1 733

näringslivets förutsättningar. Inlandsinnova norra Sveriges inland. Avkastningsmålet för tion kan investera i företag i alla branscher. bolaget är rörligt då avkastningen väntas följa NYCKELTAL 2012 2011

och affärssystem fortsatt.

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja EKONOMI Etikpolicy Ja Periodens resultat efter skatt uppgick till Jämställdhetspolicy Ja fem miljoner kronor. Resultatet hänförs i Miljöpolicy Ja huvudsak till finansiella intäkter på 39 miljo Miljöledningssystem Nej OFSLSPOPS,PTUOBEFSOBBWTFSGSÊNTUQSPKFLU Redovisar enligt IFRS Nej konsulttjänster och personalkostnader. Den 31 december 2012 uppgick eget kapital i bolaget till 2 020 miljoner kronor, varav årets vinst utgjorde fem miljoner kronor.

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor

Anställda Ledningsgrupp Styrelse

Statens ägarandel 100%

25

100 56 44

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 61

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

J E R N H U S E N A B tPSHOStXXXKFSOIVTFOTF

+FSOIVTFO"#ÊHFSVUWFDLMBSPDI STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

GÚSWBMUBSTUBUJPOFSTUBUJPOTPNSÌEFO KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 VOEFSIÌMMTEFQÌFSTBNUHPETPDI

t ½LBEFJOUÊLUFSUJMMGÚMKEBWÚLBE

LPNCJUFSNJOBMFSMÊOHTEFOTWFOTLB

KÊSOWÊHTUSBGJL

KÊSOWÊHFO.ÌMTÊUUOJOHFOÊSBUU

+FSOIVTFOTLBWBSBFOTUBSLPDIWÊSEF t .JOTLBUSÚSFMTFSFTVMUBUQÌHSVOEBW

TLBQBOEFBLUÚSTPNQÌLPOLVSSFOT ÚLBEFTBUTOJOHBSQÌOZBBGGÊSFS

Ordf:,KFMM)BTTMFSU VD:,FSTUJO(JMMTCSP

OFVUSBMBWJMMLPSLBOUJMMHPEPTFSFTFOÊ t 1PTJUJWWÊSEFGÚSÊOESJOHQÌGBTUJHIFUFS

SFSTUSBGJLPQFSBUÚSFSTPDIBOESB Ordf:,KFMM)BTTMFSU WBMEFTWJEÌSTTUÊNNBO

EÌ3PMG-ZEBIMBWHJDLLed:,SJTUJOB&LFOHSFO+BLPC

BOWÊOEBSFTCFIPWBWGBTUJHIFUFSJOPN

(SJOCBVN"OEFST,VQTV,JB0SCBDL1FUUFSTTPO TUBUJPOTPDIWFSLTUBETPNSÌEFO *OHFHFSE4JNPOTTPO$ISJTUFM8JNBO ,SJTUJOB

&LFOHSFOWBMEFTJOPWFNCFS+BLPC(SJOCBVN VERKSAMHET PDI"OEFST,VQTVWBMEFTWJEÌSTTUÊNNBOEÌ#P RESULTATRÄKNING, NOLS 2012 2011 +FSOIVTFOÊHFSTUBUJPOTPNSÌEFOVOEFSIÌMMT 8BMMJOBWHJDLPDI,KFMM)BTTMFSUWBMEFTUJMMPSEGÚSBOEF /FUUPPNTÊUUOJOH

Arb rep:5IPNBT'SBO[PORevisor:.BHOVT'SFENFS Rörelseresultat 423 476 EFQÌFSPDIHPETUFSNJOBMFSQÌUJMMWÊYUPSUFSPDI

&SOTU:PVOH WJLUJHBUSBOTQPSUOPEFS6UWFDLMJOHTLFSBW Resultat före skatt 341 229 CFGJOUMJHBPDIOZBTUBUJPOTPNSÌEFOVOEFS Nettovinst 564 175

"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM IÌMMTEFQÌFSPDIHPETUFSNJOBMFS#PMBHFU oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU o o

ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM VUWFDLMBSPDIMFWFSFSBSÊWFOUKÊOTUFFSCKVEBO ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMME EFOJBOTMVUOJOHUJMMEFTTBGBTUJHIFUFS6OEFS BALANSRÄKNING, NOLS 2012 2011

J3FHFSJOHTLBOTMJFU FYQMPBUFSJOHÊHFSCPMBHFUÊWFOBOESBGBTUJHIF Balansomslutning 10 648 11 583 UFSJOPNEFTTBPNSÌEFO'BTUJHIFUFSBWZUUSBT "OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS ø ø NFECZHHSÊUUFSFMMFSFGUFSHFOPNGÚSEBJOWFT Eget kapital 4 555 4 088 UFSJOHBSNFECFBLUBOEFBWSJTLPDIBWLBTU MÅL oWBSBWNJOPSJUFU OJOHTLSBW+FSOIVTFOTWFSLTBNIFUÊSPSHBOJ +FSOIVTFOTMÌOHTJLUJHBBWLBTUOJOHQÌFHFU /FUUPTLVME ø TFSBEJGZSBBGGÊSTPNSÌEFO4UBUJPOFS4UBET LBQJUBMTLBVQQHÌUJMMQSPDFOUÚWFSFO 0QFSBUJWULBQJUBM ø ø QSPKFLU%FQÌFSPDI(PETUFSNJOBMFS LPOKVOLUVSDZLFM4PMJEJUFUFOTLBMJHHBJTQBO

NYCKELTAL 2012 2011

OFUoQSPDFOUPDISÊOUFUÊDLOJOHTHSBEFO

3ÚSFMTFNBSHJOBM EKONOMI VQQHÌUJMMNJOTUHÌOHFS

3F"WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM +FSOIVTFOTJOUÊLUFSPDISFTVMUBUQÌWFSLBT

HFOPNTOJUU GSÊNTUBWVUWFDLMJOHFOQÌKÊSOWÊHTNBSLOB UTDELNINGSPOLICY

3PQ"WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM EFO5SBGJLWFSLFUTTBNNBOTUÊMMOJOHBW %FULBQJUBMTPNJOUFCFIÚWTJWFSLTBNIFUFO HFOPNTOJUU WJTBSBUUQFSTPOUSBGJLFOÚLBEFNFEDJSLB NFEIÊOTZOUBHFOUJMMGJOBOTJFMMBPDITUSBUF /FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBEHHS QSPDFOUVOEFSNFEBOHPETUSBGJLFO HJTLBNÌMTLBEFMBTVU%FUJOOFCÊSOPSNBMU 4PMJEJUFU QÌWFSLBEFTOFHBUJWUBWLPOKVOLUVSFO%FO FOÌSMJHVUEFMOJOHQÌBWSFTVMUBUFUFGUFS #SVUUPJOWFTUFSJOHBSNOLS ø ø TBNNBOUBHOBFGGFLUFOGÚS+FSOIVTFOWBSFO GJOBOTJFMMBQPTUFS "OTMBHNOLS PNTÊUUOJOHTÚLOJOHNFEBOSÚSFMTFSFTVMUBUFU 6UEFMOJOHNOLS TKÚOLUJMMGÚMKEBWÚLBEFTBUTOJOHBSQÌOZB UPPFÖLJNING "OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM BGGÊSFS7ÊSEFGÚSÊOESJOHFOQÌGBTUJHIFUFSWBS +FSOIVTFOTBWLBTUOJOHTNÌMCZHHFSQÌBUUFO QPTJUJWNFOEFUCBMBOTGÚSEBWÊSEFUQÌGBTUJH EFMBWWÊSEFTLBQBOEFUTLBTLFHFOPNGÚSÊE 3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS +B IFUTCFTUÌOEFUNJOTLBEFUJMMGÚMKEBWBWZUU MJOHBWCPMBHFUTUJMMHÌOHBS6OEFS &UJLQPMJDZ Nej SJOHBSGSÊNTU,VOHTCSPIVTFU TUÊSLUFTBWLBTUOJOHFONBSLBOUKÊNGÚSUNFE

+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ +B

PDIVQQHJDLUJMMQSPDFOU.ÊUU

.JMKÚQPMJDZ +B

ÚWFSFOLPOKVOLUVSDZLFMOÌS+FSOIVTFOEPDL

.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN +B

JOUFVQQUJMMNÌMFU3ÊOUFUÊDLOJOHFOGÚSTWBHB

3FEPWJTBSFOMJHU*'34 +B

EFTOÌHPUNFOÚWFSTUJHFSÊOEÌNÌMFUNFE

HPENBSHJOBMNFEBOTPMJEJUFUFOTUÊSLUFT

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % .ÊO ,WJOOPS SOLIDITET, %

2010 2011 2012

62 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

XXXMFSOJBTFtPSHOSt-&3/*"A B

-FSOJB"#CJMEBEFTHFOPNFO STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

CPMBHJTFSJOHBW".6HSVQQFO%Ì KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

QSPEVDFSBEFPDITÌMEFCPMBHFUJ

t 4KVOLBOEFQSJTFSPDIÚLBELPOLVSSFOT

IVWVETBLBSCFUTNBSLOBETVUCJMEOJOHBS

QSFTTBSNBSHJOBMFS

-FSOJBÊSJEBHFOMFEBOEFBLUÚSJOPN LPNQFUFOTGÚSTÚSKOJOHPDIFSCKVEFS t #FTMVUPNCFTQBSJOHTQSPHSBNPN UKÊOTUFSJOPNCFNBOOJOHVUCJMEOJOH NJMKPOFSLSPOPS

Ordf:#JSHJUUB#ÚIMJO VD:)FMFOB4LÌOUPSQ

KPCCDPBDIOJOHPDIPSHBOJTBUJPOT

Ordf:#JSHJUUB#ÚIMJOLed:4WFO3VOP#FSHRWJTU

VUWFDLMJOHQÌÚWFSPSUFSJIFMB

,SJTUJOB&LFOHSFO1FUFS)ÊHHMVOE"OOB,MJOHTQPS 4WFSJHF3JLTEBHFOCFNZOEJHBEFJ 0MB4BMNÏO,BSJO4USÚNCFSH 0MB4BMNÏOWBMEFTWJE EFDFNCFSSFHFSJOHFOBWBWZUUSB ÌSTTUÊNNBOEÌ1FS"SOF#MPNRVJTUBWHJDL

Arb rep:&SMJOH#KÚSLNBO*OHF-JOESPUI&XB8JLMVOE

TUBUFOTBLUJFSJ-FSOJB

Revisor:"OO$ISJTUJOF)ÊHHMVOE1X$ RESULTATRÄKNING, NOLS 2012 2011 VERKSAMHET /FUUPPNTÊUUOJOH ø ø

"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM Rörelseresultat –92 57 -FSOJBBSCFUBSNFEBUUVUWFDLMBPDINBUDIB ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM NÊOOJTLPSTLPNQFUFOTNPUGÚSFUBHFOTCFIPW Resultat före skatt –88 60

ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMME .FEFUUCSFUUUKÊOTUFVUCVELBO-FSOJBUJMMHP Nettovinst –96 –28

J3FHFSJOHTLBOTMJFU EPTFLPNQFUFOTCFIPWÚWFSIFMBBSCFUTNBSL oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU OBEFO#PMBHFUTUKÊOTUFSJOPNCFNBOOJOH

BALANSRÄKNING, NOLS 2012 2011 KPCCDPBDIOJOHPSHBOJTBUJPOTVUWFDLMJOHPDI

Balansomslutning 960 951

GÚSFUBHTVUCJMEOJOHTUÊSLFSGÚSFUBHTPDIPSHB MÅL

"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS OJTBUJPOFSTLPOLVSSFOTLSBGUHFOPNSÊUULPN .ÌMFUÊSBUU-FSOJBTLBIBFOSÚSFMTFNBSHJOBM

Eget kapital 402 498

QFUFOT#PMBHFUTUKÊOTUFSJOPNPGGFOUMJH PNQSPDFOUÚWFSFOSVMMBOEFGFNÌSTQFSJPE

oWBSBWNJOPSJUFU VUCJMEOJOHPDIKPCCDPBDIOJOHTUÊSLFSJOEJWJ 3ÚSFMTFNBSHJOBMEFGJOJFSBTTPNSÚSFMTFSFTVM

/FUUPTLVME o o EFOTNÚKMJHIFUFSQÌBSCFUTNBSLOBEFO7FSL UBUFGUFSBWTLSJWOJOHBSJQSPDFOUBWÌSFUT

0QFSBUJWULBQJUBM TBNIFUFOWBSVOEFSPSHBOJTFSBEJ OFUUPPNTÊUUOJOH EPUUFSCPMBHFO-FSOJB6UCJMEOJOH-FSOJB #PMBHFUTLBIBFOLBQJUBMTUSVLUVSTPN NYCKELTAL 2012 2011 #FNBOOJOHPDI-FSOJB$PMMFHF'SÌOKBOV TUÚEKFSCPMBHFUTTUSBUFHJ.ÌMFUÊSBUUCPMBHFUT 3ÚSFMTFNBSHJOBM OFH BSJÊS-FSOJBTWFSLTBNIFUJOEFMBEJGFN LBQJUBMTUSVLUVSMÌOHTJLUJHUTLBIBFOTPMJEJ 3F"WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM EJWJTJPOFS"SCFUTNBSLOBETUKÊOTUFS7VYFO UFUTOJWÌQÌoQSPDFOU HFOPNTOJUU OFH OFH VUCJMEOJOH#FNBOOJOH:SLFTBSCFUBSF 3PQ"WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM #FNBOOJOH5KÊOTUFNÊOPDI,BSSJÊSWÊYMJOH UTDELNINGSPOLICY HFOPNTOJUU OFH -FSOJBGJOOTSFQSFTFOUFSBUÚWFSIFMB4WFSJHF #PMBHFUTVUEFMOJOHTQPMJDZÊSBUUCPMBHFU /FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBEHHS o o PDIÊSBVLUPSJTFSBUTPNCFNBOOJOHT MÌOHTJLUJHUEFMBSVUNJOTUoQSPDFOUBW 4PMJEJUFU VUCJMEOJOHTPDIPNTUÊMMOJOHTGÚSFUBHBW OFUUPWJOTUFOUJMMÊHBSFO #SVUUPJOWFTUFSJOHBSNOLS SFTQFLUJWFCSBOTDIPSHBOJTBUJPO "OTMBHNOLS

UPPFÖLJNING 6UEFMOJOHNOLS EKONOMI -FSOJBOÌSJOUFVQQUJMMNBSHJOBMNÌMFUGÚSEF "OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM ø ø ­WFOVUNÊSLUFTBWTKVOLBOEFNBSL TFOBTUFGFNÌSFOGÚSPDI OBETQSJTFSPDIÚLBOEFLPOLVSSFOT1ÌVUCJME WBSNBSHJOBMFOOFHBUJW#PMBHFUTTPMJEJUFU 3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS +B OJOHTTJEBOHFOPNGÚSTFOÚWFSWÊHBOEFBOEFM VQQHJDLWJEVUHÌOHFOBWÌSFUUJMM &UJLQPMJDZ +B BWVQQIBOEMJOHBSOBCBTFSBUQÌFOCBSUQSJT QSPDFOU'ÚSFTMBHFOVUEFMOJOHGÚSÊS +ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ Nej WJMLFUTÊUUFSIÌSEQSFTTQÌ-FSOJBTNBSHJOBMFS NJMKPOFSLSPOPS .JMKÚQPMJDZ +B 1ÌCFNBOOJOHTTJEBOFSGBS-FSOJBCÌEFFO .JMKÚMFEOJOHTTZTUFN +B QSJTQSFTTPDIIÌSELPOLVSSFOTTPNEFTTVUPN 3FEPWJTBSFOMJHU*'34 +B LPNCJOFSBUTNFEBUULPOKVOLUVSFOGÚS-FSOJBT LVOETFHNFOUGÚSTWBHBUT4BNNBOUBHFUMFEEF EFUUBUJMMBUUTUZSFMTFOJTMVUFUBWÌSFUCFTMV UBEFHFOPNGÚSBFUUCFTQBSJOHTQSPHSBNGÚSBUU NJOTLB-FSOJBTLPTUOBETCBTNFENJMKP OFSLSPOPSQÌÌSTCBTJT'ÚSJOOFCBSEFU BUUSFTVMUBUFUCFMBTUBEFTNFESFTFSWBUJPOGÚS PNTUSVLUVSFSJOHTLPTUOBEFSQÌNJMKPOFS LSPOPS

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % .ÊO ,WJOOPS RÖRELSEMARGINAL, %

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 10 Mål

Statens ägarandel 100% 8 Utfall

32 29 43 6

68 71 57 4

neg

2010 2011 2012

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 63

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

-6044"7""3",**36/"7""3"",5*&#0-"(tPSHOS tXXXMLBCDPN

-VPTTBWBBSB,JJSVOBWBBSB"LUJFCPMBH STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

-,"#ÊSFOJOUFSOBUJPOFMMIÚHUFLOPMP KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 HJTLNJOFSBMLPODFSOPDIFOWÊSMETMF

t 1SPEVLUJPOTPDIMFWFSBOTSFLPSEGÚS

EBOEFQSPEVDFOUBWGÚSÊEMBEFKÊSO

KÊSONBMNTQSPEVLUFS

NBMNTQSPEVLUFSGÚSTUÌMUJMMWFSLOJOH

'ÚSFUBHFUIBSTFEBOEFUCJMEBEFT t )ÚHTUBWPMZNFOGÊSEJHBQSPEVLUFSQÌ

WBSJUNFEPNBUUGPSNBEFO NFSÊOÌS

Ordf:.BSDVT8BMMFOCFSH VD:-BST&SJD"BSP

TWFOTLBJOEVTUSJIJTUPSJFO4UBUFOCMFW t %FOOZBIVWVEOJWÌOJ.BMNCFSHFU

EFMÊHBSFJ-,"#PDITFEBO Ordf:.BSDVT8BMMFOCFSHLed:)BOT#JÚSDL.BJKB-JJTB

'SJNBO-BST¯LF)FMHFTTPO4UFO+BLPCTTPO)BOOB JOWJHEFT

ÊSGÚSFUBHFUIFMÊHUBWTUBUFO

-BHFSDSBOU[.BVE0MPGTTPO-BST1FUUFSTTPO -BST

1FUUFSTTPOWBMEFTWJEÌSTTUÊNNBOArb rep:4FJKB VERKSAMHET 'PSTNP5PNBT4USÚNCFSH+BO5IFMJOArb suppl: -,"#UJMMWFSLBSPDIMFWFSFSBSGÚSÊEMBEFKÊSO 4UFGBO'BHFSLVMM#FSUJM-BSTTPO1FOUUJ3BILPOFO RESULTATRÄKNING, NOLS 2012 2011 NBMNTQSPEVLUFSPDIUKÊOTUFSTPNTLBQBS Revisor:1FUFS&LCFSH%FMPJUUF

/FUUPPNTÊUUOJOH ø ø NFSWÊSEFOGÚSLVOEFSQÌWÊSMETNBSLOBEFO Rörelseresultat 10 595 14 705 "OESBOÊSCFTMÊLUBEFQSPEVLUFSPDIUKÊOTUFS "SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM

Resultat före skatt 11 023 14 802

TPNCZHHFSQÌ-,"#TLVOOBOEFPDITPN ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM

Nettovinst 8 789 10 960

TUÚEKFSIVWVEBGGÊSFOJOHÌSJWFSLTBNIFUFO ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊS

BOTUÊMMEJ3FHFSJOHTLBOTMJFU oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU #PMBHFUTBGGÊSTTUSBUFHJÊSBUUVUWFDLMBUJMM WFSLBPDITÊMKBKÊSONBMNTQSPEVLUFSNFE BALANSRÄKNING, NOLS 2012 2011 FHFOTLBQFSTPNÚWFSUSÊGGBSLPOLVSSFOUFSOBT Balansomslutning 57 621 53 730

"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS ø ø

EKONOMI Eget kapital 41 671 37 893

¯SFUQSÊHMBEFTBWIÚHBMFWFSBOTWPMZNFS'ÚS UPPFÖLJNING oWBSBWNJOPSJUFU SFEPWJTBS-,"#FUUSFTVMUBUGÚSFTLBUU 6OEFSVQQOÌEEFTÊHBSFOTNÌMGÚS /FUUPTLVME QÌ NJMKPOFSLSPOPS/FUUP BWLBTUOJOHPDITPMJEJUFU"WLBTUOJOHFOQÌ 0QFSBUJWULBQJUBM ø ø PNTÊUUOJOHFONJOTLBEFNFEQSPDFOUPDI FHFULBQJUBMCMFWQSPDFOUPDITPMJEJUFUFO CMFW NJMKPOFSLSPOPS3ÚSFM VQQHJDLUJMMQSPDFOU%FUFLPOPNJTLB NYCKELTAL 2012 2011 TFSFTVMUBUFUVQQHJDLUJMM SFTVMUBUFUIBSNÚKMJHHKPSUTBWIÚHBKÊSONBMNT 3ÚSFMTFNBSHJOBM NJMKPOFSLSPOPS3FTVMUBUFUGSÌOGJOBOTJFMMB QSJTFSPDIIÚHBMFWFSBOTWPMZNFS'ÚS-,"#T 3F"WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM

EFMÊSIÚHPDIKÊNOQSPEVLULWBMJUFUTBNU HFOPNTOJUU QPTUFSCMFW NJMKPOFSLSPOPS%F

LPTUOBETFGGFLUJWJUFULSJUJTLBGBLUPSFSGÚSBUU 3PQ"WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM TLBEPSQÌPNHJWBOEFTBNIÊMMFOTPNHSVW

HFOPNTOJUU WFSLTBNIFUFOGÚSPSTBLBEFVOEFSIBS LMBSBLPOLVSSFOTFO1ÌWFSLBOQÌTBNIÊMMFOBJ

.BMNGÊMUFOIBSCFMBTUBUPDILPNNFSBUU /FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBEHHS NFEGÚSUBUUSFTVMUBUFUIBSCFMBTUBUTNFE

CFMBTUB-,"#TSFTVMUBUPDIMJLWJEJUFUNFE 4PMJEJUFU NJMKPOFSLSPOPS-,"#MÊNOBSGÚS

BWTFWÊSEBCFMPQQVOEFSEFLPNNBOEFÌSFO #SVUUPJOWFTUFSJOHBSNOLS ø ø FOVUEFMOJOHUJMMÊHBSFOQÌ

-,"#MFWFSFSBEFNJMKPOFSUPOKÊSONBMN "OTMBHNOLS NJMKPOFSLSPOPS

VOEFS 6UEFMOJOHNOLS ø ø

,PODFSOFOTJOWFTUFSJOHBSJNBUFSJFMMB "OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM ø ø

MÅL OCH UTDELNINGSPOLICY

%FUÚWFSHSJQBOEFFLPOPNJTLBNÌMFUÊSVUIÌMMJH BOMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBSVQQHJDLUJMM

NJMKPOFSLSPOPSPDIBWTFSGSÊNTUOZB 3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS +B MÚOTBNIFU1ÌÌSTTUÊNNBOJBQSJM

IVWVEOJWÌFSJ,JSVOBPDI.BMNCFSHFUTVOEFS &UJLQPMJDZ +B GBTUTUÊMMEFTOZBFLPOPNJTLBNÌM-ÚOTBNIFUT

KPSETHSVWPS +ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ +B NÌMÊOESBTGSÌOBUUBWLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM TLBÚWFSTUJHBQSPDFOUUJMMBUUBWLBTUOJOHQÌ -,"#TIÌMMCBSIFUTSFEPWJTOJOHIBSMJLTPN .JMKÚQPMJDZ +B

EFGÚSFHÌFOEFÌSFOFOUZOHEQVOLUJEFO .JMKÚMFEOJOHTTZTUFN +B FHFULBQJUBMTLBÚWFSTUJHBQSPDFOU*UJMMÊHH TLB-,"#TQSPEVLUJPOTLPTUOBE LSUPOSFEV OPSEJTLBWFSLTBNIFUFOKÊSONBMNTWFSLTBNIF 3FEPWJTBSFOMJHU*'34 +B DFSBTNFEQSPDFOUNFMMBOPDI UFOJ4WFSJHFPDI/PSHFTPNVUHÚSESZHU ,BQJUBMTUSVLUVSNÌMFUÊOESBTGSÌOBUU QSPDFOUBWPNTÊUUOJOHFO6OEFSIBS TPMJEJUFUFOTLBVQQHÌUJMMNJOTUQSPDFOUUJMM -,"#BSCFUBUGÚSBUULPODFSOFOTJOUFSOBUJP BUUTLVMETÊUUOJOHTHSBEFOTLBWBSBNFMMBO OFMMBNJOFSBMWFSLTBNIFUJOPN.JOFMDPHSVQQFO PDIHHS6UEFMOJOHFOTLBGPSUTBUUVQQHÌ JTUÚSSFHSBETLBWBSBJOUFHSFSBEJSBQQPSUFO UJMMNFMMBOPDIQSPDFOUBWÌSFUTSFTVMUBU 7ÊTFOUMJHBGÚSÊOESJOHBSJCPMBHFUTPNWÊSMEFMMFS TUSBUFHJTLBJOSJLUOJOHLBONPUJWFSBFOGÚSOZBE ÚWFSTZOBWEFFLPOPNJTLBNÌMFO

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % .ÊO ,WJOOPS AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 40

Mål

Statens ägarandel 100%

18 30 Utfall

30 38

70 62 20

82

2010 2011 2012

64 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

XXXNFUSJBTFtPSHOSt.&53*""#

.FUSJB"#CJMEBEFTEFONBK STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

JTBNCBOENFECPMBHJTFSJOHFOBWFO KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

EJWJTJPOJOPN-BOUNÊUFSJFU'ÚSFUBHFU

t 'ÚSTUBIFMBWFSLTBNIFUTÌSFU

CFESJWFSLPOTVMUWFSLTBNIFUJOPN

t -ZDLBEFTWÊOEBGÚSMVTUNBKoEFDFNCFS

CSBOTDIFOGÚSHFPHSBGJTLJOGPSNBUJPO 3JLTEBHFOTTLÊMUJMMCPMBHJTFSJOHFO UJMMWJOTUGÚSIFMÌSFU

WBSGSÊNTUBUUÚLBGÚSVUTÊUUOJOHBSOB t 3FTVMUBUNÊTTJHGÚSCÊUUSJOHJOPNBMMB

Ordf:$ISJTUJOB3PHFTUBN VD:,BSJO"OOFSXBMM1BSÚ

GÚSLPOLVSSFOTOFVUSBMJUFUHFHPEB BGGÊSTFOIFUFS

GÚSVUTÊUUOJOHBSBUUTLBQBFUUFGGFLUJWU Ordf: $ISJTUJOB3PHFTUBNLed:(VOWPS&OHTUSÚN

-PUUB+BSMFSZE1BUSJL+ÚOTTPO1FUFS-KVOH"OEFST

GÚSFUBHTBNUÚLBQSPEVLUJWJUFUFOQÌ

¯HSFO 1BUSJL+ÚOTTPOWBMEFTWJEÌSTTUÊNNBO NBSLOBEFO EÌ*OHSJE&OHTUSÚNPDI%BOJFM,SJTUJBOTTPOBWHJDL

+PIBO)BMMCFSHBWHJDLJPLUPCFSArb rep: VERKSAMHET 1FS¯LF+VSFTLPH&SJL/JMTTPOArb suppl:-BST&SJL RESULTATRÄKNING, NOLS 2012 2011 .FUSJBÊSFUULPOTVMUGÚSFUBHJOPNHFPHSBGJTL +PIBOTTPO.BUT3PTFOHSFORevisor:-FOB.ÚMMFSTUSÚN

/FUUPPNTÊUUOJOH

/PSEJOH(SBOU5IPSOUPO JOGPSNBUJPOGBTUJHIFUTJOGPSNBUJPOPDIHFP Rörelseresultat 13 –6 HSBGJTLJOGPSNBUJPOTUFLOJLTPNIKÊMQFSLVOEFS Resultat före skatt 13 –6

"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM BUUTBNMBJOGÚSÊEMBPDIBOWÊOEBHFPEBUBTÌ Nettovinst 7 –5

ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM FGGFLUJWUTPNNÚKMJHUJLVOEFSOBTWFSLTBNIF oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU

ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMMEJ UFS.FUSJBMFWFSFSBSBMMUGSÌOTUPSBJOGSBTUSVL 3FHFSJOHTLBOTMJFU UVSQSPKFLUoUJMMFYFNQFMBUUNÊUBJO#PUOJBCB BALANSRÄKNING, NOLS 2012 2011 OBOoUJMMBUUCZHHBUFLOJTLBTZTUFNGÚSHFP Balansomslutning 225 243 HSBGJTL*5TPNUJMMFYFNQFM/BUVSWÌSETWFSLFUT "OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS IBOEMÊHHOJOHTTZTUFN.FUSJBFSCKVEFSÊWFO UTDELNINGSPOLICY Eget kapital 106 99 TNÌTUBOEBSEJTFSBEFQSPKFLU,VOEFSOB .FUSJBCPMBHJTFSBEFTVOEFSPDIIBS oWBSBWNJOPSJUFU ÌUFSGJOOTJOPNPNSÌEFOBCBOLPDIGÚSTÊLSJOH ÊOOVJOUFGBTUTUÊMMUFOVUEFMOJOHTQPMJDZ* /FUUPTLVME o o JOGSBTUSVLUVSTLPHLSJTIBOUFSJOHPDIGÚSTWBS TBNCBOENFEGBTUTUÊMMBOEFUBWGJOBOTJFMMB 0QFSBUJWULBQJUBM TBNULPNNVOFSPDIÚWSJHPGGFOUMJHTFLUPS NÌMLPNNFSÊWFOFOVUEFMOJOHTQPMJDZBUU

NYCKELTAL 2012 2011

.FUSJBIBSDJSLBNFEBSCFUBSFPDIGJOOT UBTGSBN

3ÚSFMTFNBSHJOBM OFH SFQSFTFOUFSBEFQÌDJSLBPSUFSÚWFSIFMB

3F"WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM 4WFSJHF)VWVELPOUPSFUMJHHFSJ(ÊWMF UPPFÖLJNING

HFOPNTOJUU OFH

.FUSJBIBSVOEFSQFSJPEFOGPSUTBUUBUUWBSBFO

3PQ"WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM EKONOMI MFEBOEFBLUÚSJOPNCSBOTDIFOGÚSHFPHSBGJTL HFOPNTOJUU OFH /FUUPPNTÊUUOJOHFOVQQHJDLUJMM JOGPSNBUJPO.FUSJBIBSVUWFDLMBUTFOMJHUQMBO /FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBEHHS o NJMKPOFSLSPOPSPDIQFSJPEFOTSÚSFMTFSFTVMUBU BWTFFOEFCPMBHJTFSJOHSBQQPSUFSJOHPSHBOJTB 4PMJEJUFU VQQHJDLUJMMNJMKPOFSLSPOPSWJMLFUNPUTWB UJPONN&OQSJPSJUFUGÚSCPMBHFUÊSOVBUU #SVUUPJOWFTUFSJOHBSNOLS SBSFONBSHJOBMPNGZSBQSPDFOU3FTVMUBU ÚLBMÚOTBNIFUFO#PMBHFUÊSJQSPDFTTBUU "OTMBHNOLS FGUFSTLBUUVQQHJDLUJMMTKVNJMKPOFSLSPOPS VUWFDLMBFOIÌMMCBSIFUTSFEPWJTOJOHNFE 6UEFMOJOHNOLS WBS.FUSJBTGÚSTUBIFMBWFSLTBNIFUTÌS UJMMIÚSBOEFNÌM "OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM PDICPMBHFUMZDLBEFTWÊOEBFOGÚSMVTUGÚS NÌOBEFSOBNBKUJMMEFDFNCFSUJMMFO 3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS +B WJOTUGÚSIFMÌSFU

&UJLQPMJDZ +B

+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ +B

MÅL

.JMKÚQPMJDZ +B .FUSJBTÚWFSHSJQBOEFNÌMÊSBUUWBSBFO

.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN +B MFEBOEFLPOTVMUJOPNHFPHSBGJTLJOGPSNBUJPOJ

3FEPWJTBSFOMJHU*'34 Nej 4WFSJHF­HBSFOLPNNFSBUUUJMMTBNNBOTNFE CPMBHFUGBTUTUÊMMBMÌOHTJLUJHBGJOBOTJFMMBNÌMEÌ FOÚWFSTZOBWBGGÊSTQMBOPDITUSBUFHJÊS HFOPNGÚSE

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % .ÊO ,WJOOPS

Anställda Ledningsgrupp Styrelse

Statens ägarandel 100%

34

55 45 50 50 66

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 65

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

.*-+½.­3,/*/(47&3*(&",5*&#0-"(tPSHOStXXXTWBOFOTF

.JMKÚNÊSLOJOH4WFSJHF

.JMKÚNÊSLOJOH4WFSJHF"LUJFCPMBHGÚS STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

WBMUBSQÌSFHFSJOHFOTVQQESBHEFO KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

OPSEJTLBNJMKÚNÊSLOJOHFO4WBOFO

t /ZBPDISFWJEFSBEFLSJUFSJFSGÚS4WBOFO

PDI&6TNJMKÚNÊSLOJOHTTZTUFN&6

PDI&6&DPMBCFM

&DPMBCFM #MPNNBO4ZGUFUNFETÌWÊM

4WBOFOTPN&6&DPMBCFMÊSBUUHF t 'PLVTQÌPGGFOUMJHVQQIBOEMJOHPDI

LPOTVNFOUFSFONÚKMJHIFUBUUWÊMKBEF CPTUÊEFS

Ordf:$ISJTUJOB-JOECÊDL VD:3BHOBS6OHF

CÊTUBQSPEVLUFSOBQÌNBSLOBEFOGSÌO t /ZOPSEJTLPSHBOJTBUJPOGÚSFGGFLUJWBSF

NJMKÚTZOQVOLUPDIBUUTUJNVMFSBFOQSP Ordf:$ISJTUJOB-JOECÊDLLed:.BSJUB"YFMTTPO4WBOUF

-"YFMTTPO+BO1FUFS#FSHLWJTU:WPOOF*OHNBO BSCFUFNFELSJUFSJFVUWFDLMJOH

EVLUVUWFDLMJOHTPNUBSIÊOTZOUJMMNJM

(VOJMMB+BSMCSP +BO1FUFS#FSHLWJTUWBMEFTWJEÌST KÚO4FEBOOPWFNCFSÊSTUBUFO TUÊNNBOEÌ-FJG-ÚGBWHJDLArb rep:*OHFMB IFMÊHBSFUJMM.JMKÚNÊSLOJOH4WFSJHF )FMMTUSÚN6MMB4BIMCFSHRevisor:&SOTU:PVOH

"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM RESULTATRÄKNING, NOLS 2012 2011

VERKSAMHET

ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM /FUUPPNTÊUUOJOH 7FSLTBNIFUFOHSVOEBTQÌLSJUFSJFVUWFDLMJOH

ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMMEJ Rörelseresultat –2 –1 JOGPSNBUJPOPDINBSLOBETGÚSJOHBWNJMKÚ

3FHFSJOHTLBOTMJFU Resultat före skatt –1 0 NÊSLOJOHTTZTUFNFO4WBOFOPDI&6&DPMBCFM

Nettovinst –1 0

TBNUQSPEVLULPOUSPMMNFEMJDFOTJFSJOH4ZGUFU

oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU NFEWFSLTBNIFUFOÊSBUUVOEFSMÊUUBGÚS LPOTVNFOUFSBUUHÚSBNJMKÚBOQBTTBEFWBMPDI MÅL BALANSRÄKNING, NOLS 2012 2011 BUUIKÊMQBQSPEVDFOUFSBUUNJMKÚBOQBTTBTJOB .JMKÚNÊSLOJOH4WFSJHFCJESBSQÌFUUCFUZEBOEF Balansomslutning 27 30 WBSPSPDIUKÊOTUFS6OEFSCFTMVUBEFT TÊUUHFOPNTJUUBSCFUFUJMMNÌMFUGÚSLPOTV "OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS PNFOOZQSPEVLUHSVQQJOPN4WBOFOPDIGZSB NFOUQPMJUJLFOTPNMZEFSw,POTVNFOUFSOBIBS Eget kapital 21 21 JOPN&6&DPMBCFMTBNUSFWJEFSBEFLSJUFSJFS NBLUPDINÚKMJHIFUBUUHÚSBBLUJWBWBMw oWBSBWNJOPSJUFU GÚSÌUUBQSPEVLUHSVQQFSJOPN4WBOFO7JEBSF (FOPNBUUHFGÚSVUTÊUUOJOHBSGÚSPDITUJNVMFSB /FUUPTLVME o o QÌHÌSVUWFDLMJOHBWFOSBEOZBPDISFWJEFSBEF VUWFDLMJOHPDIBOWÊOEOJOHBWQSPEVLUFSTPN 0QFSBUJWULBQJUBM LSJUFSJFSJOPNEFCÌEBTZTUFNFO-JDFOTJOOF GSÌONJMKÚTZOQVOLUÊSNJOESFCFMBTUBOEF IBWBSFPDIVQQIBOEMBSFIBSVUCJMEBUTJIVSEF CJESBSCPMBHFUUJMMFONFSIÌMMCBSLPOTVNUJPO NYCKELTAL 2012 2011 LBOBOWÊOEBNJMKÚNÊSLOJOHFOWJEPGGFOUMJH PDIEÊSNFEUJMMBSCFUFUGÚSFUUIÌMMCBSUTBN 3ÚSFMTFNBSHJOBM OFH OFH VQQIBOEMJOH/PSEJTLNJMKÚNÊSLOJOHIBSGÌUU IÊMMF½LBUGPLVTIBSVOEFSTFOBSFÌSMBHUTQÌ 3F"WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM FOGBTUBSFOPSEJTLPSHBOJTBUJPOJTZGUFBUU QSPEVLUPNSÌEFONFETUPSCFUZEFMTFGÚSLMJNBU HFOPNTOJUU OFH OFH FGGFLUJWJTFSBLSJUFSJFVUWFDLMJOHTBSCFUFU7JE GSÌHBONFONJMKÚNÊSLOJOHIBSCÊSJOHQÌFUU 3PQ"WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM ÌSFUTTMVUGBOOTBLUJWB4WBOFOMJDFOTFSJ GMFSUBMNJMKÚNÌMTÌTPNHJGUGSJNJMKÚCJPMPHJTL HFOPNTOJUU OFH OFH 4WFSJHFJOPNQSPEVLUPNSÌEFOPDI NÌOHGBMEBWGBMMPDISFTVSTBOWÊOEOJOHTBNU /FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBEHHS o o MJDFOTFSGÚS&6&DPMBCFMJOPNQSPEVLU IÊMTBGVOLUJPOBMJUFUPDIFOFSHJFGGFLUJWJUFU 4PMJEJUFU HSVQQFS #SVUUPJOWFTUFSJOHBSNOLS

UTDELNINGSPOLICY "OTMBHNOLS EKONOMI 7FSLTBNIFUFOTZGUBSJOUFUJMMBUUHFÊHBSOB 6UEFMOJOHNOLS 7FSLTBNIFUFOGJOBOTJFSBTIVWVETBLMJHFO WJOTUEÊSGÚSTLFSJOHFOVUEFMOJOHBWFWFOUVFMM "OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM HFOPNBWHJGUFSGSÌOGÚSFUBHTPNIBSNJMKÚ WJOTUUJMMBLUJFÊHBSOB NÊSLOJOHTMJDFOTFSTBNUHFOPNTUBUMJHUBOTMBH 3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS +B TPNNPUTWBSBEFOJPQSPDFOUBWJOUÊL UPPFÖLJNING &UJLQPMJDZ Nej UFSOB%FUTUBUMJHBBOTMBHFUTLBBOWÊOEBTTÌ #PMBHFUIBSUJMMVQQHJGUBUUGÚSWBMUBNJMKÚNÊSL +ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ +B BUUVUWFDLMJOHFOBWNJMKÚNÊSLOJOHFOGSÊNKBT OJOHTTZTUFNFO4WBOFOPDI&6&DPMBCFMPDI .JMKÚQPMJDZ +B PDITLFSJFOMJHIFUNFE4WFSJHFTJOUFSOBUJP BUUCJESBUJMMBUUVQQGZMMBLPOTVNFOUPDI .JMKÚMFEOJOHTTZTUFN +B OFMMBÌUBHBOEFOWJMLFUHÚSTHFOPNBUUEFMGJ NJMKÚQPMJUJTLBNÌM6OEFSIBSBSCFUFU 3FEPWJTBSFOMJHU*'34 Nej OBOTJFSBLSJUFSJFBSCFUFUJOPNEFCÌEBNJMKÚ NFEBUUWJEBSFVUWFDLMBEFOOPSEJTLBPDI NÊSLOJOHTTZTUFNFOPDIBUUHÚSB&6TTZTUFN FVSPQFJTLBNJMKÚNÊSLOJOHFOGPSUTBUU/ZB NFSTQSJUUPDILÊOUQÌEFOTWFOTLBNBSLOB LSJUFSJFSGÚSNÊSLOJOHIBSVUWFDLMBUTPDI EFO'ÚSFUBHFUPNTBUUFTUSBYVOEFSNJMKP NBSLOBETJOTBUTFSOBIBSWBSJUPNGBUUBOEF OFSLSPOPS FYLMVTJWFBOTMBH 4WBOFOÊSFUUBW4WFSJHFTTUBSLBTUFWBSVNÊS

LFONFEFOLÊOOFEPNIPTBMMNÊOIFUFOQÌ

QSPDFOU QSPDFOUGÚS&6&DPMBCFM"UU

WJTBBUUNJMKÚNÊSLOJOHFOÊSFOEFMBWMÚT

OJOHFOQÌLMJNBUGSÌHBOIBSWBSJUFOWJLUJH

VQQHJGU

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % .ÊO ,WJOOPS ANTAL SVENSKA LICENSER, SVANEN OCH EU ECOLABEL

Anställda Ledningsgrupp Styrelse Svanen EU Ecolabel

Statens ägarandel 100% 1 800 30

17 1 500 25

36 33

67 1 200 20

64

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

XXXNTSTFtPSHOSt ",5*&#0-"(&547&/4,".*-+½45:3/*/(43¯%&5

"LUJFCPMBHFU4WFOTLB.JMKÚTUZSOJOHT STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

SÌEFU.JMKÚTUZSOJOHTSÌEFUCJMEBEFT KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 GÚSBUUWBSBIVWVENBOPDISFHJTU

t /FUUPPNTÊUUOJOHFOÚLBEFQÌHSVOEBW

SFSJOHTPSHBOJ4WFSJHFGÚS&6TNJMKÚ ®

ÚLBEFJOUÊLUFSGSÌO&."4PDI&1%

MFEOJOHTPDINJMKÚSFWJTJPOTPSEOJOH

WFSLTBNIFUFSOBTBNUOZBVQQESBH

&."47FSLTBNIFUFOIBSTFEBOVU

WFDLMBUTPDIPNGBUUBSJEBHÊWFOGÚSWBMU t "OUBMFULSJUFSJFSJVQQIBOEMJOHTWFSLUZHFU

Ordf:-BST&LFDSBOU[ VD:4WFO0MPG3ZEJOH

OJOHPDIVUWFDLMJOHBWEFUJOUFSOBUJP VQQHJDLWJEÌSFUTTMVUUJMMDBTU J

OFMMBTZTUFNFUGÚSNJMKÚWBSVEFLMBSBUJPOFS Ordf:-BST&LFDSBOU[ WBMEFTWJEÌSTTUÊNNBOEÌ

QSPEVLUHSVQQFSPDIVOEFSHSVQQFS

® -BST1BSLCSJOHBWHJDLLed:,FSTUJO#MPN#PLMJEFO

&1% TBNUTZTUFNGÚSIÌMMCBSPGGFOUMJH

"OOJLB$ISJTUFOTTPO5PNBT&LTUSÚN7JLUPSJB*OHNBO PDIBOOBOQSPGFTTJPOFMMVQQIBOEMJOH -BST+POTTPO,SJTUJOBWPO0FMSFJDI ,FSTUJO#MPN .JMKÚTUZSOJOHTSÌEFUTVQQIBOEMJOHT #PLMJEFO5PNBT&LTUSÚN7JLUPSJB*OHNBOPDI,SJTUJOB

WPO0FMSJDIWBMEFTWJEÌSTTUÊNNBOEÌ.BSJF RESULTATRÄKNING, NOLS 2012 2011

LSJUFSJFS

#PMBHFUTWFSLTBNIFUTZGUBSUJMMBUUGSÊNKBFO

Nettovinst 0 0

GSJWJMMJHGÚSCÊUUSJOHBWOÊSJOHTMJWFUTPDIEFO "SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM

oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU PGGFOUMJHBTFLUPSOTNJMKÚBSCFUF ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM

.JMKÚTUZSOJOHTSÌEFUGÚSWBMUBSPDIWJEBSFVU ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMMEJ

BALANSRÄKNING, NOLS 2012 2011 WFDLMBSUSFGSJWJMMJHBTZTUFNQÌNJMKÚPNSÌEFU 3FHFSJOHTLBOTMJFU

Balansomslutning 10 10

&."4ÊSFUUMFEOJOHTWFSLUZHTPNGÚSFUBHPDI "OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS BOESBPSHBOJTBUJPOFSLBOBOWÊOEBGÚSBUU Eget kapital 4 3 VUWÊSEFSBSBQQPSUFSBPDIGÚSCÊUUSBTJONJMKÚ oWBSBWNJOPSJUFU

® QSFTUBOEB*OUFSOBUJPOFMMB&1% TZTUFNFUÊS

UTDELNINGSPOLICY /FUUPTLVME o o FUUJOGPSNBUJPOTTZTUFNGÚSBUUPCKFLUJWU 0QFSBUJWULBQJUBM CFTLSJWBNJMKÚFHFOTLBQFSIPTWBSPSPDIUKÊOT 7FSLTBNIFUFOTZGUBSJOUFUJMMBUUCFSFEBBLUJF UFSJFUUMJWTDZLFMQFSTQFLUJW*OGPSNBUJPOFO ÊHBSOBWJOTU NYCKELTAL 2012 2011 SFEPWJTBTJGPSNBWNJMKÚWBSVEFLMBSBUJPOFS 3ÚSFMTFNBSHJOBM OFH

UPPFÖLJNING

&1%FS%FUUSFEKFTZTUFNFUÊS.JMKÚTUZS 3F"WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM OJOHTSÌEFUTVQQIBOEMJOHTLSJUFSJFSTPNHFS "SCFUFUNFEVQQIBOEMJOHTWFSLTBNIFUFOIBS HFOPNTOJUU TUÚEPDIWÊHMFEOJOHGÚSVQQIBOEMBSFBUUTUÊMMB CMBOEBOOBUJOOFCVSJUFUUPNGBUUBOEFBSCFUF 3PQ"WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM GSBNGÚSBMMUNJMKÚLSBWWJEVQQIBOEMJOHBW NFEVQQEBUFSJOHPDIVUWFDLMJOHBWLSJUFSJFS HFOPNTOJUU OFH WBSPSUKÊOTUFSPDIFOUSFQSFOBEFS TBNUBUUHFJOGPSNBUJPOPDIWÊHMFEOJOHUJMM /FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBEHHS o o

VQQIBOEMBSF#PMBHFUGPSUTBUUFBUUTPNTÌ 4PMJEJUFU EKONOMI LBMMBUCFIÚSJHUPSHBOJ4WFSJHFJOGPSNFSBPN #SVUUPJOWFTUFSJOHBSNOLS #PMBHFUFSIÚMMVOEFSFUUTUBUMJHUCJESBH &."4QÌIFNTJEBOXXXFNBTTF%ÊSGJOOT "OTMBHNOLS QÌNJMKPOFSLSPOPSGÚSJOGPSNBUJPOTJOTBU JOGPSNBUJPOPN&."4GÚSPSEOJOHFOSFHMFSGÚS 6UEFMOJOHNOLS TFSNFENFSBGÚSBUUTUJNVMFSBPSHBOJTBUJPOFS BUUBOTMVUBTJHUJMMTZTUFNFUTBNU&."4 "OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM UJMMOZBPDIGÚSOZBEFSFHJTUSFSJOHBSFOMJHU SFHJTUSFSBEFPSHBOJTBUJPOFS"SCFUFUNFEEFU

® &NBTGÚSPSEOJOHFOTBNUNJMKPOFSLSPOPS JOUFSOBUJPOFMMB&1% TZTUFNFUJOOFCBSFO 3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS +B GÚSBSCFUFUNFENJMKÚLSBWWJEPGGFOUMJHVQQ ZUUFSMJHBSFCSFEEOJOHBWWFSLTBNIFUFOUJMMOZB &UJLQPMJDZ +B IBOEMJOH&."4WFSLTBNIFUFOGJOBOTJFSBT TFLUPSFSQSPEVLUHSVQQFSPDIUKÊOTUFTMBH +ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ +B ÊWFOWJBSFHJTUSFSJOHTPDIÌSTBWHJGUFSGSÌOEF .JMKÚTUZSOJOHTSÌEFUIBSCMBOEBOOBUGPSUTBUU .JMKÚQPMJDZ +B PSHBOJTBUJPOFSTPNÊSBOTMVUOBUJMM&."4 BUUNBSLOBETGÚSBTZTUFNFUQÌFOJOUFSOBUJP .JMKÚMFEOJOHTTZTUFN +B

® OFMMNBSLOBE "SCFUFUNFE&1% UÊDLTBWJOUÊLUFSGSÌO 3FEPWJTBSFOMJHU*'34 Nej SFHJTUSFSJOHTPDIÌSTBWHJGUFS%ÊSVUÚWFSGÌS CPMBHFUWJTTBJOUÊLUFSGSÌOVQQESBHTWFSLTBN IFUNFELPQQMJOHUJMMVQQIBOEMJOHTPNSÌEFU

MÅL EPD-REGISTRERINGAR, BOUBM .JMKÚTUZSOJOHTSÌEFUTNÌMGÚSÌSFOo ÊSBUUWBSBSFHFSJOHFOTFYQFSUPSHBOUJMMTUÚE 300

250 GÚSIÌMMCBSVQQIBOEMJOHNFEUZOHEQVOLUQÌ

200 NJMKÚGSÌHPSPDIUJMMIBOEBIÌMMBFUUGÚSTULMBTTJHU

150 WFSLUZH

2008 2009 2010 2011 2012

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % .ÊO ,WJOOPS EMAS-REGISTRERINGAR, BOUBM

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 120

Statens ägarandel 85%

Sveriges Kommuner 90

33 33

och Landsting 10% 43

67 67 57 60

Svenskt Näringsliv 5%

2008 2009 2010 2011 2012

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 67

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

/03%&"#"/,"#tPSHOStXXXOPSEFBDPN

*TBNCBOENFEÌSTGJOBOTJFMMB STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

SFLPOTUSVLUJPOBWEÌWBSBOEF/PSECBOLFO KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 GÚSWÊSWBEFTUBUFOTBNUMJHBVUFTUÌFOEF

t 'JOBOTJFMMQMBOGÚSBUUÚLBBWLBTUOJOHFO

BLUJFSJCBOLFO¯UFSOPUFSJOHHFOPN

QÌFHFULBQJUBMTPNTUFHUJMM

GÚSEFTHFOPNGÚSTÊMKOJOHBW

VOEFS

QSPDFOUBWTUBUFOTJOOFIBW%ÊSFGUFSIBS GMFSBTBNHÌFOEFOTLFUUVOEFSÌSFO t /ZLBQJUBMQPMJDZ

Ordf:#KÚSO8BIMSPPT VD:$ISJTUJBO$MBVTFO

o .FSJUB6OJCBOLPDI

$ISJTUJBOJB#BOLPH,SFEJULBTTF* Ordf:#KÚSO8BIMSPPTVice ordf:.BSJF&ISMJOH

Led: 1FUFS'#SBVOXBMEFS&MJTBCFUI(SJFH4WFJO4

GFCSVBSJBWZUUSBEFTUBUFO

+BDPCTFO5PN,OVU[FO-BST(/PSETUSÚN4BSBI NJMKPOFSBLUJFSPDIIBSEÊSFGUFSFOÊHBS 3VTTFMM'FMUI,BSJ4UBEJHI &MJTBCFUI(SJFHWBMEFTWJE BOEFMTPNNPUTWBSBSQSPDFOUBW ÌSTTUÊNNBOEÌ4UJOF#PTTFBWHJDLArb rep och

suppl:,BSJ"IPMB5POJ).BETFO-BST0EEFTUBE)BOT RESULTATRÄKNING, NJMKPOFSFVSP 2012 2011

CBOLFOTBLUJFLBQJUBM Revisor:

$ISJTUJBO3JJTF )BOT¯LFSWBMM,1.( 3ÊOUFOFUUP ø ø

3FHFSJOHFOTBWTJLUÊSBUUGPSUTÊUUB 1SPWJTJPOTOFUUP ø ø

SFEVDFSBEFUTUBUMJHBÊHBOEFUJ/PSEFB "SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM /FUUPSFTVMUBU'JOBOTJFMMB1PTUFS ø ø

UVTFOFVSPPDIUJMMWJDFPSEGÚSBOEF #BOL"# ½WSJHBSÚSFMTFJOUÊLUFS

UVTFOFVSP"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌS

Totala intäkter 10 236 9 501

UJMM UVTFOFVSP

VERKSAMHET Rörelseresultat 4 117 3 547

/PSEFB#BOLÊSOPSSB&VSPQBTTUÚSTUBGJOBOT Resultat före skatt 4 117 3 547 LPODFSOPDIFSCKVEFSFUUCSFUUVSWBMBWQSP Nettovinst 3 126 2 634 EVLUFSUKÊOTUFSPDIMÚTOJOHBSJOPNCBOLPDI MÅL

oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU LBQJUBMGÚSWBMUOJOH/PSEFBIBSFOMFEBOEF /PSEFBIBSCFTMVUBUBUUVQQSÊUUBFOGJOBOTJFMM TUÊMMOJOHJOPNTÌWÊM$PSQPSBUF.FSDIBOU QMBOGÚSBUUÚLBBWLBTUOJOHFOQÌFHFULBQJUBM BALANSRÄKNING, NJMKPOFSFVSP 2012 2011 #BOLJOHTPN3FUBJM#BOLJOHPDI1SJWBUF PDIFOOZLBQJUBMQPMJDZGÚSEFOZBCBOLSFH Balansomslutning 677 420 716 204 #BOLJOH/PSEFBÊSPDLTÌ/PSEFOTTUÚSTUB MFSOB1MBOFOIBSFUUGJOBOTJFMMUNÌMQÌ 6UMÌOJOHUJMMBMMNÊOIFUFO ø ø MJWPDIQFOTJPOTCPMBH QSPDFOUTBWLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBMNFE Eget kapital 28 216 26 120

/PSEFB#BOLIBSDJSLBFMWBNJMKPOFSLVOEFS OPSNBMNBSLOBETSÊOUBPDINFEFOLÊSOQSJ oWBSBWNJOPSJUFU PDIDJSLBLPOUPS"LUJFOÊSOPUFSBE NÊSLBQJUBMSFMBUJPOQÌÚWFSQSPDFOU

NYCKELTAL 2012 2011

QÌCÚSTFSOBJ4UPDLIPMN)FMTJOHGPSTPDI ,BQJUBMQPMJDZOBOHFSBUULÊSOQSJNÊSLBQJUBM

SFMBUJPOFOTLBÚWFSTUJHBQSPDFOUPDI ,SFEJUGÚSMVTUOJWÌ ,ÚQFOIBNO

LBQJUBMUÊDLOJOHTHSBEFOTLBÚWFSTUJHB 3F"WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM EKONOMI QSPDFOUTFOBTUEFOKBOVBSJ,ÊSOQSJ ,ÊSOQSJNÊSLBQJUBMSFMBUJPO

NÊSLBQJUBMSFMBUJPOFOGÚSWÊOUBTMJHHBÚWFS ,BQJUBMSÊDLOJOHTHSBE OZBSFMBUJPOTLVOEFSPDINFSBGGÊSFS NFELVOEFSOBIÚKEF/PSEFBTJOUÊLUFSVOEFS QSPDFOUGSÌONFEOZBCBOLSFHMFSPDI 6UEFMOJOHNOFVSP ø ø

CFSÊLOJOHTNPEFMMFS "OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM ø ø 3ÊOUFOFUUPUTUFHNFEGFNQSPDFOU KÊNGÚSUNFE6UMÌOJOHFOÚLBEFNFEUSF

UTDELNINGSPOLICY 3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS +B QSPDFOU.BSHJOBMFSOBQÌGÚSFUBHTVUMÌOJOHFO WBSIÚHSFNFEBOJOMÌOJOHTNBSHJOBMFSOBWBS 6UEFMOJOHFOTLBÚWFSTUJHBQSPDFOUBWÌSFUT &UJLQPMJDZ +B MÊHSFÊOJGKPM"WHJGUTPDIQSPWJTJPOTOFUUPU SFTVMUBU +ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ +B TUFHNFEGFNQSPDFOUKÊNGÚSUNFE .JMKÚQPMJDZ +B

,PTUOBEFSOBÚLBEFNFEUSFQSPDFOUKÊNGÚSU UPPFÖLJNING 3FEPWJTBSFOMJHU*'34 +B NFEPDIQFSTPOBMLPTUOBEFSOBTUFHNFE "WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBMGÚSVQQHJDL USFQSPDFOUFYLMVTJWFGKPMÌSFUTPNTUSVLUVSF UJMM QSPDFOUPDIVOEFSTUJHFS SJOHTLPTUOBEFS+ÊNGÚSUNFENJOTLBEF EÊSNFEQSPDFOU%FUHÌSEPDLJOUFBUU LPTUOBEFSOBNFEQSPDFOUJMPLBMBWBMVUPS CFTLSJWBNBLSPGÚSVUTÊUUOJOHBSOBVOEFSÌSFU FYLMVTJWFPNTUSVLUVSFSJOHTLPTUOBEFSOBVOEFS TPNOPSNBMJTFSBEF,ÊSOQSJNÊSLBQJUBMSFMBUJP GÚSFHÌFOEFÌSTBNUQSFTUBUJPOTCBTFSBEFMÚOFS OFOTUFHUJMMQSPDFOUGSÌOQSPDFOU PDIWJOTUEFMOJOH FYLMVTJWFÚWFSHÌOHTSFHMFS%FOGÚSFTMBHOB

"WTÊUUOJOHBSGÚSLSFEJUGÚSMVTUFSÚLBEFUJMM VUEFMOJOHFOVQQHÌSUJMMFVSP%FUNPU NJMKPOFSFVSPWJMLFUNPUTWBSBSFOLSFEJU TWBSBSFOVUEFMOJOHTLWPUQÌQSPDFOUWJMLFU GÚSMVTUSFMBUJPOQÌQVOLUFS QVOLUFS ÊSJMJOKFNFEQPMJDZ FYLMVTJWFBWTÊUUOJOHBSUJMMEFOEBOTLB JOTÊUUOJOHTHBSBOUJGPOEFO

3FTVMUBUFUÚLBEFNFEQSPDFOUUJMM NJMKPOFSFVSPUJMMGÚMKEBWIÚHSFJOUÊL UFSPDITUBCJMBLPTUOBEFS

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % .ÊO ,WJOOPS KURSUTVECKLING JANUARI 2010–MARS 2013

Anställda Ledningsgrupp Styrelse OMX Stockholm Benchmark GI Nordea

150

Statens ägarandel 13,4% 125

14

Sampo plc 21,4% 100

41 33

Nordeafonden 3,9% 67 75

59

86 50

Swedbank Robur fonder 3,2%

Övriga ägare 58,1% 0

10-01-01 11-01-01 12-01-01 13-03-08

68 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

XXXPQFSBOTFtPSHOS t,6/(-*("01&3"/",5*&#0-"(

,VOHMJHB0QFSBO"LUJFCPMBH0QFSBO STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

ÊS4WFSJHFTOBUJPOBMTDFOGÚSPQFSBPDI KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 CBMFUU0QFSBOÊHTBWTWFOTLBTUBUFOPDI

t ½LBUBOUBMCFTÚLBSFPDIÚLBE

TLBWBSBEFOJ4WFSJHFMFEBOEFJOTUJUVUJP

CFMÊHHOJOHQÌGÚSFTUÊMMOJOHBSOB

OFOJOPNPQFSBPDICBMFUUPDITPNOB UJPOBMTDFOWBSBFUUGÚSFEÚNFGÚSBOESB t 'PSUTBUUTUÊSLUFLPOPNJ

JOTUJUVUJPOFSWBEHÊMMFSVUWFDLMJOHGÚSOZ t #SFEPDIWBSJFSBESFQFSUPBSUJMM

Ordf:,SJTUJOB3FOOFSTUFEU VD:#JSHJUUB4WFOEÏO

FMTFPDILPOTUOÊSMJHLWBMJUFU*0QFSBOT FOCSFEQVCMJL

VQQESBHMJHHFSPDLTÌBUUWÌSEBPDIGSÊNKB Ordf:,SJTUJOB3FOOFSTUFEULed:"OOB,BSJO$FMTJOH

.JDIBFM$ISJTUJBOTFO%BH)BMMCFSH.JSB)FMFOJVT

EFUOBUJPOFMMBLVMUVSBSWFUJOPNPQFSBOT

.BSUJOTTPO-FJG+BLPCTTPO-PUUB-FLWBMM-FOOBSU PDICBMFUUFOTPNSÌEFTBNUBUUHFOPN -ÌGUNBO -PUUB-FLWBMMWBMEFTWJEÌSTTUÊNNBO IÚHLWBMJUFUPDICFWBSBEOBUJPOFMMFHFO EÌ,BUBSJOB#POEFBWHJDLArb rep:.BSJBOOF&LMÚG

(VOJMMB.BSLTUSÚN5IPNBT/ZMBOEFSArb suppl:1JFSSF RESULTATRÄKNING, NOLS 2012 2011

BSULVOOBIÊWEBTJHWÊMJKÊNGÚSFMTFNFE Revisor:

(ZMCFSU0MPG8FTUSJOH.BSUJO4ÊGTUSÚNBEK /FUUPPNTÊUUOJOH EFGSÊNTUBTDFOFSOBVUPNMBOETPDIEFU ,FSTUJO4VOECFSH%FMPJUUF Rörelseresultat –6 5

JOUFSOBUJPOFMMBTBNBSCFUFU Resultat före skatt –4 7

"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS Nettovinst 8 7 "SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS

VERKSAMHET oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU

6OEFSÚLBEFCFTÚLBSOBUJMM0QFSBOPDI TBNNBOMBHUTÌHT0QFSBOTGÚSFTUÊMMOJOHBSBW BALANSRÄKNING, NOLS 2012 2011 QFSTPOFS­WFOEFOHFOPNTOJUUMJHB Balansomslutning 167 155 CFMÊHHOJOHFOGÚSPQFSBGÚSFTUÊMMOJOHBSÚLBEF UTDELNINGSPOLICY "OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS 5PUBMUBOUBMQSPEVLUJPOFSVOEFSWBS Eget kapital 27 19 7FSLTBNIFUFOTLBJOUFWBSBWJOTUESJWBOEF WBSBWUJPQSFNJÊSFS%FUUBÊSFOÚLOJOHJ oWBSBWNJOPSJUFU GÚSIÌMMBOEFUJMMUJEJHBSFÌS0QFSBOIBSBLUJWU UPPFÖLJNING /FUUPTLVME o o BSCFUBUNFEBUUMPDLBOZBQVCMJLHSVQQFS 0QFSBOVQQGZMMFSTJUUVQQESBHWÊMHFOPNFO 0QFSBUJWULBQJUBM o o CMBOEBOOBUHFOPNOÊSWBSPJTBNNBOIBOH CSFEPDIWBSJFSBESFQFSUPBSTPNWÊOEFSTJHUJMM

NYCKELTAL 2012 2011

EÊS0QFSBOOPSNBMUJOUFÊS6OEFSIBS TÌWÊMUSBEJUJPOFMMBQVCMJLHSVQQFSTPNTLPMPS

3ÚSFMTFNBSHJOBM o

GMFSCBSOPDIVOHBÊOUJEJHBSFUPUBMU PDIQFSTPOFSVUBOGÚS4UPDLIPMNTPNSÌEFU

3F"WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM

CFTÚLU6OHBQÌ0QFSBOTBLUJWJUFUFSPDI (FOPNFUUWBSJFSBUQVCMJLBSCFUFCMBOEBOOBU HFOPNTOJUU GÚSFTUÊMMOJOHBS HFOPNTPDJBMBNFEJFSPDINFEOZBTBNWFS

3PQ"WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM

LBOTGPSNFSHFOPNGÚSTJOTBUTFSGÚSBUUCSFEEB HFOPNTOJUU o EKONOMI QVCMJLVOEFSMBHFU0QFSBOIBSVOEFS /FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBEHHS o o %FUTUBUMJHBBOTMBHFUVQQHJDLUJMM WFSLBUGÚSBUUIÌMMBEFOLMBTTJTLBCBMFUU 4PMJEJUFU NJMKPOFSLSPOPS%ÊSVUÚWFSVQQHJDLEFFHOB LPOTUFOMFWBOEFHFOPNBUUGSBNGÚSBFOSBE #SVUUPJOWFTUFSJOHBSNOLS JOUÊLUFSOBUJMMNJMKPOFSLSPOPS0QFSBOT DFOUSBMBWFSL0QFSBOIBSPDLTÌBSCFUBUNFE "OTMBHNOLS SFTVMUBUIBSLVOOBUVQQSÊUUIÌMMBTHFOPN EJHJUBMJTFSJOHBWBSLJWNBUFSJBMVS,VOHMJHB 6UEFMOJOHNOLS GPSUTBUUFGGFLUJWJTFSJOHTBSCFUF 5FBUSBSOBTBSLJW "OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM

MÅL 3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS +B

4PNOBUJPOBMTDFOTLB0QFSBOIBFOWBSJFSBE

&UJLQPMJDZ +B

SFQFSUPBSBWPQFSBPDICBMFUUNFEHPECBMBOT

+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ +B

NFMMBOLMBTTJTLBPDINPEFSOBWFSL0QFSBO

.JMKÚQPMJDZ +B

TLBWJEBSFTUSÊWBFGUFSIÚHBCFTÚLTUBMPDI

.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN Nej

LPOUJOVFSMJHUVUWFDLMBQVCMJLBSCFUFUJEFUUB

3FEPWJTBSFOMJHU*'34 Nej

TZGUF3FQFSUPBSFOTLBTÌWJUUNÚKMJHUHÚSBT UJMMHÊOHMJHGÚSFOCSFEQVCMJLJIFMBMBOEFU )BOUWFSLTTLJDLMJHIFUFOJWFSLTUÊEFSPDI BUFMKÏFSTLBWBSBIÚH

FÖRESTÄLLNINGAR, BOUBM

2009 2010 2011 2012

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % .ÊO ,WJOOPS BELÄGGNING, %

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 100 Opera

Statens ägarandel 100% Balett

52 48 40 60 50 50 50

2009 2010 2011 2012

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 69

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

1045/03%"#tPSHOStXXXQPTUOPSETF

1PTU/PSE"#CJMEBEFTHFOPNTBN STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

HÌFOEFUNFMMBO1PTU%BONBSL"4PDI KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

1PTUFO"#,PODFSOFOFSCKVEFS

t .JOTLBEPNTÊUUOJOHCMBOEBOOBU

LPNNVOJLBUJPOTPDIMPHJTUJLMÚTOJOHBS

UJMMGÚMKEBWEJHJUBMLPOLVSSFOT

UJMMGSÌOPDIJOPN/PSEFOPDIIBSFO

OFUUPPNTÊUUOJOHQÌDJSLBNJMKBSEFS t 'ÚSTÊNSBUSFTVMUBUQÌHSVOEBWTUPSB LSPOPSPDIÚWFSNFEBSCFUBSF PNTUSVLUVSFSJOHLPTUOBEFSPDI

Ordf:+FOT.PCFSH VD:-BST*EFSNBSL

.PEFSCPMBHFU1PTU/PSE"#TPNÊS LPTUOBETBOQBTTOJOHBSUJMMMÊHSF

ÊHBSFUJMMEPUUFSCPMBHFO1PTU%BONBSL Ordf:+FOT.PCFSH WBMEFTWJEÌSTTUÊNNBOEÌ'SJU[)

WPMZNFSGÚSCSFW

4DIVSBWHJDLLed:.BUT"CSBIBNTTPO(VOOFM%VWFCMBE

"4PDI1PTUFO"#ÊSFUUTWFOTLUQVC

$ISJTUJBO&MMFHBBSE4JTTF'KFMETUBE3BTNVTTFO+POBT MJLUCPMBHTPNÊHTUJMMQSPDFOUBW *WFSTFO5PSCFO+BOIPMU"OJUSB4UFFO $ISJTUJBO&MMFHBBSE EFOEBOTLBTUBUFOPDIUJMMQSPDFOU 4JTTF'KFMETUBE3BTNVTTFOPDI"OJUSB4UFFOWBMEFTWJE

ÌSTTUÊNNBOEÌ*OHSJE#POEF#KBSOF)BOTFOPDI RESULTATRÄKNING, NOLS 2012 2011

BWEFOTWFOTLBTUBUFO3ÚTUFSOBGÚSEF Arb rep:

"OOF#JSHJUUF-VOEIPMUBWHJDL -BST$IFNOJU[ /FUUPPNTÊUUOJOH ø ø MBTNFMMBOÊHBSOB "MG.FMMTUSÚN,KFMM4USÚNCÊDLArb suppl:1FEFS.BETFO Rörelseresultat 364 1 571

*TB.FSFUIF3PHJME"OOF.BSJF3PTTRevisorer:-BST

Resultat före skatt 380 1 671

VERKSAMHET 5SÊGG&SOTU:PVOHPDI#SJBO$ISJTUJBOTFO1X$

Nettovinst 257 1 225

(FOPNTBNNBOTMBHOJOHFOBW1PTUFO"#PDI

"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU 1PTU%BONBSL"4CMFW1PTU/PSE"#

ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM /PSEFOTTUÚSTUBGÚSFUBHJOPNLPNNVOJLB BALANSRÄKNING, NOLS 2012 2011

ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊS UJPOTPDIMPHJTUJLUKÊOTUFS.BSLOBEFSOB Balansomslutning 29 458 25 410

BOTUÊMMEJ3FHFSJOHTLBOTMJFU TUSÊDLFSTJHGSÌOGMÚEFOBWGZTJTLBCSFWPDI "OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS ø ø QBLFUUJMMEFMWJTFMMFSIFMUFMFLUSPOJTLBUKÊOT Eget kapital 11 559 11 930 UFS1PTU/PSEUJMMIBOEBIÌMMFSWJBEFCÌEB PDIFOTPMJEJUFUQÌNJOTUQSPDFOU,PODFS oWBSBWNJOPSJUFU EPUUFSCPMBHFO1PTUFO"#PDI1PTU%BONBSL OFOIBSFUUMÌOHTJLUJHUNÌMBUUNJOTLBLPMEJ /FUUPTLVME ø "4SJLTUÊDLBOEFQPTUTFSWJDFJ4WFSJHFPDI PYJEVUTMÊQQNFEQSPDFOUGSBNUJMM 0QFSBUJWULBQJUBM ø ø %BONBSLUJMMNJMKPOFSIVTIÌMMPDIGÚSFUBH NFECBTÌS 7BSKFEBHIBOUFSBS1PTU/PSEDJSLBNJMKPOFS NYCKELTAL 2012 2011 GÚSTÊOEFMTFSNFEFOWÊSMETMFEBOEFTUÊMMOJOH UTDELNINGSPOLICY 3ÚSFMTFNBSHJOBM WBEHÊMMFSMFWFSBOTLWBMJUFU'ÚSFUBHTLVOEFSOB 1PTU/PSETLBMÊNOBFOVUEFMOJOHQÌNJOTU 3F"WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM TUÌSGÚSNFSÊOQSPDFOUBWPNTÊUUOJOHFO QSPDFOUBWOFUUPSFTVMUBUFUNFEIÊOTZOUJMM HFOPNTOJUU

3PQ"WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM 7JBFUUOÊUWFSLBWEPUUFSCPMBHPDITBNBSCFUT GÚSFUBHFUTGJOBOTJFMMBTUÊMMOJOHPDILBQJUBMCF

HFOPNTOJUU QBSUOFSTGÚSNFEMBS1PTU/PSECSFWPDIQBLFU IPW6UEFMOJOHFOGÚSÌSGÚSFTMÌTVQQHÌ

/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBEHHS UJMMÚWSJHB/PSEFOPDISFTUFOBWWÊSMEFO UJMMNJMKPOFSLSPOPSNPUTWBSBOEF

4PMJEJUFU

QSPDFOUBWOFUUPSFTVMUBUFU'ÚSTMBHFUGÚMKFS

#SVUUPJOWFTUFSJOHBSNOLS ø ø EKONOMI EFOOVMJHHBOEFVUEFMOJOHTQPMJDZOPDI

"OTMBHNOLS /FUUPPNTÊUUOJOHFONJOTLBEFNFEFOQSPDFOU CFEÚNTTPNSJNMJHUBWWÊHENPUCPMBHFUT

6UEFMOJOHNOLS UJMMLOBQQUNJMKBSEFSLSPOPS.JOTLOJOHFO LBQJUBMCFIPW

"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM ø ø WBSGSÊNTUIÊOGÚSMJHUJMMLPOLVSSFOTFOGSÌO EJHJUBMBBMUFSOBUJWTBNUUJMMFOSFMBUJWUTWBH UPPFÖLJNING

3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS +B NBLSPFLPOPNJTLVUWFDLMJOHQÌ1PTU/PSET "WLBTUOJOHFOQÌFHFULBQJUBMPN

&UJLQPMJDZ +B IVWVENBSLOBEFS7JEBSFQÌWFSLBTPNTÊUU QSPDFOUVOEFSTUFHEFUMÌOHTJLUJHBNÌMFUGÚS OJOHFOQPTJUJWUBWGÚSWÊSWJOPNMPHJTUJLWFSL LPODFSOFO6UGBMMFUGÚSLMBSBTJTUPSVUTUSÊDL +ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ +B TBNIFUFO3ÚSFMTFSFTVMUBUFUGÚSLPODFSOFO OJOHBWCFUZEBOEFPNTUSVLUVSFSJOHTLPTUOBEFS .JMKÚQPMJDZ +B GÚSTÊNSBEFTUJMM NJMKPOFSLSPOPS 7JEBSFQSFTTBSEFUGPSUTBUUBWPMZNGBMMFUJOPN .JMKÚMFEOJOHTTZTUFN +B WJMLFUGSÊNTUGÚSLMBSBTBWCFUZEBOEFPNTUSVL CSFWWFSLTBNIFUFSOBOFSSFTVMUBUFU(FOPN 3FEPWJTBSFOMJHU*'34 +B UVSFSJOHTLPTUOBEFS-ÚQBOEFLPTUOBETBOQBTT GÚSEBLPTUOBETBOQBTTOJOHBSPDIFGGFLUJWJTF OJOHBSUJMMMÊHSFWPMZNFSGÚSCSFWIBSQÌWFSLBU SJOHBSIBSEPDLEÊNQBUEFOOFHBUJWBSFTVMUBU SFTVMUBUFUQPTJUJWU­WFOTUÚSSFLPTUOBETSFEV QÌWFSLBO4PMJEJUFUFOVQQHJDLUJMMQSPDFOU DFSJOHBSJOPNLPODFSOFOTDFOUSBMBBENJOJT WJMLFUMJHHFSÚWFSOVWBSBOEFNÌMOJWÌPDI USBUJPOIBSCJESBHJUUJMMSFTVMUBUFU%FUUBJOCF JOEJLFSBSFOSFMBUJWUTUBSLGJOBOTJFMMTUÊMMOJOH HSJQFSGSÊNTUMÊHSFQFSTPOBMLPTUOBEFSHFOPN 1PTU/PSEIBSTFEBONJOTLBUVUTMÊQ FONJOTLOJOHBWBOUBMFUBOTUÊMMEB QFOBWLPMEJPYJENFETKVQSPDFOU%FUUBIBS

1FSJPEFOTOFUUPSFTVMUBUVQQHJDLUJMM TLFUUHFOPNFUUGMFSUBMÌUHÊSEFS*UJMMFYFNQFM NJMKPOFSLSPOPS %BONBSLTLFSOVNFSBJOCMBOEOJOHBWCJPESJW

NFEFMJEJFTFMOPDICFOTJOFOWJMLFUPDLTÌ MÅL CJESBSUJMMBUUNJOTLBEFGPTTJMBLPMEJPYJEVU ,PODFSOFOTLBIBFOBWLBTUOJOHQÌFHFU TMÊQQFO1ÌMPLBMTJEBOCJESBSFOFSHJFGGFLUJWJ LBQJUBMQÌUJPQSPDFOUÚWFSFOLPOKVOLUVSDZLFM TFSJOHBSPDIÚLBEFJOLÚQBWHSÚOFM

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % .ÊO ,WJOOPS AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 10

Mål

Statens ägarandel 60,7% 8 Utfall

17

Danska staten 39,3% 6

36 38

64 62

83 4

2010 2011 2012

70 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

XXXSJTFtPSHOSt3*4&3&4&"3$)*/45*565&40'48&%&/)0-%*/("#

3*4&3FTFBSDI*OTUJUVUFTPG4XFEFO STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

)PMEJOH"#3*4&ÊSFUUBWTUBUFO KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

IFMÊHUCPMBHPDIIBSVQQESBHFUBUU

t *NQMFNFOUFSBUFLPOPNJTLBNÌMJ

TBNPSEOBPDIVUWFDLMBTUBUFOTEJSFLUB

3*4&LPODFSOFOTPNFOEFMBWEFO

PDIJOEJSFLUBÊHBSJOUSFTTFJJOEVTUSJ

BLUJWBCPMBHTTUZSOJOHFO

GPSTLOJOHTJOTUJUVUPDIBUUTLBQBGÚSVU TÊUUOJOHBSGÚSBUUVUWFDLMBJOEVTUSJ t .JOTLBUJOOFIBWJ4XFSFB"#GSÌO

Ordf::OHWF4UBEF VD:1FUFS)PMNTUFEU

GPSTLOJOHTJOTUJUVUFO3*4&UJMMIÚSEFO QSPDFOUUJMMQSPDFOU

HSVQQBWTUBUMJHBÊHEBCPMBHTPNIBS Ordf::OHWF4UBEFLed:"OOB)VMUJO4UJHFOCFSH

5IPNBT+PIBOOFTTPO+FOOZ-BISJO1JB4BOEWJL

FUUBWSJLTEBHFOTÊSTLJMUCFTMVUBU

"LCBS4FEEJHI.BSJF8FTUSJO "LCBS4FEEJHIWBMEFT TBNIÊMMTVQQESBH WJEÌSTTUÊNNBO+FOOZ-BISJOWBMEFTJEFDFNCFS

EÌ-BST&SJL'SFESJLTTPOBWHJDLRevisor:0MPG VERKSAMHET &OFSCÊDL1X$ RESULTATRÄKNING, NOLS 2012 2011 3*4&JOTUJUVUFOTLBQBSHFOPNGPSTLOJOHPDI /FUUPPNTÊUUOJOH ø ø JOOPWBUJPOOZUUBUJMMWÊYUPDILPOLVSSFOTLSBGUJ "SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM Rörelseresultat 16 42

ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM TBNWFSLBONFEBLBEFNJOÊSJOHTMJWPDI Resultat före skatt 25 54

ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMMEJ TBNIÊMMF*LPODFSOFOJOHÌSEPUUFSCPMBHFO41 Nettovinst 11 38

3FHFSJOHTLBOTMJFU 4WFSJHFT5FLOJTLB'PSTLOJOHTJOTUJUVU"# oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU o o QSPDFOUPDI4XFEJTI*$53FTFBSDI"# QSPDFOUTBNUJOUSFTTFCPMBHFO4XFSFB"# BALANSRÄKNING, NOLS 2012 2011 QSPDFOUPDI*OOWFOUJB"# QSP GJOBOTJFSJOHTGSÌHPS%FUÚWFSHSJQBOEFNÌMFU Balansomslutning 1 431 1 370 DFOU%FTBNÊHEBCPMBHFOÊHTHFNFOTBNU GÚSJOTUJUVUFOJ3*4&HSVQQFOÊSBUUEFTLB "OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS NFEOÊSJOHTMJWFU/ÊSBMMBCPMBHSFEPWJTBTJ WBSBJOUFSOBUJPOFMMULPOLVSSFOTLSBGUJHBPDI Eget kapital 806 782 TJOIFMIFUPBWTFUUÊHBSBOEFMCFOÊNOTEFTPN WFSLBGÚSIÌMMCBSUJMMWÊYUJ4WFSJHFHFOPNBUU oWBSBWNJOPSJUFU 3*4&HSVQQFO3*4&WFSLBSGÚSFOÊOEBNÌMT TUÊSLBOÊSJOHTMJWFUTLPOLVSSFOTLSBGUPDI /FUUPTLVME FOMJHJOTUJUVUTTUSVLUVSNFEHFNFOTBNUWBSV GÚSOZFMTF 0QFSBUJWULBQJUBM NÊSLFTBNUGÚSEFMBSTUSBUFHJTLBLPNQFUFOT

NYCKELTAL 2012 2011

NFEFMNFMMBOJOTUJUVUFO UTDELNINGSPOLICY

3ÚSFMTFNBSHJOBM

6UEFMOJOHTQPMJDZTBLOBT3*4&ÊSWBSLFO

3F"WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM EKONOMI WJOTUESJWBOEFFMMFSWJOTUVUEFMBOEF*OTUJUVUFOJ

HFOPNTOJUU 3*4&HSVQQFOTPNTÊUUOJOH LPODFSOFOPDI 3*4&HSVQQFOÊSWJOTUESJWBOEFNFOJOUF

3PQ"WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM JOUSFTTFCPMBHFOIBSÚLBUGFNoTFYQSPDFOU WJOTUVUEFMBOEF HFOPNTOJUU QFSÌSVOEFSEFOTFOBTUFUSFÌSTQFSJPEFOPDI /FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBEHHS VQQHJDLUJMM NJMKPOFSLSPOPS UPPFÖLJNING 4PMJEJUFU 3FTVMUBUFUNJOTLBEFUJMM NJMKPOFS 3*4&IBSVUÚWBUBLUJWCPMBHTTUZSOJOHJFOMJH #SVUUPJOWFTUFSJOHBSNOLS LSPOPS3FTVMUBUFUIBSCFMBTUBUTNFELPTUOB IFUNFEFOBWTUZSFMTFOGBTUTUÊMMECPMBHTTUZS "OTMBHNOLS EFSGÚSPNTUSVLUVSFSJOHJ*OOWFOUJBPDI OJOHTNPEFMM/ÌHSBBWCPMBHFUTWJLUJHBTUF 6UEFMOJOHNOLS 4XFEJTI*$53FTFBSDI"OEFMFOOÊSJOHTMJWT VQQHJGUFSVOEFSIBSWJETJEBOBW "OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM ø ø JOUÊLUFSIBSÚLBUPDIVQQHÌSOVUJMM CPMBHTTUZSOJOHTGSÌHPSOBWBSJUBUUJNQMFNFO QSPDFOUWJMLFUUPMLBTTPNBUU3*4&HSVQQFOT UFSBFLPOPNJTLBNÌMJEPUUFSPDIJOUSFTTFCP

3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS +B LVOEFSCKVEBOEFNPUTWBSBSOÊSJOHTMJWFUT MBHTBNUBUUBSCFUBNFEFGGFLUVQQGÚMKOJOHPDI

&UJLQPMJDZ +B CFIPW4USBUFHJTLBLPNQFUFOTNFEFMVQQHJDL TUSVLUVSVUWFDLMJOHTGSÌHPS3*4&IBSBSCFUBU

+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ +B UJMMDJSLB QSPDFOUBW3*4&HSVQQFOT NFEEFTUSBUFHJTLUWJLUJHBGSBNUJETGSÌHPSOB

.JMKÚQPMJDZ +B PNTÊUUOJOH CPMBHTTUZSOJOHGÚSEFMOJOHPDIVQQGÚMKOJOHBW

.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN Nej CFWJMKBEF4,NFEFMTBNUÚLBELVOEOZUUB 3FEPWJTBSFOMJHU*'34 +B

MÅL HFOPNBUUNÚUBPDIMFWBVQQUJMMJOEVTUSJOT 3*4&TVQQHJGUÊSBUUTBNMBEFOTWFOTLB CFIPWBWGÚSEFNSFMFWBOUGPSTLOJOH(FOPN JOTUJUVUTTFLUPSOPDITUÊSLBEFTTSPMMJ BUUGSÊNKBJOEVTUSJOÊSBGPSTLOJOHPDIJOOPWB JOOPWBUJPOTTZTUFNFUHFOPNFGGFLUJWCPMBHT UJPOIBSGÚSFUBHFUCJESBHJUUJMMÚLBEUJMMWÊYUPDI TUZSOJOHPDIBSCFUFNFETUSVLUVSFGGFLUPDI TUÊSLULPOLVSSFOTLSBGU

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % .ÊO ,WJOOPS RISE-GRUPPENS OMSÄTTNING 2011, %

Anställda Styrelse

Statens ägarandel 100% Näringsliv 59%

33 Kompetens- och struktur-

43 57

67 utvecklingsmedel 17%

Forskningsanslag tagna

i konkurrens 24%

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 71

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

4""#"650.0#*-&1"354"#tPSHOStXXXTBBCQBSUTDPN

4BBC"VUPNPCJMF1BSUT"#4BBC1BSUT STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

IFMÊHUBWTWFOTLBTUBUFOGSÌOEFO KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

EFDFNCFSCJMEBEFTJTBN

t ,SBGUJHUNJOTLBEGÚSTÊMKOJOHUJMMGÚMKEBW

CBOENFEBUU4BBC"VUPNPCJMF"#BO

LPOLVSTFOJ4BBC"VUPNPCJMFWJMLFO

TÚLUFPNMÌOGSÌO&*#&VSPQFJTLBJO

ÊWFOPNGBUUBEFGÚSTÊMKOJOHTCPMBHQÌ

WFTUFSJOHTCBOLFONFETWFOTLBTUBUFO

4BBC1BSUTWJLUJHBTUFNBSLOBEFS

WJB3JLTHÊMEFOTPNHBSBOUGÚSMÌOFU

Ordf:)ÌLBO&SJYPO VD:-FOOBSU4UÌIM

#PMBHFU4BBC"VUPNPCJMF1BSUT"#WBS t "OQBTTOJOHUJMMOZBGÚSVUTÊUUOJOHBSCMBOE

FUUEPUUFSCPMBHUJMM4BBC"VUPNPCJMF"# Ordf:)ÌLBO&SJYPO WBMEFTWJEÌSTTUÊNNBOEÌ

BOOBUHFOPNOZBGÚSTÊMKOJOHTCPMBH

)BOT#FSHRVJTUBWHJDLTPNPSEGÚSBOEFLed:+PIBO

PDITBUUFTUJMMTBNNBOTNFEBOESBUJMM

'PSNHSFO$IBSMPUUF)BOTTPO)BOT,SPOEBIM.POJDB HÌOHBSTPNQBOUGÚSPWBOOÊNOEBMÌO -JOHFHÌSE.JDIBFM5IPSÏO $IBSMPUUF)BOTTPO 4BBC"VUPNPCJMF"#BOTÚLUFPNLPO )BOT,SPOEBIM.POJDB-JOHFHÌSEPDI.JDIBFM5IPSÏO

WBMEFTWJEÌSTTUÊNNBOEÌ%BOJFM#BSSBWHJDL RESULTATRÄKNING, NOLS 2012 2011

LVSTJEFDFNCFSPDICPMBHFU Arb rep:

+BO+BLPCTFO*OHFNBS4BOECFSH /FUUPPNTÊUUOJOH ÊHEFTGSBNUJMMTWFOTLBTUBUFOTÚWFS Revisorer:)FMFOF4JCFSH8FOEJO&SOTU:PVOH Rörelseresultat 137 –504

UBHBOEFBW4BBC"VUPNPCJMF"#T Resultat före skatt 136 –499

"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMMULS LPOLVSTCP Nettovinst 120 –499

"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMMULS "SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMMEJ oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU

VERKSAMHET 3FHFSJOHTLBOTMJFU

BALANSRÄKNING, NOLS 2012 2011

4BBC1BSUTWFSLTBNIFUÊSBUUVUWFDLMBUJMM

Balansomslutning 802 709

WFSLBGÚSWÊSWBPDITÊMKBSFTFSWEFMBSPDI

"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS

UJMMCFIÚSGÚSNPUPSGPSEPOTBNUBUUVUWFDLMB

EKONOMI Eget kapital 585 464

PDITÊMKBMPHJTUJLUKÊOTUFS /ÊS4BBC"VUPNPCJMFTUPQQBEFTJOCJM oWBSBWNJOPSJUFU #PMBHFUTIVWVEWFSLTBNIFUÊSJEBHBUU QSPEVLUJPOTVDDFTTJWUVOEFSCMFW /FUUPTLVME –86 –55 GÚSTFEFDJSLBNJMKPOFS4BBCCJMBSTPN GÚMKEFOBUUOÊUWFSLFUBWÌUFSGÚSTÊMKBSFJNQPS 0QFSBUJWULBQJUBM GJOOTQÌESZHUNBSLOBEFSNFESFTFSW EFMBSUJMMCFIÚSPDITFSWJDFIKÊMQNFEFM'ÚS UÚSFSPDIEPUUFSCPMBHESBCCBEFTIÌSU4BBC

NYCKELTAL 2012 2011

TÊMKOJOHUJMMTMVULVOEFOCJMÊHBSFOTLFSWJBFUU "VUPNPCJMF"#GÚSTBUUFTJLPOLVSTJTMVUFUBW

3ÚSFMTFNBSHJOBM OFH

HMPCBMUOÊUWFSLPNDJSLBBVLUPSJTFSBEF PDIEPUUFSCPMBHFU4BBC1BSUTQÌWFSLB

3F"WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM

WFSLTUÊEFS EFTWÊTFOUMJHU HFOPNTOJUU OFH 64"4WFSJHFPDI4UPSCSJUBOOJFOÊSNBSL 'ÚSCMFWOFUUPGÚSTÊMKOJOHFO 3PQ"WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM OBEFSNFETUPS4BBCCJMQBSLPDITUÌSUJMMTBN NJMKPOFSLSPOPSPDISFTVMUBUFUFGUFSGJOBOT HFOPNTOJUU OFH NBOTGÚSDJSLBQSPDFOUBWCPMBHFUTGÚSTÊMK OFUUPVQQHJDLUJMMNJMKPOFSLSPOPSESZHU /FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBEHHS o o OJOHBWSFTFSWEFMBSPDIBOESBSFMBUFSBEF QSPDFOUSÚSFMTFNBSHJOBMPDIFOTPMJEJUFU 4PMJEJUFU

QSPEVLUFS PNQSPDFOU #SVUUPJOWFTUFSJOHBSNOLS

4BBC1BSUTIBSFHOBEPUUFSCPMBHQÌUJP "OTMBHNOLS BWEFTUÚSTUBNBSLOBEFSOBPDIQÌSFTUFSBOEF MÅL 6UEFMOJOHNOLS NBSLOBEFSSFQSFTFOUFSBTCPMBHFUBWJNQPS #PMBHFUIBSGÚSOÊSWBSBOEFJOHBCFTMVUBEF "OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM UÚSFS FLPOPNJTLBNÌM #PMBHFUIBSBWUBMBESÊUUBUUUJMMWFSLBTBNU 3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS +B MJHBSFTFSWEFMBSUJMM4BBCCJMBSVSPSJHJOBMWFSL UTDELNINGSPOLICY &UJLQPMJDZ +B UZHPDIIBSDJSLBMFWFSBOUÚSFSHMPCBMU 6UEFMOJOHTQPMJDZTBLOBT

+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ +B

.JMKÚQPMJDZ +B

.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN Nej

3FEPWJTBSFOMJHU*'34 Nej

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % .ÊO ,WJOOPS

Anställda Ledningsgrupp Styrelse

Statens ägarandel 100%

33 33 100

67 67

72 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

4".)"--",5*&#0-"(tPSHOStXXXTBNIBMMTF

3JLTEBHFOCFTMVUBEFBUUEFOEÌ STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

WBSBOEFTUJGUFMTFO4BNIBMMTLVMMFPN KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 CJMEBTUJMMBLUJFCPMBH4BNIBMM"LUJF

t QFSTPOFSFSCKÚETBSCFUFFMMFS

CPMBHTVQQESBHÊSBUUTPNFOEFMBW

QSBLUJLFOÚLOJOHNFEQSPDFOU

EFOTWFOTLBBSCFUTNBSLOBETQPMJUJLFO

KÊNGÚSUNFE

QSPEVDFSBWBSPSPDIUKÊOTUFSPDIHFOPN

EFUUBTLBQBNFOJOHTGVMMBPDIVUWFDL t .JOTLBUBOUBMÚWFSHÌOHBSUJMMBOTUÊMMOJOH

Ordf:&SJL4USBOE VD:.POJDB-JOHFHÌSE

MBOEFBSCFUFOÌUQFSTPOFSNFEGVOL VUBOGÚS4BNIBMM

UJPOTOFETÊUUOJOHTPNNFEGÚSOFETBUU Ordf:&SJL4USBOELed:#FSUJM$BSMTÏO)FMFO'BTUI

(JMMTUFEU,FOOFUI+PIBOTTPO)BOT,JMTWFE.BSJB

BSCFUTGÚSNÌHB.FEFUUTUBSLUJOEJWJE

/JMTTPO.BHOVT4LÌOJOHFS(VOOFM5PMGFT .BHOVT QFSTQFLUJWTPNGÚSFOBTNFEFOMÚOTBN 4LÌOJOHFSWBMEFTJTFQUEÌ.JDIBFM5IPSÏO

BGGÊSTTUSVLUVSTLB4BNIBMMFSCKVEBFUU BWHJDLArb rep:)BOT"CSBIBNTTPO"OO$ISJTUJO

"OEFSTTPO1JB-JUCPArb suppl:&Z)FOSJLTTPO)BOT RESULTATRÄKNING, NOLS 2012 2011

WBSJFSBUVUCVEBWBSCFUTVQQHJGUFS1ÌTÌ Revisorer:

+BOFNBO4JNPOF½ISOFS 1FUFS&LCFSH /FUUPPNTÊUUOJOH ø ø TÊUULBOGÚSFUBHFUCSZUBVUBOGÚSTLBQ %FMPJUUFPDI#KÚSO4BOEF3JLTSFWJTJPOFO

½WSJHBJOUÊLUFS

PDICJESBUJMMFUUIÌMMCBSUTBNIÊMMF Rörelseresultat –77 60

"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM

Resultat före skatt 23 143

ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEBMFEBNÚUFS ULS

VERKSAMHET Nettovinst 47 126

"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMMEJ

4BNIBMMÊSJEBHMFEBOEFJ4WFSJHFOÊSEFU oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU

3FHFSJOHTLBOTMJFU

HÊMMFSVUWFDLMJOHHFOPNBSCFUFGÚSQFSTPOFS NFEGVOLUJPOTOFETÊUUOJOH#PMBHFUIBSDJSLB BALANSRÄKNING, NOLS 2012 2011 BOTUÊMMEBQÌDJSLBPSUFSJ4WFSJHF Balansomslutning 3 384 3 249 4BNIBMMMFWFSFSBSWBSPSPDIUKÊOTUFSUJMMLVOEFS oNJOTUTFYQSPDFOUBWEFBOTUÊMMEBNFE "OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS JOPNFUUGMFSUBMJOEVTUSJPDIUKÊOTUFCSBOTDIFS GVOLUJPOTOFETÊUUOJOHTLBMÊNOBGÚSFUBHFU Eget kapital 1 560 1 513 TÌTPNJOEVTUSJQSPEVLUJPOJOPNCMBOEBOOBU GÚSBSCFUFIPTBOOBOBSCFUTHJWBSF oWBSBWNJOPSJUFU USÊFMFLUSPOJLLBCMBHFPDIGÚSQBDLOJOHTBNU oBWLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBMTKVQSPDFOUPDI /FUUPTLVME oø oø TFSWJDFUKÊOTUFSJOPNCMBOEBOOBUTUÊEPDI TPMJEJUFUNJOTUQSPDFOUWJMLBÊSBNCJ 0QFSBUJWULBQJUBM o o GBTUJHIFUTTFSWJDF1SPEVLUJPOFOTLFSJFHFO UJPOTNÌMÚWFSFOLPOKVOLUVSDZLFM

NYCKELTAL 2012 2011

SFHJFMMFSIPTLVOE 4BNIBMMGJDLJVQQESBHBUUFSCKVEBVUWFDL

3ÚSFMTFNBSHJOBM OFH

MJOHTBOTUÊMMOJOHBSÌUNJOTUQFSTPOFS

EKONOMI 3F"WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM

VOEFS

HFOPNTOJUU

0NTÊUUOJOHFOJOLMVTJWFNFSLPTUOBETFSTÊUU

3PQ"WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM

OJOHWBS NJMKPOFSLSPOPS UTDELNINGSPOLICY

HFOPNTOJUU OFH OFH

WBSBWOFUUPPNTÊUUOJOHFOVQQHJDLUJMM 6UEFMOJOHTQPMJDZGJOOTJOUF"LUJFSOBNFEGÚS /FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBEHHS o o NJMKPOFSLSPOPSPDINFSLPTUOBETFS JOUFSÊUUUJMMVUEFMOJOH6QQLPNNFSWJOTUTLB

4PMJEJUFU

TÊUUOJOHFOVQQHJDLUJMM NJMKP WJOTUNFEMFOCBMBOTFSBTJOZSÊLOJOHGÚS #SVUUPJOWFTUFSJOHBSNOLS OFSLSPOPS"WLBTUOJOHFOQÌFHFULBQJUBMWBS GSÊNKBOEFBWGÚSFUBHFUTGPSUTBUUBWFSLTBNIFU

"OTMBHNOLS ø ø

QSPDFOUPDITPMJEJUFUFO QSPDFOU 6UEFMOJOHNOLS 3ÚSFMTFSFTVMUBUFUVQQHJDLUJMMo NJMKP UPPFÖLJNING

"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM ø ø

OFSLSPOPSGÚSTÊNSJOHFONFENJMKPOFS 'ÚSJOGSJBEF4BNIBMMTBNUMJHBÊHBSNÌM LSPOPSCFSPSGSÊNTUQÌFUUÚLBUBOUBMBOTUÊMMEB VUPNEFUIÚKEBNÌMFUGÚSÚWFSHÌOHBSOB"OUBMFU

3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS +B

PDIEÊSNFEIÚHSFMÚOFLPTUOBEFSTBNUFUU BSCFUTUJNNBSWBS NJMKPOFS3FLSZUF

&UJLQPMJDZ +B

QSFTTBULPOKVOLUVSMÊHF SJOHFOGSÌOQSJPSJUFSBEFHSVQQFSWBS

+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ +B

QSPDFOU"WEFBOTUÊMMEBNFEGVOLUJPOTOFETÊUU

.JMKÚQPMJDZ +B

MÅL OJOHMÊNOBEF QSPDFOUGÚSFUBHFUGÚS

.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN +B

.ÌMFOGÚS4BNIBMMGÚSÌSWBS BOOBUBSCFUF

3FEPWJTBSFOMJHU*'34 Nej

oNJOTUNJMKPOFSUJNNBSBWNFOJOHTGVMMU 4BNIBMMIBSOÌUUEFFLPOPNJTLBNÌMFOTFUU PDIVUWFDLMBOEFBSCFUFTLBFSCKVEBTQFSTP ÚWFSFOLPOKVOLUVSDZLFM6OEFS OFSNFEGVOLUJPOTOFETÊUUOJOH BOTUÊMMEF4BNIBMMQFSTPOFSJOPN oNJOTUQSPDFOUBWEFQFSTPOFSTPN SBNFOGÚSVUWFDLMJOHTBOTUÊMMOJOHBSOB SFLSZUFSBTTLBLPNNBGSÌOQSJPSJUFSBEF HSVQQFS QFSTPOFSNFEQTZLJTLUGVOLUJPOT IJOEFSQFSTPOFSNFEVUWFDLMJOHTTUÚSOJOH FMMFSOFVSPMPHJTLUGVOLUJPOTIJOEFSPDI QFSTPOFSNFENFSÊOFUUGVOLUJPOTIJOEFS

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % .ÊO ,WJOOPS ANDEL ÖVERGÅNGAR, %

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 6

Mål

Statens ägarandel 100% Utfall

29 4

45 38

55 62 71

2009 2010 2011 2012

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 73

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

XXXTBTHSPVQOFUtPSHOS tS A S A B

4"4"#CJMEBEFTEÌEFOBUJP STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

OFMMBGMZHCPMBHFOJ4WFSJHF/PSHFPDI KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 %BONBSLFOBEFTPNBUUESJWBTJOWFSL

t ¯UHÊSEFSMBOTFSBEFJCÚSKBOBW

TBNIFUJGPSNBWFUULPOTPSUJVN'ÚS

HBWQPTJUJWFGGFLU

BUULVOOBWFSLBVOEFSTBNNBGÚSVUTÊUU

OJOHBSTPNÚWSJHBGMZHCPMBHQÌEFOJO t /ZPGGFOTJWQMBOo&YDFMMFODF/FYU

UFSOBUJPOFMMBNBSLOBEFOGÚSÊOESBEFT (FOFSBUJPO

Ordf:'SJU[)4DIVS VD:3JDLBSE(VTUBGTPO

ÊHBOEFTUSVLUVSFO"LUJFSOBJEF t ,SFEJUGBDJMJUFUPNNELSGSÌOIVWVE

OBUJPOFMMBGÚSFUBHFOCZUUFTVUNPUBL Ordf:'SJU[)4DIVSLed:.POJDB$BOFNBO-BST+PIBO

+BSOIFJNFS#JSHFS.BHOVT%BH.FKEFMM4BOOB BLUJFÊHBSFPDICBOLFSUJMMNBST

UJFSJFUUOZUUPDITBNMBUNPEFSCPMBH

4VWBOUP)BSTBBF+BDPC8BMMFOCFSH -BST+PIBO 4"44WFOTLBTUBUFOÊHFSTFEBOEFTT +BSOIFJNFS#JSHFS.BHOVTPDI4BOOB4VWBOUP QSPDFOUBWBLUJFSOBJ4"4 )BSTBBFWBMEFTWJEÌSTTUÊNNBOEÌ+FOT&SJL

$ISJTUFOTFO(SZ.“MMFTLPHPDI5JNP1FMUPMBBWHJDL RESULTATRÄKNING , NOLS 2012 2011

Arb rep:&MJTBCFUI(PGGFOH6MMB(SÚOUWFEU"OOB-FOB /FUUPPNTÊUUOJOH ø ø

VERKSAMHET

(VTUBGTTPOArb suppl:#P/JFMTFO1FS8FJMFRevisor: Rörelseresultat –286 1 020 4"4ÊSEFOTUÚSTUBGMZHCPMBHTLPODFSOFOJOPSSB

+BO1BMNRWJTU%FMPJUUF &VSPQBPDIUSBOTQPSUFSBEFDJSLBNJMKPOFS Resultat före skatt –1 245 381 SFHVMKÊSQBTTBHFSBSFVOEFSLBMFOEFSÌSFU Nettovinst –985 338

"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ,PODFSOFOPNGBUUBSUWÌGMZHCPMBH4DBOEJOB ULSUJMMGÚSTUFWJDFPSEGÚSBOEF ULSPDIUJMM oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU WJBO"JSMJOFTPDI8JEFS“F4"4$BSHPPDI BOESFWJDFPSEGÚSBOEF ULS"SWPEFUJMM

BALANSRÄKNING , NOLS 2012 2011 #MVFÊSJOUFHSFSBEFTPNFOEFMBW4DBOEJOB TUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS

Balansomslutning 36 754 40 911

WJBO"JSMJOFT4PNNFEMFNJ4UBS"MMJBODF

"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS ø ø FSCKVEFS4"4FUUHMPCBMUOÊUWFSLTPNUÊDLFS

Eget kapital 11 156 14 376

EFTUJOBUJPOFSJMÊOEFSJWÊSMEFOÚWFS LPTUOBETCBTGSBNÚWFS6OEFS

oWBSBWNJOPSJUFU PDIUSBOTQPSUFSBSNFSÊONJMKPOFSQBTTB WÊOUBTFOQPTJUJWSFTVMUBUQÌWFSLBOQÌ

/FUUPTLVME oø oø HFSBSF'ÚSFUBHFUIBSFOTUBSLNBSLOBETQPTJ NJMKBSEFSLSPOPS#MBOEBOOBUIBSOZBLPMMFL

0QFSBUJWULBQJUBM ø ø UJPOPNoQSPDFOUJEFTLBOEJOBWJTLB UJWBWUBMGÚSGMZHBOEFQFSTPOBMTMVUJUT%FO MÊOEFSOB4"4ÊSCÚSTOPUFSBUJ4UPDLIPMN GJOBOTJFMMBCFSFETLBQTPNLSÊWTVOEFSUJEFO NYCKELTAL 2012 2011 ,ÚQFOIBNOPDI0TMP EÌQMBOFSBEFBWZUUSJOHBSHFOPNGÚSTPDI 3ÚSFMTFNBSHJOBM OFH

'MZHNBSLOBEFOQSÊHMBEFTVOEFSBW SFTVMUBUFGGFLUBWLPTUOBETSFEVLUJPOFSOB 3F"WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM GPSUTBUUIÌSELPOLVSSFOTJLPNCJOBUJPONFE SFBMJTFSBTIBSTÊLSBUTHFOPNFOLSFEJUGBDJMJUFU HFOPNTOJUU OFH FOBMMUTWBHBSFLPOKVOLUVSVUWFDLMJOHPDI PNNJMKBSEFSLSPOPSGSÌO4"4IVWVE 3PQ"WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM GPSUTBUUIÚHBCSÊOTMFQSJTFS"GGÊSTSFTBOEFU BLUJFÊHBSFPDICBOLFS HFOPNTOJUU OFH QSFTTBEFTBWWJLBOEFFLPOPNJPDILPOLVSSFO /FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBEHHS o o TFOPNGSJUJETSFTBOEFUÚLBEFJOUFCBSBGSÌO MÅL 4PMJEJUFU SFHJPOBMBMÌHTFSWJDFCPMBHVUBOÊWFOGSÌO 4"4LPODFSOFOTMÚOTBNIFUTNÌMÊSFO&#*5 #SVUUPJOWFTUFSJOHBSNOLS ø ø USBEJUJPOFMMBOÊUWFSLTCPMBH,POLVSSFOTFO NBSHJOBMPNNJOTUÌUUBQSPDFOU4PMJEJUFUFO "OTMBHNOLS UJMMUPHEFTTVUPNNBSLBOUGSÌOOZBWÊMLBQJUBMJ TLBÚWFSTUJHBQSPDFOU.ÌMFUGÚSEFO 6UEFMOJOHNOLS TFSBEFLPOLVSSFOUFSGSBNGÚSBMMUGSÌO.FMMBO GJOBOTJFMMBCFSFETLBQFOÊSBUUMJLWJEBNFEFM "OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM ø ø ÚTUFSO'ÚSUSFEKFÌSFUJSBEVUTÌHT4DBOEJOB TBNUPVUOZUUKBEFLSFEJUGBDJMJUFUFSTLBÚWFS WJBO"JSMJOFTUJMM&VSPQBTQVOLUMJHBTUFGMZH TUJHBQSPDFOUBWGBTUBLPTUOBEFS4"4TLB 3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS +B CPMBH IBQSPDFOUMÊHSFVUTMÊQQQFSFOIFUUJMM &UJLQPMJDZ +B

KÊNGÚSUNFE +ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ +B EKONOMI .JMKÚQPMJDZ +B 0NTÊUUOJOHFOÚLBEFGSÊNTUUJMMGÚMKEBWÚLBEF UTDELNINGSPOLICY .JMKÚMFEOJOHTTZTUFN +B QBTTBHFSBSJOUÊLUFSIÊOGÚSUUJMMÚLBUBOUBM 4"4LPODFSOFOTÌSMJHBVUEFMOJOHGBTUTUÊMMT 3FEPWJTBSFOMJHU*'34 +B QBTTBHFSBSF,PTUOBEFOGÚSGMZHCSÊOTMFÚLBEF NFECFBLUBOEFBWLPODFSOFOTSFTVMUBU NFENJMKBSEFSLSPOPSWJMLFUCFSPEEFQÌ GJOBOTJFMMBTUÊMMOJOHLBQJUBMCFIPWTBNU EFMTÚLBEWPMZNEFMTÚLBUCSÊOTMFQSJT.FE SFMFWBOUBLPOKVOLUVSGÚSIÌMMBOEFO6UEFM IÊOTZOUBHFOUJMMFOHÌOHTQPTUFSPDIWBMVUBWBS OJOHFOTLBÚWFSFOLPOKVOLUVSDZLFMMJHHBJ QFSTPOBMLPTUOBEFSOBMÊHSFPDIÚWSJHBSÚSFMTF OJWÌOoQSPDFOUBWLPODFSOFOTSFTVMUBU 3ÊLFOTLBQFSGÚSNÌOBEFSKBOVBSJoPLUPCFS LPTUOBEFSPGÚSÊOESBEFKÊNGÚSUNFEGÚSFHÌFOEF FGUFSTDIBCMPOTLBUU7JEOFHBUJWBSFTVMUBUHFT PDIQÌHSVOEBWGÚSÊOESBE ÌS"WLBTUOJOHFOWBSVOEFSTUPSBEFMBSBW TPNSFHFMJOHFOVUEFMOJOHGÚSBUUTÊLFSTUÊMMB SÊLFOTLBQTQFSJPE QFSJPEFOVOEFSQSFTTUJMMGÚMKEBWÚWFSLBQBDJUFU LPODFSOFOTGJOBOTJFMMBQPTJUJPO QÌGMFSBNBSLOBEFSNFOTUBCJMJTFSBEFTJTMVUFU BWQFSJPEFO UPPFÖLJNING

6OEFSMBOTFSBEFTFOOZPGGFOTJWQMBO VQQOÌEEF4"4NÌMFUGÚSEFOGJOBO &YDFMMFODF/FYU(FOFSBUJPOGÚSBUUIBOUFSB TJFMMBCFSFETLBQFONFOJOUFMÚOTBNIFUT TUSVLUVSFMMBPDIGJOBOTJFMMBVUNBOJOHBS SFTQFLUJWFTPMJEJUFUTNÌMFU1MBOFSBEFÌUHÊSEFS 1MBOFOWÊOUBTHFFONBSLBOUGÚSCÊUUSBE TZGUBSUJMMBUUEFTTBNÌMTLBVQQOÌT

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % .ÊO ,WJOOPS KURSUTVECKLING JANUARI 2010–MARS 2013

OMX Stockholm Benchmark GI SAS

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 150 Statens ägarandel 21,4% 125

12 100 Danska staten 14,3% 38 29 Norska staten 14,3% 62

88 71 50 Knut och Alice Wallenbergs 25 Stiftelse 7,6% 0

10-01-01 11-01-01 12-01-01 13-03-08

Övriga ägare 42,4%

74 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

S B A B #"/,"# 16#-tPSHOSt XXXTCBCTF

4#"##BOL"#TBGGÊSTJEÏÊSBUUTLBQB STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

FOOZCBOLVQQMFWFMTFGÚSLPOTVNFOUFSJ KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 4WFSJHFNFEFUUVOJLUCFNÚUBOEFPDI

t 3FTVMUBUGÚSCÊUUSJOHUJMMGÚMKEBWIÚHSF

HFOPNBUUWBSBFOLMBTUBUUOÌPDIGÚSTUÌ

SÊOUFOFUUP

'SÌOBUUVSTQSVOHMJHFOIBWBSJUFUUSFOPE MBUCPMÌOFJOTUJUVUVUWFDLMBTOVWFSLTBN t -ÌHBLSFEJUGÚSMVTUFSQÌHSVOEBW

IFUFOUJMMFOCBOLNFEMÌOTQBSPDI WÊMGVOHFSBOEFLSFEJUCFEÚNOJOH

Ordf:#P.BHOVTTPO VD:$BSM7JHHP½TUMVOE

CFUBMUKÊOTUFS t "UUSBLUJWBTQBSLPOUPOHBWÚLBE

Ordf:#P.BHOVTTPO WBMEFTWJEÌSTTUÊNNBOEÌ

"SOF-JMKFEBIMBWHJDLLed:,SJTUJOB&LFOHSFO1FS"OEFST JOMÌOJOHTWPMZN

VERKSAMHET

4#"#FSCKVEFSCPMÌOMÌOUJMMCPTUBETSÊUUTGÚS 'BTUI+BLPC(SJOCBVN&CCB-JOETÚ+BOF-VOEHSFO FOJOHBSQSJWBUMÌOTBNUTQBSBOEF*OPN &SJDTTPO,BSJO.PCFSH$ISJTUFS¯CFSH ,SJTUJOB

&LFOHSFOPDI+BOF-VOEHSFO&SJDTTPOWBMEFTWJEÌST TQBSBOEFFSCKVETTQBSLPOUPONFESÊOUBGSÌO

TUÊNNBOEÌ)BOOB-BHFSDSBOU[PDI)FMFOB RESULTATRÄKNING, NOLS 2012 2011 GÚSTUBTQBSBEFLSPOBOPDIPCFHSÊOTBUBOUBM

-FWBOEFSBWHJDLArb rep:"OOB$ISJTUFOTPO"OEFST 3ÊOUFOFUUP ø ø GSJBVUUBH6OEFSWBS4#"#EFO )FEFSRevisor:$BUBSJOB&SJDTTPO1X$ MFEBOEFBLUÚSFOJ4WFSJHFBWTFFOEFOZJOMÌ 1SPWJTJPOTOFUUP

OJOHGSÌOIVTIÌMMTBNUJEJHUTPNVUMÌOJOHTWP /FUUPSFTVMUBU'JOBOTJFMMB1PTUFS o o

"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM MZNFSOBWBSTUBCJMB4PNFUUMFEJTUSBUFHJOBUU ½WSJHBSÚSFMTFJOUÊLUFS o o

ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM

Totala intäkter 1 248 1 179

VUÚLBQSPEVLUFSCKVEBOEFUFSIÚMMTVOEFS ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊS

UJMMTUÌOEBUUCFESJWBWÊSEFQBQQFSTSÚSFMTFPDI BOTUÊMMEJ3FHFSJOHTLBOTMJFU Rörelseresultat 503 464

GPOEFSMBOTFSBEFTJBQSJM1ÌMÊOHSFTJLU Resultat före skatt 503 464

LPNNFSÊWFOCFUBMPDILPSUMÚTOJOHBSBUU Nettovinst 363 341

FSCKVEBTLVOEFSOB oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU

MÅL OCH UTDELNINGSPOLICY BALANSRÄKNING, NOLS 2012 2011

EKONOMI

4#"#TÚWFSHSJQBOEFBGGÊSTQSJPSJUFSJOHÊS Balansomslutning 334 430 339 750 4#"#TSÚSFMTFSFTVMUBUFYLMVTJWFOFUUPSFTVMUBU

MÚOTBNUJMMWÊYU4#"#TMÚOTBNIFUTNÌMTZGUBS 6UMÌOJOHUJMMBMMNÊOIFUFO ø ø BWGJOBOTJFMMBQPTUFSÚLBEFNFEQSPDFOU

CMBOEBOOBUUJMMBUUVQQOÌÊHBSFOTBWLBTU Eget kapital 8 761 8 384 UJMM NJMKPOFSLSPOPS3FTVMUBUGÚS

OJOHTLSBW1ÌTUÊNNBOJBQSJMGBTUTUÊMM oWBSBWNJOPSJUFU CÊUUSJOHFOCFSPEEFGSÊNTUQÌFUUIÚHSFSÊOUF

EFTOZBFLPOPNJTLBNÌM%FTTBÊS,ÊSO OFUUPUBDLWBSFFOIÚHSFHFOPNTOJUUTWPMZN

QSJNÊSLBQJUBMSFMBUJPOFOTLBVQQHÌUJMMo NYCKELTAL 2012 2011 PDICÊUUSFJOUKÊOJOHJVUMÌOJOHFO4#"#T

QSPDFOU"WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBMTLB ,SFEJUGÚSMVTUOJWÌ SÚSFMTFSFTVMUBUVQQHJDLUJMM NJMKP

VQQHÌUJMMNJOTUUJPQSPDFOUÚWFSFOLPOKVOL 3F"WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM OFSLSPOPS4#"#TPNLPTUOBEFSVQQHJDLUJMM

UVSDZLFM0SEJOBSJFVUEFMOJOHTLBVQQHÌUJMM HFOPNTOJUU NJMKPOFSLSPOPS"ENJOJTUSBUJPOT

MÊHTUQSPDFOUBWÌSFUTWJOTUFGUFSTLBUU ,ÊSOQSJNÊSLBQJUBMSFMBUJPO PDIESJGULPTUOBEFSOBÚLBEFUJMMGÚMKEBWLPTU

,BQJUBMSÊDLOJOHTHSBE OBEFSGÚSTBUTOJOHBSQÌVUÚLBEUJMMHÊOHMJHIFU

UPPFÖLJNING 6UEFMOJOHNOLS UJMM4#"#TQSPEVLUFSPDIUKÊOTUFSWJBUFMFGPO

4#"#TBWLBTUOJOHVUUSZDLUTPNFUUHFOPN "OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM PDIJOUFSOFU,SFEJUGÚSMVTUFSOBWBSGPSUTBUU

TOJUUVOEFSGFNÌSTQFSJPEFOo MÌHB4#"#TUPUBMBVUMÌOJOHÚLBEFUJMM

VQQHJDLUJMMQSPDFOU'ÚSNPUTWBSBOEF 3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS +B NJMKBSEFSLSPOPSPDIUPUBMBJOMÌ

QFSJPEVQQHJDLÊHBSFOTBWLBTUOJOHTNÌMUJMM &UJLQPMJDZ +B OJOHFOÚLBEFUJMM NJMKBSEFSLSPOPS

QSPDFOU +ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ Nej %FOLSBGUJHBJOMÌOJOHTÚLOJOHFOLBOIÊSMFEBT

4#"#IBSJOUFHSFSBUIÌMMCBSUGÚSFUBHBOEF .JMKÚQPMJDZ +B UJMM4#"#TTQBSLPOUPONFELPOLVSSFOTLSBGUJH

$PSQPSBUF3FTQPOTJCJMJUZ $3JGÚSFUBHFUT .JMKÚMFEOJOHTTZTUFN Nej SÊOUBPDIFOLMBQSPEVLUWJMMLPS

BGGÊSTQMBOPDIIBSTFEBOFUUGÚSFUBHT 3FEPWJTBSFOMJHU*'34 +B

,ÊSOQSJNÊSLBQJUBMSFMBUJPOCFSÊLOBEVUBO

ÚWFSHSJQBOEFBOTFFOEFNÌMGÚSBUUUZEMJHBSF SFTQFLUJWFNFEÚWFSHÌOHTSFHMFSVQQHJDLUJMM

LPQQMBTBNNBOCPMBHFUTIÌMMCBSIFUTBSCFUF QSPDFOUPDI QSPDFOU

NFEEFOEBHMJHBWFSLTBNIFUFO&UUFYFLVUJWU "WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBMGÚSJOOFWBSBOEFÌS

$3SÌEEÊSCMBOEBOOBUCPMBHFUT7%JOHÌSIBS VQQHJDLUJMM QSPDFOU

PDLTÌCJMEBUTGÚSBUUJIÚHSFVUTUSÊDLOJOH

LVOOBJOJUJFSBHFOPNGÚSBPDIGÚMKBVQQ

CPMBHFUTBLUJWJUFUFSJOPNSBNFOGÚSIÌMMCBSU

GÚSFUBHBOEF

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % .ÊO ,WJOOPS AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 10

Mål

Statens ägarandel 100% 8 Utfall

29 6

43 50 50

57 71 4

2010 2011 2012

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 75

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

XXXTFLTFtPSHOSt",5*&#0-"(&547&/4,&91035,3&%*5

"LUJFCPMBHFU4WFOTL&YQPSULSFEJU4&, STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

CJMEBEFTBWTUBUFOPDIBGGÊSTCBOLFSOB KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 JTZGUFBUUHFEFOTWFOTLBJOEV

t /ÊTUIÚHTUBVUMÌOJOHTWPMZNFOUJMMTWFOTL

TUSJOCÊUUSFUJMMHÌOHUJMMMÌOHGSJTUJH

FYQPSUOÊSJOH

GJOBOTJFSJOHPDIÚLBEFTTLPOLVSSFOT

LSBGU4FEBOÊSTUBUFOFOTBN t -ÊHSFSFTVMUBUQÌHSVOEBWPSFBMJTFSBEF

ÊHBSF4&,TIVWVEVQQHJGUÊSBUUQÌ WÊSEFGÚSÊOESJOHBS

Ordf:-BST-JOEFS"SPOTPO VD:1FUFS:OHXF

LPNNFSTJFMMBHSVOEFSTÊLFSTUÊMMBUJMM t 5SFOEFONFENJOTLBETUSVLUVSFSBE

HÌOHUJMMGJOBOTJFMMBMÚTOJOHBSGÚSTWFOTL Ordf:-BST-JOEFS"SPOTPOLed:$FDJMJB"SETUSÚN+BO

#FMGSBHF-PUUB.FMMTUSÚN6MMB/JMTTPO+BO3PYFOEBM VUMÌOJOHGPSUTÊUUFS

FYQPSUOÊSJOH Revisor:

¯LF4WFOTTPO&WB8BMEFS +BO#JSHFSTTPO

&SOTU:PVOH

VERKSAMHET

4&,ÊSFOPCFSPFOEFPDINBSLOBETLPNQMFU "SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM RESULTATRÄKNING, NOLS 2012 2011 UFSBOEFOJTDIBLUÚSTPNTBNBSCFUBSNFE ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM 3ÊOUFOFUUP ø ø GJOBOTJFMMBBLUÚSFSWÊSMEFOÚWFSGÚSBUUTÊLFS ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊS 1SPWJTJPOTOFUUP o TUÊMMBBUUEFTWFOTLBFYQPSUGÚSFUBHFOGÌSEFO BOTUÊMMEJ3FHFSJOHTLBOTMJFU

/FUUPSFTVMUBUGJOBOTJFMMBQPTUFS o CÊTUBGJOBOTJFSJOHFOGÚSTJOBJOUFSOBUJPOFMMB ½WSJHBSÚSFMTFJOUÊLUFS BGGÊSFS4&,ÊSFOBW/PSEFOTTUÚSTUBVQQ Totala intäkter 1 392 2 500 MÌOBSFQÌEFJOUFSOBUJPOFMMBLBQJUBMNBSLOB WJEVUMÌOJOHFOQSPDFOUBW4&,TLVOEFS

Rörelseresultat 824 1 889

EFSOBPDIEFTWFOTLBFYQPSUGÚSFUBHFOFSCKVET TLBIBÌUBHJUTJHBUUGÚMKB4&,TSJLUMJOKFS

Resultat före skatt 824 1 889

GJOBOTJFSJOHWJBEJSFLUFMMFSTMVULVOET JOPNBOUJLPSSVQUJPO,ÚOTGÚSEFMOJOHFOBW

Nettovinst 709 1 400

GJOBOTJFSJOH1ÌVQQESBHBWTWFOTLBTUBUFO DIFGTUKÊOTUFSTLBWBSBNFMMBOoQSPDFOU BENJOJTUSFSBS4&,ÊWFOTWFOTLBTUBUFOT PDINFEBSCFUBSFNFEVUMÊOETLCBLHSVOETLB oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU TZTUFNGÚSTVCWFOUJPOFSBEFFYQPSULSFEJUFS ÚWFSTUJHBQSPDFOU

BALANSRÄKNING, NOLS 2012 2011 PDITZTUFNGÚSCJTUÌOETLSFEJUFS HFNFOTBNU Balansomslutning 313 136 319 702 LBMMBU4TZTUFNFU UTDELNINGSPOLICY

6UMÌOJOH ø ø

0SEJOBSJFVUEFMOJOHTLBVQQHÌUJMMQSPDFOU

Eget kapital 14 412 13 968

EKONOMI BWÌSFUTSFTVMUBU*OPNSBNFOGÚSQPMJDZOTLB

oWBSBWNJOPSJUFU 4&,TOZVUMÌOJOHUJMMTWFOTLBFYQPSUGÚSFUBHPDI oWJEGÚSTMBHUJMMVUEFMOJOHJEFUBLUVFMMB UJMMEFSBTLVOEFSVQQHJDLUJMM GBMMFUoIÊOTZOUBTUJMMNÌMGÚSLBQJUBMTUSVLUV NYCKELTAL 2012 2011 NJMKBSEFSLSPOPSWJMLFUWBSEFOOÊTUIÚHTUB SFOCPMBHFUTGSBNUJEBLBQJUBMCFIPWPDI ,SFEJUGÚSMVTUOJWÌ WPMZNFOOÌHPOTJOVOEFSFUUÌSUJMMPDIGÚS FWFOUVFMMBJOWFTUFSJOHTPDIGÚSWÊSWTQMBOFS 3F"WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM TWFOTLFYQPSULSFEJU'SBNGÚSBMMUJOPNTMVU HFOPNTOJUU LVOETGJOBOTJFSJOHIBSFGUFSGSÌHBOWBSJUIÚH UPPFÖLJNING ,ÊSOQSJNÊSLBQJUBMSFMBUJPO 3ÊOUFOFUUPUWBSQSPDFOUIÚHSFÊOÌSFU .ÌMFUGÚSBWLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBMPN ,BQJUBMSÊDLOJOHTHSBE JOOBONFEBOSÚSFMTFSFTVMUBUFUWBSQSP QSPDFOUGÚSOÌEEFTJOUFWJMLFUIVWVE 6UEFMOJOHNOLS DFOUMÊHSF.JOTLOJOHFOGÚSLMBSBTIVWVETBL TBLMJHFOCFSPEEFQÌOFHBUJWQÌWFSLBOQÌ "OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM MJHFOBWBUUOFUUPSFTVMUBUBWGJOBOTJFMMBUSBOTBL SFTVMUBUFUBWPSFBMJTFSBEFWÊSEFGÚSÊOESJOHBS UJPOFSNJOTLBUCFSPFOEFQÌPSFBMJTFSBEF QÌGJOBOTJFMMBJOTUSVNFOU,ÊSOQSJNÊSLBQJUBM 3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS +B WÊSEFGÚSÊOESJOHBSJLSFEJUTQSFBEQÌFHFO SFMBUJPOFOVQQHJDLUJMMQSPDFOU6UEFM &UJLQPMJDZ +B TLVME4&,TSBUJOHGÚSMÌOHGSJTUJHBTLVMEFSÊS OJOHPNNOLSMÊNOBTGÚSWJMLFU +ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ +B ""GSÌO4UBOEBSE1PPSTPDI"BGSÌO ÊSFOMJHUVUEFMOJOHTQPMJDZ .JMKÚQPMJDZ +B .PPEZT )ÌMMCBSIFUTNÌMFOCFTMVUBEFTBWTUZSFMTFOJ .JMKÚMFEOJOHTTZTUFN Nej

EFDFNCFS'ÚSBUUGÌFOJOEJLBUJPOQÌ 3FEPWJTBSFOMJHU*'34 +B MÅL TUBUVTVOEFSSFEPWJTBTVUGBMMEÊS "WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBMTLBMÌOHTJLUJHU TÌEBOBNÊUOJOHBSIBSTUBSUBU"OEFMFOLVOEFS NPUTWBSBSJTLGSJSÊOUBQMVTGFNQSPDFOUFOIF TPNVQQMFWFSBUU4&,TUÊMMFSIÌMMCBSIFUTLSBW UFS%FOSJTLGSJBSÊOUBOTLBCFSÊLOBTTPN WJELSFEJUHJWOJOHFOVQQHJDLUJMMQSPDFOU HFOPNTOJUUFUBWEFOUJPÌSJHBTUBUTPCMJHBUJPOT ,ÚOTGÚSEFMOJOHFOBWDIFGTUKÊOTUFSVQQHJDLUJMM SÊOUBOVOEFSEFTFOBTUFUJPÌSFO,ÊSOQSJNÊS QSPDFOULWJOOPSPDIQSPDFOUNÊOPDI LBQJUBMSFMBUJPOFOTLBVQQHÌUJMMQSPDFOU BOUBMFUNFEBSCFUBSFNFEVUMÊOETLCBLHSVOE EPDLMÊHTUQSPDFOU UJMMQSPDFOU

&OTUSBUFHJTLQSJPSJUFSJOHÊSBUUWBSBFUU 6OEFSIBS4&,IBGUFOMJLWJEJUFUT GÚSFEÚNFJIÌMMCBSIFUTGSÌHPS'ÚSQFSJPEFO SFTFSWJGPSNBWFOMÌOFSBNPNNJMKBSEFS oIBSTUZSFMTFOGBTUTUÊMMUIÌMMCBS LSPOPSTBNUNÚKMJHIFUBUULÚQBTUBUTHBSBOUJFS IFUTNÌMJOPNGPLVTPNSÌEFOBIÌMMCBSGJOBO GÚSVQQMÌOJOHFOVQQUJMMNJMKBSEFSLSPOPS TJFSJOHBGGÊSTFUJLTBNUKÊNTUÊMMEIFUPDI TPNSJLTEBHFOPDISFHFSJOHFOCFTMVUBEFPNJ NÌOHGBME½WFSQSPDFOUBW4&,TLVOEFS TMVUFUBW%FOOBSFTFSWGJOOTÊWFOLWBS TLBVQQMFWBBUU4&,TUÊMMFSIÌMMCBSIFUTLSBW VOEFS

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % .ÊO ,WJOOPS AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 30 Mål

Statens ägarandel 100%

Utfall

53 38

47 62 50 50

2010 2011 2012

76 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

S J A B tPSHOS tXXXTKTF

4+"#TPNÊSIFMÊHUBWTWFOTLBTUB STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

UFOCJMEBEFTJTBNCBOENFE KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

CPMBHJTFSJOHFOBWBGGÊSTWFSLFU4UBUFOT

t #ÊUUSFSÚSFMTFSFTVMUBUQÌHSVOEBW

+ÊSOWÊHBS7JECPMBHJTFSJOHFOÚWFSUPH

WJUFTFSTÊUUOJOHPNNJMKPOFSLSPOPS

4+BGGÊSTWFSLFUTQFSTPOUSBGJLQÌKÊSO

WÊH4+ÊSFUUNPEFSOUSFTFUSBOTQPSU t 'PSUTBUUGPLVTQÌBLUJWLPTUOBETPDI

GÚSFUBHNFEQVOLUMJHIFUTPNGPLVT SFTVSTTUZSOJOH

Ordf:+BO4VOEMJOH VD:$SJTUFS'SJU[TPO

WBEHÊMMFSMFWFSBOTUJMMLVOEFSOB t 4UBCJMBSFQSPEVLUJPOHBWÚLBE

Ordf:+BO4VOEMJOHLed:&JWPS"OEFSTTPO-FOB0MWJOH

.JLBFM4UBGGBT4JW4WFOTTPO.JDIBFM5IPSÏO(VOJMMB OFUUPPNTÊUUOJOH

VERKSAMHET

4+ÊSEFOTUÚSTUBPQFSBUÚSFOBWQFSTPOUSBGJL 8JLNBO .JLBFM4UBGGBTWBMEFTWJEÌSTTUÊNNBO

EÌ-BST0MPG(VTUBWTTPOBWHJDLArb rep:1FS)BNNBS

QÌKÊSOWÊHJ4WFSJHF5ÌHUSBGJLFOJLPODFSOFO

RWJTU&SJL+PIBOOFTTPO5IPNBT8JOÊTRevisorer:-BST

CFESJWTGSÊNTUJOPNNPEFSCPMBHFU4+"#

5SÊGG&SOTU:PVOHPDI1FS3FEFNP3JLTSFWJTJPOFO RESULTATRÄKNING, NOLS 2012 2011

TBNUJEPUUFSCPMBHFO4UPDLIPMNTUÌH4+

/FUUPPNTÊUUOJOH ø ø

/PSSMBOETUÌHPDI4+(ÚUBMBOETUÌH½WSJHB

"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM Rörelseresultat 467 60 EPUUFSCPMBHPDIJOUSFTTFGÚSFUBHCFESJWFS ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM

Resultat före skatt 498 38

WFSLTBNIFUNFEOÊSBBOLOZUOJOHUJMMLÊSO ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMME WFSLTBNIFUFO Nettovinst 471 36

J3FHFSJOHTLBOTMJFU

4+ÊSIVWVETBLMJHFOWFSLTBNUQÌNBSLOB oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU EFOGÚSJOUFSSFHJPOBMBPDIMÌOHWÊHBSFTPS

BALANSRÄKNING, NOLS 2012 2011

#PMBHFUWFSLBSJOPNUWÌUZQFSBWUSBGJLLPN

Balansomslutning 9 565 8 913

NFSTJFMMUSBGJLPDIBWUBMTUSBGJL TPNVQQIBOE MÅL

"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS ø ø

MBTJLPOLVSSFOTBW5SBGJLWFSLFUFMMFSBWSFHJP ­HBSFOTMÌOHTJLUJHBGJOBOTJFMMBNÌMTÊUUOJOH

Eget kapital 4 886 4 419

OBMBUSBGJLIVWVENÊO4+ESJWFSCÌEBUZQFSBW GÚS4+ÊSFOTPMJEJUFUQÌQSPDFOUPDIFO

oWBSBWNJOPSJUFU

USBGJLQÌBGGÊSTNÊTTJHBHSVOEFSJLPOLVSSFOT BWLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBMVQQHÌFOEFUJMM

/FUUPTLVME ø ø

NFEBOESBUÌHPQFSBUÚSFSTBNUNFECJMGMZH UJPQSPDFOU

0QFSBUJWULBQJUBM ø ø

PDICVTT 4+TUÌSGÚSDJSLBQSPDFOUBWEFOUPUBMB UTDELNINGSPOLICY NYCKELTAL 2012 2011 UÌHUSBGJLFOJ4WFSJHF4+TFOTLJMUWJLUJHBTUF 0SEJOBSJFVUEFMOJOHTLBVQQHÌUJMMFOUSFEKFEFM 3ÚSFMTFNBSHJOBM BSCFUFÊSBUUGPSUTÊUUBBUUGÚSCÊUUSBQVOLUMJH BWÌSFUTWJOTUEÌTPMJEJUFUTNÌMFUVQQOÌTFGUFS 3F"WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM IFUFO1VOLUMJHIFUFOVQQWJTBSFOTUBCJM VUEFMOJOH HFOPNTOJUU VQQÌUHÌFOEFUSFOEPDIGÚSÌSFUÚLBEFQVOLU 3PQ"WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM MJHIFUFOGÚSGKÊSSUÌHFOUJMMQSPDFOU UPPFÖLJNING HFOPNTOJUU PDIGÚSSFHJPOBMUÌHFOUJMMQSPDFOU FO "WLBTUOJOHFOQÌEFUFHOBLBQJUBMFUÚLBEFUJMM /FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBEHHS VQQHÌOHNFEQSPDFOUFOIFUFSGÚSSFTQFLUJWF QSPDFOU4PMJEJUFUFOVQQHJDLQFS 4PMJEJUFU USBGJLTMBH EFOEFDFNCFSUJMM QSPDFOU #SVUUPJOWFTUFSJOHBSNOLS #ÌEFTPMJEJUFUTNÌMFUPDIBWLBTUOJOHTNÌMFU "OTMBHNOLS EKONOMI VQQOÌEEFTGÚSÌSFU 6UEFMOJOHNOLS ,PODFSOFOIBSIBGUFOQPTJUJWSFTVMUBUVUWFDL "OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM ø ø MJOHVOEFSÌSFU/FUUPPNTÊUUOJOHFOÚLBEF TBNUJEJHUTPNFUUGPSUTBUUTUPSUGPLVTMBEFT 3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS +B QÌBLUJWLPTUOBETPDISFTVSTTUZSOJOH &UJLQPMJDZ +B 3ÚSFMTFJOUÊLUFSOBÚLBEFNFETKVQSPDFOUPDI +ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ +B SÚSFMTFLPTUOBEFSOBÚLBEFNFEUWÌQSPDFOU .JMKÚQPMJDZ +B 3ÚSFMTFSFTVMUBUFUIBSÊWFOQÌWFSLBUTQPTJUJWU .JMKÚMFEOJOHTTZTUFN +B UJMMGÚMKEBWFOWJUFTFSTÊUUOJOHPNNJMKP 3FEPWJTBSFOMJHU*'34 +B OFSLSPOPSSFMBUFSBUUJMMGÚSTFOJOHBSJMFWFSBOTFS BW4+

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % .ÊO ,WJOOPS AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 12

Mål

Statens ägarandel 100% 10

Utfall

33 8

40 43

60 57 6

67

2010 2011 2012

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 77

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

XXXTPTBMBSNTFtPSHOSt404"-"3.47&3*(&"#

404"MBSN4WFSJHF"#404"MBSN STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

CJMEBEFTJTZGUFBUUTBNPSEOB KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

TBNIÊMMFUTBMBSNFSJOHTGVOLUJPOFSPDI

t 4ÊNSFSFTVMUBUQÌHSVOEBWOFEMÊHHOJOH

NÚKMJHHÚSBTOBCCBPDIFGGFLUJWBIKÊMQ

BWUSFDFOUSBMFSPDIDFOUSBMJTFSJOHBW

JOTBUTFS#PMBHFUÊHTUJMMQSPDFOUBW

LVOETVQQPSUJOPN4ÊLFSIFUTUKÊOTUFS

TWFOTLBTUBUFOPDIUJMMQSPDFOUBW

+PVSUFMF

4WFSJHFT,PNNVOFSPDI-BOETUJOHHF

Ordf:+PIOOZ.BHOVTTPO VD:+PIBO)FEFOTJÚ

OPNEPUUFSCPMBHFU4,-'ÚSFUBH"# t 'PSUTBUUPGÚSÊOESBEFJOUÊLUFSQÌ

404"MBSNTIVWVEVQQHJGUÊSBUUQÌ Ordf:+PIOOZ.BHOVTTPOLed:#P"OEFSTPO5PNNZ

BWUBMFUQÌWFSLBEFSFTVMUBUFUOFHBUJWU

#FSOFWÌOH'PSTCFSH-BST&SJL'SFESJLTTPO.BSJB

VQQESBHBWTUBUFOBOTWBSBGÚS404

,IPSTBOE*OHSJE-FOOFSXBME.BSJB/JMTTPO&XB UKÊOTUFOJ4WFSJHFHFOPNBUUUBFNPU 4UÊMMEBM)ÌLBO4ÚSNBO .BSJB/JMTTPOWBMEFTWJE PDIGÚSNFEMBMBSNQÌOÚEOVNSFU ÌSTTUÊNNBO(ÚSBO(VOOBSTTPOBWHJDLJKBOVBSJ

Arb rep:'SFESJL1FUUFSTTPO#FOHU/PSCFSH RESULTATRÄKNING, NOLS 2012 2011

Arb suppl:$MBFT+PIBOTTPO+PIBO.BHOVTTPO /FUUPPNTÊUUOJOH

VERKSAMHET

Revisor:.BHOVT'BHFSTUFEU&SOTU:PVOH Rörelseresultat –30 10 404"MBSNTBGGÊSTJEÏÊSBUUVUWFDLMBFSCKVEB PDIVUGÚSBUKÊOTUFSGÚSFUUUSZHHBSFTBNIÊMMF Resultat före skatt –26 14

"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM (FOPNCPMBHFUTDFOUSBMBSPMMJTBNCBOENFE Nettovinst –15 10

ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM OÚETJUVBUJPOFSVUHÚS404"MBSNFOWJLUJHMÊOL ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMMEJ oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU JTBNIÊMMFUTLSJTCFSFETLBQ#PMBHFUBOTWBSBS 3FHFSJOHTLBOTMJFU

BALANSRÄKNING, NOLS 2012 2011 GÚSOÚEOVNSFUJOPN4WFSJHFPDIWFSL

Balansomslutning 537 542

TBNIFUFOSFHMFSBTJFUUBWUBMNFETUBUFO

"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS (FOPNEF404DFOUSBMFSOBJ4WFSJHF

Eget kapital 155 170

TLÚUFSCPMBHFUMBSNNPUUBHOJOHPDIÌUHÊSET MÅL

oWBSBWNJOPSJUFU TUZSOJOHJTBNBSCFUFNFEBNCVMBOTTKVLWÌSE 404"MBSNTLBFOMJHUBWUBMNFETUBUFOIB

/FUUPTLVME o o LPNNVOBMSÊEEOJOHTUKÊOTUQPMJTTKÚGMZH FOHFOPNTOJUUMJHTWBSTUJEQÌBOSPQQÌ

0QFSBUJWULBQJUBM PDIGKÊMMSÊEEOJOHNFEGMFSBBLUÚSFS7BSKFÌS ÌUUBTFLVOEFSPDIÌSMJHFOBWHFFOSBQQPSUUJMM UBS404"MBSNFNPUDJSLBNJMKPOFSBOSPQ 'ÚSTWBSTEFQBSUFNFOUFUPNLWBMJUFUFOJ NYCKELTAL 2012 2011 WBSBWNJMKPOFSOÚETBNUBM UKÊOTUFO"WLBTUOJOHFOQÌFHFULBQJUBM 3ÚSFMTFNBSHJOBM OFH

404"MBSNBOTWBSBSEFTTVUPNGÚSQSJPSJUF TLBMÌOHTJLUJHUVQQHÌUJMMÌUUBQSPDFOUPDI 3F"WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM SJOHPDIEJSJHFSJOHBWGMFSUBMFUBWMBOEFUT TPMJEJUFUFOUJMMoQSPDFOUKVTUFSBUUJMM HFOPNTOJUU OFH BLVUBNCVMBOTFSTBNUJWJTTBGBMMGÚSTBNPSE QSPDFOUQÌHSVOEBWÊOESBESFEPWJTOJOHT 3PQ"WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM OJOHBWMJHHBOEFTKVLUSBOTQPSUFS6UÚWFSEFUUB QSJODJQ HFOPNTOJUU OFH FSCKVEFS404"MBSNÊWFOBOESBUZQFSBW /FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBEHHS o o LVOEBOQBTTBEFTÊLFSIFUTPDIKPVSUKÊOTUFS UTDELNINGSPOLICY 4PMJEJUFU TPNHÌSBUULPNCJOFSBNFE404UKÊOTUFO 6UEFMOJOHFOTLBNPUTWBSBGFNQSPDFOUBWFHFU #SVUUPJOWFTUFSJOHBSNOLS UJMMFYFNQFMNPUUBHOJOHPDIIBOEMÊHHOJOHBW LBQJUBM%PDLTLBIÊOTZOBMMUJEUBTUJMMPNWÊSMET "OTMBHNOLS BVUPNBUMBSNQFSTPOMBSNPDIKPVSUFMFGÚSNFE GÚSÊOESJOHBSCPMBHFUTWFSLTBNIFUTGÚSVUTÊUU 6UEFMOJOHNOLS MJOH/ÚEOVNSFULSJTCFSFETLBQTBNU OJOHBSTBNUFLPOPNJTLBTUÊMMOJOH "OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM SÊEEOJOHTPDIWÌSEUKÊOTUFSTUÌSGÚSDJSLB QSPDFOUBWPNTÊUUOJOHFOPDITÊLFSIFUTPDI UPPFÖLJNING 3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS +B MBSNUKÊOTUFSGÚSSFTUFSBOEFEFM %FOHFOPNTOJUUMJHBTWBSTUJEFOWBS &UJLQPMJDZ +B

TFLVOEFSWJMLFUJOOFCBSBUUNÌMFUQÌÌUUB +ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ +B EKONOMI TFLVOEFSOÌEEFT .JMKÚQPMJDZ +B /FUUPPNTÊUUOJOHFOÚLBEFNFEQSPDFOUUJMM 4PMJEJUFUFOVQQHJDLUJMMQSPDFOUPDI .JMKÚMFEOJOHTTZTUFN +B NJMKPOFSLSPOPS%FOSFMBUJWUMÌHB BWLBTUOJOHFOQÌFHFULBQJUBMUJMMoQSPDFOU 3FEPWJTBSFOMJHU*'34 Nej ÚLOJOHFONPUGÚSFHÌFOEFÌSÊSIÊOGÚSMJHUJMMFO %FÌUHÊSEFSTPNWJEUBHJUTPDILPNNFSBUU BMMNÊOUMÌHQSJTVQQSÊLOJOHTBNUBUUFSTÊUU WJEUBTUJMMGÚMKEBWEFUTUSBUFHJTLBGÚSÊOESJOHT OJOHFOGÚSUKÊOTUFOÊSPGÚSÊOESBE3ÚSFM BSCFUFUGÚSWÊOUBTMFEBUJMMFOWBSBLUJHUMÊHSF TFSFTVMUBUFUVQQHJDLUJMMo NJMKPOFS LPTUOBETOJWÌPDIMÌOHTJLUJHUTUÊSLULPOLVS LSPOPS3ÚSFMTFSFTVMUBUFUÊSQÌWFSLBUBW SFOTLSBGU1ÌMÊOHSFTJLUGÚSWÊOUBTFOÌUFSHÌOH PNTUÊMMOJOHTLPTUOBEFSBWFOHÌOHTLBSBLUÊS UJMMFOSFTVMUBUOJWÌJMJOKFNFEEFBWÊHBSOB LPQQMBEFUJMM404"MBSNTGÚSÊOESJOHTBSCFUFPN VQQTBUUBNÌMFO'ÚSBUUTUÊSLBGJOBOTJFSJOHFO DJSLBNJMKPOFSLSPOPS'JOBOTOFUUPUVQQHJDL BWGÚSFUBHFUTGSBNUJEBVUWFDLMJOHIBSJOHFO UJMM NJMKPOFSLSPOPSPDISFTVMUBUFU VUEFMOJOHTLFUUGÚSPDI FGUFSTLBUUVQQHJDLUJMMo NJMKPOFS LSPOPS

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % .ÊO ,WJOOPS AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 8 Mål

Statens ägarandel 50% Utfall

Sveriges Kommuner och Landsting,

40 40 44

via SKL Företag AB 50% 56 4

60 60

neg

2010 2011 2012

78 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

41&$*"-'"45*()&5&347&3*(&",5*&#0-"(tPSHOStXXXTQFDJBMGBTUJHIFUFSTF

4QFDJBMGBTUJHIFUFS4WFSJHF"LUJFCPMBH STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

4QFDJBMGBTUJHIFUFSCJMEBEFT KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

#BLHSVOEFOUJMMCJMEBOEFUBW

t 'ÚSEVCCMBUSFTVMUBUQÌHSVOEBW

4QFDJBMGBTUJHIFUFSWBSBUUTLJMKBEFO

WÊSEFGÚSÊOESJOHBSJGBTUJHIFUTCFTUÌOEFU

TUBUMJHBGBTUJHIFUTGÚSWBMUOJOHFOGSÌO

NJOTLBEFGJOBOTJFMMBLPTUOBEFSTBNU

CSVLBOEFUBWMPLBMFSPDINBSL

FOHÌOHTJOUÊLUBWTÊOLUCPMBHTTLBUU

%FTTVUPNTLVMMFFOSÊUUWJTBOEFCJME

Ordf:#P-VOEHSFO VD:)ÌLBO4UFJOCàDIFM

HFTBWNBSLPDIMPLBMLPTUOBEFSOBJ

TUBUTCVEHFUFOCÌEFOÊSEFUHÊMMFS Ordf:#P-VOEHSFO WBMEFTWJEÌSTTUÊNNBOEÌ

4WFO-BOEFMJVTBWHJDLLed:$ISJTUFM"SNTUSPOH%BSWJL

GBTUJHIFUTGÚSWBMUOJOHFOTSFTVMUBUPDI

+BO#FSH$BSJO(ÚUCMBE/JOB-JOBOEFS.JLBFM CBMBOTSÊLOJOHBSPDIEFCSVLBOEF -VOETUSÚN-PUUB.FMMTUSÚN $BSJO(ÚUCMBE.JLBFM

NZOEJHIFUFSOBTFMMFSVQQESBHTHJWBSOBT -VOETUSÚNPDI-PUUB.FMMTUSÚNWBMEFTWJEÌSTTUÊNNBO

EÌ#JSHJUUB#ÚIMJO,SJTUJOB&LFOHSFOPDI1FS RESULTATRÄKNING, NOLS 2012 2011

LPTUOBEFS'BTUJHIFUTGÚSWBMUOJOHFO Arb rep:

)ÌLBO8FTUJOBWHJDL -FOB/JCFMM#KÚSO /FUUPPNTÊUUOJOH ø ø TLVMMFWJEBSFCFESJWBTNFEFUUNBSL 4VOETUSÚN3PHFS5ÚSOHSFORevisor: *OHFNBS3JOETUJH

7ÊSEFGÚSÊOESJOHBS

OBETNÊTTJHUBWLBTUOJOHTLSBW &SOTU:PVOH

Rörelseresultat 1 699 1 439 Resultat före skatt 1 381 936

"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM

VERKSAMHET Nettovinst 1 328 686

ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM

4QFDJBMGBTUJHIFUFSÊHFSGBTUJHIFUFSCZHHEBGÚS oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU

ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMME

TQFDJFMMBÊOEBNÌMUJMMFYFNQFMLSJNJOBMWÌSET J3FHFSJOHTLBOTMJFU EPNTUPMTPDIQPMJTGBTUJHIFUFSTBNUVOHEPNT BALANSRÄKNING, NOLS 2012 2011 WÌSETIFN'BTUJHIFUFSOBÊSBOQBTTBEFUJMM Balansomslutning 19 383 17 663 IZSFTHÊTUFOPDITLBMÌOHTJLUJHUTUÚUUBIZSFT "OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS ø ø HÊTUFSOBTWFSLTBNIFU7FSLTBNIFUFOCFESJWT Eget kapital 6 628 5 612 ÚWFSIFMB4WFSJHF%FUSFTUÚSTUBIZSFTHÊTUFSOB QSPDFOUFOIFUFSEFUWJMMTÊHBQSPDFOU oWBSBWNJOPSJUFU ÊS,SJNJOBMWÌSEFO3JLTQPMJTTUZSFMTFOPDI GÚS#PMBHFUTTPMJEJUFUCÚSVQQHÌUJMM /FUUPTLVME ø ø 4UBUFOT*OTUJUVUJPOTTUZSFMTF*OGÚSLPNNBOEF NFMMBOoQSPDFOU 0QFSBUJWULBQJUBM ø ø ÌSÚLBSCPMBHFUTJUUGPLVTQÌGBTUJHIFUFSNFE 'SÌOHÊMMFSFUUKVTUFSBUMÚOTBNIFUT NÌMQÌÌUUBQSPDFOUTBWLBTUOJOHQÌFHFU NYCKELTAL 2012 2011 IÚHBTÊLFSIFUTLSBW&UUBWEFTUÚSTUBQÌHÌFOEF LBQJUBMCBTFSBUQÌSFTVMUBUFGUFSTLBUUFGUFS 3ÚSFMTFNBSHJOBM QSPKFLUFOÊSTÊLFSIFUTQPMJTFOTOZBIVWVE ÌUFSMÊHHOJOHBWWÊSEFGÚSÊOESJOHBSPDIEÊSUJMM 3F"WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM LPOUPSJ4PMOB IÚSBOEFVQQTLKVUFOTLBUU HFOPNTOJUU

3PQ"WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM

EKONOMI

UTDELNINGSPOLICY HFOPNTOJUU

4QFDJBMGBTUJHIFUFSTWFSLTBNIFUVUNÊSLTBW /FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBEHHS MÌOHBLPOUSBLUWJMLFUTLBQBSTUBCJMJUFUJEFU ,PODFSOFOTVUEFMOJOHCÚSWBSBQSPDFOUBW

4PMJEJUFU

GJOBOTJFMMBVUGBMMFU3FTVMUBUFUGÚS ÌSFUTSFTVMUBUFGUFSTLBUUFGUFSÌUFSMÊHHOJOHBW

#SVUUPJOWFTUFSJOHBSNOLS ø

GÚSEVCCMBEFTEPDLOÊTUBOGSÊNTUUJMMGÚMKEBW ÌSFUTWÊSEFGÚSÊOESJOHBSPDIEÊSUJMMIÚSBOEF

"OTMBHNOLS

WÊSEFGÚSÊOESJOHBSJGBTUJHIFUTCFTUÌOEFU VQQTLKVUFOTLBUU7JECFTMVUPNVUEFMOJOHUBT

6UEFMOJOHNOLS

NJOTLBEFGJOBOTJFMMBLPTUOBEFSTBNUFO IÊOTZOUJMMLPODFSOFOTGSBNUJEBJOWFTUFSJOHT

"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM

FOHÌOHTJOUÊLUTPNFOLPOTFLWFOTBWEFO CFIPWPDIGJOBOTJFMMBTUÊMMOJOH TÊOLUBCPMBHTTLBUUFO'BTUJHIFUTCFTUÌOEFUÊS

UPPFÖLJNING 3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS +B

JIVWVETBLPGÚSÊOESBUPDIWÊSEFGÚSÊOESJOHFO "WLBTUOJOHFOGÚSÚWFSTUJHFSNÌMFUPDI &UJLQPMJDZ +B GÚSLMBSBTJTUPSUBWFOTÊOLOJOHJLBMLZMSÊOUBO USPUTBUUBWLBTUOJOHFOWBSOFHBUJWGÚS +ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ +B TBNUOZBPDIPNGÚSIBOEMBEFIZSFTBWUBM OÌS4QFDJBMGBTUJHIFUFSÊWFONÌMFUÚWFSFO .JMKÚQPMJDZ +B

LPOKVOLUVSDZLFM .JMKÚMFEOJOHTTZTUFN Nej

MÅL

'ÚSGÚSFTMÌTFOVUEFMOJOHUJMMBLUJF 3FEPWJTBSFOMJHU*'34 +B .ÌMFUWBSBUU4QFDJBMGBTUJHIFUFSTLVMMF HFOFSFSBFOBWLBTUOJOHQÌHFOPNTOJUUMJHUFHFU ÊHBSFOQÌTBNNBOUBHFUNJMKPOFSLSPOPS LBQJUBMTPNÚWFSFOLPOKVOLUVSDZLFMNPUTWB WJMLFUGÚMKFSQPMJDZ4PMJEJUFUFOMJHHFSOÊSB SBSEFOGFNÌSJHBTUBUTPCMJHBUJPOTSÊOUBOQMVT UBLFUJNÌMJOUFSWBMMFU

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % .ÊO ,WJOOPS AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 25

Mål

Statens ägarandel 100% 20 Utfall

23 13

43 57

77 87 10

2010 2011 2012

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 79

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

w w w. s s c . s e tPSHOStS V E N S K A RY M D A K T I E B O L A G E T

Svenska rymdaktiebolaget, SSC, svarar STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

för driften av rymdbasen Esrange KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 Space Center, tillhandahåller avance- t #ÊTUBSÚSFMTFSFTVMUBUFUQÌÌS rade rymdtjänster på den globala rymd-

t %PUUFSCPMBHFU&$"14HKPSEFTJOGÚSTUB

marknaden, bedriver teknikutveckling inom rymdområdet och sköter drift och BGGÊSNFEFUUNJMKÚWÊOMJHUGSBNESJWOJOHT utveckling av testverksamhet vid prov- TZTUFNGÚSFOTBUFMMJUJPNMPQQTCBOB

Ordf: Hans Karlander VD: Stefan Gardefjord

platsen Vidsel. Bolaget bildades 1972. t ½LBUGPLVTQÌBWBODFSBEFSZNEUKÊOTUFS

Ordf: Hans Karlander Led: Fredrik Brunell, Åsa Hedin, Hanna Lagercrantz, Lars Leijonborg, John Stuart, GÚSEFOHMPCBMBSZNENBSLOBEFO

VERKSAMHET

SSC är en globalt verksam koncern som har Håkan Syrén, Fredrik Wilhelmsson (John Stuart och

Håkan Syrén valdes vid årsstämman 2013 då Per-Erik

drygt 600 anställda i elva länder (hälften i

Mohlin avgick) Arb rep: Aurélie Domargård, Britt-Marie

Sverige). Verksamheten bedrivs i fyra divisio-

Åslund Arb suppl: Anders Andersson, Lennart Jonasson RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011

ner: Science Services, Satellite Management

Revisor: Stefan Holmström, KPMG Nettoomsättning 840 856

Services, Engineering Services och Technology.

Rörelseresultat 27 –112

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 230 (180)

i Regeringskansliet. tionellt sett unik ställning som civil rymdbas

BALANSRÄKNING, mnkr 2012 2011 genom sin omfattande infrastruktur samt

Balansomslutning 900 965

tillgången till ett stort landningsområde för

Anläggningstillgångar 535 499 raketer och ett stort luftrestriktionsområde vid avyttringen av satellitdivisionen (1 juli 2011)

Eget kapital 438 437

uppskjutningar och ballongflygningar. ökade försäljningen med 6,1 procent genom

– varav minoritet 0 0

främst ökad försäljning inom Satellite Mana-

Nettoskuld –10 –52 Satellite Management Services gement Services och Engineering Services.

Operativt kapital 428 385 Divisionen tillhandahåller markstations tjänster Koncernens rörelseresultat uppgick till 27

för kommunikation med satelliter och omfat- (–112) miljoner kronor och efter skatt till NYCKELTAL 2012 2011

tar utöver den svenska verksamheten också de 8 (–123) miljoner kronor. Rörelsemarginal, % 3,2 neg

helägda dotterbolagen i USA (Universal Space Re, Avkastning på eget kapital

Network Inc.), i Chile (SSC Chile SA) och MÅL (genomsnitt), % 1,8 neg

Australien (SSC Space Australia Pty Ltd). SSC ska över en konjunkturcykel avkasta Rop, Avkastning på operativt kapital

Verksamheten omfattar de helägda dotterbo- UPPFÖLJNING lagen LSE Space GmbH, LSE Space Middle SSC har 2012 inte uppnått sitt avkastnings- Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja East JLT och Aurora Technology B.V. mål och gav ingen utdelning men bolaget Etikpolicy Ja

uppvisade sitt bästa resultat sedan 2003 och Jämställdhetspolicy Ja Technology gjorde en mindre vinst. Ny VD och ny CFO Miljöpolicy Ja Technology omfattar Airborne Systems som tillsattes under våren 2012. Ytterligare perso- Miljöledningssystem Nej utvecklar flygburna övervakningssystem samt ner tillförs ledningsgruppen under 2013. Redovisar enligt IFRS Ja Aerospace Test Systems som sköter drift och Under 2013 fortsätter utvecklingen av utveckling av testverksamhet vid provplatsen verksamheten med fokus på avancerade Vidsel. Divisionen omfattar också dotterbola- rymdtjänster till den globala rymdindustrin gen ECAPS AB som utvecklar och tillverkar och förnyelse av verksamheten vid rymdbasen miljövänliga framdrivningssystem i första Esrange. SSC vill utveckla den unika tillgång hand avsedda för rymdtillämpningar och som Esrange utgör och skapa en rymdbas NanoSpace AB som bedriver utveckling inom med modernare anläggningar, nya tjänster området mikroelektromekaniska system för för rymdforskning samt nya och bättre tjänsrymdtillämpningar. ter för civilt tillträde till rymden. Målet är

att Esrange ska bli en ”grön” uppskjutnings- EKONOMI plats för raketer och mindre satelliter och ha SSC:s nettoomsättning uppgick till 840 en fortsatt central roll för europeisk rymd- (856) miljoner kronor. Om hänsyn tas till forskning.

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 30 Mål

Statens ägarandel 100%

Utfall

25 25 20

29

75 71 75

neg

2010 2011 2012

80 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

S TAT E N S B O S TA D S O M VA N D L I N G A B S B O tPSHOS tXXXTCPTF

Statens Bostadsomvandling AB Sbo har STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

ett samhällsuppdrag att medverka till KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 att bostadshyresmarknaden kommer i t ½LBEFIZSFTJOUÊLUFSQÌHSVOEBW balans på orter med minskande befolk-

GÊSEJHTUÊMMEBVUWFDLMJOHTQSPKFLU

ning och en mycket svag bostadsmarknad genom att förvärva och utveckla t 3FTVMUBUFUQÌWFSLBEFTOFHBUJWUBW

eller avveckla fastigheter. OFETLSJWOJOHBSPDIBWGÚSMVTUFSWJE

Ordf: Rolf Åbjörnsson VD: Ann Eriksson

GBTUJHIFUTGÚSTÊMKOJOHBS

VERKSAMHET Ordf: Rolf Åbjörnsson Led: Sophie Ahlstrand, Cathrine Bolaget ska praktiskt medverka till att Holgersson, Brita Saxton, Björn Sundström Revisor: bostadsmarknaden kommer i balans på orter Lars Magnusson, Deloitte med vikande befolkning. Verksamheten innebär att bolaget av kommunen eller det Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 70 (68) kommunala bostadsbolaget förvärvar vakanta tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 35 (34) RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011 fastigheter för att sedan omvandla dem till tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Nettoomsättning 26 22

Regeringskansliet. Rörelseresultat –16 –12 annan verksamhet. Arbetet sker på lokala marknadsmässiga villkor och i nära samver- Resultat före skatt 0 9 kan med aktuella kommuner och kommunala Nettovinst –15 4 bostadsföretag. Fastigheterna ska i första avslutas och att för minst 80 procent av – varav hänförbart till minoritet 0 0 hand omvandlas för att tillgodose ett långsik- projekten genomföra omstrukturering av fastig-

heterna och inom åtta år sälja fastigheterna på BALANSRÄKNING, mnkr 2012 2011 tigt och efterfrågat behov på orten. När

marknadsmässiga villkor på den öppna mark- Balansomslutning 565 575 bostadsmarknaden är i balans ska fastig-

naden. Målen bryts ner till styrning för alla Anläggningstillgångar 169 177 heterna säljas till på den öppna marknaden.

fastighetsinvesteringar. Bostadsmarknadsmålet Eget kapital 542 556 I sista hand ska fastigheterna avvecklas

följs upp genom dels analyser av flyttkedjor vid – varav minoritet 0 0 genom miljömässig rivning. I dag bedriver

investeringar och av antalet lägenheter som Nettoskuld –387 –388 bolaget verksamhet på 23 orter i ett 20-tal

genom bolaget får ny användning, och dels Operativt kapital 155 168 kommuner.

Bolagets verksamhet har under 2012 till antalet lägenheter som äldreanpassas med

NYCKELTAL 2012 2011

stor del inriktats på att tillsammans med den avseende på tillgänglighet och ökad standard.

Rörelsemarginal, % –59,4 –53,7 aktiva kommunen tillgodose efterfrågan på Bolagets förvaltningsmål är att minska energi-

Re, Avkastning på eget kapital tillgänglighetsanpassade moderna bostäder för kostnaderna för de förvärvade fastigheterna (genomsnitt), % –2,6 0,7 äldre. Därigenom skapas positiva flyttkedjor i och att nå 80 procent nöjda samarbetspartners

Rop, Avkastning på operativt kapital kommunen. Sbo medverkar till att finna goda och hyresgäster. (genomsnitt), % –0,1 1,3 lösningar för att äldre ska kunna bo tillgäng- Nettoskuldsättningsgrad, ggr –0,7 –0,7 ligt, tryggt och bekvämt. En omstrukturering UTDELNINGSPOLICY Soliditet, % 95,9 96,7 av befintligt bostadsbestånd på vikande Utdelningspolicy finns inte då företaget Bruttoinvesteringar, mnkr 44 64 bostadsmarknader genererar stor samhälls- saknar utdelningskrav. Anslag, mnkr 0 0 nytta och underlättar för den vård och omsorg Utdelning, mnkr 0 0 av äldre som kommunerna bedriver. UPPFÖLJNING Antal anställda i medeltal 7 9

De ekonomiska målen tillgodoses, och under EKONOMI året har färdigutvecklade fastigheter i Jokk- Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja Bolaget har ökat hyresintäkterna samtidigt mokks, Laxå och Nordanstigs kommuner sålts.

Etikpolicy Ja som uthyrningsgraden har ökat till 94 (93) Av de samlade projektkostnaderna har cirka 60

Jämställdhetspolicy Ja procent. Årets resultat var lägre än förra året procent av kostnaderna återvunnits vid projek-

Miljöpolicy Ja och påverkades av ökade nedskrivningar och tens slut. Sedan Statens Bostadsomvandling

Miljöledningssystem Nej förlust vid försäljning av fastigheter. Kassa- AB bildades 2004 har fastigheter med cirka

Redovisar enligt IFRS Nej flödet har ökat och fastighetsinvesteringarna 800 lägenheter undgått rivning. Under 2012 har minskat jämfört med föregående år. har bolaget slutfört och tillgänglighetsanpassat

ytterligare tre fastigheter med cirka 70 lägenhe- MÅL ter till trygghetsboende och boende för äldre. Regeringens bostadspolitiska mål är bland Årets kundnöjdhetsmätning visar att cirka 76 annat långsiktigt väl fungerande bostadsmark- procent är nöjda. Uppföljningar som gjorts visar nader där konsumenternas efterfrågan möter att cirka hälften av de som flyttar in i fastigheett utbud av bostäder som svarar mot behoven. ter som anpassats för äldre flyttar från egnahem Uppföljning av bolagets verksamhet sker och det bidrar därmed till att fler småhus utifrån olika mål som satts upp för ändamålet; kommit ut på marknaden. De samhällsnyttiga ekonomiska, förvaltnings- och bostadsmark- insatser företaget medverkar till medför vidare nadsmål. Ekonomiska mål för hela koncernen positiva effekter på den kommunala ekonomin, är att minst 37 procent av de samlade projekt- boendemiljön, arbetsmiljön, för hyresgästerna kostnaderna ska ha återvunnits då projekten och boendeförsörjningen i berörda orter.

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor FLYTTKEDJOR – uppföljning av inflyttning till ett trygghetsboende, %

Anställda Styrelse

Statens ägarandel 100% Bostadsrätt 11%

Hyresrätt 42%

43 40 Egnahem 36%

57 60

Annan kommun 11%

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 81

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

w w w. s v e a s k o g . s e t o r g n r 5 5 6 5 5 8 - 0 0 3 1 t47&"4,0("#

Sveaskog AB har sitt ursprung i STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014 Domänverket som bolagiserades 1992. KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 Sveaskog är i dag Sveriges största skogs- t -ÊHSFQSJTFSQÌTLPHTSÌWBSBPDIIÚHSF ägare och förvaltar totalt 4,1 miljoner

BWWFSLOJOHTWPMZNGSÌOFHFOTLPH

hektar mark. Bolagets förtydligade uppdrag pekar på att Sveaskog ska vara en t 4UPSNVQQBSCFUOJOHTLPTUOBEFSFGUFS oberoende aktör på virkesmarknaden TUPSNFO%BHNBS

Ordf: Göran Persson VD: Per Olof Wedin

med kärnverksamhet inom skogsbruk. t 'ÚSÊOESBECPMBHTTLBUUFTBUTHFSQPTJUJW

Ordf: Göran Persson Led: Eva Färnstrand, Thomas Verksamheten ska drivas på affärsmässig SFTMVUBUFGGFLU

Hahn, Johan Hallberg, Birgitta Johansson-Hedberg, grund. Anna-Stina Nordmark-Nilsson, Mats Ringesten

(Carina Håkansson avgick vid årsstämman 2013)

spritt över hela Sverige men har sin tyngd- Arvode till styrelsens ordförande utgår med 400 (400)

Rörelseresultat 1 422 1 459

punkt i norra Sverige. Skogen är viktig som tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 150

Resultat före skatt 1 128 1 229

(150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an-

råvara för skogsindustrin och skapar syssel- Nettovinst 2 155 899

ställd i Regeringskansliet.

sättning och rekreationsmöjligheter. Bolaget – varav hänförbart till minoritet 0 0 säljer framför allt timmer, massaved och

till tillköps- och omarronderingsmöjligheter, Sveaskogs konsolideringsbehov och ekonosärskilt i glesbygd. miska ställning i övrigt. NYCKELTAL 2012 2011

Rörelsemarginal, % 22,5 21,7 EKONOMI UPPFÖLJNING Re, Avkastning på eget kapital

(genomsnitt), % 12,3 4,7 Intäkterna för 2012 minskade med sex Under 2012 uppgick direktavkastningen till

Rop, Avkastning på operativt kapital procent som en följd av lägre priser på skogs- 3,2 procent och avkastningen på eget kapital

(genomsnitt), % 1,4 1,5 råvara trots bibehållna leverensvolymer. Lägre till 12,3 procent, vilket understiger respektive

Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,6 0,3 priser balanserades upp av en förändrad mix överstiger de långsiktiga målen. Utfallet har

Soliditet, % 47,0 54,3 mellan avverkad egen skog och inköpt skog. bland annat påverkats av konjunkturen inom

Bruttoinvesteringar, mnkr 172 229 Det operativa rörelseresultatet minskade till den trämekaniska industrin och den svenska

Anslag, mnkr 0 0 848 (1 085) miljoner kronor. Jämförstörande massa- och pappersindustrin – vilka utgör

Utdelning, mnkr 435 4 473 poster mellan åren utgörs av merkostnader för Sveaskogs kunder. Vidare ska beaktas att

Antal anställda i medeltal 949 1 008 uppbearbetning av stormfälld skog efter årets resultat redovisningsmässigt har förbättstormen Dagmar under 2012 och en under rats på grund av den beslutade bolagsskatte-

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja 2011 erhållen försäkringsersättning efter sänkningen (från 26,3 procent till 22 pro-

Etikpolicy Ja stormen Gudrun. Intressebolaget Setra Group cent) som minskar bolagets uppskjutna

skatteskuld relaterad till skogsinnehavet. Jämställdhetspolicy Ja AB redovisade ett försämrat resultat till följd

För verksamhetsåret 2012 har styrelsen, Miljöpolicy Ja av den svaga konjunkturen på trävarumarkna-

enligt policy, föreslagit en utdelning på Miljöledningssystem Ja den vilken bland annat har påverkas negativt av en hög kronkurs. Resultatandelen från 435 miljoner kronor. Bolaget gjorde 55 Redovisar enligt IFRS Ja Setra minskade till –51 (–22) miljoner kro- affärer under 2012 inom markförsäljningsnor. programmet omfattande 12 868 hektar mark.

Sveaskog har nu totalt sålt 7,24 procent av MÅL sitt skogsinnehav enligt markförsäljnings- Bolagets direktavkastningsmål uppgår till programmet. minst fem procent och avkastningen på eget kapital till minst sju procent. Soliditeten är målsatt till 35–40 procent. Sveaskogs markförsäljningsprogram har målet att på sikt avyttra tio procent av den egna skogsmarken (beräknat på innehavet 2002).

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 15 Mål

Statens ägarandel 100% 12

Utfall

20

30 9

57 43

80 70 6

2010 2011 2012

82 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

S V E N S K - D A N S K A B R O F Ö R B I N D E L S E N S V E D A B A K T I E B O L A G tPSHOStw w w. s v e d a b . s e

Uppgiften för Svensk-Danska STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Broförbindelsen Svedab Aktiebolag, KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 Svedab, är dels att genom sitt delägar- t 3FTVMUBUGÚSCÊUUSJOHJ skap i Öresundsbrokonsortiet, äga och

½SFTVOETCSPLPOTPSJUFU

förvalta den svenska 50-procentiga ägar andelen av Öresundsbron, dels att t /FETLSJWOJOHBWVQQTLKVUFO äga och förvalta de svenska landanslut- TLBUUFGPSESBOCFMBTUBSSFTVMUBUFU

Ordf: Lena Erixon VD: Ulf Lundin

ningarna till bron. Konsortiet äger den t ½SFTVOETCSPLPOTPSUJFUTOFUUPTLVME

Ordf: Lena Erixon (valdes vid årsstämman 2013 då

16 kilometer långa avgiftsfinansierade NJOTLBSQMBOFOMJHU

Karin Starrin avgick) Led: Hans Brändström, Kerstin kust-till-kustförbindelsen. Hessius, Jan Olson (Jan Olson valdes vid årsstämman

Broförbindelsen omfattar både väg- 2013 då Elisabeth Annell Åhlund avgick) Revisor:

och järnvägstrafik. Konsortiet ansvarar Mats Åkerlund, PwC

RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011 för finansiering, prissättning, drift och Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 132 (128)

Nettoomsättning 3 3 underhåll, kundservice samt marknads- tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 66 (64) Rörelseresultat –11 –719

föring av anläggningen. tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i

Resultat före skatt –77 –798

Regeringskansliet.

Nettovinst –251 –588

VERKSAMHET – varav hänförbart till minoritet 0 0

Svedabs verksamhet är i allt väsentligt inrik-

tad på förvaltning av tillgångar i form av vägar BALANSRÄKNING, mnkr 2012 2011

MÅL Balansomslutning 5 430 5 673

och järnvägar samt ägarandelen i Öresunds-

Riksdagens mål för Svedab är att lånen ska Anläggningstillgångar 5 384 5 579 brokonsortiet. Svedab ska genom sitt delägar-

vara återbetalda senast år 2040. Driften av Eget kapital –2 008 –1 840 skap i konsortiet aktivt verka för en affärs-

den fasta väg- och järnvägsförbindelsen – varav minoritet 0 0 mässig och sund utveckling av Öresundsbron.

mellan Malmö och Köpenhamn ska ge såväl Nettoskuld 3 000 2 919 Svedab ska se till att driften och underhållet

privatresenärer som näringsliv en säker och Operativt kapital 992 1 079 av de svenska landanslutningarna är kost-

miljövänlig transport. nadseffektiva och sker med samma miljö- och

NYCKELTAL 2012 2011

säkerhetskrav som gäller för Sveriges infra-

UTDELNINGSPOLICY Rörelsemarginal, % neg neg struktur i övrigt.

Ägaren har inte fastställt några krav på Re, Avkastning på eget kapital

utdelning. (genomsnitt), % 13,1 37,9

EKONOMI

Rop, Avkastning på operativt kapital Kostnaderna för byggnation och drift av (genomsnitt), % 0,9 neg

UPPFÖLJNING

Öresundsförbindelsen ska täckas av avgifter Nettoskuldsättningsgrad, ggr –1,5 –1,6

Öresundsbron bidrar till att stärka Öresundsfrån vägtrafikanterna respektive järnvägen.

regionen genom att underlätta för arbetskraft, Soliditet, % –37,0 –32,4 Avgifterna från järnvägen regleras i ett index- Bruttoinvesteringar, mnkr 45 51

fritidsresande och gods att röra sig över erat fastprisavtal enligt en överenskommelse

gränsen. Trafikutvecklingen har de senaste Anslag, mnkr 0 0 mellan den svenska och den danska staten. Utdelning, mnkr 0 0

åren stagnerat, främst på grund av att den Svedab finansierar sin verksamhet genom lån

ekonomiska utvecklingen lett till minskad Antal anställda i medeltal 4 4 i Riksgälden medan konsortiet lånar på den

pendling. Lastbilstrafiken ökade däremot för öppna marknaden. Omsättningen blev oför-

tredje året i rad. Även fritidsresandet utveck- Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja ändrad jämfört med 2012. Rörelseresultatet

lades positivt. Prognoserna visar att konsorti- Etikpolicy Ja blev väsentligt bättre till följd av ett förbättrat

ets lån beräknas vara återbetalda före 2035 Jämställdhetspolicy Ja resultat i konsortiet. Ett gynnsamt ränteläge

och Svedabs lån före 2040. Miljöpolicy Ja bidrog till ett förbättrat finansnetto. Resulta-

Miljöledningssystem Ja tet belastades dock av en nedskrivning av

Redovisar enligt IFRS Ja uppskjuten skattefordran, –194 miljoner

kronor, på grund av sänkt företagsskatt. Årets

underskott blev ändå betydligt mindre jämfört

med föregående år. Konsortiets nettoskuld

fortsatte att minska.

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor PERSONRESOR ÖRESUNDSBRON, miljoner

Anställda Styrelse 20 Bil

Statens ägarandel 100%

15 Tåg

25

5010050 10

75

2009 2010 2011 2012

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 83

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

XXXTWFOTLBTLFQQTIZQPUFLTFtPSHOSt47&/4,"4,&114):105&,4,"44"/

Svenska skeppshypotekskassan, Svenska STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Skeppshypotek, bildades 1929 med KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 uppgift att underlätta finansieringen för t 'SBLUNBSLOBEFSOBGPSUTBUUTWBHB svenska rederier och medverka till

t /FETLSJWOJOHBWWÊSEFUQÌLSFEJUTUPDLFO

svenska handelsflottans föryngring. För verksamheten i Svenska Skeppshypotek t 'ÚSCÊUUSBEBWLBTUOJOHQÌQMBDFSJOHBS gäller lagen (1980:1097) om Svenska

Ordf: Michael Zell VD: Lars Johanson

skeppshypotekskassan.

Ordf: Michael Zell (valdes i juli 2012 då Erling

Svenska Skeppshypotek är inte ett

Gustafsson avgick) Vice ordf: Lars Höglund Led: Tomas

aktiebolag utan en egen associations- Abrahamsson, Kristina Ekengren, Elizabeth Kihlbom, form med offentligrättslig ställning. Anders Källsson, Jan-Eric Nilsson (Jan-Eric Nilsson Regeringen utser styrelse och revisorer valdes i juli 2012 då Fredrik Lantz avgick) Suppl: Karin

Barth, Håkan Larsson, Jan-Olof Selén Revisorer: Harald RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011

samt beviljar styrelsen ansvarsfrihet. Jagner och Henrik Nilsson, Deloitte

Nettoomsättning 166 154

Rörelseresultat 77 57

VERKSAMHET Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 120 (120)

Resultat före skatt 77 57

Svenska Skeppshypoteks uppgift är att med- tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 48 (48)

Nettovinst 77 57

verka till föryngringen och moderniseringen tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i

– varav hänförbart till minoritet 0 0

av den svenska handelsflottan. Svenska Regeringskansliet. Skeppshypotek finansierar rederiverksamhet BALANSRÄKNING, mnkr 2012 2011 med svenskt ägande eller utländskt ägande Balansomslutning 6 376 6 984 med betydande svenskt intresse och lämnar i Anläggningstillgångar 6 036 6 643 huvudsak långfristiga lån, endast mot säker- Eget kapital 1 655 1 578 het i svenskt eller utländskt skepp. Verksam- MÅL

– varav minoritet 0 0

heten bedrivs affärsmässigt och i konkurrens Syftet med Svenska Skeppshypoteks verk-

Nettoskuld –1 641 –1 568

med andra kreditinstitut. På uppdrag av samhet är att underlätta finansieringen för

Operativt kapital 14 10

Trafikverket administrerar Svenska Skepps- rederiverksamhet med svenskt ägande eller hypotek också Rederinämndens angelägen- utländskt ägande med betydande svenskt NYCKELTAL 2012 2011 heter. Verksamheten är undantagen från intresse. Lagen ger inte utrymme för ägaren Rörelsemarginal, % 46,4 37,0 bestämmelserna om begränsningar av stora att ställa ekonomiska mål för Svenska Re, Avkastning på eget kapital exponeringar. Skeppshypotek. (genomsnitt), % 4,8 3,7

Rop, Avkastning på operativt kapital

portföljen med 15 (27) miljoner kronor, vilket belastar resultatet. Det har också lett till att UPPFÖLJNING Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja efterfrågan på nyutlåning varit mycket svag. Det finns inga av ägaren fastställda mål att Etikpolicy Ja Värdet på kreditportföljen har minskat utvärdera. Jämställdhetspolicy Ja under året, delvis på grund av att de ackumu- Miljöpolicy Ja lerade amorteringarna överstigit nyutlåningen, Miljöledningssystem Nej men också som en konsekvens av att den Redovisar enligt IFRS Nej svenska kronans stärkts i relation till euro och dollar.

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor UTLÅNING TILL REDERIER, mnkr

Anställda Styrelse 8 000

Statens ägarandel 100%

6 000

29

50 50 4 000

71

2 000

2009 2010 2011 2012

84 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

"#47&/4,"41&-tPSHOStXXXTWFOTLBTQFMTF

Målet för den svenska spelpolitiken är STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

enligt riksdagsbeslut en sund och säker KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 spelmarknad där sociala skyddshänsyn t #ÊUUSFSÚSFMTFSFTVMUBUUSPUTÚLBEF och efterfrågan på spel tillgodoses un-

SÚSFMTFLPTUOBEFS

der kotrollerade former. AB Svenska Spel bildades 1997 efter en samman- t 3FTVMUBUGÚSCÊUUSJOHGSÊNTUQHBÚLBE slagning av AB Tipstjänst och Svenska GÚSTÊMOJOHBW-PUUP5SJTT0EETFU

Ordf: Anitra Steen VD: Lennart Käll

Penninglotteriet AB. Svenska Spels till- PDIUJQTFO

Ordf: Anitra Steen Led: Hans Bergenheim, Catarina

stånd att anordna lotterier, nummerspel

Fritz, Eva-Britt Gustafsson, Cecilia Marlow, Michael och vadhållning på idrottstävlingar, spel Thorén, Christer Åberg, Frank Åkerman Arb rep: Patrik på värdeautomater, kasinospel och po- Lindell, Jenny Bengtsson, Martina Ravn Arb suppl: kerspel över Internet lämnas av reger- Yvonne Lovén, Jonas Ringqvist, Anders Andersson

Revisor: Lars Egenäs, Deloitte RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011

ingen. Nuvarande tillstånd för verksam-

Nettoomsättning 8 022 7 872 heten löper ut den 31 december 2013. Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 280 (250) tkr. Rörelseresultat 5 083 4 940

Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 120 (93) tkr.

Resultat före skatt 5 138 5 007

VERKSAMHET Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regerings-

Nettovinst 5 138 5 007

Svenska Spels uppdrag från staten är att, efter kansliet.

– varav hänförbart till minoritet 0 0 tillstånd av regeringen, anordna spel och lotterier på ett socialt ansvarsfullt sätt. Bolaget BALANSRÄKNING, mnkr 2012 2011 bedriver verksamheten inom tre resultatområ- Balansomslutning 8 559 8 107 den; Sportspel & Lotterier, Vegas och Casino Svenska Spel ska tillgodose konsumenter- Anläggningstillgångar 2 812 2 624 Cosmopol. nas efterfrågan på attraktiv spelverksamhet Eget kapital 5 138 5 007

och inom ramen för socialt ansvarstagande – varav minoritet 0 0 EKONOMI tillhandahålla spelformer som bedöms med- Nettoskuld –3 857 –1 493 Nettoomsättningen från spelverksamhet med föra risker, men där bolaget genom dessa spel Operativt kapital 1 281 3 514 mera uppgick till 8 022 (7 872) miljoner anses kunna motverka illegalt spel. kronor. Rörelseresultatet uppgick till 5 083 Vid årsstämman 2012 fastställdes följande NYCKELTAL 2012 2011 (4 940) miljoner kronor. Resultatet efter ekonomiska mål: Rörelsemarginalen bör över Rörelsemarginal, % 63,4 62,8 finansiella poster och skatt uppgick till 5 138 en konjunkturcykel uppgå till minst 22 pro- Re, Avkastning på eget kapital (5 007) miljoner kronor. Resultatförbättringen cent. Rörelsemarginalen beräknas som rörel- (genomsnitt), % 101,3 102,5 jämfört med 2011 kan i huvudsak härledas en seresultat i förhållande till alla intäkter, dvs. Rop, Avkastning på operativt kapital ökad försäljning av produkterna Lotto, Triss, bruttospelintäkter och övriga rörelseintäkter. (genomsnitt), % 53,6 37,9 Oddset och Tipsen inom resultatområde Sport- Nettoskuldsättningsgrad, ggr –0,8 –0,3 spel & Lotterier, Rörelsemarginalen uppgick till UTDELNINGSPOLICY Soliditet, % 60,0 61,8 22,0 (21,9) procent. I vinstdispositionen föreslås 5 137 miljoner Bruttoinvesteringar, mnkr 6 478 2 294

kronor fördelas till staten och 159 000 kronor Anslag, mnkr 0 0 MÅL till kulturändamål. Utdelning, mnkr 5 137 5 007 Regeringens ambition är att bedriva en Antal anställda i medeltal 1 631 1 687 ansvarsfull spelpolitik i syfte att säkerställa UPPFÖLJNING en sund och säker spelmarknad. Sociala Svenska Spel har av European Lotteries (EL) Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja skyddshänsyn ska stå i förgrunden för svensk och World Lottery Associations (WLA) Etikpolicy Nej spelpolitik. Svenska Spel ska i sin marknads- bedömts uppfylla kraven för spelansvar. Jämställdhetspolicy Ja föring av verksamheten ha en socialt ansvars- Svenska Spel har sedan 2010 åldersgräns på Miljöpolicy Ja tagande inriktning i syfte att inte uppfattas samtliga spelformer och genomför kontinuerligt Miljöledningssystem Nej som alltför påträngande. provköp för att säkerställa att åldersgränserna

Redovisar enligt IFRS Ja

Svenska Spel ska vara ett trovärdigt, men hålls. samtidigt attraktivt, alternativ till i första Svenska Spels forskningsråd med syfte att hand okontrollerad spelverksamhet. öka kunskapen om problemspelande har under

En väl utbyggd service i såväl storstad som året beviljat medel för utbildning och forskglesbygd ska eftersträvas. I uppdraget ligger ningsprojekt om ungas spelvanor, stödåtgärder också att sociala skyddshänsyn ska prioriteras riktade till anhöriga till problemspelare samt när spelformer utvecklas och i övrig verksam- genetik. het. Risken för bedrägerier och olagligt spel Rörelsemarginalen uppgick till 22,0 procent ska också beaktas. vilket är i linje med bolagets mål.

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor NETTOSPELINTÄKTER PER AFFÄRSOMRÅDE 2011, %

Anställda Ledningsgrupp Styrelse

Statens ägarandel 100% Nummerspel 30%

Vegas – värdeautomatspel 21%

41 36

50 50 Lotterier 19%

59 64

Sportspel 16%

Kasinospel 14%

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 85

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

XXXTWFWJBTFtPSHOSt47&7*""# 16#-

Svevia AB bildades 2009 i samband STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

med bolagiseringen av enheten KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

Vägverket Produktion inom Vägverket t ½LBETFMFLUJWJUFUJQSPKFLUVSWBMFU och är sedan dess ett helägt statligt

TKVOLBOEFPSEFSJOHÌOH

bolag. Riksdagens skäl till bolagise-

ringen var främst att öka förutsättning- t 1SPHOPTOFETLSJWOJOHBSJFUUGMFSUBMQSPKFLU

arna för konkurrensneutralitet, elimi- t ,PTUOBEFSGÚSPNTUSVLUVSFSJOHPDI

Ordf: Olof Ehrlén VD: Torbjörn Torell

nera grunden för misstankar om ÚWFSUBMJHIFU

Ordf: Olof Ehrlén (valdes vid årsstämman 2013 då

korssubventionering samt öka produkti-

Christina Rogestam avgick) Led: Börje Bengtsson, viteten på marknaden. Svevias affärs- Pia Gideon, Marie Hallander Larsson, Richard Reinius, idé är att bygga och sköta om Sveriges Ola Salmén, Johan Trouvé, Ann-Catrine Zetterdahl vägar och infrastruktur. (Börje Bengtsson, Marie Hallander Larsson och

Richard Reinius valdes vid årsstämman 2013 då RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011

Christer Bådholm och Patrik Jönsson avgick) Nettoomsättning 7 158 7 564

VERKSAMHET

Arb rep: Christer Dahlberg, Jan Salkert Revisor: Tommy Rörelseresultat –461 –170 Svevia AB bedriver entreprenad-, service- och

Mårtensson, Deloitte Resultat före skatt –423 –137 uthyrningsverksamhet inom trafik-, mark-, bygg- och anläggningsområdet. Verksamheten Nettovinst –320 –101

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 400 (400)

– varav hänförbart till minoritet 0 0 har bedrivits i bolagsform sedan januari tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 200 2009. Dessförinnan var Svevia en resultaten- (200) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an-

BALANSRÄKNING, mnkr 2012 2011 het inom Vägverket och har varit konkurrens- ställd i Regeringskansliet.

Balansomslutning 3 766 3 665

utsatt sedan 2001.

Anläggningstillgångar 1 861 1 518

Enligt Sveriges Byggindustrier föll efterfrå-

Eget kapital 923 1 236

gan inom anläggningsmarknaden 2012 med

– varav minoritet 0 0 30 procent jämfört med 2011. Regeringens april 2010 fastställde ägaren följande lång-

Nettoskuld –821 –594 infrastrukturproposition om 522 miljarder siktiga mål för Svevia: Avkastning på eget

Operativt kapital 102 642 fram till 2025 innebär dock på sikt goda kapital om 13 procent samt att soliditeten marknadsförutsättningar för Svevia. Kommu- ska uppgå till minst 30 procent. NYCKELTAL 2012 2011 nernas sammanlagda budget är jämförbar Rörelsemarginal, % –6,4 –2,2 med Trafikverkets. Deras totala kostnader för UTDELNINGSPOLICY Re, Avkastning på eget kapital väghållning uppgår enligt Sveriges Kommuner Ordinarie utdelning ska motsvara 50–75 (genomsnitt), % –29,6 –7,6 och Landsting till cirka 6 miljarder kronor. procent av årets resultat efter skatt. Vid Rop, Avkastning på operativt kapital Utöver vägar och offentliga platser utgör förslag till utdelning ska hänsyn tas till bola- (genomsnitt), % –28,3 –4,5 kommunernas underhåll och drift av VA- och gets framtida kapitalbehov och eventuella Nettoskuldsättningsgrad, ggr –0,9 –0,5 fjärrvärmenät en betydande marknad. investerings- och förvärvsplaner. Utdelning är Soliditet, % 24,5 33,7

endast aktuell om soliditetsmålet är uppnått. Bruttoinvesteringar, mnkr 79 199 EKONOMI Anslag, mnkr 0 0 Under 2012 sjönk Svevias nettoomsättning UPPFÖLJNING Utdelning, mnkr 0 0 med 5,3 procent till 7 158 (7 564) miljoner Svevia har inte nått de ekonomiska målen Antal anställda i medeltal 2 364 2 793 kronor. Samtidigt sjönk rörelseresultatet till under 2012. Till följd av det försämrade –461 (–170) miljoner kronor. Det minskade resultatet för 2012 blev avkastningen på eget Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja rörelseresultatet beror främst på projektned- kapital negativt. Samtidigt sjönk soliditeten Etikpolicy Ja skrivningar inom anläggningsområdet men till 24,5 (33,7) procent vid årsskiftet. Då Jämställdhetspolicy Ja också inom driftverksamheten. Vidare belas- bolaget uppvisade förlust för verksamhetsåret Miljöpolicy Ja tas resultatet med omstruktureringskostnader 2012 har styrelsen, i enlighet med policy, Miljöledningssystem Ja om cirka 50 miljoner kronor. Orderingången föreslagit att ingen utdelning ska ges. Det Redovisar enligt IFRS Ja minskade med 23 procent och uppgick till negativa resultatet är främst hänförbart till 6 599 (8 574) miljoner kronor och order- Division Anläggning. De projektprognoser som stocken minskade med åtta procent till upprättades inför 2012 har inte kunnat 6 404 (6 963) miljoner kronor. infrias och Svevia har därför gjort ytterligare

projektnedskrivningar under 2012. För att MÅL skapa förutsättningar för lönsamhet och Regeringens vision och målsättning är att anpassa organisationen till en sjunkande de närmaste åren. Utvecklingsprogrammet omfattar bolaget ska vara ett lönsamt och framgångs- omsättningsnivå har resultatet även belastats åtgärder för att öka specialiseringen, sänka kostrikt anläggnings- och driftsföretag. Verksam- med kostnader för övertalighet. Ett stort och nadsnivån, effektivisera produktionen, förbättra heten ska bygga på hållbar utveckling och i omfattande åtgärdsprogram påbörjades i projektstyrningen och riskhanteringen, stärka ledaralla avseenden agera affärsmässigt och kom- början av 2012 och kommer att pågå under skapet samt att förbättra beslutsvägarna. mersiellt. I samband med bolagsstämman i

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 15 Mål

Statens ägarandel 100% 12

11 Utfall

33 38 9

89 67 62 6

neg neg

2010 2011 2012

86 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

S W E D AV I A A B tPSHOStXXXTXFEBWJBTF

Swedavia AB är ett av staten helägt STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

bolag som finansierar, äger, driver och KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 utvecklar flygplatser i hela Sverige. t 1BTTBHFSBSÚLOJOHPNUSFQSPDFOU Verksamheten bedrivs med bästa möj-

HBWÚLBEPNTÊUUOJOH

liga långsiktiga värdeutveckling som övergripande mål. Dessutom har t 'ÚSWÊSWBWCZHHOBEFSGSÌO4"4

Swedavia ett uppdrag att, inom ramen t $MBSJPO)PUFM"SMBOEB"JSQPSUGÊSEJHTUÊMMU

Ordf: Ingemar Skogö VD: Torborg Chetkovich

för affärsmässighet, aktivt medverka i

Ordf: Ingemar Skogö Led: Karin Apelman, Lars

utvecklingen av transportsektorn och

Backemar, Anders Ehrling, Anna Elgh, Adine Grate bidra till de av riksdagen beslutade Axén, Hans Jeppsson, Jenny Lahrin, Lottie Svedenstedt

transportpolitiska målen. (Jenny Lahrin valdes i december 2012 då Magnus

Skåninger avgick), Arb rep: Lars Andersson, Robert VERKSAMHET Olsson Arb suppl: Mats Abrahamsson, Agne Lindbom RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011 Swedavia bildades våren 2010, genom att Revisor: Magnus Fagerstedt, Ernst & Young Nettoomsättning 4 965 4 693

Luftfartsverkets flygplatsverksamhet överför- Rörelseresultat 850 796

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 440 (440) tkr. Resultat före skatt 554 556

des till bolagsform. Under 2012 har Sweda-

Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 220 (220) tkr.

via bedrivit verksamhet vid elva flygplatser. Nettovinst 447 438

Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regerings-

Antalet ska på sikt utgöras av tio flygplatser – varav hänförbart till minoritet 10 9

kansliet.

i det av regeringen beslutade nationella

BALANSRÄKNING, mnkr 2012 2011

basutbudet som består av Bromma Stock-

Balansomslutning 14 788 12 212

holm Airport, Göteborg Landvetter Airport,

MÅL Anläggningstillgångar 13 708 11 198

Kiruna Airport, Luleå Airport, Malmö Airport,

Eget kapital 4 300 3 989

Ronneby Airport, Stockholm Arlanda Airport, Det finansiella målet är ett avkastningskrav på nio procent på eget kapital över en kon- – varav minoritet 10 9 Umeå Airport, Visby Airport och Åre Öster-

Nettoskuld 8 438 6 485

sund Airport. Därutöver äger Swedavia fastig- junkturcykel. Därtill ska Swedavia ha en soliditet på minst 35 procent. Under 2012 Operativt kapital 12 738 10 474 heten Göteborg City Airport samt är minoritetsägare i bolaget som driver flygplatsen. har Swedavia vidareutvecklat de strategiska

NYCKELTAL 2012 2011

Swedavias verksamhet utgörs av flygplatsverk- prioriteringarna med tillhörande mål inom de

Rörelsemarginal, % 17,1 17,0

samhet, vilken inkluderar Aviation Business fyra perspektiven kund, ekonomi, miljöhänsyn

Re, Avkastning på eget kapital

den högsta nivån hos Airport Carbon Accredi- oxid från den egna verksamheten till noll tation (ACA). under 2020. Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja

Etikpolicy Ja

EKONOMI UTDELNINGSPOLICY

Jämställdhetspolicy Ja Av intäktsökningen utgör 98 miljoner kronor När soliditetsmålet uppnåtts ska en årlig Miljöpolicy Ja hyresintäkter från de byggnader som förvärva- utdelning ske med 30–50 procent av årsre-

Miljöledningssystem Ja des av SAS i juni 2012. Resterande intäktsök- sultatet, efter återläggning av årets ej kassa- Redovisar enligt IFRS Ja ning kommer främst från övriga kommersiella flödespåverkande värdeförändringar och skatt tjänster. Totalt reste 32,4 miljoner resenärer som hör till dessa. via Swedavias flygplatser 2012, vilket är en ökning med tre procent jämfört med föregå- UPPFÖLJNING ende år. Investeringarna har ökat under året Med en avkastning på eget kapital om 10,3 med syfte att möta det långsiktiga behovet av procent nåddes det övergripande finansiella ökad kapacitet. Den enskilt största investe- målet. Soliditeten uppgick till 29,1 procent. ringen om 1 775 miljoner kronor utgjorde Flera steg har tagits för att utvecklas som en förvärvet av byggnader från SAS. Under 2012 långsiktigt hållbar flygplatskoncern i ett färdigställdes hotellbyggnaden Clarion Hotel utmanande ekonomiskt läge, inte minst Arlanda Airport vid Stockholm Arlanda Airport. genom omfattande investeringar. Delmålen för Totalt uppgick investeringen för hotellet till nöjda medarbetare och fossil koldioxidutsläpp 809 miljoner kronor varav 335 miljoner kronor överträffades 2012. Däremot nådde inte under 2012. Swedavia önskade nivåer för resenärsnöjdhet.

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 15

Mål

Statens ägarandel 100% 12

Utfall

33 36

44 9

67 64 56

2010 2011 2012

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 87

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

w w w. s w e d e s u r v e y. s e tPSHOStS W E D E S U RV E Y A K T I E B O L A G

Swedesurvey Aktiebolag tillhandahåller STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014 kompetens och erfarenhet inom fastig- KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 hetsadministration och geografisk in- t 6SFLPOPNJTLTZOQVOLUFUUTWBHUÌS formationsförsörjning på den interna-

t 0NGBUUBOEFGÚSÊOESJOHTBSCFUFIBS

tionella marknaden för att främja hållbar utveckling, fattigdomsbekämp- QÌCÚSKBUTVOEFSIÚTUFOGÚSBUUÚLB ning och för att stimulera ekonomisk CPMBHFUTCÊSLSBGU

Ordf: Bengt Kjellsson VD: Fredrik Zetterquist tillväxt. Denna kompetens hämtas

Ordf: Bengt Kjellson (valdes vid årsstämman 2013 främst från Lantmäteriet. Swedesurvey

då Anders Ågren avgick) Led: Lars Jansson, Monica är ett av svenska staten helägt bolag. Lagerqvist Nilsson (Kevian Ash-hami och Helen Fasth

Gillstedt avgick vid årsstämman 2013) Revisor: Pär VERKSAMHET Månsson, PwC

värdering och geodetisk mätning. Tjänster ingskansliet.

Nettovinst –7 –4

tillhandahålls på affärsmässiga villkor med – varav hänförbart till minoritet 0 0 finansiering direkt från kund alternativt genom internationella finansiella institutioner Bolaget målsättning för 2012 har inneburit BALANSRÄKNING, mnkr 2012 2011 och biståndsorganisationer. en soliditet > 40 procent, rörelsemarginal Balansomslutning 28 30

> fem procent samt att verksamheten ska Anläggningstillgångar 1 1 EKONOMI bedrivas ekonomiskt effektivt och att kontinu- Eget kapital 13 21 Rörelseintäkterna blev lägre än budgeterat, erligt sträva efter förbättrad produktivitet. – varav minoritet 0 0 vilket hade en negativ påverkan på det ekono- Nettoskuld –11 –10 miska resultatet. Några av bolagets projekt UTDELNINGSPOLICY Operativt kapital 2 11 drabbades av förseningar eller tillfälliga stopp Bolaget har inte någon fastställd utdelnings-

NYCKELTAL 2012 2011

framför allt på grund av oklarheter kring policy då överskottet återinvesterats i bolaget kontrakt, leveranser och/eller finansiering. Till i syfte att stärka kapitalbildningen och verk- Rörelsemarginal, % neg neg följd av detta kan delar av bolagets negativa samhetens långsiktiga utveckling. Re, Avkastning på eget kapital

(genomsnitt), % neg neg resultat förklaras av –1,3 miljoner kronor

Rop, Avkastning på operativt kapital konstaterade kundförluster och –4,7 miljoner UPPFÖLJNING

(genomsnitt), % neg neg kronor befarade kundförluster. Ur ekonomisk synpunkt var även 2012 ett

Nettoskuldsättningsgrad, ggr –0,8 –0,5

Förutsättningarna för bolaget har föränd- svagt år för Swedesurvey. Under hösten har

Soliditet, % 48,2 69,3 rats de senaste åren i och med politiska nya strategi- och målformuleringar framtagits

Bruttoinvesteringar, mnkr 0 0 beslut där styrningen av SIDAS: biståndsme- och ett genomgripande förändringsarbete

Anslag, mnkr 0 0 del gått till Lantmäteriet istället för som påbörjats för att bolaget åter ska bli bärkraf-

Utdelning, mnkr 0 0 tidigare till Swedsurvey AB. Detta återspeglas tigt. Marknaden för internationell konsultverk-

Antal anställda i medeltal 10 12 i den sjunkande omsättningen och försäm- samhet inom fastighetsområdet och geografisk rade lönsamheten. informationsförsörjning är fortsatt stor och

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja

växande. Detta framför allt eftersom landfrå-

Etikpolicy Ja MÅL gors betydelse för hållbar utveckling uppmärk-

Jämställdhetspolicy Ja Det långsiktiga målet för Swedesurvey är att sammas av alltfler länder, regeringar och

Miljöpolicy Nej utveckla sin marknadsledande position som myndigheter.

Miljöledningssystem Nej tjänsteleverantör samt att lönsamhetsutveckla Bolagets goda soliditet sjönk något, men

Redovisar enligt IFRS Nej den svenska tjänsteexporten inom prioriterade kvarstår på hög nivå, trots årets negativa verksamhetsområden. Verksamhetens mål resultat. Gällande målet för rörelsemarginalen koncentreras även till insatser som medverkar visar bolaget ett negativt resultat. Bolagets till att bekämpa fattigdom och ge ekonomisk, pågående förändringsarbete förutsätts ekologisk och social utveckling samt till att påverka måluppfyllelsen positivt samt bidra bidra till kvinnors rättigheter och deras ekono- till att verksamheten ska bedrivas ekonomiskt miska makt bland annat genom att medverka effektivt och att kontinuerligt sträva efter till kvinnors rätt till mark. förbättrad produktivitet,

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor OMSÄTTNING, mnkr

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 125 Mål

Statens ägarandel 100% 100

Utfall

33 33 75

40

60 67 67

2010 2011 2012

88 V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

S W E D F U N D I N T E R N AT I O N A L A B tPSHOStw w w. s w e d f u n d . s e

Swedfund International AB, Swedfund, STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

är ett av staten helägt bolag som bidrar KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 med riskkapital, etableringsstöd och t /FETLSJWOJOHBSPDIBWWFDLMJOHBWOÌHSB kunnande för investeringar i låg- och

QPSUGÚMKCPMBHCJESPHUJMMFUUOFHBUJWU

medel inkomstländer. Bolaget medver-

SFTMVUBU

kar till fattigdomsminskning genom

hållbart företagande. t #PMBHFUCFGJOOFSTJHJFOFYQBOTJPOTGBT

Ordf: Claes Ekström Tf VD: Anders Craft

Investeringarna ska vara ekonomiskt, /ZJOWFTUFSJOHBSJBLUJFSGÚSWÊOUBTHF

(Anna Ryott VD fr.o.m.

miljömässigt och socialt hållbara och augusti 2013) BWLBTUOJOHGÚSTUPNDJSLBTFYoUJPÌS

bidra till att nå målen för Sveriges poli- Ordf: Claes Ekström Led: Renée Andersson, Pernilla tik för global utveckling (PGU) och det Bard, Björn Börjesson, Stefan Isaksson, Bengt Kvarnsvenska utvecklingssamarbetet. bäck, Anna Ryott, Per Östensson (Stefan Isaksson val-

des vid årsstämman 2013 då Anna Centerstig avgick) RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011 Revisorer: Peter Nilsson, PwC och Henrik Söderhielm, Nettoomsättning 195 185

VERKSAMHET

Riksrevisionen Värdeförändringar –258 –164 Swedfund ska tillsammans med strategiska partners etablera bärkraftiga och affärsmässigt Rörelseresultat –253 –104

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (0) tkr. drivna företag genom riskkapitalsatsningar i Resultat före skatt –218 –61

Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 90 (90) tkr. form av aktier, lån och/eller garantier, primärt i Nettovinst –224 –45

Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regersamband med direktinvesteringar. Investeringar ingskansliet. – varav hänförbart till minoritet 0 0 ska ske i länder som enligt OECD/DAC:s defini-

BALANSRÄKNING, mnkr 2012 2011 tion kvalificerar sig för utvecklingsfinansiering.

Balansomslutning 3 698 3 592

Fokus ska vara de fattigaste länderna och verksamhet är målet för internationellt utveck-

Anläggningstillgångar 37 43 postkonfliktländer. Engagemangen ska vara lingssamarbete respektive målet för reformsam-

Eget kapital 3 141 2 965

sådana att de inte bedöms kunna realiseras arbetet i Östeuropa. Swedfund ska eftersträva

– varav minoritet 0 0 med enbart kommersiell finansiering. att den genomsnittliga avkastningen på det

Nettoskuld –1 682 –1 413 Vid utgången av 2012 var Swedfund verk- egna kapitalet före skatt överstiger den genom- Operativt kapital 1 458 1 551

sam i 33 (36) länder och hade 91 (90) snittliga statsskuldsräntan med ett års löptid kontrakterade engagemang. Nästan 49 pro- över rullande sjuårsperioder. NYCKELTAL 2012 2011 cent av portföljen avser investeringar i Afrika. Rörelsemarginal, % neg neg Cirka 49 procent av portföljen är direkta UTDELNINGSPOLICY Re, Avkastning på eget kapital aktieinvesteringar, 29 procent är lån och Bolaget har inte några utdelningskrav från (genomsnitt), % neg neg 21 procent är fondinvesteringar. ägaren. Rop, Avkastning på operativt kapital

Sedan 2009 ansvarar Swedfund för etable- (genomsnitt), % neg neg ringsstöd genom Swedpartnership. Verksam- UPPFÖLJNING Nettoskuldsättningsgrad, ggr –0,5 –0,5 heten finansieras genom ett årligt anslag om Swedfund utvecklar löpande sitt arbete med Soliditet, % 84,9 82,5 maximalt 34 miljoner kronor, varav fyra att följa upp sina investeringar. De förväntade Bruttoinvesteringar, mnkr 0 0 miljoner kronor för administration. Under utvecklingseffekterna av en investering gran- Anslag, mnkr 0 0 2012 beviljades stöd för totalt 23,5 miljoner skas inför styrelsens beslut och en uppfölj- Utdelning, mnkr 0 0 kronor till små och medelstora företag. ning av effekterna görs löpande och i sam- Antal anställda i medeltal 36 36

band med avyttringar. I hållbarhetsredovis- EKONOMI ningen redogörs för investeringarnas Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja Swedfunds eget kapital uppgick 2012 till övergripande resultat, bland annat vad gäller Etikpolicy Ja 3 141 (2 965) miljoner kronor med en solidi- finansiellt utfall, bidrag till ekonomisk till- Jämställdhetspolicy Ja tet på 84,9 (82,5) procent. Under året tillför- växt, ansvarsfullt företagande och privatsek- Miljöpolicy Ja des bolaget ett anslag på 400 (300) miljoner torutveckling. Under 2012 har vidare sär- Miljöledningssystem Nej kronor inklusive anslag till NORSAD avsett att skilda miljö- och sociala granskningar gjorts Redovisar enligt IFRS Nej möjliggöra fortsatt expansion av investerings- vad gäller existerande investeringar. verksamheten. Bolaget befinner sig i en expan- Bolaget har den senaste sjuårsperioden sionsfas. Nyinvesteringar i aktier förväntas ge uppfyllt avkastningsmålet med en genomavkastning först om cirka sex–tio år. Vinsten i snittlig avkastning på ingående eget kapital bolag som bedriver riskkapitalverksamhet som överstiger den genomsnittliga statsskuldvarierar också kraftigt över åren beroende på räntan. Under 2012 uppfylls dock inte målet uppnådda resultat vid avyttringar och i vilken då den genomsnittliga avkastningen på ingåinvesteringsfas som bolaget befinner sig. ende eget kapital är 0,25 procent och den

genomsnittliga statsskuldsräntan är 0,96 MÅL procent. Ett svagt positivt resultat väntas Swedfund ska bidra till målet för Sveriges under de kommande två–tre åren, men inte politik för global utveckling. Målen för bolagets tillräckligt för att uppnå avkastningsmålet.

STATENS ÄGARANDEL, % KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 15 Mål

Statens ägarandel 100%

Utfall

44 38

50 50 62 56

neg neg neg

2010 2011 2012

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R F Ö R E TA G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 1 2 89

F Ö R E TA G S Ö V E R S I K T

S Y S T E M B O L A G E T A K T I E B O L A G tPSHOStw w w. s y s t e m b o l a g e t . s e

Systembolaget Aktiebolag är det sär- STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

skilda bolag, ägt av staten, som enligt KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012 alkohollagen (2010:1622) ensamt ska t 'PSUTBUUÚLBUTUÚEGÚSFOTBNSÊUUFOBUU svara för detaljhandeln med spritdryck-

TÊMKBBMLPIPM

er, vin och starköl och andra jästa alkoholdrycker. Systembolagets verksamhet t 'PSUTBUUÚLBEGÚSTÊKOJOHBWBMLPIPMGSJB regleras i alkohollagen, i ett avtal mel- ESZDLFS QSPDFOU

Ordf: Cecilia Schelin VD: Magdalena Gerger

lan bolaget och staten samt i en ägar- Seidegård t 'ÚSTÊMKOJOHTWPMZNFOÚLBEFNFE anvisning. 1997 slog dåvarande EG- FOQSPDFOU

Ordf: Cecilia Schelin Seidegård Led: Thord Andersson, domstolen fast att ett statligt Sven Andréasson, Crister Fritzon, Johan Gernandt, Carl detaljhandelsmonopol för alkoholdryck- B Hamilton, Mona Sahlin, Kerstin Wigzell Arb rep: er utformat och anpassat såsom det Anna Holgersson, Berit Morén Arb suppl: Karin

Larsson Revisorer: Åsa Lundvall, Ernst & Young RESULTATRÄKNING, mnkr 2012 2011

svenska Systembolaget inte strider mot

Nettoomsättning 25 099 24 416 EG-rätten. Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 230 (210) Rörelseresultat 270 159

tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 100 Resultat före skatt 248 278 VERKSAMHET (100) tkr.

Nettovinst 180 223

Huvuduppgiften för Systembolaget är att med – varav hänförbart till minoritet 0 0 ensamrätt sälja alkoholdrycker till allmänheten, med det socialpolitiska syftet att begrän- BALANSRÄKNING, mnkr 2012 2011

alkoholdrycker och förmedlar en god dryckes- med beaktande av soliditetsmålet på cirka 35 Re, Avkastning på eget kapital

(genomsnitt), % 12,8 15,6 kultur. Under 2012 såldes 462 (458) miljo- procent. Om vinsten varaktigt överstiger

Rop, Avkastning på operativt kapital ner liter alkoholdrycker, en ökning med 0,8 räntabilitetsmålet bör detta på sikt komma

(genomsnitt), % –5,4 –5,2 procent. Försäljningsvolymen av alkoholfria kunderna till godo genom anpassning av

Nettoskuldsättningsgrad, ggr –2,2 –2,0 drycker ökade med drygt 31,8 procent, vin handelsmarginalen.

Soliditet, % 27,4 27,6 ökade med 1,8 procent, starköl med 0,2

Bruttoinvesteringar, mnkr 985 571 procent medan spritdrycker minskade med UPPFÖLJNING

Anslag, mnkr 0 0 0,4 procent. Målet för ålderskontrollen 2012 överträffades

Utdelning, mnkr 90 159

med en procentenhet och uppgick till 95. Det

Antal anställda i medeltal 3 172 3 192 EKONOMI högsta årsvärdet hittills för NKI på 81 pro-

Nettoomsättningen ökade till 25 099 cent översteg målsättningen på 80 procent.

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Ja (24 416) miljoner kronor främst till följd av Andelen av befolkningen som har förtroende

Etikpolicy Ja ökad försäljningsvolym och högre genomsnitts- för och vill behålla detaljhandelsmonopolet

översteg målet på 68 procent genom en nivå Jämställdhetspolicy Ja pris per liter. Resultatet minskade till 180

Miljöpolicy Ja (223) miljoner kronor. på 71 procent, vilket är en väsentlig ökning

jämfört med 49 procent då mätningarna Miljöledningssystem Nej

MÅL inleddes 2001. Från den 1 januari 2012 Redovisar enligt IFRS Ja

Bolaget ska utveckla och tydliggöra det sociala upprättar inte Systembolaget AB längre

ansvaret att bidra till att alkoholens negativa någon koncernredovisning. De finansiella effekter minskas i en verksamhet som utmärks målen är satta för koncernen och dessa mål

av god service och ekonomisk effektivitet. För kommer ägaren se över under 2013. Soliditeatt mäta hur väl bolaget axlar det sociala ten uppgick till 27,4 (27,6) procent, räntabi-

ansvaret så finns det bland annat mål för liteten på eget kapital till 12,8 (15,6) progenomförd ålderskontroll. Kundernas nöjdhet cent, handelsmarginalen till 21,3 (21,7)

mäts i ett Nöjd-Kund-Index (NKI) där kun- procent och aktieutdelning fastställdes till derna sätter betyg på bolaget, dess butiker och 50 procent av årets resultat.