Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 20 mars 2007

1 Originalspråk: spanska.

2 Nanclares Arango, A., Los jueces de mármol, La Pisca Tabaca Editores, Medellin, 2001, s. 14.

3 Lirola Delgado, L, säger i Libre circulación de personas y Unión Europea, Ed. Civitas, Madrid, 1994, s. 61, att inom ramen för den europeiska integrationens framåtskridande har principen om fri rörlighet, på grund av sin inneboende dynamik och utvecklingens politiska dimension, utvidgats när nya situationer inkluderats i gemenskapsrättens subjektiva tillämpningsområde. Detta har skett genom en långsam utveckling, som varit fylld av svårigheter och motsägelser och som har sin grund i den extensiva tolkningen av det potentiella innehållet i de ekonomiska friheterna.

4 Rapport från kommissionen — Fjärde rapporten om Unionsmedborgarskap (1 maj 2001-30 april 2004) (KOM(2004) 695 slutlig), punkt 4.

5 Fördraget om Europeiska unionen — Förklaring (nr 2) om medborgarskap i en annan medlemsstat, bilaga till slutakten om Europeiska unionen (EGT C 191, 1992, s. 98).

6 EGT C 364, 2000, s. 1.

7 Artiklarna 12.2 och 15.2, samt, i kapitel V som har rubriken Medborgarnas rättigheter, i artiklarna 39.1, 40, 42, 43, 44, 45.1 och 46.

8 EGT L 317, s. 59. Detta direktiv utgjorde, tillsammans med rådets direktiv 90/364/EEG och 90/365/EEG, av den 28 juni 1990, om rätt till bosättning, respektive om rätt till bosättning för anställda och egna företagare som inte längre är yrkesverksamma (EGT L 180, s. 26; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 58 och s. 28; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 60), gemenskapslagstiftarens reaktion på den utvidgning av begreppet fri rörlighet som föreslagits av domstolen, en institution med stark integrationssträvan vars tolkningar av Romfördraget ofta bidragit med en viktig impuls i fråga om att se förbi gemenskapens ekonomiska aspekter (Abellån Honrubia, V., och Vila Costa, B., Lecciones de Derecho comunitario europeo, Ed. Ariel, Barcelona, 1993, s. 191).

9 Detta direktiv innebär ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, s. 77; rättelser av fel EUT L 229, s. 35).

10 En ny version offentliggjordes den 6 juni 1983, BGBl. I, s. 645; senast ändrad genom lag av den 22 september 2005, BGBl. I, s. 2809.

11 Punkterna 12 och 44 i Förenade kungarikets skriftliga yttrande. Vid förhandlingen redovisades de förmåner som medgavs av värdstaten: befrielse från inskrivningsavgifter, ett subventionerat lån på 4400 GBP per år, samt ett belopp för böcker och andra utgifter.

12 En stad som ligger mellan Bonn — dit avståndet är 7 mil — och Aachen — dit avståndet är 3,5 mil.

13 Orten ligger omkring 9 kilometer från den tyska gränsen och 4,7 mil från Düren.

14 More, T., Utopia,Los estudios [studierna].

15 Kandidaten Sansón Carrasco, som under namnen spegelriddaren och riddaren av den vita månen utkämpade flera strider med Don Quijote, hade studerat i Salamanca, där han fick höra om den första delen av den berömde riddarens äventyr och som han berättade om i början av den andra när han kom tillbaka till la Mancha där de båda bodde (Miguel de Cervantes, Den snillrike riddaren Don Quijote av la Mancha, andra delen, kapitel 2).

16 År 1516 dedicerade han sitt Institutio Principis Christiani till dåvarande Carlos av Gente.

17 Stefan Zweig har skrivit en mycket fin biografi, Erasmo de Rotterdam: triunfo y tragedia de un humanista, Ed. Paidos Ibérica, Barcelona, 2005.

18 Flory, M., Le mythe d'Erasme, i L'Europe et le droit, Mélanges en hommage à Jean Boulouis, Ed. Dalloz, 1991, s. 258.

19 Internet: http://ec.europa.eu/education/policies/educ/bologna/bologna_en.html. Den föregicks av Sorbonnedeklarationen som undertecknades den 25 maj 1998 av utbildningsministrarna i Frankrike, Tyskland, Italien och Förenade kungariket.

20 Högre utbildning omfattar alla slags studier, utbildning eller forskningsutbildning på eftergymnasial nivå, som erbjuds vid ett universitet eller annat lärosäte som godkänts av de behöriga myndigheterna i landet som en enhet för högre utbildning, enligt World declaration on higher education for the twenty-first century: vision and action, antagen den 9 oktober 1998 av världskonferensen som hölls av Unesco, och som finns på webbplatsen http://www.unesco.org/education/educprog/wche/declaration_eng.htm.

21 Som exempelvis resolution antagen av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet av den 14 december 2000 om en handlingsplan för rörlighet (EGT C 371, s. 4). Se även Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 10 juli 2001 om rörlighet inom gemenskapen för studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, volontärer, lärare och utbildare (EGT L 215, s. 30), rådets resolution av den 3 juni 2002 om kompetens och rörlighet (EGT C 162, s. 1), eller förslag till Europaparlamentets och rådets rekommendation om gränsöverskridande rörlighet inom gemenskapen i utbildningssyfte — Europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet (KOM (2005) 450) slutlig. Dessa frågor nämns dessutom som en av de tretton målsättningarna i arbetsprogrammet Utbildning 2010, som antogs av rådet i Barcelona år 2002.

22 Du kommer att leva i ett fjärran land, inte geografiskt, men väl i fråga om tänkesätt och traditioner. Så inleder André Maurois sin Råd till en ung fransman som reser till England (Maurois, A., Obras completas, band IV, Ed. Plaza y Janes, Barcelona, 1967, s. 1035).

23 Dessa hinder analyserades i kommissionens grönbok Grundutbildning — Vidareutbildning — Forskning — Hinder för rörlighet över gränserna (KOM(1996) 462) slutlig.

24 Till en början mycket modest, endast 3244 personer berördes det första året, år 2005 uppgick antalet till 144032, och under de 20 år programmet varit i gång har över en och en halv miljon studenter fått stipendier (källa Internet: http://ec.europa.eu/education/news/erasmus20_en.html).

25 Calvo Pérez, B., Perspectiva europea de la educación superior. Carácter transversal y redes universitarias (internacionalización, movilidad y redes), i El carácter transversal en la educación universitaria, Michavila, F., och Martínez, J., red., Madrid, 2002, s. 33, redovisar kritiken mot programmet Sokrates-Erasmus, bland annat avseende de knappa ekonomiska resurserna, där de tillägger att de är bidrag till välbeställda och utgör en regressiv finansiering.

26 Dom av den 20 september 2001 i mål C-184/99 (REG 2001, s. I-6193).

27 Dom av den 11 juli 2002 i mål C-224/98 (REG 2002, s. I-6191).

28 Dom av den 15 mars 2005 i mål C-209/03 (REG 2005, s. I-2119).

29 Dom av den 13 februari 1985 i mål 293/83 (REG 1985, s. 593).

30 Dom av den 2 februari 1988 i mål 24/86 (REG 1988, s. 379).

31 Dom av den 21 juni 1988 i mål 39/86 (REG 1983, s. 3161).

32 Dom av den 21 juni 1988 i mål 197/86 (REG 1983, s. 3205).

33 Införandet av unionsmedborgarskapet i EG-fördraget, och tillägget, i avdelning VIII i tredje delen, av kapitel 3 som behandlar utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor (artiklarna 149 och 150).

34 Dom av den 27 mars 1985 i mål 249/83 (REG 1985, s. 973).

35 Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33).

36 I punkt 40 i dom av den 25 maj 2000 i mål C-424/98, kommissionen mot Italien (REG 2000, s. I-4001), redovisades skälen till dessa olikheter.

37 Dom av den 20 juni 1985 i mål 94/84, Deak (REG 1985, s. 1873), punkt 27, och av den 12 september 1996 i mål C-278/94, kommissionen mot Belgien (REG 1996, s. I-4307), punkt 25.

38 Enligt Borja, J., Dourthe, G., och Peugeot, V., La Ciudadanía Europea, Ed. Península, Barcelona, 2001, s. 37, förklaras begreppets betydelse av behovet av att mellan medlemmarna i ett visst samhälle skapa ett slags identitet som de känner igen varandra i och som får dem att känna sig som ett med dess anda, därför att denna typ av samhällen visar klara tecken på bristande sammanhållning ... med samhället som helhet, och utan en sådan sammanhållning är det inte möjligt att gemensamt anta de utmaningar vi alla ställs inför.

39 Dom av den 12 maj 1998 i mål C-85/96 (REG 1998, s. I-2691).

40 Domavden 5 juni 1997 ideförenademålen C-64/96 och C-65/96, Uecker och Jacquet (REG 1997, s. I-3171), punkt 23, av den 2 oktober 2003 i mål C-148/02, García Avello (REG 2003, s. I-11613), punkt 26, ochavden 26 oktober 2006 i mål C-192/05, Tas-HagenochTas (REG 2006, s. I-10451), punkt 23.

41 Dom av den 24 november 1998 i mål C-274/96, Bickel och Franz (REG 1998, s. I-7637), punkterna 15 och 16, och domarna i de ovannämnda målen Grzelczyk, punkt 33, D'Hoop, punkt 29, och Bidar, punkt 33.

42 Dom av den 29 april 2004 i mål C-224/02, Pusa (REG 2004, s. I-5763), punkterna 19 och 20, av den 18 juli 2006 i mål C-406/04, De Cuyper (REG 2006, s. I-6947), punkt 39, och domarna i de ovannämnda målen D'Hoop, punkt 34, samt Tas-Hagen och Tas, punkterna 27, 30 och 31.

43 Dom av den 7 september 2004 i mål C-456/02, Trojani (REG 2004, s. I-7573), i vilken punkterna 30-36 behandlar artikel 18 EG och punkterna 39-44 behandlar artikel 12 EG. Generaladvokaten Geelhoed påpekade helt riktigt i sitt förslag till avgörande inför domen i målet De Cuyper att det inte fordras att diskrimineringen styrkts för att artikel 18 EG skall vara tillämplig (punkt 104), det väsentliga är om det föreligger en begräsning för den fria rörligheten och huruvida den kan motiveras (punkt 108). I domarna i målen De Cuyper och Tas-Hegen och Tas nämns faktiskt bara artikel 18 EG.

44 Dom av den 17 september 2002 i mål C-413/99 (REG 2002, s. I-7091).

45 Denna egenskap hade framhållits i doktrinen: Dorrego de Carlos, A., La libertad de circulación de personas: del Tratado de Roma al Tratado de la Unión Europea, i verket sammanställt av Gil-Robles, J.M., Los derechos del europeo, Incipit editores, Madrid, 1993, s. 30. Se även Mattera, A., La liberté de circulation et de séjour des citoyens européens et l'applicabilité directe de l'article 8 A du traité CE, i Mélanges en hommage à Fernand Schockweiler, lett av Gil Carlos Rodríguez Iglesias, Ole Due, Romain Schintgen och Charles Elsen, Baden-Baden, 1999, sidan 413 och följande sidor.

46 En tes som upprepades i dom av den 19 oktober 2004 i mål C 200/02, Zhu och Chen (REG 2004, s. I-9925), punkt 26, av den 23 mars 2006 i mål C-408/03, kommissionen mot Belgien (REG 2004, s. I-2647), punkt 34, och domen i det ovannämnda målet Trojani, punkt 31. Detta har förklarats i skäl 11 i direktiv 2004/38.

47 Rådets meddelande Haagprogrammet för stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen, avsnitt III, 1.1 (EUT C 53, 2005, s. 1). Adrian Arnáiz, A.J., Algunas consideraciones sobre la ciudadanía de la Unión Europea y la Conferencia Intergubernamental de 1996 para la reforma del Tratado de Maastricht, Revista de Estudios Europeos, nr 11, september-december 1995, Madrid, s. 59, kvalificerar den fria rörligheten som en kombinerad ekonomisk och politisk rätt, i det att den å ena sidan fullföljer det fullständiga genomförandet av den inre marknaden, och å andra sidan strävar efter att öka känslan av tillhörighet till Europeiska unionen.

48 Dom av den 29 februari 1996 i mål C-193/94, Skanavi och Chryssanthakopoulos (REG 1996, s. I-929), punkt 22, i fråga om rätten till bosättning och, i fråga om den fria rörligheten för arbetstagare, dom av den 26 november 2002 i mål C-100/01, Oteiza Olazåbal (REG 2002, s. I-10981), punkt 26, av den 23 mars 2004 i mål C-138/02, Collins (REG 2004, s. I-2703), punkt 55, och av den 15 september 2005 i mål C-258/04, Ioannidis (REG 2005, s. I-8275), punkt 37.

49 Domarna i de ovannämnda målen D'Hoop, punkt 38, och Collins, punkt 67.

50 Domarna i de ovannämnda målen Bickel och Franz, punkt 27, D'Hoop, punkt 36, Collins, punkt 66, Bidar, punkt 54, De Cuyper, punkt 40, och Tas-Hagen och Tas, punkt 33.

51 Gil Ibáñez, J.L., El regimen de las becas y ayudas al estudio, i det gemensamma verket Aspectos administrativos del derecho a la educación. Especial consideración de las universidades públicas, Manuales de Formación Continuada, nr 16, Consejo General del Poder Judicial, Madrid, 2001, s. 221-226.

52 Dom av den 29 april 2004 i mål C-387/01, Weigel (REG 2004, s. I-4981), punkt 55, av den 15 juli 2004 i mål C-365/02, Lindfors (REG 2004, s. I-7183), punkt 34, och av den 12 juli 2005 i mål C-403/03, Schempp (REG 2005, s. I-6421), punkt 45.

53 Bhabha, J., kritiserar att detta förbehållits de nationella lagstiftningarna, och förklarar att det saknas ett förfarande för att förvärva medborgarskap i EU, vilket innebär att denna grupp i viss mening är heterogen och mycket olikartad. Den utgår inte från en gemensam plattform utformad av relevanta kriterier (Pertenecer a Europa: ciudadanía y derechos posnacionales, på Internet: http://www.unesco.org/issj/rics159/bhabhaspa.html). I doktrinen försöker man förklara skillnaden mellan nationalitet och medborgarskap, och det senare begreppet tillskrivs känslan av att tillhöra en större gemenskap än staten, med en annan politisk makt och det första förbehålls den rättsliga ställning som följer av banden mellan en person och en stat (Jiménez Piernas, C, La protección diplomática y consular del ciudadano de la Unión Europea, Revista de Instituciones Europeas, volym 20, 1993, s. 9-49; Jiménez de Pärga Maseda, P., El derecho a la libre circulación de las personas físicas en la Europa comunitaria - Desde el Acta Unica Europea al Tratado de la Unión Europea, Tecnos, Madrid, 1994, s. 184 och 185).

54 Det konstaterades i punkt 24 i förslaget till avgörande inför dom av den 26 januari 1999 i mål C-18/95, Terhoeve (REG 1999, s. I-345), att ett åberopande av gemenskapsrätten gentemot den egna medlemsstaten har tillåtits i dom av den 7 februari 1979 i mål 115/78, Knoors (REG 1979, s. 399; svensk specialutgåva, volym 4, s. 297), punkt 24, av den 3 oktober 1990 i mål C-61/89, Bouchoucha (REG 1990, s. I-3551), punkt 13, av den 31 mars 1993 i mål C-19/92, Kraus (REG 1993, s. I-1663), punkterna 15 och 16, av den 23 februari 1994 i mål C-419/92, Scholz (REG 1994, s. I-505), punkt 9, och av den 27 juni 1996 i mål C-107/94, Asscher (REG 1996, s. I-3089). I punkt 25 i detta förslag till avgörande påpekade jag att domstolen i dom av den 6 oktober 1981 i mål 246/80, Broekmeulen (REG 1981, s. 2311; svensk specialutgåva, volym 6, s. 199), punkt 20, slog fast att principerna om fri rörlighet för personer, etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster ... skulle i praktiken inte kunna genomföras fullt ut om medlemsstaterna skulle kunna underlåta att tillämpa bestämmelserna i gemenskapsrätten på de av deras medborgare som har utnyttjat de möjligheter som finns på området för fri rörlighet och etablering.

55 Förslag till avgörande inför dom av den 17 juni 1997 i de förenade målen C-65/95 och C-111/95, Shingara och Radiom (REG 1997, s. I-3343), punkt 34, och av den 16 september 2004 i mål C-386/02, Baldinger (REG 2004, s. I-8411), punkt 25, i vilken domstolen inte uttalade sig om artikel 18 EG.

56 Liknande formuleringar återfinns i artikel 150 EG i fråga om yrkesutbildning.

57 Artikel 11-74 i Fördraget om inrättande av en konstitution för Europa.

58 Dom av den 11 januari 2007 i mål C-40/05, Lyyski (REG 2007, s. I-99), punkt 39.

59 Dom av den 7 juli 1992 i mål C-295/90, parlamentet mot rådet (REG 1992, s. I-4193), punkt 15, av den 1 juli 2004 i mål C-65/03, kommissionen mot Belgien (REG 2004, s. I-6427), punkt 25, av den 7 juli 2005 i mål C-147/03, kommissionen mot Österrike (REG 2005, s. I-5969), punkt 32, samt domarna i de ovannämnda målen Gravier, punkt 25, Blaizot, punkt 11, och Lyyski, punkt 28.

60 Dom av den 27 september 1988 i mål 42/87, kommissionen mot Belgien (REG 1988, s. 5445), punkterna 7 och 8. Se även domarna i de ovannämnda målen Blaizot, punkterna 15-20, kommissionen mot Österrike, punkt 33, och Lyyski, punkt 29.

61 Generaladvokaten Geelhoed framförde i förslaget till avgörande i målet Bidar sina invändningar mot att bistånd till uppehälle för studerande faller utanför gemenskapsområdet (punkt 49 och följande punkter).

62 Inom området för fri rörlighet för personer, se dom av den 29 oktober 1998 i de förenade målen C-193/97 och C-194/97, De Castro Freitas och Escallier (REG 1998, s. I-6747), punkt 23, av den 3 oktober 2000 i mål C-58/98, Corsten (REG 2000, s. I-7919), punkt 31, av den 11 juli 2002 i mål C-294/00, Gräbner (REG 2002, s. I-6515), punkt 26, eller domen i det ovannämnda målet Tas-Hagen och Tas, punkt 22.

63 Dom av den 31 januari 1984 i de förenade målen 286/82 och 26/83, Luisi och Carbone (REG 1984, s. 377; svensk specialutgåva, volym 7, s. 473), punkt 16, och av den 16 maj 2006 i mål C-372/04, Watts, punkt 87.

64 Dom av den 4 oktober 1991 i mål C-159/90, Society for the Protection of Unborn Children Ireland (REG 1991, s. I-4685; svensk specialutgåva, tillägg, s. 19), punkt 18, och domen i det ovannämnda målet Watts, punkt 86.

65 Dom av den 17 december 1981 i mål 279/80, Webb (REG 1981, s. 3305; svensk specialutgåva, område 6, s. 265), punkt 10, av den 28 april 1998 i mål C-158/96, Kohll (REG 1998, s. I-1931), punkt 20, och av den 12 juli 2001 i mål C-157/99, Smits och Peerbooms (REG 2001, s. I-5473), punkt 54.

66 Dom av den 6 februari 2003 i mål C-92/01, Stylianakis (REG 2003, s. I-1291), punkt 18, av den 16 december 2004 i mål C-293/03, My (REG 2004, s. I-12013), punkt 33, och domarna i de ovannämnda målen Skanavi och Chryssanthakopoulos, punkt 22, Oteiza Olazåbal, punkt 26, och Ioannidis, punkt 37.

67 Till svar på min fråga i detta avseende vid förhandlingen pekades på den rådande kasuistiska prägel som råder och den försiktighet som bör vara vägledande för den bedömning som föreslås.

68 Punkterna 32 och 36 i de beslut som ligger till grund för mål C-11/06 respektive C-12/06.

69 Vid förhandlingen svarade regeringens företrädare undvikande på frågan om de utbildningar som sökts av klagandena fanns i landet.

70 Vilket skett i fråga om vadhållning på Internet: dom av den 21 oktober 1999 i mål C-67/98, Zenatti (REG 1999, s. I-7289), av den 6 november 2003 i mål C-243/01, Gambelli m.fl. (REG 2003, s. I-13031), och av den 6 mars 2007 i de förenade målen C-338/04, C-359/04 och C-360/04, Placanica m.fl. (REG 2007, s. I-1891). I domen i målet Zenatti konstaterade domstolen att EG-fördragets bestämmelser om friheten att tillhandahålla tjänster inte utgör hinder för lagstiftning som den italienska, i vilken rätten att bedriva vadhållningsverksamhet avseende sportevenemang förbehålls vissa organisationer, under förutsättning att lagstiftningen i fråga är motiverad av ett socialpolitiskt syfte att begränsa skadeverkningarna av sådan verksamhet och om de restriktioner som därigenom åläggs inte är oproportionerliga i förhållande till detta syfte. I domen i målet Gabelli m.fl. nyanserades den föregående domen genom att domstolen slog fast att [e]n nationell reglering som föreskriver straffsanktionerade förbud mot att utöva verksamhet avseende upptagande, mottagande, registrering och förmedling av vad, i synnerhet vid sportevenemang, i frånvaro av koncession eller tillstånd som beviljas av den berörda medlemsstaten, utgör en inskränkning i etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster som fastställs i artiklarna 43 EG och 49 EG, och överlämnade åt den hänskjutande domstolen att bedöma huruvida en sådan lagstiftning, mot bakgrund av dess tillämpning, kan rättfärdigas och om de inskränkningar som den medför är för långtgående i förhållande till dessa målsättningar. De svårigheter som uppkommit i samband med detta arbete har inneburit att domstolen själv, i målet Placanica m.fl., har tvingats genomföra det.

71 Punkt 37 i beslutet om hänskjutande i mål C-11/06.

72 Punkt 18 i den finländska regeringens skriftliga yttrande, där man hänvisar till 1.2 och 1.4 § i Opintotukilaki (lag om utbildningsbidrag).

73 Jag delar inte den uppfattning som framförts av Bezirksregierung i Köln att det är mer säkert att pengarna kommer till god användning när en utbildning påbörjats. Samma argument skulle kunna användas för att bevilja stöd efter avslutad utbildning.

74 Enligt artikel 24.2 i direktiv 2004/38 skall den mottagande medlemsstaten inte vara skyldig att bevilja socialt bistånd under uppehållets första tre månader, ..., och heller inte innan permanent uppehållsrätt beviljats vara skyldig att bevilja bistånd till uppehälle för studier inklusive yrkesutbildning ....

75 Punkt 41 i beslutet om hänskjutande i mål C-12/06.

76 Mål C-212/05, i vilket dom ännu inte meddelats.

77 Enligt vad som framgick vid förhandlingen saknar utländska utbildningsbidrag betydelse i Förenade kungariket, medan alla oberoende av ursprung ersätts i Tyskland med tillämpning av 21.3 § BAföG.

78 Risken för att rättigheter ackumuleras uppstår inte bara i fråga om bidrag som beviljas av ursprungsstaten och värdstaten, utan även på andra nivåer, eftersom det finns många kombinationsmöjligheter beroende på de ovannämnda finansieringskällorna (antingen privata, nationella eller europeiska).

79 Dom av den 6 november 2003 i mål C-413/01, Ninni-Orasche (REG 2003, s. I-13187), punkt 36, och i det ovannämnda målet Lair, punkt 43.