Förslag till avgörande av generaladvokat Niilo Jääskinen föredraget den 8 juli 2010

1 Originalspråk: franska.

2 Eftersom målet i den nationella domstolen rör tolkningen av ett dekret daterat den 29 september 1973, kommer jag att hänvisa till bestämmelser i EG-fördraget i enlighet med den numrering som tillämpades innan fördraget om Europeiska unionens funktionssätt trädde i kraft.

3 I Italien betraktas kooperativa bolag även som kapitalbolag och inte i likhet med i flera andra medlemsstaters rättsordningar som personassociationer. Ursprungligen betecknades ett kooperativt bolag som ett bolag med rörligt kapital innan de för kooperativ specifika bestämmelserna antogs i Italien. Se Klingberg, W., Genossenschaften und Genossenschaftsrecht in Italien, Veröffentlichung des Institut für Genossenschaftswesen an der Philipps-Universität Marburg, Marburg/Lahn, 1957, sidorna 49 och 50.

4 Enligt det system som för närvarande är tillämpligt på kapitalbolag är dessa föremål för bolagsbeskattning (l’imposta sul reddito delle societa l’IRES), som är en proportionell skatt med fast skattesats. Medlemmarna betalar inkomstskatt för fysiska personer (l’imposta sul reddito delle persone fisiche l’IRES), som är en progressiv skatt på andelar eller vinster som delats ut till dem, varav 40 procent är beskattningsbar inkomst. Det har på så sätt införts en skattebefrielse på 60 procent av medlemmarnas andelar eller vinster i syfte att undvika kedjebeskattning.

5 Ordinarie tillägg till GURI nr 268 av den 16 oktober 1973, s. 3.

6 I en bilaga till kallelsen till offentlig förhandling anmodades parterna att vid förhandlingen koncentrera sina muntliga yttranden till frågan huruvida och i så fall på vilka villkor skattelättnader som dem som är i fråga i målen vid den nationella domstolen utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 EG. En fråga angående befintligt stöd har också riktats till den italienska regeringen.

7 Dom av den 16 juli 1992 i mål C-343/90, Lourenço Dias (REG 1992, s. I-4673; svensk specialutgåva, s. 69), punkt 20, och av den 19 november 2009 i mål C-314/08, Filipiak (REG 2009, s. I-11049), punkt 42 och där angiven rättspraxis.

8 Dom av den 9 mars 2000 i mål C-437/97, EKW och Wein & Co (REG 2000, s. I-1157), punkt 52.

9 Se, bland annat, dom av den 26 januari 2010 i mål C-118/08, Transportes Urbanos y Servicios Generales (REU 2010, s. I-635), punkt 23 och där angiven rättspraxis.

10 Se dom av den 23 mars 2006 i mål C-237/04, Enirisorse (REG 2006, s. I-2843), punkt 23.

11 Se dom av den 30 mars 2006 i mål C-451/03, Servizi Ausiliari Dottori Commercialisti (REG 2006, s. I-2941), punkt 69 och där angiven rättspraxis.

12 Dom av den 26 september 1996 i mål C-341/94, Allain (REG 1996, s. I-4631), punkt 11.

13 Se domarna i de ovannämnda målen Enirisorse, punkt 24, och Transportes Urbanos y Servicios Generales, punkt 23.

14 Se dom av den 10 juni 2010 i mål C-140/09, Fallimento Traghetti del Mediterraneo (REG 2010, s. I-5243), punkt 24 och där angiven rättspraxis.

15 Dom av den 8 mars 2007 i mål C-45/06, Campina (REG 2007, s. I-2089), punkt 30, av den 23 september 2008 i mål C-427/06, Bartsch (REG 2008, s. I-7245), punkt 31, och av den 5 mars 2009 i mål C-350/07, Kattner Stahlbau (REG 2009, s. I-1513), punkt 24.

16 Dom av den 22 mars 1977 i mål 78/76, Steinike & Weinlig (REG 1977, s. 595; svensk specialutgåva, s. 329), punkt 14, av den 21 november 1991 i mål C-354/90, Fédération nationale du commerce extérieur des produits alimentaires m.fl. (REG 1991, s. I-5505; svensk specialutgåva, s. 463), punkt 10, av den 11 juli 1996 i mål C-39/94, SFEI m.fl., REG 1996, s. I-3547, punkt 49, och av den 5 oktober 2006 i mål C-368/04, Transalpine Ölleitung in Österreich (REG 2006, s I-9957), punkt 39.

17 Cathiard, C., La société coopérative européenne, La semaine juridique. Entreprise et affaires, nr. 1 (2009), sidorna 34–50.

18 Bassi, A., Le società cooperative, UTET, Turin, 1995, s. 30.

19 För en framställning om beskattning av kooperativ i EU:s tolv medlemsstater, se Stracke, B., Besteuerung von Genossenschaften in der Europäischen Union, Erich Schmidt Verlag, Bielefeld, 1997.

20 Lolli, R., Social Cooperatives in the Context of Recent italian Regulation, Droit comparé des coopératives européennes, Larcier, Luxembourg, 2009, s. 89.

21 Alguacil Marí, M.P., Il trattamento fiscale delle cooperative alla luce del regime europeo degli aiuti di Stato, Rivista di diritto tributario internazionale (International tax law review), 1 (2004), sidorna 51–79. Författaren anger särskilt Irland och de flesta kooperativ i Österrike och i Greklund i denna grupp.

22 Alguacil Marí, M.P., opus cit., räknar upp Republiken Portugal i denna kategori vad gäller konsumtionskooperativ, Förbundsrepubliken Tyskland och Republiken Grekland vad gäller jordbrukskooperativ och Italien vad gäller jordbruks- och fiskekooperativ.

23 Alguacil Marí, M.P, opus cit., anger särskilt Förbundsrepubliken Tyskland, Konungariket Danmark, Republiken Finland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

24 Alguacil Marí, M.P, opus cit., nämner i denna grupp särskilt Republiken Portugal och Konungariket Spanien.

25 Se Mannio, L., Osuuskunnat ja verotus (Kooperativen och skattereglerna), Edita, Helsingfors, 2004, s. 73.

26 Produktions- och arbetskooperativens historia i Italien, se Klingberg, W., opus cit., sidorna 21–27. Genom den lagstiftning som antogs år 1911 infördes ett särkilt system för utdelning av överskott från produktions- och arbetskooperativ som önskade delta i projekt som bedrevs i offentlig regi. Ibidem sidorna 123 och 124.

27 Enligt Stracke är målet för produktions- och arbetskooperativen i medlemsstaterna i Sydeuropa att förbättra tillgången till arbete för medlemmarna. Deras specifika skattemässiga behandling syftar till att främja kooperativens varaktighet genom ackumulering av det gemensamma kooperativa kapitalet. Se Stracke, B., opus cit., s. 46.

28 Stillitani, G., La piccola società cooperativa: applicazione delle agevolazioni fiscali, Sistema Leggi d’Italia, Dottrina, 2008. Se även Stracke, B., opus cit., sidorna 180 och 181.

29 Matematiskt motsvarar detta en skattebefrielse på 50 procent av inkomsterna.

30 Pistolesi, F., Le agevolazioni fiscali per le cooperative, TributImpresa nr 3/2005.

31 Det framgår av artikel 50 i enhetstexten om direkta skatter (Testo Unico del 22/12/1986 nr 917) att med inkomst från avlönat arbete likställs ersättning, som betalas ut till medlemmar i produktions- och arbetskooperativ, vilken befinner sig i det sedvanliga löneintervallet ökad med 20 procent.

32 Dom av den 8 november 2001 i mål C-143/99, Adria-Wien Pipeline och Wietersdorfer & Peggauer Zementwerke (REG 2001, s. I-8365), punkt 38, av den 20 november 2003 i mål C-126/01, GEMO, REG 2003, s. I-13769, punkt 28 och där angiven rättspraxis, av den 15 juli 2004 i mål C-501/00, Spanien mot kommissionen (REG 2004, s. I-6717), punkt 90 och där angiven rättspraxis, av den 15 december 2005 i mål C-66/02, Italien mot kommissionen (REG 2005, s. I-10901), punkt 77, och av den 22 juni 2006 i de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien och Forum 187 mot kommissionen (REG 2006, s. I-5479), punkt 86.

33 Dom av den 15 mars 1994 i mål C-387/92, Banco Exterior de España (REG 1994, s. I-877), punkt 14, och domen i det ovannämnda målet Italien mot kommissionen, punkt 78.

34 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om främjande av kooperativa föreningar i Europa, KOM(2004) 18 slutlig.

35 Dom av den 22 december 2008 i mål C-487/06 P, British Aggregates mot kommissionen (REG 2008, s. I-10505), punkt 84 och där angiven rättspraxis.

36 Domen i det ovannämnda målet British Aggregates, punkt 85.

37 Handelsbolag eller kommanditbolag.

38 Bolag med begränsat ansvar eller aktiebolag.

39 I italiensk rätt verkar det göras en distinktion mellan soggettività giuridica och personalità giuridica. Se Magrini, P.P., Italienisches Gesellschaftsrecht: das neue Recht und seine erweiterten Aufbau- und Finanzierungsformen, Sellier European Law Publishers, München, 2004, s. 8.

40 Rossi-Macanico, P. The specificity criterion in fiscal aid review: proposals for state aid control of direct business tax measures, EC tax review, volym 16 (2007), utgåva 2, s. 91.

41 Se, för ett liknande resonemang, domen i det ovannämnda målet Adria-Wien Pipeline och Wietersdorfer & Peggauer Zementwerke, punkt 41, samt dom av den 29 april 2004 i mål C-308/01, GIL Insurance m.fl.(REG 2004, s. I-4777), punkt 68 och där angiven rättspraxis, och av den 3 mars 2005 i mål C-172/03, Heiser (REG 2005, s. I-1627), punkt 40.

42 Detta verkar vara fallet med det undantag från skatteplikt som föreskrivs i artikel 10 i DPR nr 601/1973 avseende jordbruksverksamhet. Såsom framgår av Paint Graphos skrivelser är bolagens faktiska inkomst, enligt de allmänna reglerna för fastställande av IRES, i sin helhet beskattningsbar. Härav följer att en jordbrukare som levererar sina produkter till ett kooperativ fortsätter att vara skyldig att erlägga IRES på basis av taxeringsvärdet, enbart till följd av att han äger jordbruksmarken i likhet med varje annan jordbrukare och att dessutom kooperativet – och genom detta, medlemmen – fortsätter att vara skyldigt att erlägga IRES på de inkomster han får genom förädling, försäljning, m.m. av sina produkter, medan en självständig jordbrukare inte betalar någon skatt på denna typ av inkomst. Det ifrågavarande undantagets funktion är således att återställa jämvikten i denna särbehandling som – om den inte korrigerades skulle fullständigt avskräcka från användning av kooperativet som associationsform bland jordbrukare. Jag noterar vidare att beskattningen av personbolag ofta styrs av den ovannämnda principen om öppenhet, enligt vilken bolaget undantas från beskattning men dess inkomster beskattas hos medlemmarna oberoende av om inkomsten har delats ut eller ej.

43 Rossi-Macanico, P., opus cit., sidorna 92 och 93. Författaren har konstaterat att de distinktioner som ingår i skattesystemets logik inte är undantag och följaktligen inte utgör några förmåner som måste motiveras.

44 Enligt min mening finns detta utrymme för skönsmässig bedömning exempelvis vid klassificeringen av vissa delar av ett företags ägares/medlems inkomst som inkomst av arbete eller kapital, eller vid fastställandet av olika skattetabeller.

45 Se domen i det ovannämnda målet British Aggregates mot kommissionen, punkt 82.

46 Dom av den 6 september 2006 i mål C-88/03, Portugal mot kommissionen (REG 2006, s. I-7115), punkt 54.

47 Kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på åtgärder som omfattar direkt beskattning av företag (EGT C 384), 1998, s. 3, punkt 14: Det faktum att vissa företag eller vissa sektorer drar mera nytta än andra av vissa av dessa skatteåtgärder leder inte nödvändigtvis till att åtgärderna omfattas av tillämpningsområdet för konkurrensreglerna på området statligt stöd. De åtgärder som syftar till att lätta på beskattningen av arbete för samtliga företag har således förhållandevis större effekter för industrier som är mycket arbetskraftintensiva än för kapitalintensiva industrier, utan att de därför nödvändigtvis utgör statligt stöd. Skatteincitament till förmån för investeringar i miljö, forskning och utveckling eller utbildning gynnar på liknande sätt endast de företag som utför denna typ av investeringar men de utgör inte heller nödvändigtvis statligt stöd.

48 Se kommissionens beslut av den 17 februari 2003 om den stödordning som Belgien har genomfört till förmån för samordningscenter som är etablerade i Belgien (EUT L 282, s. 25).

49 Rapport om genomförandet av meddelandet om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på åtgärder som omfattar direkt beskattning av företag.

50 Dom av den 17 juni 1999 i mål C-75/97, Belgien mot kommissionen (REG 1999, s. I-3671), punkt 33.

51 Det finns exempelvis associationsformer som är juridiska personer som är begränsade och specifika för vissa sektorer såsom banksektorn och försäkringssektorn. Se punkt 20 i kommissionens meddelande av den 10 december 1998.

52 Dom av den 10 januari 2006 i mål C-222/04, Cassa di Risparmio di Firenze m.fl. (REG 2006, s. I-289).

53 Domen i det ovannämnda målet Cassa di Risparmio di Firenze m.fl, punkt 135.

54 Domen i det ovannämnda målet Cassa di Risparmio di Firenze m.fl., punkt 137.

55 Se domen i det ovannämnda målet British Aggregates mot kommissionen, punkt 83.

56 Domen i det ovannämnda målet Portugal mot kommissionen, punkt 81.

57 Kommissionens meddelande av den 10 december 1998, punkterna 24–27.

58 Besluten N/20/2000 (Nederländerna) och N/53/99 (Danmark) finns att tillgå på webbplatsen för kommissionens generaldirektorat: http://ec.europa.eu/competition/elojade/isef/index.cfm?clear=1&policy_area_id=3.

59 Domen i det ovannämnda målet GIL Insurance m.fl.

60 Se, för ett liknande resonemang, Lenaerts, K., State Aid and Direct Taxation, EU competition law in context: essays in honour of Virpi Tiili, 2009, s. 305.

61 Ifrågavarande åtgärd verkar vara en tillämpning av ett ändamål med mer allmän räckvidd som är vedertaget i den italienska skatterätten, vilket syftar till att gynna de kooperativa bolagens kapitalisering och missgynna återbäring. Se Stracke, B., opus cit. sidorna 176–183.

62 Domarna i de ovannämnda målen Belgien mot kommissionen, Adria-Wien Pipeline och Wietersdorfer & Peggauer Zementwerke, Heiser, samt Italien mot kommissionen.

63 En sådan skyldighet är typisk för personbolag som i flera medlemsstater inte utgör oberoende beskattningsbara enheter, utan deras inkomst tillskrivs bolagsmännen och beskattas hos dem även när nämnda inkomst inte har delats ut till dem. Trots att kooperativa bolag är juridiska personer har de flera av personbolagens typiska egenskaper. Se Stracke, opus cit., sidorna 16–9, och Mannio, opus cit., s. 69.

64 Se domen i det ovannämnda målet Cassa di Risparmio di Firenze m.fl., punkterna 140 och 141.

65 Dom av den 2 december 2009 i mål C-89/08 P, kommissionen mot Irland m.fl. (REU 2009, I-11245), punkt 72.

66 Se artikel 1.1 b, i förordning (EG) nr 659/1999.

67 Genom denna lag reglerades fram till år 2003 de skattebestämmelser som var ägnade att kontrollera att villkoret om ömsesidigt syfte iakttogs, ett nödvändigt villkor för tillämpningen av de särskilda skattebestämmelser som föreskrivits till förmån för kooperativa bolag.

68 Lag nr 603 av den 6 augusti 1954, Istituzione di una imposta sulle società e modificazioni in materia di imposte indirette sugli affari, GURI nr 182 av den 11 augusti 1954

69 Se kommissionens fjortonde rapport om konkurrenspolitiken – 1985, punkt 203 in fine, samt kommissionens meddelande om försumbart stöd (EGT C 68, s. 9).

70 Dom av den 7 mars 2002 i mål C-310/99, Italien mot kommissionen (REG 2002, s. I-2289), punkt 94.