Förslag till avgörande av generaladvokat Verica Trstenjak föredraget den 21 januari 2010

1 Originalspråk: tyska.

2 EUT L 58, s. 1.

3 EUT L 78, s. 20.

4 EGT L 178, s. 1.

5 EUT L 58, s. 32.

6 EUT L 58, s. 42.

7 De gemensamma marknadsordningarna för socker kännetecknades tidigare av ett system med prisstöd och tilldelning av kvoter. Det kvotsystem som inrättades år 1967 genom den gemensamma organisationen av marknaden för socker gör det möjligt att behålla relativt höga priser utan att producera överskott. Kvotsystemet skulle ursprungligen endast vara temporärt och upphöra år 1975. Det har emellertid förlängts flera gånger. Det har senare gjorts mer flexibelt för att möjliggöra en höjning av kvoten för mer konkurrenskraftiga sockerproducenter (se Olmi, G., Politique agricole commune, Bryssel 1991, s. 173, Priebe, R., i Grabitz/Hilf, Das Recht der Europäischen Union, volym I, artikel 34, punkt 57, supplement 39, juli 2009.

8 Angående bakgrunden till denna reform av den gemensamma organisationen av marknaden för socker, se Swinbank, A., EU Sugar Policy: An Extraordinary Story of Continuity, But Then Change, Journal of World Trade 2009, sidorna 603–620. För en analys av de generella riktlinjerna för reformen i jämförelse med dittills gällande marknadsordningar för socker, se Michel, J./Merten-Lentz, K., La réforme du marché du sucre communautaire, Revue du Marché commun et de l’Union européenne 2005, sidorna 671–676; Barents, R., De zure smaak van Europese suiker, NTER 2005, sidorna 228–235.

9 Rubriken produktionsavgift lyder på franska taxe à la production, på slovenska Proizvodna dajatev, på engelska Production charge, på danska Produktionsafgift, på spanska Canon de producción och på portugisiska Encargo de produção. I dessa språkversioner talas i punkt 2 i artikel 16 om sucre sous quota, kvotnega sladkorja, quota sugar, kvotesukker, azúcar de cuota och açúcar de quota, men i punkterna 1 och 3 om quota de sucre, kvote za sladkor, sugar quota, sukkerkvote, cuotas de azúcar och quotas de açúcar. I den nederländska versionen lyder rubriken visserligen Productieheffing, men i punkt 2 – liksom även i punkterna 1 och 3 – används begreppet suikerquotum, däremot inte quotumsuiker.

10 Se, i detta avseende, även Riesenhuber, K., Europäische Methodenlehre, Berlin 2006, s. 266, punkt 51.

11 Se ovan punkterna 39 och 40.

12 Rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (EGT L 178, s. 1) och rådets förordning (EG) nr 2038/1999 av den 13 september 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (EGT L 252, s. 1).

13 Artikel 1.2 a och b i förordning nr 290/2007 innehåller i sak att återtagsskyldigheten endast avser socker som produceras utöver tröskelvärdet för produktionen. Detta tröskelvärde beräknas genom att återtagsprocenten dras av från den tilldelade sockerkvoten, vilket för regleringsåret 2007/2008 i normalfallet innebar att tröskelvärdet för produktionen var 86,5 procent av den tilldelade sockerkvoten.

14 Mitt förslag till avgörande av den 18 februari 2009 i mål C-33/08, Agrana Zucker (REG 2009, s. I-5035), punkt 40 och följande punkter.

15 Dom av den 11 juni 2009 i mål C-33/08, Agrana Zucker (REG 2009, s. I-5035), punkt 21 och följande punkter.

16 Domen i målet Agrana Zucker (ovan fotnot 15), punkt 31, samt dom av den 7 september 2006 i mål C-310/04, Spanien mot rådet (REG 2006, s. I-7285), punkt 97, av den 12 juli 2001 i mål C-189/01, Jippes m.fl. (REG 2001, s. I-5689), punkt 81, av den 5 oktober 1994 i de förenade målen C-133/93, C-300/93 och C-362/93, Crispoltoni m.fl. (REG 1994, s. I-4863), punkt 41, och av den 13 november 1990 i mål C-331/88, Fedesa m.fl. (REG 1990, s. I-4023), punkt 13.

17 Se beträffande denna trestegsprövning: Simon, D., Le contrôle de proportionnalité exercé par la Cour de Justice des Communautés Européennes, Petites affiches 2009, nr 46, s 17, s. 20 och följande sidor. Enligt författaren innehåller vissa domar ytterligare steg, nämligen kontrollen av det eftersträvade målets lagenlighet och de subjektiva avsikterna med att vidta åtgärden i fråga.

18 I vissa domar har domstolen begränsat sig till att endast konstatera att det enligt proportionalitetsprincipen krävs att de medel som sätts in genom en gemenskapsrättslig bestämmelse måste vara lämpliga för att uppnå det eftersträvade målet och inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. I dessa domar har skäligheten typiskt sett inte varit ifrågasatt, varför det inte av dem går att dra slutsatsen att proportionalitetsprövningen ska ske i endast två steg utan beaktande av huruvida åtgärden är skälig.

19 Domen i målet Agrana Zucker (ovan fotnot 15), punkt 32, dom av den 14 maj 2009 i mål C-34/08, Azienda Agricola Disarò Antonio m.fl. (REG 2009, s. I-4023), punkt 76, domen i målet Spanien mot rådet (ovan fotnot 16), punkt 98, dom av den 23 mars 2006 i mål C-535/03, Unitymark och North Sea Fishermen’s Organisation (REG 2006, s. I-2689), punkt 57, och av den 16 mars 2006 i mål C-94/05, Emsland-Stärke (REG 2006, s. I-2619), punkt 54, domarna i målen Jippes m.fl. (ovan fotnot 16), punkt 82, Crispoltoni m.fl (ovan fotnot 16), punkt 42, Fedesa m.fl. (ovan fotnot 16), punkt 14, samt dom av den 11 juli 1989 i mål 265/87, Schräder (REG 1989, s. 2237; svensk specialutgåva, volym 10, s. 97), punkt 22.

20 Domarna i målen Agrana Zucker (ovan fotnot 15), punkt 33, Spanien mot rådet (ovan fotnot 16), punkt 99, och Jippes m.fl. (ovan fotnot 16), punkt 83.

21 Se dom av den 7 juli 2009 i mål C-558/07, S.P.C.M m.fl. (REG 2009, s. I-5783), punkt 42, av den 12 juli 2005 i de förenade målen C-154/04 och C-155/04, Alliance for Natural Health m.fl. (REG 2005, s. I-6451), punkt 52, av den 14 december 2004 i mål C-434/02, Arnold André (REG 2004, s. I-11825), punkt 46, och i mål C-210/03, Swedish Match (REG 2004, s. I-11893), punkt 48, och av den 10 december 2002 i mål C-491/01, British American Tobacco (Investments) och Imperial Tobacco (REG 2002, s. I-11453), punkt 123. Se även dom av den 8 februari 2000 i mål C-17/98, Emesa Sugar (REG 2000, s. I-675), punkt 53.

22 Se mitt förslag till avgörande av den 3 mars 2009 i målet Azienda Agricola Disarò Antonio m.fl. (ovan fotnot 19), punkt 61 och följande punkter.

23 Se mina förslag till avgörande av den 3 mars 2009 i målet Azienda Agricola Disarò Antonio m.fl. (ovan fotnot 19), punkt 61, och domen av den 18 februari 2009 i målet Agrana Zucker (ovan fotnot 15), punkt 51. Se även generaladvokaten Sharpstons förslag till avgörande av den 14 juni 2007 i de förenade målen C-5/06 och C-23/06–C-36/06, Zuckerfabrik Jülich, där domstolen meddelade dom den 8 maj 2008 (REG 2008, s. I-3231), punkt 65, och generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande av den 10 mars 2009 i målet S.P.C.M. m.fl. (ovan fotnot 21), punkt 69 och följande punkter, där det med rätta framhålls att det även då gemenskapslagstiftaren tillerkänns ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när denne antar komplexa tekniska och/eller politiska beslut ska ske en prövning av huruvida det är uppenbart att det finns mindre betungande åtgärder som är lika effektiva eller om det är uppenbart att de åtgärder som vidtagits är orimliga i förhållande till de eftersträvade målen. I annat fall skulle proportionalitetsprincipen, som hör till de grundläggande principer som föreskrivs i fördraget, förlora sin ändamålsenliga verkan.

24 Se mitt förslag till avgörande av den 3 mars 2009 i målet Azienda Agricola Disarò Antonio m.fl. (ovan fotnot 19), punkt 63. Se även von Danwitz, T., Der Grundsatz der Verhältnismäßigkeit im Gemeinschaftsrecht, Europäisches Wirtschafts- und Steuerrecht, 2003, s. 391, s. 396, som påpekar att en sådan metod skulle förvandla proportionalitetsprincipen till en kontroll av handlingsutrymmet.

25 Se domarna i målen Agrana Zucker (ovan fotnot 15), punkt 42, British American Tobacco (Investments) och Imperial Tobacco (ovan fotnot 21), punkt 126 och följande punkter, och Emesa Sugar (ovan fotnot 21), punk 54 och följande punkter. Se också Koch, O., Der Grundsatz der Verhältnismäßigkeit in der Rechtsprechung des Gerichtshofs der Europäischen Gemeinschaften, Berlin 2003, s. 212, som påpekar att nästan samtliga domar i vilka domstolen skenbart har reducerat prövningen till frågan om olämplighet har innehållit jämförelser med alternativa åtgärder och ibland utförliga motiveringar till varför dessa åtgärder inte har företräde. Begreppet uppenbart olämplig ska därför uppfattas endast som en synonym för en reducerad kontroll inom ramen för proportionalitetsprövningen i flera steg. Se, för ett liknande resonemang, Kischel, U., Die Kontrolle der Verhältnismäßigkeit durch den Europäischen Gerichtshof, EuR 2000, s. 380, s. 398 och följande sidor, som påpekar att domstolen inte ger sina egna formuleringar, enligt vilka proportionalitetsprövningen på de berörda områdena ska begränsas till en prövning av huruvida en berörd åtgärd är uppenbart olämplig, den betydelse som de verkar ha vid en första anblick. Av de berörda avgörandena framgår tvärtom att gemenskapslagstiftarens utrymme för skönsmässig bedömning inte begränsar proportionalitetsprövningen till frågan huruvida en åtgärd är uppenbart olämplig, utan sammantaget begränsar prövningen till frågan huruvida det förekommit uppenbara felaktigheter.

26 Se mitt förslag till avgörande av den 3 mars 2009 i målet Azienda Agricola Disarò Antonio m.fl. (ovan fotnot 19), punkt 62 och följande punkter.

27 Se punkterna 67 och 68.

28 Domen i målet Schräder (ovan fotnot 19), punkt 21.

29 Se domen i målet Spanien mot rådet (ovan fotnot 16), punkt 121, samt dom av den 25 oktober 2001 i mål C-120/99, Italien mot rådet (REG 2001 s. I-7997), punkt 44, av den 5 oktober 1999 i mål C-179/95, Spanien mot rådet (REG 1999, s. I-6475), punkt 29, av den 19 februari 1998 i mål C-4/96, NIFPO och Northern Ireland Fishermen’s Federation (REG 1998, s. I-681), punkterna 41 och 42, av den 29 februari 1996 i mål C-122/94, kommissionen mot rådet (REG 1996, s. I-881), punkt 18, och av den 29 oktober 1980 i mål 138/79, Roquette Frères mot rådet (REG 1980, s. 3333; svensk specialutgåva, volym 5, s. 405), punkt 25.

30 Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet: Fullbordandet av en hållbar modell för Europas jordbruk genom den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken – reformen av sockersektorn, KOM (2004) 499 slutlig, sidorna 12 och 13.

31 KOM(2005) 263 slutlig, punkt 5 i motiveringen.

32 Enligt artikel 16.2 i förordning nr 318/2006 fastställs produktionsavgiften till 12 euro per ton kvotsocker och kvotinulinsirap och till 6 euro per ton isoglukos. I bilaga III till förordningen fastställs de nationella och regionala kvoterna till sammanlagt maximalt 17440537 ton för socker, 507680 ton för isoglukos och 320718 ton för inulinsirap. I bilaga IV fastställs tilläggskvoterna till sammanlagt maximalt 1100000 ton för socker och 103000 ton för isoglukos. Därmed uppgår den maximala produktionsavgiften för alla sockerproducerande företag matematiskt till omkring 230 miljoner euro. Då har inte avståenden från kvoter under denna period beaktats.

33 Domen i målet Zuckerfabrik Jülich (ovan fotnot 23).

34 Enligt artikel 18.2 i förordning nr 318/2006 uppgår interventionspriserna för kvotsocker till 80 procent av referenspriserna för påföljande regleringsår. Interventionsmöjligheten för gemenskapen är begränsad såväl tidsmässigt (regleringsåren 2006/2007–2009/2010) som med avseende på omfattningen (sammanlagt 600000 ton socker per regleringsår).

35 Se punkt 40 ovan.

36 Vid den muntliga förhandlingen har det klagande företaget för övrigt bekräftat att det har använt sig av denna möjlighet att låta jordbrukare delta i finansieringen av produktionsavgiften.

37 Se ovan punkt 33.

38 Domstolen har i sin fasta rättspraxis funnit att den gemenskapsrättsliga icke-diskrimineringsprincipen i artikel 34.2 EG endast är ett konkret uttryck för den allmänna likhetsprincip som ingår bland gemenskapsrättens grundläggande principer, se domen i målet Agrana Zucker (ovan fotnot 15), punkt 46, och dom av den 11 juli 2006 i mål C-313/04, Franz Egenberger (REG 2006, s. I-6331), punkt 33.

39 Dom av den 16 december 2008 i mål C-127/07, Arcelor Atlantique et Lorraine (REG 2008, s. I-9895), punkt 47 och där angiven rättspraxis.

40 Se ovan punkt 61 och följande punkter.

41 Se domen i målet Unitymark och North Sea Fishermen’s Organisation (ovan fotnot 19), punkt 57. Se även Groussot, X., General Principles of Community Law, Groningen 2006, s. 167 och följande sidor.; Thiele, G., i Calliess/Ruffert (utgivare), Kommentar zu EUV/EGV, tredje upplagan., München 2007, Art. 34 EGV, punkt 57; Barents, R, Recent developments in community case law in the field of agriculture, CML Rev. 1997, s. 811, s. 840 och följande sidor.

42 Se ovan punkt 57.

43 Se ovan fotnot 13.

44 Bilaga till förordning nr 290/2007.

45 När det gäller konstaterandet av en skillnad i behandling med avseende på den del av sockerkvoten som har varit föremål för ett återtag från marknaden och för vilken en avgift utgår, se domen i målet Agrana Zucker (ovan fotnot 15), punkt 49.

46 I skäl 35 i förordning nr 318/2006 framhålls att i medlemsstater där sockerkvoten minskar kraftigt kommer sockerbetsodlarna att ställas inför särskilt svåra anpassningsproblem, varvid gemenskapens övergångsstöd till sockerbetsodlarna i dessa fall inte kommer att räcka till för att helt och hållet hantera betodlarnas svårigheter. Medlemsstater som har minskat sina kvoter med mer än 50 procent tillåts därför att bevilja statligt stöd till sockerbetsodlare under den tid då gemenskapens övergångsstöd tillämpas.