Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 25 november 2010

1 Originalspråk: tyska.

2 Med uttrycken brittiskt medborgarskap och uppehåll i England rättar jag mig här och nedan efter de likalydande formuleringarna i beslutet att begära förhandsavgörande.

3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, s. 77, rättelse i EUT L 229, 2004, s. 35 samt i EUT L 204, 2007, s. 28).

4 Enligt de uppgifter som Shirley McCarthys ombud har lämnat vid den muntliga förhandlingen inför domstolen ska detta bero på att George McCarthy ursprungligen reste in i Förenade Kungariket som visitor (besökare).

5 Förenade kungarikets inrikesminister.

6 Asyl- und immigrationsdomstol.

7 Appellationsdomstol för England och Wales (avdelningen för civilmål).

8 Den 13 november 2008 meddelades prövningstillstånd för överklagandet av den instans som fortfarande var House of Lords. På grund av 2005 års lag om reform av författningen (Constitutional Reform Act 2005) gick emellertid House of Lords befogenheter som domstol över på den nygrundade Supreme Court of the United Kingdom (Förenade kungarikets högsta domstol) i oktober 2009.

9 Det var den då fortfarande behöriga House of Lords som formulerade dessa frågor. Frågorna ingavs emellertid sedermera till domstolen av Registrar of the Supreme Court of the United Kingdom (justitiesekreteraren vid Förenade kungarikets högsta domstol). Behörigheten påverkas inte av att det som överskrift till begäran om förhandsavgörande står Draft Reference (utkast till begäran om hänskjutande). Det framgår nämligen av den bifogade skrivelsen av den 2 november 2009 att begäran om förhandsavgörande officiellt lämnades in till domstolen av Supreme Court.

10 Som domstolen har fastställt i dom av den 4 december 1974 i mål 41/74, van Duyn (REG 1974, s. 1337; svensk specialutgåva, volym 2, s. 389), punkt 22, innebär en folkrättslig princip att en stat inte kan vägra sina egna medborgare rätten att få tillträde till dess territorium och att vistas där. Se även dom av den 7 juli 1992 i mål C-370/90, Singh (REG 1992, s. I-4265; svensk specialutgåva, volym 13, s. I-19), punkt 22, och av den 11 december 2007 i mål C-291/05, Eind (REG 2007, s. I-10719), punkt 31, samt artikel 3 i tilläggsprotokoll nr 4 till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, vilket undertecknades i Strasbourg den 16 september 1963 och trädde i kraft den 2 maj 1968 (ETS nr 46).

11 Av denna anledning har George McCarthys överklagande av beslutet att neka honom uppehållsrätt förklarats vilande (se ovan punkt 15 i detta förslag till avgörande).

12 Tidigare artikel 18.1 EG, artikel 39 EG, artikel 43 EG och artikel 49 EG.

13 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tillkännagavs till att börja med högtidligt den 7 december 2000 i Nice (EGT C 364, 2000, s. 1) och därefter ännu en gång den 12 december 2007 i Strasbourg (EUT C 303, 2007, s. 1).

14 Artikel 1 a, artikel 3.2 och artikel 5.4 samt skälen 3 och 22 i direktiv 2004/38.

15 Skäl 3 i direktiv 2004/38. Se även direktivets titel samt skäl 5, där det talas om unionsmedborgarnas rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. Se även dom av den 25 juli 2008 i mål C-127/08, Metock m.fl. (REG 2008, s. I-6241), punkt 59, dom av den 23 februari 2010 i mål C-310/08, Ibrahim (REU 2010, s. I-1065), punkt 49, och i mål C-480/08, Teixeira (REU 2010, s. I-1107), punkt 60, samt dom av den 7 oktober 2010 i mål C-162/09, Lassal (REU 2010, s. I-9217), punkt 30.

16 Se exempelvis artiklarna 3.2, 5, 8.2, 15.2, 27.3, 29.2, 29.3 och 31.4 samt skälen 6 och 22 i direktiv 2004/38.

17 Artiklarna 6.1 och 7.1 i direktiv 2004/38. För ett liknande resonemang, se skäl 11 i nämnda direktiv, där det talas om en grundläggande och personliga rätt att uppehålla sig i en annan medlemsstat.

18 Artiklarna 2, 3.2, 5.3, 7, 8, 14–18, 22, 24, 28, 29, 31 och 33 samt skälen 5, 6, 9, 10, 15, 16, 17, 18, 19, 21, 23 och 24 i direktiv 2004/38.

19 Artikel 2 punkt 3 i direktiv 2004/38.

20 Se artikel 3.1 och skäl 24 i direktiv 2004/38. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 oktober 2004 i mål C-200/02, Zhu och Chen (REG 2004, s. I-9925), punkt 19, och domen i målet Teixeira (ovan fotnot 15), punkt 45.

21 Domarna i målen Singh (ovan fotnot 10), punkterna 19–23, och Eind (ovan fotnot 10), punkterna 32–36. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 juli 2002 i mål C-60/00, Carpenter (REG 2002, s. I-6279), särskilt punkt 46.

22 Dom av den 10 juli 2008 i mål C-33/07, Jipa (REG 2008, s. I-5157), särskilt punkterna 17 och 18.

23 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 oktober 1982 i de förenade målen 35/82 och 36/82, Morson och Jhanjan (REG 1982, s. 3723; svensk specialutgåva, volym 6, s. 555), punkterna 11–18.

24 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Eind (ovan fotnot 10), punkt 23.

25 Se, exempelvis, dom av den 26 juni 2007 i mål C-305/05, Ordre des barreaux francophones et germanophone m.fl. (REG 2007, s. I-5305), punkt 28, och av den 19 november 2009 i de förenade målen C-402/07 och C-432/07, Sturgeon m.fl. (REG 2009, s. I-10923), punkt 48.

26 Generaladvokaten Sharpston är emellertid av motsatt uppfattning i sitt förslag till avgörande av den 30 september 2010 i mål C-34/09, Ruiz Zambrano, anhängigt vid domstolen, särskilt punkterna 91–97 och punkt 122, första meningen.

27 Dom av den 7 juli 1992 i mål C-369/90, Micheletti m.fl. (REG 1992, s. I-4239), punkt 10, av den 2 oktober 2003 i mål C-148/02, Garcia Avello (REG 2003, s. I-11613), punkt 28, och i målet Zhu och Chen (ovan fotnot 20), punkt 39.

28 Domen i målet Garcia Avello (ovan fotnot 27), särskilt punkterna 32–37. I domen i målet Micheletti m.fl. (ovan fotnot 27) förtydligades även det dubbla medborgarskapets betydelse inom unionsrätten, dock gentemot en medlemsstat vars medborgarskap den berörda unionsmedborgaren inte besitter.

29 Domen i målet Garcia Avello (ovan fotnot 27), särskilt punkterna 36, 37 och 45.

30 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 oktober 2008 i mål C-353/06, Grunkin och Paul (REG 2008, I-7639), i synnerhet punkterna 23 och 31.

31 Domarna i målet Garcia Avello (ovan fotnot 27), punkt 36, och i målet Grunkin-Paul (ovan fotnot 30), punkterna 23–28 och 32. Se, för ett liknande resonemang i tidigare rättspraxis, dom av den 30 mars 1993 i mål C-168/91, Konstantinidis (REG 1993, s. I-1191), punkt 16.

32 Dom av den 16 december 2008 i mål C-127/07, Arcelor Atlantique et Lorraine m.fl. (REG 2008, s. I-9895), punkt 26.

33 Domen i målet Metock m.fl. (ovan fotnot 15), punkt 82. Se även punkt 27 i detta förslag till avgörande.

34 I detta avseende skiljer sig förvarande mål från målet Zhu och Chen (ovan fotnot 20), i vilket den berörda unionsmedborgaren Catherine Zhu inte var medborgare i den mottagande medlemsstaten, utan i en annan medlemsstat, vilket innebar att hon sedan födelsen bodde där under utövande av sin rätt till fri rörlighet enligt artikel 21.1 FEUF (tidigare artikel 18.1 EG). Dessutom skiljer sig förevarande mål från målet Eind (ovan fotnot 10), i vilket den berörda unionsmedborgaren visserligen var medborgare i den mottagande medlemsstaten (Nederländerna), men återvände dit under utövande av sin rätt till fri rörlighet.

35 Som Irland med rätta har betonat finns det ingenting som hindrar Shirley McCarthy från att utöva sin rätt till fri rörlighet och bosätta sig i en annan medlemsstat, exempelvis Irland, dit hennes make även kan följa med henne som familjemedlem.

36 Se domen i målet Metock m.fl. (ovan fotnot 15), punkterna 76–78.

37 Domen i målet Metock m.fl. (ovan fotnot 15), punkterna 77 och 78. Se, för ett liknande resonemang vad avser de grundläggande friheterna i fördragen, exempelvis dom av den 1 april 2008 i mål C-212/06, Gouvernement de la Communauté française och Gouvernement wallon (REG 2008, s. I-1683), punkt 33.

38 Borchardt, K.-D., Der sozialrechtliche Gehalt der Unionsbürgerschaft, Neue Juristische Wochenschrift 2000, s. 2057 (s. 2059); Edward, D., Unionsbürgerschaft – Mythos, Hoffnung oder Realität?, i: Grundrechte in Europa – Münsterische Juristische Vorträge, Münster 2002, s. 35 (s. 41); Edward, D., European Citizenship – Myth, Hope or Reality?, i: Problèmes d’interprétation – à la mémoire de Constantinos N. Kakouris, Festschrift, Aten/Bryssel 2004, s. 123 (s. 131–133); Spaventa, E., Seeing the Wood despite the Trees? On the Scope of Union Citizenship and its Constitutional Effects, Common Market Law Review 45 (2008), s. 13 (särskilt s. 30–39).

39 Se förslaget till avgörande i målet Ruiz Zambrano (ovan fotnot 26), särskilt punkterna 139–150.

40 Dom av den 5 juni 1997 i de förenade målen C-64/96 och C-65/96, Uecker och Jacquet (REG 1997, s. I-3171), punkt 23, i målet Garcia Avello (ovan fotnot 27), punkt 26, av den 12 juli 2005 i mål C-403/03, Schempp (REG 2005, s. I-6421), punkt 20, i målet Gouvernement de la Communauté française och Gouvernement wallon (ovan fotnot 37), punkt 39, och av den 22 maj 2008 i mål C-499/06, Nerkowska (REG 2008, s. I-3993), punkt 25.

41 Dom av den 20 september 2001 i mål C-184/99, Grzelczyk (REG 2001, s. I-6193), punkt 31, och av den 16 december 2008 i mål C-524/06, Huber (REG 2008, s. I-9705), punkt 69. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 september 2006 i mål C-300/04, Eman och Sevinger (REG 2006, s. I-8055), särskilt punkterna 57, 58 och 61. Se även dom av den 17 september 2002 i mål C-413/99, Baumbast och R (REG 2002, s. I-7091), punkt 82, i målet Garcia Avello (ovan fotnot 27), punkt 22, och av den 2 mars 2010 i mål C-135/08, Rottmann (REU 2010, s. I-1449), punkt 43, avseende ställningen som unionsmedborgare som grundläggande ställning.

42 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Sharpstons förslag till avgörande i målet Ruiz Zambrano (ovan fotnot 26), punkt 146, enligt vilket situationerna måste vara jämförbara vad avser statiska och rörliga unionsmedborgare.

43 Se punkt 9 i detta förslag till avgörande.

44 Artikel 7.1 i direktiv 2004/38.

45 Artikel 16.1 i direktiv 2004/38. För vidare detaljer, se mitt resonemang avseende den andra tolkningsfrågan (punkterna 47–57 i detta förslag till avgörande).

46 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Sharpstons förslag till avgörande i målet Ruiz Zambrano (ovan fotnot 26).

47 I samband med de anhängiga målen C-325/09, Dias, C-424/10, Ziolkowski, och C-425/10, Szeja, uppkommer diverse frågor vad gäller tolkningen av artikel 16 i direktiv 2004/38 och i synnerhet avseende begreppet lagligt uppehåll. Det framgår emellertid inte att de avser situationen när en unionsmedborgare är medborgare i den mottagande medlemsstaten.

48 Se, särskilt, ovan punkterna 25 och 45 i detta förslag till avgörande.

49 Domen i målet Lassal (ovan fotnot 15), punkt 40.

50 Skäl 17 i direktiv 2004/38.

51 Domen i målet Metock (ovan fotnot 15), punkterna 84 och 93, och i målet Lassal (ovan fotnot 15), punkt 31.

52 Skäl 17 i direktiv 2004/38.

53 Skäl 18 i direktiv 2004/38. Se vidare domen i målet Lassal (ovan fotnot 15), punkt 32 och, vad gäller integration, även punkt 37.

54 Se, för ett liknande resonemang, redan mitt förslag till avgörande av den 20 oktober 2009 i målet Teixeira (ovan fotnot 15), punkt 119. Generaladvokaten Trstenjak förefaller ha en annan uppfattning (förslag till avgörande av den 11 maj 2010 i målet Lassal, ovan fotnot 15, punkt 88, sista meningen).

55 Dom av den 7 september 2004 i mål C-456/02, Trojani (REG 2004, s. I-7573), särskilt punkterna 36 och 37. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 maj 1998 i mål C-85/96, Martínez Sala (REG 1998, s. I-2691), särskilt punkterna 14 och 15 samt 60 och 61, dock förefaller det i det senare målet snarare ha varit fråga om att unionsmedborgarens uppehåll har tolererats i praktiken.

56 Domarna i de ovan i fotnot 55 nämnda målen Martínez Sala (punkterna 64 och 65) och Trojani (punkt 39).

57 Se mitt resonemang i den första tolkningsfrågan (särskilt punkterna 27 och 28 i detta förslag till avgörande).

58 Se punkt 20 och fotnot 10 i detta förslag till avgörande.

59 Se särskilt artiklarna 7, 8 och 27–33 i direktiv 2004/38.

60 Irland har under den muntliga förhandlingen vid domstolen använt de snarlika uttrycken à la carte approach och the best of both worlds.

61 Se ovan fotnot 15, punkt 79.

62 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, undertecknad i Rom den 4 november 1950 (ETS nr 5).

63 Se, exempelvis, Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheternas dom av den 18 februari 1991, Moustaquim mot Belgien (serie A nr 193, s. 18, § 36), av den 2 augusti 2001, Boultif mot Schweiz (Recueil des arrêts et décisions 2001-IX, § 39), och av den 22 april 2004, Radovanovic mot Österrike (nr 42703/98, § 30). Europeiska gemenskapernas domstol har i sin tur på Europeiska unionens vägnar erkänt att rätten att bo tillsammans med sina nära anhöriga medför skyldigheter för medlemsstaterna som kan vara negativa, när en av medlemsstaterna är skyldig att inte utvisa en person, eller positiva, när medlemsstaten är skyldig att tillåta en person på dess territorium (dom av den 27 juni 2006 i mål C-540/03, parlamentet mot rådet, familjåterförening, REG 2006, s. I-5769, punkt 52).