Förslag till avgörande av generaladvokat Miguel Poiares Maduro föredraget den 6 maj 2004

1 Originalspråk: portugisiska.

2 Jag vill påpeka att det genom begäran om förhandsavgörande i tre förenade mål som för närvarande är anhängiga vid domstolen har ställts liknande frågor avseende tillämpningen av denna avgift (de förenade målen C-426/03—C-429/03, GE.M.E.G. m.n.).

3 Domstolens dom av den 9 augusti 1994 i de förenade målen C-363/93, C-407/93, C-408/93, C-410/93 och C-411/93, Lancry m.fl. (REG 1994, s. I-3957; svensk specialutgåva, volym 16, s. 71), och av den 14 september 1995 i de förenade målen C-485/93 och C-486/93, Simitzi (REG 1995, s. I-2655). Utgångspunkten för denna rättspraxis är domen av den 16 juli 1992 i mål C-163/90, Legros m.fl. (REG 1992, s. I-4625; svensk specialutgåva, volym 13, s. 53).

4 Se, bland annat, domstolens dom av den 7 maj 1997 i de förenade målen C-321/94—C-324/94, Pistre m.fl. (REG 1997, s. I-2343), och av den 5 december 2000 i mål C-448/98, Guimont (REG 2000, s. I-10663).

5 Av diskussionerna vid förhandlingen i målet att döma verkar det som om dessa förändringar under alla förhållanden inte ändrar karaktären på och räckvidden för de bestämmelser som jag skall undersöka i delta mal.

6 Dom av den 26 januari 1993 i de förenade målen C-320/90—C-322/9D, Telemarsicabruzzo m.fl. (REG 1993, s. I-393; svensk specialutgåva, volym 14, s. 1), punkterna 6 och 7.

7 I detta avseende skiljer sig situationen från den som gav upphov till domstolens beslut av den 13 mars 1996 i mål C-326/95, Banco de Fomento e Exterior (REG 1996, s. I-1385), i vilket fastslogs att det var uppenbart att de ställda tolkningsfrågorna inte kunde prövas i sak.

8 Se, bland annat, dom av den 12 september 2000 i de förenade målen C-180/98—C-184/98, Pavlov mil. (REG 2000, s. I-6451), punkterna 52 och 53.

9 Se, bland annat, dom av den 12 juli 1979 i mål 244/78, Union laitière normande (REG 1979, s. 2663), och i det ovan i fotnot 6 nämnda målet Telemarsicabruzzo m.fl.

10 Se, bland annat, dom av den 11 mars 1980 i mål 104/79, Foglia mot Novello (REG 1980, s. 745; svensk specialutgåva, volym 5, s. 73), och av den 16 december 1981 i mål 244/80, Foglia mot Novello (REG 1981, s. 3045; svensk specialutgåva, volym 6, s. 243).

11 Se, bland annat, domstolens dom av den 30 april 1998 i de förenade målen C-37/96 och C-38/96, Sodiprem m.fl. (REG 1998, s. I-2039), punkt 22.

12 Domstolens dom av den 7 februari 1984 i mål 238/82, Duphar m.fl. (REG 1984, s. 523; svensk specialutgåva, volym 7, s. 505), punkt 30.

13 Domstolens dom av den 21 september 1988 i mål 267/86, Van Eycke (REG 1988, s. 4769; svensk specialutgåva, volym 9, s. 587), punkt 16, och, slutligen, av den 9 september 2003 i mål C-198/01, Consorzio Industrie Fiammiferi (REG 2003, s. I-8055), punkterna 45 och 46.

14 Se, bland annat, dom av den 15 december 1982 i mål 286/81, Oosthoek's Uitgeversmaatschappij (REG 1982, s. 4575; svensk specialutgåva, volym 6, s. 583), punkt 9, av (den 18 februari 1987 i mål 98/86, Mathot (REG 1986, s. 809), punkterna 7-9, av den 28 januari 1992 i mål C-332/90, Steen (REG 1992, s. I-341), punkt 9, och av den 9 september 1999 i mål C-108/98, RISAN. (REG 1999, s. I-5219), punkt 23.

15 Domen i det ovan i fotnot 3 nämnda målet Simitzi, punkterna 21 och 25. Domstolen hänvisade därvid till de ovan i fotnot 3 nämnda domarna i milen Legros m.fl. respektive Lancry m.fl.

16 Se, analogt, domen i det ovan i fotnot 3 nämnda målet Simitzi, punkt 22.

17 Se, bland annat, dom av den 9 november 1983 i mål 158/82, kommissionen mot Danmark (REG 1983, s. 3573), punkt 24, samt generaladvokaten Mancinis förslag till avgörande i det målet.

18 Se, bland annat, dom av den 21 september 2000 i de förenade mälen C-441/98 och C-442/98, Michailidis (REG 2000, s. I-7145). 1 det målet var fråga om en skatt på endast exporterade tobaksvaror.

19 Dom av den 1 juli 1969 i mål 24/68, kommissionen mot Italien (REG 1969, s. 193; svensk specialutgåva, volym 1, s. 389), punkterna 9 och 14.

20 Se, bland annat, dom av den 1 juli 1969 i de förenade målen Social Fonds voor de Diamantarbeiders (REG 1969, s. 211; svensk specialutgåva, volym 1, s. 399), punkt 18.

21 Dom i det ovan i fotnot 19 nämnda målet kommissionen mot Italien, punkt 7.

22 Se, bland annat, dom av den 10 december 1968 i mål 7/68, kommission mot Italien (REG 1968, s. 617; svensk specialutgåva, volym 1, s. 357), av den 14 december 1972 i mål 29/72, Marimex (REG 1972, s. 1309), punkt 7, och i det ovan i fotnot 18 nämnda målet Michaïlidis, punkt 17.

23 Dom av den 1 juli 1969 i det ovan i fotnot 19 nämnda målet kommissionen mot Italien, punkt 11.

24 Se, bland annat, dom av den 26 februari 1975 i mål 63/74, Cadsky (REG 1975, s. 281), punkt 8, och av den 17 maj 1983 i mål 132/82, kommissionen mot Belgien (REG 1983, s. 1649), punkt 8.

25 Svarandens yttrande, s. 12. Jag vill erinra om att i lag nr 75/1999 om tolkning av lag nr 749/1911 föreskrivs att marmoravgiften bestäms i förhållande till de kostnader som direkt eller indirekt är förenade med marmorsektorn.

26 Se, analogt, domen i det ovan i fotnot 24 nämnda målet Cadsky, punkt 8.

27 Se, analogt, dom av den 27 februari 2003 i mål C-389/00, kommissionen mot Tyskland (REG 2003, s. I-2001), punkterna 35 och 36.

28 Se, bland annat, dom i det ovan i fotnot 22 nämnda målet Marimex, punkt 7, och av den 22 mars 1977 i mål 78/76, Steineke & Weinlig (REG 1977, s. 595: svensk specialutgåva, volym 3, s. 329), punkt 28.

29 Se, bland annat, dom av den 3 februari 1981 i mål 90/79, Frankrike mot kommissionen (REG 1981, s. 283), punkt 14.

30 Se, bland annat, dom av den 9 november 1983 i mål 158/82, kommissionen mot Danmark (REG 1983, s. 3573), och av den 22 april 1999 i mål C-109/98, CRT France International (REG 1999, s. I-2237).

31 I sitt förslag till avgörande i det ovan i fotnot 30 nämnda målet CRT France International erinrade generaladvokaten Cosmas om att for att avgöra vilken kvalificering som skall göras i ett sådant fall är domstolen inte likgiltig inför den omtvistade avgiftens ursprung och syfte (punkt 25).

32 Generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande i det ovan i fotnot 3 nämnda målet Lancry m.fl., punkt 28.

33 Denna oro utgör ett av de huvudsakliga skälen i domstolens resonemang i detta mål. Jag vill påpeka att begreppet gemenskapens tullområde allmänt används av domstolen för att ange det geografiska tillämpningsområdet för bestämmelserna i fördraget om tullunionen och inte en behörighetsgrund som i sig tillerkänns gemenskapen,

34 Den behövde därvid grunda sig på ett gränsbegrepp som inte överensstämmer med den definition som allmänt görs i folkrätten. I Dictionnaire de la terminologie du droit international public (juridiskt uppslagsverk avseende folkrätt), som publicerats under ledning av J. Basdevant definieras gräns som: Gränsen för en stats territorium. Gräns som bestämmer var två grannstaters territorier börjar eller slutar (definition som återges i Dictionnaire de droit international public, publicerad under ledning av Salmon J., Bruylant, Bryssel, 2001, s. 520). En liknande definition återfinns i Encyclopedia of Public International Law, publicerad under ledning av R. Bernhardt, under Boundaries.

35 Detta var faktiskt den ståndpunkt som uttryckts i en del av doktrinen: särskilt Keppenne, J.-P., och van Ypersele, P., Vers une application du droit communautaire à des obstacles à la libre circulation des marchandises à l'intérieur d'un État membre, Journal des tribunaux de droit européen, 1994, s. 179, samt Rigaux, A., och Simon, D., i sin kommentar till domen i det ovannämnda målet Lancry m.fl., Europe, 1994, nr 361.

36 Se, för ett liknande resonemang, d'Oliveira, H.U.J., Is reverse discrimination still possible under the Single European Act ?, i Forty years on: the evolution of private international latv in Europe, Kluwer, Deventer, 1990, s. 71-86

37 Med ett liknande resonemang ansåg generaladvokaten Geelhoed att sedan det skapats en gemensam marknad för kapital, sprungen ur den ekonomiska och monetära unionen, kan man inte längre tala om en situation som enbart rör interna förhållanden på området för fri rörlighet för kapital. Han ser sålunda i den gemensamma marknaden för kapital en gemensam marknad som är jämförbar med den gemensamma tullunion som funnits mycket lång tid (förslag till avgörande inför dom av den 5 mars 2002 i de förenade målen C-515/99 och C-527/99—C-540/99, Reisch m.fl. (REG 2002, s. I-2157), punkterna 104 och 105.

38 Denna inkonsekvens har för övrigt noterats i doktrinen, särskilt av Oliver, P,, Free Movement of Goods in the European Community, Sweet & Maxwell, nr 6.103— 6.106, 2003.

39 Denna utvidgning har tagit två olika uttryck i domstolens senare rättspraxis: dels att nationella bestämmelser, genom att vara diskriminerande eller hindra tillträdet till en marknad i en medlemsstat, i sig skapar eller vidmakthåller en särbehandling som hindrar handeln inom gemenskapen (dom i det ovan i fotnot 4 nämnda målet Pistre m.fl., och av den 13 januari 2000 i mål C-254/98, TK-Heimdienst, REG 2000, s. I-151), dels att domstolen med hänsyn till omständigheterna i målet har velat lämna den nationella domstolen ett användbart svar för alt göra det möjligt för denna att bedöma den nationella lagstiftningen i det anhängiggjorda målet (den ovan i fotnot 4 nämnda domen Guimont, och domen i det ovan i fotnot 37 nämnda målet Reisch m.fl.).

40 Se, bland annat, dom av den 24 november 1994 i de förenade målen C-267/91 och C-268/91, Keck och Mithouard (EEG 1994, s. I-6097; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-431), generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande inför dom av den 15 december 1993 i mål C-292/92, Hünermund m.fl. (REG 1993, s. I-6787; svensk specialutgåva, volym 14, s. 467), och generaladvokaten Tizzanos förslag till avgörande av den 25 mars 2004 i mål C-442/02, CaixaBank France, dom av den 5 oktober 2004 (REG 2004, s. I-8963), punkterna 62 och 63. Se även för ett liknande resonemang Bernard, N., La libre circulation des marchandises, des personnes et des services dans le traité CE sous l'angle de la compétence, Cahiers de droit européen, 1998, särskilt s. 26.

41 Se, analogt, dom av den 14 december 1982 i de förenade målen 314/81-316/81 och 83/82, Waterkeyn mil. (REG 1982, s. 4337; svensk specialutgåva, volym 6, s. 575), punkterna 11 och 12.

42 Domen i det ovan i fotnot 3 nämnda målet Lancry m.fl., punkt 31.

43 Se, i denna fråga mest aktuellt, generaladvokaten Légers förslag till avgörande inför dom av den 13 november 2003 i mål C-294/01, Granarolo (REG 2003. s. I-13429), punkterna 78 ff.

44 Se, bland annat, dom av den 13 mars 1979 i mål 86/78, Peureux (REG 1979, s. 897), punkt 38, av den 23 oktober 1986 i mål 355/85, Driancourt (REG 1986, s. 3231), punkterna 10 och 11, och av den 18 februari 1987 i mål 98/86, Mathot (REG 1987, s. 809), punkt 7. Se även generaladvokaten Mischos mer nyanserade ståndpunkt i de förenade målen 80/85 och 159/85, Edah (REG 1986, s. 3359) (dom avkunnades den 13 november 1986), där denne förklarade följande: Omvänd diskriminering är uppenbarligen inte tänkbar i långa loppet inom en riktig gemensam marknad som med nödvändighet måste grundas pä likabehandlingsprincipen. Sådan diskriminering måste undanröjas genom lagstiftning.

45 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 juni 1994 i mil C-132/93, Steen (REG 1994, s. I-2715), punkt 10.

46 Till exempel kan nämnas de franska domstolarnas osäkra hållning inför domstolens förkastande av de franska bestämmelserna om reklam för alkoholhaltiga drycker, se Isaac, G., La condamnation du régime français de publicité pour les boissons alcooliques, Revue trimestrielle de droit européen, 1983, s. 470 f.

47 Ovan fotnot 4.

48 Enligt fast rättspraxis, se bland annat dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman (REG 1995, s. I-4921), punkt 59.

49 Domen i det ovan i fotnot 4 nämnda målet Guimont, punkt 23.

50 Vissa interna rättssystem är särskilt dåligt utrustade för att bekämpa diskriminering till följd av en tillämpning av en nationell lagstiftning. Det är fråga om system i vilka inte finns någon domstolsprövning av lagars förenlighet med konstitutionen eller som åtminstone endast föreskriver en förebyggande kontroll. Detta är fallet i bla. Frankrike och Förenade kungariket.

51 Dom av den 22 juni 1976 i mål 127/75, Bobie (REG 1976, s. 1079; svensk specialutgåva, volym 3, s. 37), punkt 9.

52 Se, för ett liknande resonemang, Due, O., och Gulmann, C, Restrictions à la libre circulation intracommunautaire et situations purement internes, i Une Communauté de droit. Festschrift für Gil Carlos Rodríguez Iglesias, Verlag, Berlin, 2003, särskilt s. 383.

53 Se, bland annat, dom av den 7 februari 1979 i mål 115/78, Knoors (REG 1979, s. 399; svensk specialutgåva, volym 4, s. 297), punkterna 20 och 24, och i det ovan i fotnot 44 nämnda målet Driancourt, punkt 10.

54 Utan att dra några slutsatser på det rättsliga planet vill jag även i detta avseende erinra om att utkastet till fördrag om upprättande av en konstitution för Europa innehåller en artikel 2, i vilken föreskrivs att de värden som unionen bygger på är gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle där mångfald, tolerans, rättvisa, solidaritet och ickediskriminering råder, liksom en artikel 3, enligt vilken en uppgift för unionen är att bekämpa diskriminering.

55 Se generaladvokaten Stix-Hackls redogörelse för de allmänna principerna i gemenskapens rättsordning i hennes förslag till avgörande av den 18 mars 2004 i mål C-36/02, Omega, dom av den 14 oktober 2004 (REG 2004, s. I-9609, s. I-9611).

56 I domstolens rättspraxis tillämpas denna princip på såväl nationella motiveringar beträffande tvingande krav av allmänt intresse (dom av den 26 juni 1997 i mål C-368/95, Familiapress (REG 1997, s. I-3689), punkt 24, som motiveringar av sådana bestämmelser om grunderna för rättsordningen som föreskrivs i EG-fördraget (dom av den 18 juni 1991 i mål C-260/89, ERT (REG 1991, s. I-2925; svensk specialutgåva, volym 11, s. 209), punkt 43.

57 Jag vill påpeka att Corte costituzionale (Italien) genom beslut av den 30 december 1997 redan har förkastat nationella bestämmelser som skapade en situation med omvänd diskriminering till följd av en tillämpning av artikel 28 EG på en del av dessa bestämmelser (beslut nr 443, punkt 5 i skälen, publicerad i Rivista di diritto internazionale, 1998, s. 531). I detta fall stödde sig den ifrågavarande domstolen på nationella konstitutionella principer om jämställdhet och ekonomisk frihet. Det kan emellertid hända alt en nationell domstol inför en liknande situation inte hittar vägar och medel i nationell rätt för alt komma fram till en sådan lösning.

58 Dom av den 19 oktober 1977 i de förenade målen 117/76 och 16/77, Ruckdeschel m.fl. (REG 1977, s. 1753; svensk specialutgåva, volym 3, s. 421), punkt 7.

59 Se, för ett liknande resonemang, bl.a. K. Lenaerts artikel L'égalité de traitement en droit communautaire. Un principe unique aux apparences multiples, Cahiers de droit européen, 1991, s. 3-41.

60 Se, bland annat, dom av den 2 februari 1989 i mål 186/87, Cowan (REG 1989, s. 195), och av den 11 juli 2002 i mål C-224/98, D'Hoop (REG 2002, s. I-6191). Se, för ett liknande resonemang, även generaladvokaten Lagranges förslag till avgörande inför dom av den 17 juli 1963 i mål 13/63, Italien mot kommissionen (REG 1963, s. 334; svensk specialutgåva, volym 1, s. 189), i vilket denne förklarade att det är endast inom ramen för de eftersträvade syftena som principen skall iakttas, samt generaladvokaten La Pergolas förslag till avgörande inför dom av den 12 maj 1998 i mål C-85/96, Martínez Sala (REG 1998, s. I-2691), som betecknade principen som en följd av den fria rörligheten.

61 Domen i det ovan i fotnot 61 nämnda målet Martínez Sala, och av den 17 september 2002 i mål C-413/99, Baumbast och R (REG 2002, s. I-7091). Mellan dessa två domar utvecklade domstolen sin rättspraxis på området i dom av den 24 november 1998 i mål C-274/96, Bickel och Franz (REG 1998, s. I-7637), av den 20 september 2001 i mål C-184/99, Grzelczyk (REG 2001, s. I-6193) och domen i det ovan i fotnot 61 nämnda målet D'Hoop.

62 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten La Pergolas förslag till avgörande i det ovan i fotnot 61 nämnda målet Martínez Sala, punkt 23.

63 Dom av den 5 juni 1997 i de förenade målen C-64/96 och C-65/96, Uecker och Jacquet (REG 1997, s. I-3171), punkt 23.

64 Dom av den 15 januari 1986 i mål 44/84, Hurd (REG 1986, s. 29; svensk specialutgåva, volym 8, s. 369), punkt 55.

65 Dom av den 27 mars 1980 i mål 61/79, Denkavit italiana (REG 1980, s. 1205; svensk specialutgåva, volym 5, s. 149), punkt 16.

66 Domen i det ovan i fotnot 4 nämnda målet Legros mil., punkterna 30-36.