Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 10 maj 2005

1 Originalspråk: spanska.

2 Mäl C-317/95, Canadane Cheese Trading och Kouri (REG 1997, s. I-4681).

3 Dom av den 16 mars 1999 i de förenade malen C-289/96, C-293/96 och C-299/96, Danmark, Tyskland och Frankrike mol kommissionen, känt som Fela-malet (REG 1999, s. I-1541).

4 Kommissionens förordning (EG) nr 1829/2002 av den 14 oktober 2002 om ändring av bilagan till kommissionens förordning (F.G) nr 1107/96 när det gäller beteckningen feta (EGT L 277, s. 10).

5 Bibeln, Första Konungaboken, kapitlen 5, 6 och 7. Även i Bibeln hänvisas till vissa produkter av erkänd kvalitet, vilka känns igen på sitt geografiska ursprung, såsom tjurar från Bashan som ligger i norra delen av Jordandalen där särskilt starka och våldsamma exemplar föddes upp (Psaltaren 22:13), hamrat silver från Tharshish och guld från Ufas (leremia, 10:9) och En-Gedis vingårdar (Höga visan 1:14).

6 Harte Bavendamm, H-, Geographical Indications and Trademarks: Harmony or Conflict, i Symposium on the International Protection of Geographical Indications, Somerset AVest, South Africa, den 1 och 2 september, OMPI, Geneve, 1999, s. 59.

7 Exempel samlade av Cortés Martín, J.M., i La protección de las indicaciones geográficas en el comercio internacional y comunitario, Ministerio de Agricultura, Pesca y Alimentación, Madrid, 2003, s. 25 och s. 26.

8 Vergilius Aeneiden, tolkad och kommenterad av Ingvar Björkeson, Natur och Kultur, 1998. Dodona var en stad i Epirus där ett av Zeus orakel fanns. Där tillverkades kittlar som användes för spådom genom att man tolkade ljudet som uppstod när vinden rörde dem i grenarna på en stenek där de hängde (sång III, vers 465, s. 68).

9 Ibidem, sång III, vers 484, s. 69.

10 Väl må man skratta förnämt åt den bonde som inte vet skilja äkta sidonsk purpur från rödlavsfärg från Aquinum — felet är mindre dock och tränger ej märgen så nära som när en stadsbos liv förblandar det sanna och det falska. Horatius, Epistlar och sista dikter, Versbrev 10, svensk tolkning Ebba Linde, Forumbiblioteket, 1960, s. 50.

11 Även om det i Rom kan ha funnits uttryck för skyddet i Lex Cornelia de Filisis, soni skyddade köpmannen mol inträng i hans särskiljande tecken genom en actio iniarium eller en actio (lott. Se Franceschelli, R., frailado di Diritto Industriale, Giuffrè, Milano, 1973, sidan 77 och följande sidor.

12 Ferragio, G.M., Denominazione di origine, indicazione di provinienza e d'intorni, Rivista di Diritto Industriale,

13 I vissa fall bestod det kollegiala märket för en vara av initialen till den stad där den tillverkades eller av stadens vapen: bokstaven A användes för mattor från Audernarde; ett B visade alt varorna kom från Bryssel; tva E: i spegelmonogram stod för Enghien. Cortes Martín, J.M., a.a., s. 27, fotnot 8, som citerar Braun, A., Nouveau traité des marques de fabrique et de commerce, droit belge, droit international et droit compart, Bryssel, s. XXIIIXXIV.

14 Coiné, M., Derecho privado europeo, volym 2, El siglo XIX, Fundación Cultural del Notariado, Madrid, 1996, s. 213-214, nämner siden frän Lyon, linne frau Blelfield och liar från Ľrzberg i Steiermark.

15 Till följd av phylloxeraepklcmin som drabbade vinodlingarna under andra halvan av 1800-talet och början av 1900-talet. Se härvidlag, Girardeu, J.M., The Use of Geographical Indications in a Collective Marketing Strategy: The Example of Cognac, i Symposium...,a.a., s. 70.

16 Denna linje speglas i den franska lagen av den 1 augusti 1905 om förhindrande av bedrägerier vid försäljning av varor och förfalskningar av jordbruksprodukter och livsmedel, men det var först genom lagarna om skydd för specifika varor ? som lagen av den 26 juli 1925 om skydd for beteckningen Roquefort- och de horisontella regleringarna avseende vissa varor - som lag av den 30 juli 1935 om skydd för ursprungsbeteckningar inom sektorn för vinprodukter — som en viss individualisering uppnåddes i fråga om skyddet. I Spanien erkändes genom den vinförordning som antogs genom kungligt dekret av den 8 september 1932, självständighet för ursprungsbeteckningar som särskiljande tecken.

17 Cervantes, M. de, Don Quijote dc La Mancha, inledning och kommentáréi av Martín de Riquer, RBA Editores, Barcelona, 1994 (första delen, kapitel IV, s. 128), nämner dessa redskap av trä som används för att spinna genom att tråden tvinnades och lindades upp på en spole, som hade mycket gott anseende då de tillverkades av bok från Guadarrama.

18 Ibidem, andra delen, kapitel XXXVIII, s. 905.

19 Ibidem, andra delen, kapitel XLIX, s. 981.

20 Ibidem, andra delen, kapitel XXXII, s. 865.

21 Ibidem, andra delen, kapitel XXX, s. 876.

22 Vega y Carpio, Lope de, El caballero de Olmedo, utgiven av Francisco Rico, Cátedra förlag, Madrid, 1981, akt I, vers 103, s. 111.

23 Vega y Carpio, Lope de, Peribáñez y el comendador de Ocaña, utgiven av Juan Ma Marín, Cátedra förlag, Madrid, 1979, akt I, scen XIII, vers 677, s. 89.

24 Ibidem, akt I, scen XIII, vers 739, s. 91.

25 Shakespeare, William, Hamlet, översättning av Britt G. Hallqvist, Ordfront förlag, Stockholm 2003, akt I, scen 4, s. 26.

26 Ibidem, akt V, scen 2, s. 130.

27 Proust, Marcel, På spaning efter den tid som flytt, del 4, Sodom och Gomorra, översättning Gunnel Vallquist, Albert Bonniers förlag, 1993, tredje tryckningen, s. 382.

28 Ibidem, del 5, Den fångna, s. 31.

29 Carpentier, Alejo, La consagración de la primavera, Siglo XXI de España Editores. 7:e upplagan, Madrid, 1979, del III, kapitel 18, s. 219.

30 Ibidem, del VII, kapitel 35, s. 463.

31 Ibidem, del VII, kapitel 36, s. 480. I romanen berättar han också alt en av karaktärerna, Teresa, hade den ovanliga förmågan att upptäcka minsta fusk eller lurendrejer! vid inköpen i fråga om gåsleverns ursprung och årgångs- eller märkesvinernas äkthet. Hon tillrättavisar sin kock med orden: Du vet att mina landsmän inte kan något om plagiat, för dem är en Coca-Cola detsamma som en Pepsi-Cola, men kom inte till mig med dina Mouton-Rotschild-flaskor fyllda med uselt galiciskt rödvin. Och nästa gång du försöker lura på mig en dålig champagne som en Dom Perignon, skickar jag dig tillbaka till Frankrike... (del III, kapitel 18, s. 219, fri översättning).

32 Maroño Gargallo, M.M., La protección jurídica de las denominaciones de origen en los Derechos español y comunitario, Marcial Pons, Madrid, 2002, s. 176.

33 ... den industriella äganderätten innebär ett tillerkännande av en ensamrätt på en hel marknad, som uppfattas som det geografiska omrade där fri rörlighet för varor råder... när marknaden utvidgas och blir nationsöverskritlande utan all den ensamrätt som eillerkänns genom den industriella äganderälten anpassas efter delta nya område uppstår oundvikligen en konflikt..., Bercovitz, A., La propiedad industrial c intelectual en el Derecho comunitario, i det gemensamma verkei Tratada de Derecho Comunitario Europeo, band II, Civilas, Madrid, 1986;, s. 532.

34 I artikel III-151 i Fördraget om inrättande av en konstitution för Europa (EGT C 310, 2001, s. 1) anges samma grund som ett av skälen för förbud mot eller begränsningar av import, export eller transitering av varor.

35 EGT I. 13, 1970, s. 29.

36 EGT 1.33,1979, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 2, s. 130. Liknande lydelse bar artikel 18.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam for livsmedel (EGT L 109, s. 29), genom vilken den tidigare upphävs.

37 Det hela kommer att bero på vilken tolkning som ges företräde: den traditionella, som innebär att man skyddar produkter vars särskilda egenskaper i huvudsak följer av de naturliga betingelserna i ursprungsområdet, eller den vidare, som innebär att man bortser från dessa särdrag. I den bemärkelsen är det inte uteslutet alt ursprungsbeteckningar för andra varor bibehålls. Se härvidlag, Pellicer, R., Primeros pasos de una política comunitaria de defensa de la calidad de los productos alimenticios. Reglamento sobre la especificidad y Reglamento sobre denominaciones de origen e indicaciones geográficas, i Gaceta Jurídica, B-83 och B-84, maj 1993, s. 13 respektive s. 15; särskilt B-84, s. 16.

38 EGT L 208, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 43, s. 153.

39 Rådets förordning (EG) nr 692/2003 av den 8 april 2003 om ändring av förordning (EEG) nr 2081/92 om skydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EGT L 99, s. 1), går försiktigt i denna riktning genom uttalandet alt [f]ör att vissa producenters förväntningar skall motsvaras är det också nödvändigt att utöka den förteckning över jordbruksprodukter som avses i bilaga II i förordning (EEG) nr 2081/92. Det är också lämpligt att utöka den förteckning som avses í bilaga í i den förordningen för att ta med livsmedel som framställts av produkter som omfattas av bilaga I i fördraget som genomgått en enkel bearbetning (första skälet).

40 EGT L 30, s. 989.

41 EGT I. 179, s. 1. Den liar sin grund i förordning (EEG) nr 816/70 av den 28 april 1970 (EGT l. 99, s. 1), om kompletterande bestämmelser om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, och förordning (EEG) nr 817/70 av den 28 april 1970 (EGT I. 99, s. 20), om särskilda bestämmelser om kvalitetsviner som producerats inom ett bestämt område. De ersattes av rådets förordningar (EEG) nr 337/79 respektive nr 338/79 av den 5 februari 1979 (EGT L 54, s. 1 och s. 48), som i sin tur ersattes av rådets förordningar nr 822/87 och nr 823/87 av den 16 mars 1987 (EGT L 84, s. 1 och s. 59; svensk specialutgåva, omrade 3, volym 23, s. 7, och svensk specialutgåva, oniråde 3, volym 23, s. 65), som upphävdes genom den i dag gällande förordning nr 1493/1999.

42 Enligt rådets förordning (EEG) nr 1576/89 av den 29 maj 1989 om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av spritdrycker (EGT 1. 160, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 29, s. 124) och rådets förordning (EEG) nr 1601/91 av den 10 juni 1991 som innehåller motsvarande bestämmelser för aromatiserade viner, aromatiserade vinbaserade drycker och aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter (EGT I. 149, s. 1; svensk specialutgåva, omräde 3, volym 37, s. 244) reserveras exklusiva geografiska beteckningar för dessa produkter med utgångspunkt frän de omraden där de fatt sin karaktär och sina slutliga egenskaper (artikel 5.3 b respektive 6.2 b).

43 Denna regel syftar soin framgår av artikel 2.1 a till alt skydda köparen mot vilseledanden på grund av varornas märkning. Motsvarigheten inom vinsektorn var rådets förordning (EEG) nr 2392/89 av den 24 ¡uli 1989 om allmänna bestämmelser om beskrivning och presentation av vin och druvmust (EGT 1.232, s. 13; svensk specialutgåva, område 3, volym 30, s. 63), vilken har ersatts av nämnda förordning nr 1493/1999.

44 Salignon, G.; La jurisprudence et la réglementation communautaires relatives å la protection des appellations d'origine, des dénominations géographiques et des indications de provenance, Revue du Marché Unique Europèeu, , nr 4, 1991, s. 107.

45 En målsättning som kommissionen år 1985 tillkännagav i grönboken om den framtida europeiska jordbrukspolitiken (EGT 7/8-1985, punkt 1.2.1 och följande punkter och KOM (85) 333 slutlig, och i meddelandet om genomförandet av den inre marknaden: gemenskapslagstiftning om livsmedel (EGT II-1985, punkt 2.1.18 och KOM(85) 603 slutlig)).

46 Särskilt i dom av den 20 februari 1979 i mål 120/78, Rewe-Zentral, känd som Cassis de Dijon (REG 1979, s. 649; svensk specialutgåva, volym 4, s. 377), som nämns nedan.

47 Detta förslag framfördes i januari 1988 i ett memorandum till rådet från den franska regeringen, med rubriken Bidrag till genomförandet av den inre marknaden för livsmedel, där den franska regeringen förutom att föreslå en harmonisering av skyddet för ursprungsbeteckningar för livsmedel uppmanade kommissionen att fortsätta arbetet med att utarbeta regler för horisontell harmonisering ? särskilt för basvaror ? för att inom gemenskapsområdet införa ett system för erkännande av livsmedelsspecialiteter som utgör en del av de kulinariska traditionerna i varje medlemsstat och ingå avtal om kvalitetscertifiering. Se Brouwer, O., Community Protection of Geographical Indications and Specific Character as a Means of Enhancing Foodstuffs Quality, Common Market Law Review, nr 28-1991, s. 618.

48 Exempelvis kommissionens tolkningsmeddelande om försäljningsbeteckningar på livsmedel av den 24 oktober 1989 (EGT C 271, s. 2).

49 Del antog en rad beslut, bland vilka man särskilt kan nämna beslutet av den 28 april 1989 om förslaget att inrätta ett gemenskapssystem för att skydda ursprungsbeteckningar, som visserligen begränsades till ost.

50 Samma dag antogs även rådets förordning (EEG) nr 2082/92 av den 14 juli 1992 om särartsskydd för jordbruksprodukter och livsmedel (EGT L 208, s. 9; svensk specialutgåva, område 3, volym 43, s. 160), för att även införa en metod för diversifiering på marknaden för att göra det möjligt för vissa producenter att öka sin försäljning och stärka sina marginaler genom att införa ett system for registrering och märkning av produkter med kontrollerade egenskaper, men till skillnad från ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, utan koppling mellan produktionen eller bearbetningen och en viss plats. Delta system existerar vid sidan av de nationella certifieringsbestämmelserna.

51 Maraño Gargallo, M.M., a.a., s. 217.

52 Se ovan fotnot 2, punkt 36. Se även punkt 42, där konsekvenserna av en registrering enligt grundförordningen anges.

53 Denna formulering ansluter sig till en tolkning av rättsfiguren som liknar den tolkning som traditionellt tillämpas i internationella texter och nationella rättsordningar. Lydelsen av den återgivna bestämmelsen påminner om den definition som anges i artikel 2.1 i Lissabonkonventionell av den 31 oktober 1958 om skydd för ursprungsbeteckningar och deras internationella registrering, ändrad i Stockholm den 14 juli 1967, Receuil des traités des Nations unies, volym 923, nr 13172, s. 205. Den är även besläktad med definitionen i artikel 79 i den spanska lagen nr 25/1970 av den 2 december (BOE nr 291), genom vilken stadgan om vinodling, vin och alkohol godkändes och i artikel 22 i lag nr 24/2003 av den 10 juli (BOE nr 165) om vinodling och vin, som ersätter den förstnämnda.

54 Vissa författare anser att det endast är fråga om en gradskillnad, inte en skillnad i sak, som Soľdelíi, L., Indicazioni geografiche e denominazioni di origine nella disciplina comunitaria, Diritto lnduslriale,Las denominaciones de origen, Cedecs, Cordoba, 1996, s. 85, en åsikt som uttrycktes av Ekonomiska och sociala kommittén i meddelandet av den 3 juli 1991 om förslag om rådets förordning (EEG) om skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EGT C 269, s. 62).

55 I protokollet från särskilda kommittén för jordbruk nr 7290/92 av den 12 juni 1992 förklaras alt kommissionen och rådet förklarar alt Storhertigdömet Luxemburg med avseende på aitikel 2.2 a och b skall betraktas som ett undantagsfall. Rådet och kommissionen bekräftar att artikel 2 i förordningen omfattar Luxemburgs nationella varumärke. Se Peilteer, K., a.a, B-84, s. 16 och s. 17.

56 Detta föreslogs på sin tid av Ekonomiska och sociala kommittén i yttrandet över det ovannämnda förslaget till förordning.

57 Den senare möjligheten har redan nämnts av generaladvokaten Jacobs i förslag till avgörande infor dom av den 5 november 2002 i mål C-325/00, kommissionen mot Tyskland, som kallats CMA-målet (UEG 2002, s. I-9977), där han i punkt 40 förklarade alt bestämmelsen i huvudsak är tillämplig när den ifrågavarande medlemsstaten är särskilt liten (exempelvis Luxemburg) och kanske när registrering önskas för en hel medlemsstat med avseende på en särskild produkt vars kvalitet eller anseende kan tillskrivas den medlemsstaten.

58 I den franska lagen av den 6 juli 1966 medges utan begränsningar att ett lands namn kan utgöra en ursprungsbeteckning. Inte heller anges någon som helst geografisk gräns i avtalet om handelsrclalerade aspekter av immaterialrälter som återfinns i bilaga 1 C till avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen, vilket godkändes på Europeiska gemenskapens vägnar ? vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet ? genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 (EGT L 336, s. 1, pä s. 214; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 3). I dess artikel 22 definieras geografiska beteckningar som sådana beteckningar som anger alt en vara har sitt ursprung i en medlems territorium, eller i en region eller ort inom delta territorium, om varans egenskaper, rykte eller andra karaktäristiska egenskaper i huvudsak kan hänföras till dess geografiska ursprung. Detsamma gäller definitionen av ursprungsbeteckningar i ovannämnda 1958 års Lissabonkonvention.

59 Detta framgår av begreppet specificerat område i bilaga VI. A till den ovannämnda förordningen nr 1493/1999,som begränsas till ett eller flera vinodlingsområden. Ännu tydligare förklaras i tredje skälet till förordning nr 1576/89, även det nämnt ovan, att ...[b]ruket av geografiska beteckningar som hänvisar till vissa områden och — undantagsvis — vissa länder bör genom gemenskapsregier reserveras för dessa områden och länder..., medan artikel 5.3 innehåller ett konkret undantag till förmån för Luxemburg avseende marque nationale luxembourgeoise.

60 Coités Martín, J.M., a.a., s. 351. I det avseendet har det med rätta påpekats att möjligheten att styrka denna koppling minskar ju större det område som beteckningen avser är (punkt 8 i förslaget till avgörande av generaladvokaten La Pérgola i Feta-målet).

61 Kommissionens förordning (EG) nr 2325/97 av den 24 november 1997 om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 beträffande registrering av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar enligt förfarandet i artikel 17 i förordning (EEG) nr 2081/92 (EGT I. 322, s. 33).

62 Kommissionens förordning (EG) nr 1778/2001 av den 7 september 2001 om komplettering av bilagan till den i föregående fotnot nämnda förordningen (EG) nr 1107/96 (EGT L 240, s. 6).

63 I punkt 45 i förslaget till avgörande inför domen av den 4 maj 1999 i de förenade målen C-108/97 och C-109/97, Windsurfing Chiemsee (REG 1999, s. I-2779), räknade generaladvokaten Cosmas upp naturliga faktorer som råvaror, jordmån och klimat i regionen och mänskliga faktorer som koncentrationen av likartade företag i området, specialiseringen i fråga om tillverkning eller bearbetning av vissa varor och upprätthållandet av vissa kvalitetsnivåer.

64 Ett stort antal mineralvatten — i fråga om vilka de naturliga faktorerna överväger — har de facto registrerats som ursprungsbeteckningar, medan bageri- och konditorivaror har skyddats genom geografiska beteckningar. Det bör påpekas att skyddet för mineralvatten och källvatten i grundförordningen har tagits bort i förordning nr 692/2003, vilket innebär att dessa beteckningar tio år efter det att de godkänts inte längre ingår i registret (artikel 2).

65 Fernández Novoa, C, La protección internacional de las denominaciones geográficas de los producios, Tecnos, Madrid, 1970, s. 3.

66 I förslaget till förordning (EGT C 30, s. 11) avsäg ļāmställandct geografiska beteckningar. Vissa författare har dock gjort gällande alt bristen på föreskrifter om de señares räckvidd är diskriminerande: Beier, F.K., och Knaak, R., The Protection of Direct and Indirect Geographical Indications of Source in Germany and The European Community, International Review of Industrial Property and Copyright Law, vol. 25-1994, s. 32; Tilmann, W., EG-Schutz für Geographische Herkunftsangaben, Gewerblicher Rechtsschutz und Urheberrecht,Las denominaciones de origen en el Derecho del comercio internacional, Eurolex, Madrid, 1996, s. 52.

67 I den ovannämnda förordningen nr 1493/1999 föreskrivs i bilaga VI att beteckningarna muscadet, blanquette, vinho verde, cava och manzanilla skall erkännas som namn pä respektive område, som de berörda medicinsstaterna har avgränsat och lagstiftat om före den 1 mars 1986. Genom den likaså ovannämnda förordningen (EEG) nr 1576/89 skyddas beteckningarna pacharán, korn, kornbrand och jägertee på samma sätt.

68 Detta undantag togs in i förordningen med anledning av en begäran från Förenade kungariket om registrering av Stilton-ost, som ursprungligen framställdes i denna engelska stad, men vars framställning senare flyttades till en närbelägen ort medan det namn varan traditionellt var känd under bibehölls.

69 Dom av den 20 februari 1975 i mål 12/74, kommissionen mot Tyskland, känd som Sekt-Weinbrand-domen (REG 1975, s. 181; svensk specialutgåva, volym 2, s. 441).

70 Fernandez Novoa, C, a.a, s. 39, och Mattera, A., El mercado único, sus reglas y su funcionamiento, Civitas, Madrid, 1991, s. 447.

71 Rädets förordning (HG) nr 10/94 av den 20 december 1993 (KGT L 11,1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3).

72 En ny lydelse av denna bestämmelse återfinns i rådets förordning (EG) nr 806/2003 av den 14 april 2003 om anpassning till beslut 1999/468/EG av de bestämmelser i rättsakter som rådet antagit enligt samrådsförfarandet (kvalificerad majoritet) och som avser de kommittéer som biträder kommissionen när den utövar sina genomförandebefogenheter (EGT L 122, s. 1).

73 Protokollets detaljer redovisas i kommissionens meddelande till näringsidkare som berörs av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel med avseende på det förenklade förfarande för gemenskapsregistrering som inrättas genom artikel 17 i förordning (EEG) nr 2081/92 (EGT C 273, 9.10.1993, s. 4). I doktrinen riktades skarp kritik mot frånvaron av ett invändningsförfarande för enskilda som berörs av registreringen, se bland andra Cortes Martin, a.a., s. 386 och s. 387. Enligt trettonde skälet i den ovannämnda förordningen nr 692/2003 var denna brist — i kombination med andra orsaker — avgörande för att det förenklade förfarandet togs bort.

74 Kommissionens beslut 93/53/EEG av den 21 december 1992 om inrättande av en vetenskaplig kommitté för ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och särartsskydd (EGT L 13, 1993 s. 16; svensk specialutgåva, område 3, volym 48, s. 18), ändrat genom beslut 94/437/EG av den 14 juni 1994 (EGT L 180, s. 47; svensk specialutgåva, område 3, volym 59, s. 63) och 97/656/EG av den 2 oktober 1997 (EGT L 277, s. 30).

75 Kommissionens förordning EG) nr 1107/96 av den 12 juni 1996 om registrering av geografiska beteckningar och ursprungsbeleckningar enligt förfarandet i artikel 17 i rådcls förordning (EEG) nr 2081/92 (EGT L 148, s. 1).

76 Kommissionens förordningar (EG) nr 1263/96 av den 1 juli 1996 (EGT L 163, s. 19); nr 123/97 av den 23 januari 1997 (EGT L 22, s. 19); nr 1065/97 av den 12 juni 1997 (EGT I. 156, s. 5); nr 134/98 av den 20 januari 1998 (EGT L 15, s. 6); nr 644/98 av den 20 mars 1998 (EGT L 87, s. 8); nr 1549/98 av den 17 juli 1998 (EGI' L 202, s. 25); nr 83/1999 av den 13 januari 1999 (EGT L 8, s. 17); nr 590/1999 av den 18 mars 1999 (EGT L 74, s. 8): nr 1070/1999 av den 25 maj 1999 (EGT L 130, s. 18); nr 2317/1999 av den 29 oktober 1999 (EGT 280, s. 66); nr 813/2000 av den 17 april 2000 (EGT L 100, s. 5); nr 2703/2000 av den U december 2000 (EGT L 311, s. 25); nr 913/2001 av den 10 maj 2001 (EGT L 129, s. 8); nr 1347/2001 av den 28 juni 2001 (EGT I. 182, s. 3); nr 1660/2003 av den 19 december 2003 (EGT 1. 234, s. 10) och de tidigare nämnda förordningarna nr 2325/97 och nr 1778/2001 och den nu ifrågasatta förordningen nr 1829/2002.

77 Dom av den 11 juli 1974 1 mål 8/74 (REG 1974, s. 837; svensk specialutgåva, volym 2, s. 343).

78 Den ovannämnda domen av den 20 februari 1979 i det så kallade Cassis de Dijon-målet om fransk fruktlikör med en alkoholhalt på mellan 15 och 20 volymprocent som salufördes fritt i Frankrike och som man planerade att sälja i Tyskland, där en lägsta alkoholhalt på 25 volymprocent krävdes.

79 Dom av den 17 juni 1981 i mål 113/80, kommissionen mot Irland (REG 1981, s. 1625; svensk specialutgåva, volym 6, s. 145), punkt 7, av den 9 juni 1982 i mål 95/81, kommissionen mot Italien (REG 1982, s. 2187), punkterna 20 och 21, och av den 7 maj 1997 i de förenade målen C-321/94?C-324/94, Pisire m.fl. (REG 1997, s. I-2343), punkt 52.

80 Dom av den 19 mars 1991 i mål C-205/89, kommissionen mot Grekland (REG 1991, s. I-1361), punkt 9.

81 Se exempelvis Beier, EK., Propiedad industrial y libre circulación de mercancías en el mercado interior y en el comercio con terceros Estados, Revista General de Derecho, nr 549, juni 1990, s. 4521 och fotnot 31 på s. 4519, se även Bercovitz, A., a.a., s. 520.

82 Ändrad i Stockholm den 14 juli 1967, Receuil des traités des Nations unies, volym 828, nr 11851, s. 305.

83 Dom av den 9 juli 1992 i mål 47/90 (REG 1992, s. I-3669).

84 Dom av den 10 november 1992 i mål C-3/91 (REG 1992, s. I-5529).

85 Dom av den 16 maj 2000 i mål C-388/95 (REG 2000, s. I-3123).

86 Dom av den 20 maj 2003 i mål C-469/00, Ravil, REG 2003. s. I-5053, punkt 49.

87 Dom av den 20 maj 2003 i mål C-108/01, Consorzio del Prosciutto di Parma och Salumifìcio S. Rita (REG 2003, s. I-5121), punkt 64.

88 Kravet på en dubbel koppling även för ursprungsbeteckningar kritiserades hårt i doktrinen. Bland andra, Beier, F.-K., La nécessité de protéger les indications de provenance et les appellations d'origine dans le Marché Commun. En marge de l'Arrêt Sekt/Weinbrand de la Cour de Justice des Communautés européennes du 20 février 1975, Proprieté Industrielle, OMPI/BIRPI, 1977, s. 160.

89 Uttryckliga hänvisningar till anseende finns exempelvis i dom av den 23 maj 1978 i mål 102/77, Hoffmann-La Roche (REG 1978, s. 1139; svensk specialutgåva, volym 4, s. 107), punkt 7, av den 11 juli 1996 i de förenade målen C-71/94, C-72/94 och C-73/94, Eurim-Pharm (REG 1996, s. I-3603), punkt 31, båda avseende varumärken, av den 10 november 1992 i det ovannämnda målet Exportur, punkt 28, och av den 13 december 1994 i mål C-306/93, SMW Winzersekt (REG 1994, s. I-5555), punkt 25.

90 Dom av den 14 september 1982 i mål 144/81 (REG 1982, s. 2853; svensk specialutgåva, volym 6, s. 491).

91 Dom av den 7 november 2000 i mål C-312/98 (REG 2000, s. I-9187), som hade sin grund i en tolkningsfråga angående etiketterna på ett öl.

92 Dom av den 14 december 2000 i mål C-99/99 (REG 2000, s. I-11535).

93 Kommissionens förordning (EG) nr 2815/98 av den 22 december 1998 (EGT L 349, s. 56).

94 Dom av den 18 november 2003 i mål C-216/01 (REG 2003, s. I-13617).

95 Dom av den 4 mars 1999 i mil C-87/97 (RKG 1999, s. I-1301). Det studerade målet gällde en konflikt mellan beteckningarna Cambozola, avseende en ost som importerades till Italien från en annan medlemsstat där den lagligen tillverkades, och Gorgonzola, avseende en italiensk ost vars ursprungsbcleckning registrerats i gemenskapsregistret. Domstolen faun alt även om de båda livsmedlen till det yttre inte saknar likheter, förefaller det rimligt alt anta att det föreligger en anspelning på en skyddad beteckning när de innehåïler samma antal stavelser och de två sista sammanfaller, vilket medför ett uppenbart fonetiskt och optiskt släktskap mellan de båda orden.

96 I dessa domar undersöktes även om kravet kan åberopas gentemot utomstående aktörer, mot bakgrund av att ursprungsbeteckningarnas produktspecifìkation inte offentliggörs.

97 Dom av den 9 ¡uni 1998 i de förenade målen C-129/97 och C-139/97 (REG 1998, s. I-3315). Sakfrågan avsåg den franska regeringens begäran att, sedan den registrerat beteckningen époisses de Bourgogne genom det förenklade förfarandet, ändra registreringen till att bara avse beteckningen époisses.

98 Dom av den 25 juni 2002 i mål C-66/00 (REG 2002, s. I-5917).

99 Enligt kommissionens förordning (KG) nr 590/1999 av den 18 mars 1999 om komplettering av bilagan till den ovannämnda förordningen nr 1107/96 (EGT L 74, s. 8).

100 Dom av den 6 december 2001 i mål C-269/99, Carl Kühne m.n. (REG 2001, s. I-9517).

101 Generaladvokaten Alber gjorde delta uttalande i förslagen tili avgörande i båda malen (punkterna 92 respektive 97).

102 Se de faktiska omständigheter som beskrivs i punkterna 22-47 i feta-domen, som kommer alt behandlas ingående nedan.

103 FEK B 8.

104 En allmän sammanställning av enkäten återfinns som bilaga 1 till kommissionens svaromål. Dess vägledande karaktär kommenteras i ovan nämnda förordning nr 1829/2002 där det i sjuttonde skälet påpekas att det faktum att det nästan inte förekommer någon specifik lagstiftning på området i medlemsstaterna och det faktum att definitionen av termen feta i Kombinerade nomenklaturen är mycket allmänt hållen gör att eventuella beräkningar och jämförelser endast blir preliminära och att det blir stora avvikelser i de statiska uppgifterna. När det gäller flera av medlemsstaterna är det dessutom svårt att göra åtskillnad mellan produktion och återexport, vilket kan ge felaktig statistik.

105 Även Nederländerna hade under åren 1981-1998 en reglering av denna typ. I Österrike förbehålls namnet för grekiska produkter enligt den konvention som ingicks med Grekland den 20 juni 1972 med tillämpning av avtalet av den 5 juni 1970 mellan de båda länderna om skydd för ursprungsbeteckningar och beteckningar för jordbruks-, konsthantverks-, och industriprodukter (BGBl nr 378/1972 och nr 379/1972; Österreichisches Patentblatt nr° 11/1972 av den 15 november 1972).

106 Produktionen i nämnda medlemsstat uppgick, enligt uppgift från dess företrädare vid förhandlingen, till 10325 ton år 2003 och till 11200 ton år 2004.

107 Enligl nittonde skälet i förordning nr 1829/2002 är brnttoutvärderingen inte... någon bra metod ocb.. den (kan] ibland kan ge helt felaktiga resultat, eftersom metoden inte möjliggör någon kontroll av aktuell lagerhållning, aterexporterade kvantiteter och liknande, vilket resulterar i att konsumtionen teoretiskt blir negativ i vissa medlemsstater.

108 Vid förhandlingen visades det att etiketter med dessa hänvisningar används av tyska och danska producenter, vilket även framgår av handlingar som kommissionen fogat till sitt svaromål.

109 Återfinns i sin helhet som bilaga 3 till kommissionens svaromål. Övervägandena återges i trettionde till trettioandra skälet till förordning nr 1829/2002.

110 I doktrinen har det visserligen gjorts gällande att konflikten endast kan lösas genom en kompromiss. Fluir, A., Feta als geschützte Ursprungsbezeichnung — eine Leidensgeschichte, European Law Reporter,

111 Finans- och jordbrnksministeriernas minislerheslut nr 15294/1987 (FEK B 347).

112 FEK B 892.

113 FEK B 663.

114 FEK B 667.

115 Flera mål av samma slag avseende samma förordning har även inkommit till förstainstansrätten. Talan har väckts av Alpenhain-Camembert-Werk m.fl. (T-370/02), av Confédération générale des producteurs de lait de brebis et des industriels de Roquefort (T-381/02) och av Arla Foods m.fl. (T-397/02). Genom beslut av den 6 juli 2004 (REG 2004, s. I-2097) avvisades talan i det första av nämnda mål, i linje med kommissionens invändning, då förstainstansrätten fann att den ifrågasatta rättsakten inte berörde sökandena, som är tyska företag som framställer ost som saluförs som feta, personligen. De andra två målen är ännu inte avgjorda.

116 Domstolens rättegångsregler, konsoliderad text av den 19 juni 1991 (EGT L 176, s. 7), vid flera tillfällen ändrad (senaste offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning i EUT C 193, av den 14 augusti 2003, s. 1).

117 Rådets förordning (Euratom) nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska atomenergigemenskapen (EGT B 17, s. 385; svensk specialutgåva, område 1, volym 1, s. 14).

118 Dagordning samt förslag till.åtgärder och andra arbetsdokument skall enligt artikel 3 i Mall för arbetsordning enligt rådets beslut 1999/4G8/EG (EGT C 38, 2001, s. 3) överlämnas senas. 14 kalenderdagar före dagen för sammanträdet. Se även rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (EGT L 184, s. 23) och ovannämnda förordning nr 805/2003.

119 Jag framförde ett liknande resonemang i förslaget till avgörande inför dom av den 7 januari 2004 i de förenade milen C-204/00 P, C-205/00 P, C-211/00 P, C-213/00 P, C-217/00 P och C-219/00 P, Aalborg Portland m.fl. (REG 2004, s. I-123). Där påpekade jag att rättsakten endast skall ogiltigförklaras om det konstateras alt resultatet, om förfarandereglerna hade iakttagits på ett ytterst noggrant sätt, skulle ha kunnat bli ett annat och till den berördes fördel eller om man, just på grund av formfelet, inte kan avgöra om beslutet skulle ha kunnat bli ett annat. Jag tillade även att formfel kan... inte frigöras frän målets sakinnehåll. Om ett meddelat beslut ogiltigförklaras på grund av ett formfel i förfarandet, därför att det på grund av förfarandefelet vid antagandet är felaktigt i sak, beror ogiltigförklaringen på sakfelet i avgörandet, inte på bristen i förfarandet. Formfelet får endast självständig betydelse om det medför att det inte är möjligt att bedöma det meddelade avgörandet.

120 Enligt det kortfattade protokollet från mötet kom man inte fram till en överenskommelse, då 47 röstade för förslaget, 23 röstade mot förslaget och 17 lade ned sina röster. Nämnda handling, liksom övriga protokoll från Kommittén för ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel finns att läsa på www. europa.eu.int/comm/agriculture/minco/regco.

121 Dom av den 10 februari 1998 i mål C-263/95 (REG 1998,s. I-441)

122 Dom av den 11 november 2004 i mill C-249/02 (REG 2004, s. I-10717).

123 Domstolens dom av de 23 februari 1988 i mål C-131/86, Förenade kungariket mot rädet (REG 1988, s. 905), punkt 37.

124 Dom av den 14 februari 1990 i mål C-350/88, Delacre m.fl. mot kommissionen (REG 1990, s. I-395), och av den 15 april 1997 i mil C-22/94, The Irish Farmers Association m.fl. (REG 1997, s. I-1809).

125 I Danmarks ansökan följs denna ordning, medan Tyskland i sin ansökan först behandlar beteckningens traditionella karaktär för att därefter konstatera att den är generisk.

126 Exemplet är hämtat från Diccionario de la Real Academia Española, 22:a upplagan.

127 Som jag nämnde i punkt 28 i det flera gånger nämnda förslaget till avgörande i målet Canadane Cheese och Kouri, har följande betraktats som sädana: vinäger (dom av den 9 december 1981 i mal 193/80, kommissionen mot Italien (REG 1981, s. 3019)), genever (dom av den 26 november 1985 i mäl 182/84, Miro (REG 1985, s. 3731)), öl (dom av den 12 mars 1987 i mal 178/84, kommissionen mot Tyskland (REG 1987, s. 1227)), pasta (dom av den 14 juli 1988 i mäl 407/85, Glocken m.fl. (REG 1988, s. 4233), och i mal 90/86, Zoni (REG 1988, s. 4285)), yogurt (dom av den 14 juli 1988 i mäl 298/87, Smanor (REG 1988, s. 4489)), Edamcrost (dom av den 29 september 1988 i mal 286/86, Deserbais (REG 1988, s. 4907)), ost (dom av den 11 oktober 1990 i mäl C-210/89, kommissionen mot Italien (REG 1990, s. I-3697) och av den 11 oktober 1990 i mäl C-196/89, Nespoli och Crippa (REG 1990, s. I-3647)), cbark (dom av den 13 november 1990 i mäl C-269/89, Boilfail (REG 1990, s. I-4169)), och bröd (dom av den 19 februari 1981 130/80, Kelderman (REG 1981, s. 527), av den 14 juli 1994 i mäl C-17/93, Van der Vcldt (REG 1994, s. I-3537), och av den 13 mars 1997 i mäl C-358/95, Morellato (REG 1997. s. I-1431)).

128 Förslag till avgörande av generaladvokaten Saggio infor domen i mälet Guimont (dom av den 5 december 2000 i mäl C-448/98, s. I-10663), punkt 11.

129 Till skillnad Trän vad som är fallet i fräga om varumärken anges inte skälen för generaliseringen i grundförordningen, vilket har föranlett viss kritik. Se Lobato Garcla-Miján, I.., La protección de las Denominaciones de origen: estudio del reglamento (CEE) 2081/92, i Estudios ile Derecho Mercantil en homenaje al profesor Manuel Brosseta Pont, band li, Tirant lo Blanch, Valencia, 1995, sidan 1985 och följande sidor. Beträffande generaliseringsprocessen, se Fernández Novoa, C, a.a., s. 42.

130 I engelsk rättspraxis tillät exempelvis High Court, London (Chancery Division) i dom av den 31 juli 1967 i målet Wine Products Ltd. & others vs. Mackenzie & Co. Ltd & others australiska och sydafrikanska företag alt använda beteckningen Jerez (Sherry) — en spansk ort — på den engelska marknaden, under förutsättning att adjektivet australisk eller sydafrikansk lades till (Australian Sherry eller South African Sherry). Detta motiverades med att det skulle vara oskäligt att tillåta att producenter från Jerez invände mot dessa uttryck, när de varit medvetna om bruket, se förslag till avgörande av generaladvokaten Wagner i det ovannämnda målet Sekt-Weinbrand. 1 fransk rättspraxis gav domen från Cour d'Appel de Montpellier av den 25 augusti 1984 om beteckningarna Jijona och Alicante upphov till livlig diskussion, där den granskades mot bakgrund av EG-domstolens resonemang i domen i det ovannämnda målet Exportur, som meddelades med anledning av en tolkningsfråga i det målet.

131 Jag nyanserar här generaladvokaten Légers uttalande i punkt 40 i förslag till avgörande i det ovannämnda målet Bigi, där han konstaterar att [e]ftersom bedömningen av huruvida en beteckning är generisk eller inte, enligt förordningen, skall göras av kommissionen, anser jag att det inte ankommer på domstolen att sätta sig i kommissionens ställe i denna fråga. Domstolens roll består i att kontrollera lagligheten av de beslut som fattas på området av kommissionen (eller rådet), i enlighet med artikel 230 EG. Eftersom utrymme för diskussion saknas i det andra avseendet, anser jag att när den rättsakt som utgör föremål för domstolens rättsliga prövning av en betecknings genenska karaktär ogiltigförklaras, träder inte domstolen i den andra institutionens ställe och den fråntas inte sina befogenheter.

132 Med generaladvokaten Légers ord i punkt 50 i det nämnda förslaget till avgörande i målet Bigi.

133 Denna dubbelhet hänger samman med att man valt en eklektisk lösning inför de olika medlemsstaternas skilda tolkningar av garanlinivån.

134 I punkterna 22-28 i domen i målet Feta beskrivs kommissionens arbete med att ta fram ett förslag till en icke uttömmande vägledande förteckning över beteckningar som inte kan registreras därför alt de anses vara generiska.

135 López Escudero, M., riktar i Parmigiano, fela, epoisse y otros manjares en Luxemburgo: las denominaciones geográficas ante el TJCE, Une Communauté de droit: Feslschrift für Gil Carlos Rodríguez Iglesias, BMW-Berliner Wissenschafts-Verlag, 2003, sidan 409 och följande sidor, härd kritik mot att det krävs en exklusiv koppling till ett område för att en vara skall anses som icke generisk.

136 Se exempelvis Fernandez Novoa, G, a.a., s. 46; i tysk doktrin, Bussman, K., Herkunftsangabe oder Gattungsbezeichnung, Gewerblicher Rechtsschutz Und Urheberrecht,

137 Det förfarande som medför en notering i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 2400/96 av den 17 december 1996 om upptagandet av vissa namn i Register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som föreskrivs i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 om skydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EGT L 327, s. 11; svensk specialutgåva, område 3, volym 43, s. 153), som ändrats vid flera tillfällen.

138 Se härvidlag Cortés Martín, J.M., a.a., s. 381.

139 Hämtat från Cortés Martín, J.M., a.a., fotnot 1206, s. 335.

140 Fernández Novoa, G, a.a., s. 43.

141 Rochard, D., Rillettes du Mans?, ?Riletles dela Sartlie?: dénominations génériques ou IGP? C'esi le juge qui va déguster!, Revue de Droit Rural, nr 251, 1997, s. 175.

142 Rochard, D., a.a., nämner närmare bestämt Stresakonventionen, sont undertecknades den 1 juni 1951, enligt vilken de sont är anslutna har rätt att använda beteckningarna i bilaga 11, under förutsättning att de respekterar tillverkningsreglerna och anger produktionslandet. Beteckningarna i bilaga I far däremot endast användas av producenter från det berörda geografiska området. Det skall påpekas alt den konventionen — som inte är tillämplig pa feta — undertecknades av Danmark, som dock senare frånlrädde den, medan den inte undertecknades av Grektand.

143 Se punkt 19 i förslaget till avgörande i målet Canadane Cheese och Kouri.

144 Se inom detta internationella område, exempelvis, Europa-Medelhavsavtal om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Arabrepubliken Egypten, å andra sidan, undertecknat i Luxemburg den 25 juni 2001 (EGT L 304, 2004, s. 39), närmare bestämt artikel 37, bilaga VI samt den åtföljande förklaringen avseende dessa; Avtal om ekonomiskt partnerskap, politisk samordning och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Mexikos förenta stater, å andra sidan, undertecknat i Bryssel den 8 december 1997 (EGT L 276, 2000, s. 45), särskilt artikel 12; eller Interimsavtal om handel och handelsfrågor mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska kol- och stålgemenskapen å ena sidan och Republiken Bulgarien å andra sidan, undertecknat i Bryssel den 8 mars 1993 (EGT L 323, 1993, s. 2).

145 Homeros: Odysséen, svensk översättning av Erland Lagerlöf, Wahlström & Widstrand, 1990, nionde sången, raderna 244-247.

146 Ibidem, nionde sången, ett trotsigt och laglöst släkte det är (raderna 106 och 107): Ej de rädsla heller på ting och ej ha de lagar (rad 112); och envar som domare rader själv över maka och barn och frågar ej efter de andra (raderna 114 och 115); cyklopen är en, som var rustad med jättelik styrka, vild och barbarisk och ulan respekt för rätt eller lagar (raderna 214 och 215).

147 Ibidem, tjugonde sången, rad 69.

148 Horneros: Iliaden, svensk översättning av Erland Lagerlöf, Wahlström & Widstrand, 1991, elfte sängen, raderna 638-640, där det berättas om hur 1-lckamcde med de vackra lockarna beredde en dryck ät Patroklos och Nestor genom att däri blanda vin och däröver riva getmjölksost med en bronssmidd kniv.

149 Se O'Connor B., och Kirieeva, I-, What's in a name?; The Feta cheese saga. International trade law and regulation, vol. 9, 2003, sidan 117 och följande sidor.

150 Denna ståndpunkt överensstämmer med artikel 6 i den ovannämnda Lissabonkonventionen, snarare än med artikel 24.6 i det likaså nämnda avtalet om handelsrelaterede aspekter av immaterialrätter, där situationen i konsumtionsområdena ges företräde.

151 I artikel 3 i grundförordningen föreskrivs uttryckligen att [n]är det skall avgöras huruvida ett namn har blivit generiskt, skall hänsyn tas till alla faktorer, i synnerhet — förhållandena i den medlemsstat som namnet kommer från och i de områden där produkten eller livsmedlet konsumeras, — förhållandena i andra medlemsstater, — berörd nationell lagstiftning och gemenskapslagstiftning....

152 Danmark har visserligen ifrågasatt yttrandet, men något tillräckligt tungt vägande skäl för alt underkänna det har inte framförts.

153 Sedan de inledande tveksamheterna övervunnits erkändes deras värde i domen i det ovannämnda målet Windsurfing Chiemsee, punkt 53, och i dom av den 16 lull 1998 i mål C-210/96, Gul Springenheide och Tusky (REG 1998, s. 4657), punkt 37. Även om de hänvisar till denna metod inom varumärkesområdel och reflektionen riklas till de nationella domstolarna, så kan principen extrapoleras till området för ursprungsbeteckningar och åtgärder frän gemenskapens institutioner.

154 Just i fråga om patent konstaterades i dom av den 5 december 1996 i de förenade målen C-267/95 och C-268/95, Merck och Beecham (REG 1996, s. I-6285), att skyddet för industriell och kommersiell äganderätt pä patenträltsomradct innebär att patenthavaren som kompensation för sin uppfinnarmöcla tillförsäkras ensamrätt att använda en uppfinning för alt tillverka industriprodukter och bringa dem i omsättning, antingen direkt eller genom att upplåta licens till tredje pari, liksom rätten att motsätta sig efterbildning (punkt 30).

155 Enligt de grekiska författningarna och produktspecifikationen som åtföljde ansökan om registrering i gemenskapsregistret tillåts framställningen i Makedonien, Trakien, Epirus, Thessalien, centrala Grekland, Peloponnesos — nästan hela det grekiska fastlandet — och förvaltningsområdet [Nomos] på Lesbos.

156 Man får inte glömma alt Europeiska unionens utveckling med successiva utvidgningar ibland innebär alt staler med begränsad yta ansluter sig. Processen fortgår och del skydd som beviljats en produkt i ett område i del nuvarande gemenskapsterritoriet kanske kommer att utvidgas till de nya medlemsstaterna.

157 Generaladvokaten Pergola medgav själv detta i forslaget till avgörande i målet feta (punkt 8).

158 Jag påpekade detta redan i punkt 75 i del flera gånger nämnda förslaget till avgörande i inaici Canadanc Cheese och Kouri, dar jag betonade att kravet annars skulle hindra att skydd gavs åt mänga geografiska benämningar, eftersom modern produktionsteknik gör det möjligt att nästan obegränsat framställa en produkt pä varje ort.

159 Vilket innebär alt inte ens hela denna ö omfattas.

160 Calvino, 1.: Palomar, utgivare Giulio Einaudi, Turin, 1983, s. 75, svensk översättning av Viveka Melander, Bonniers. 1985, sidorna 79 och 80.