Förslag till avgörande av generaladvokat M. poiares maduro föredraget den 1 februari 2006
1 Originalspråk: portugisiska.
2 Dom av den 19 februari 2002 i mål C-35/99, Arduino (REG 2002, s. I-1529).
3 GURI nr 281 av den 5 december 1933.
4 GURI nr 24 av den 30 januari 1934.
5 Punkt 6 i domen i det ovannämnda målet Arduino.
6 GURI nr 247 av den 21 oktober 1994, s. 5.
7 Dom av den 18 oktober 1990 i de förenade målen C-297/88 och C-197/89, Dzodzi (REG 1990, s. I-3763; svensk specialutgåva, volym 10, s. 531), punkterna 33 och 34, av den 17 juli 1997 i mål C-28/95, Leur-Bloem (REG 1997, s. I-4161), punkt 24, och av den 30 september 2003 i mål C-167/01, Inspire Art (REG 2003, s. I-10155), punkt 43.
8 Dom av den 16 december 1981 i mål 244/80, Foglia (REG 1981, s. 3045; svensk specialutgåva, volym 6, s. 243), punkt 18, av den 15 juni 1995 i de förenade målen C-422/93–C-424/93, Zabala Erasun m.fl. (REG 1995, s. I-1567), punkt 29, och av den 5 februari 2004 i mål C-380/01, Schneider (REG 2004, s. I-1389), punkt 22.
9 Dom av den 5 december 2000 i mål C-448/98, Guimont (REG 2000, s. I-10663).
10 Dom av den 11 september 2003 i mål C-6/01, Anomar (REG 2003, s. I-8621), punkt 41.
11 Detta framgår av artikel 3 i den italienska författningen avseende likhetsprincipen, såsom den tolkats av Corte costituzionale (författningsdomstolen) i dess dom nr 249 av den 16 juni 1995 (GURI, 1a serie speciale Corte costituzionale, nr 26, av den 21 juni 1995) och nr 443 av den 30 december 1997 (GURI, 1a serie speciale Corte costituzionale, nr 1, av den 7 januari 1998).
12 I fråga om varor har domstolen använt denna typ av resonemang i sin dom av den 7 maj 1997 i de förenade målen C-321/94–C-324/94, Pistre m.fl. (REG 1997, s. I-2343), punkterna 44 och 45, som domstolen har utsträckt till att omfatta tjänster i sina domar av den 5 juni 1997 i mål C-398/95, SETTG (REG 1997, s. I-3091), av den 29 april 1999 i mål C-224/97, Ciola (REG 1999, s. I-2517), punkterna 11 och 12, och av den 8 mars 2001 i mål C-405/98, Gourmet International Products (REG 2001, s. I-1795), punkterna 37 och 38.
13 I artikel 2233 i civilkoden regleras ersättningen vid avtal om tillhandahållande av tjänster. Där föreskrivs följande: Om inte parterna har avtalat om ersättningen och den inte heller kan fastställas enligt taxa eller sedvänja, skall domstolen fastställa denna efter att ha beaktat yttranden från den yrkesorganisation som näringsidkaren tillhör (återges på s. 3 i den [svenska] översättningen av beslutet om hänskjutande i förevarande mål).
14 Se domarna i de ovannämnda målen Dzodzi, Leur-Bloem och Inspire Art.
15 Dom av den 6 oktober 1982 i mål 283/81, CILFIT mot Ministero della Sanità (REG 1982, s. 3415; svensk specialutgåva, volym 6, s. 513), punkt 21.
16 Den för systemet underliggande logiken är att garantera en enhetlig tillämpning av gemenskapsrätten utan att kräva att de nationella domstolarna måste hänskjuta målet till domstolen i varje fall där ett gemenskapsrättsligt problem uppstår men utan att därför förbjuda de nationella domstolarna att begära ett förhandsavgörande om domstolen redan har avgjort frågan. De nationella domstolarna skulle annars inte kunna begära att domstolen ändrar sin rättstolkning, vilket på lång sikt kan leda till att det skapas en absolut oåterkallelighet av rättspraxis på vissa rättsområden (domstolen har ofta endast tillfälle att ompröva sin rättspraxis när den har erhållit en begäran om förhandsavgörande). Ett sådant förbud saknas till och med i de rättssystem där regeln om prejudikat tillämpas mer rigoröst. I detta avseende skall artikel 104.3 i rättegångsreglerna inte betraktas så att den hindrar de nationella domstolarna från att av domstolen uttryckligen begära att den skall ompröva en fast rättspraxis. Det är naturligtvis fortfarande tillåtet för domstolen att godta en sådan möjlighet eller att fatta ett beslut enligt artikel 104.3 och därmed bekräfta sin rättspraxis i en bestämd rättsfråga.
17 Ett undantag från denna inställning från domstolens sida återfinns i domen i målet Keck och Mithouard (dom av den 24 november 1993 i de förenade målen C-267/91 och C-268/91, REG 1993, s. I-6097; svensk specialutgåva, volym 14, s. 431), där domstolen har beaktat följderna av sin rättspraxis som antagits i ett socialt sammanhang av tillämpliga regler och av rättssystem som skall svara för deras tillämpning. Domstolen uttalade sig i punkt 14 enligt följande: Mot bakgrund av att näringsidkarna i allt större utsträckning åberopar artikel 30 i fördraget mot snart sagt varje regel som begränsar deras kommersiella frihet, även när dessa regler inte avser varor från andra medlemsstater, finner domstolen det nödvändigt att ompröva och förtydliga sin rättspraxis på området.
18 Dom av den 12 september 2000 i de förenade målen C-180/98-C-184/98, Pavlov m.fl. (REG 2000, s. I-6451).
19 Triantafyllou, D., Les règles de la concurrence et l'activité étatique y compris les marchés publics, Revue Trimestrielle de Droit Européen,
20 Dom av den 16 november 1977 i mål 13/77, INNO mot ATABA (REG 1977, s. 2115; svensk specialutgåva, volym 3, s. 471), punkt 31.
21 Dom av den 9 september 2003 i mål C-198/01, CIF (REG 2003, s. I-8055), punkt 46.
22 Dom av den 3 december 1987 i mål 136/86, BNIC mot Aubert (REG 1987, s. 4789), punkt 23, och av den 18 juni 1998 i mål C-35/96, kommissionen mot Italien (REG 1998, s. I-3851), domen i det ovannämnda målet Arduino, punkt 35, och domstolens beslut av den 17 februari 2005 i mål C-250/03, Mauri (REG 2005, s. I-1267), punkt 30.
23 Generaladvokaten Légers förslag till avgörande i det ovannämnda målet Arduino, punkt 91, och generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i mål C-67/96, Albany International (dom av den 21 september 1999, REG 1999, s. I-5751, punkt 184).
24 Generaladvokaten Légers förslag till avgörande i det ovan nämnda målet Arduino, punkt 91.
25 Punkterna 156–165.
26 Punkterna 86–91.
27 Punkterna 161–163 i förslaget till avgörande i de ovan nämnda förenade målet Pavlov m.fl.
28 Punkt 106 i generaladvokaten Légers förslag till avgörande i det ovannämnda målet Arduino.
29 317 U.S. 341 (1943).
30 Delacourt, J. och Zywicki, T., The FTC and State Action: Evolving views on the proper role of government, Antitrust Law Journal, 2005, volym 72, s. 1075.
31 Dom av den 19 februari 2002 i mål C-309/99, Wouters m.fl (REG 2002, s. I-1577).
32 Domen i det ovannämnda målet Arduino, punkt 41.
33 Se även punkt 107 i generaladvokatens förslag till avgörande i det ovannämnda målet Arduino.
34 EGT L 78, s. 17 (svensk specialutgåva, område 6, volym 1, s. 196).
35 Enligt artikel 10 i rådets direktiv 2003/8/EG av den 27 januari 2003 om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister (EGT L 26, s. 41), skall rättshjälpen endast utsträckas till att omfatta förfaranden utanför domstol om lagen kräver att parterna skall anlita sådana förfaranden eller om de tvistande parterna anvisats sådana förfaranden av en domstol.
36 Angående den nationella domstolens skyldighet att i största möjliga utsträckning tolka den nationella rätten i överensstämmelse med gemenskapsrätten, se dom av den 10 april 1984 i mål 14/83, Von Colson och Kamann mot Land Nordrhein-Westfalen (REG 1984, s. 1891; svensk specialutgåva, volym 7, s. 577), av den 13 november 1990 i mål C-106/89, Marleasing (REG 1990, s. I-4135; svensk specialutgåva, volym 10, s. 575), och av den 5 oktober 2004 i de förenade målen C-397/01–C-403/01, Pfeiffer m.fl. (REG 2004, s. I-8835).
37 Tolkning som framförts i den italienska regeringens yttrande i målet Macrino och Capodarte.
38 Artikel 60 i lagdekretet och punkt 42 i domen i det ovannämnda målet Arduino.
39 Domarna i de ovannämnda målen CIF och Pfeiffer m.fl.
40 Dom av den 3 december 1974 i mål 33/74, Van Binsbergen (REG 1974, s. 1299; svensk specialutgåva, volym 2, s. 379).
41 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 31 januari 1984 i de förenade målen 286/82 och 26/83, Luisi och Carbone (REG 1984, s. 377; svensk specialutgåva, volym 7, s. 473), punkt 16.
42 Domar av den 25 juli 1991 i mål C-288/89, Collectieve Antennevoorziening Gouda (REG 1991, s. I-4007; svensk specialutgåva, volym 11, s. 331), och i mål C-76/90, Säger (REG 1991, s. I-4221), dom av den 5 oktober 1994 i mål C-23/93, TV10 (REG 1994, s. I-4795; svensk specialutgåva, volym 16, s. 159), och av den 10 maj 1995 i mål C-384/93, Alpine Investments (REG 1995, s. I-1141), punkt 21.
43 Dom av den 30 november 1995 i mål C-55/94, Gebhard (REG 1995, s. I-4165), punkt 37, av den 3 oktober 2000 i mål C-58/98, Corsten (REG 2000, s. I-7919), punkt 33. Se även dom av den 13 juli 2004 i mål C-429/02, Bacardi France (REG 2004, s. I-6613), punkt 31.
44 Dom av den 20 september 2001 i mål C-184/99, Grzelczyk (REG 2001, s. I-6193).
45 Se mitt förslag till avgörande av den 7 april 2005 i mål C-446/03, Marks & Spencer (REG 2005, s. I-10837), punkterna 37–40.
46 Dom av den 11 december 2003 i mål C-322/01, Deutscher Apothekerverband (REG 2003, s. I-14887), punkt 74.
47 Dom av den 5 oktober 2004 i mål C-442/02, CaixaBank France (REG 2004, s. I-8961), punkt 12.
48 Det anges i punkt 38 i domen i det ovannämnda målet Alpine Investments att det ifrågavarande förbudet uppställer direkta villkor för tillgången till marknader för tjänster i andra medlemsstater. I punkt 59 i sitt förslag till avgörande i det ovannämnda målet Bacardi France har generaladvokaten Tizzano påpekat att inskränkningen av friheten att tillhandahålla tjänster härrör från det förhållandet att de franska bestämmelserna i fråga utgör ett direkt hinder … vad avser tillgången till marknaden.
49 Dom av den 7 september 2004 i mål C-319/02, Manninen (REG 2004, s. I-7477), punkt 23.
50 Det ovannämnda förslaget till avgörande i målet Marks & Spencer.
51 Se punkt 28 i generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande i målet Hünermund m.fl. (dom av den 15 december 1993 i mål C-292/92, REG 1993, s. I-6787; svensk specialutgåva, volym 14, s. 467), och punkt 60 i generaladvokaten Tizzanos förslag till avgörande i det ovannämnda målet CaixaBank France.
52 Dom av den 29 januari 1985 i mål 231/83, Cullet (REG 1985, s. 305; svensk specialutgåva, volym 8, s. 17), och av den 19 mars 1991 i mål C-249/88, kommissionen mot Belgien (REG 1991, s. I-1275), punkt 10.
53 Dom av den 13 november 1986 i de förenade målen 80/85 och 159/85, Edah (REG 1986, s. 3359), punkt 11. Se även dom av den 26 februari 1976 i mål 65/75, Tasca (REG 1976, s. 291; svensk specialutgåva, volym 3, s. 49), av den 24 januari 1978 i mål 82/77, Van Tiggele (REG 1978, s. 25; svensk specialutgåva, volym 4, s. 1), domen i det ovannämnda målet Cullet, punkt 23, och dom av den 7 maj 1991 i mål C-287/89, kommissionen mot Belgien (REG 1991, s. I-2233), punkt 17.
54 Domen i det ovannämnda målet CaixaBank France, punk terna 12 och 13. Det skall påpekas att även om domen i det ovannämnda målet Keck och Mithouard var tillämplig i fråga om etableringsrätten är det resultat som uppnås detsamma, eftersom det i alla fall föreligger en faktisk diskriminering som gör att begreppet försäljningsform inte är tillämpligt (domen i det ovannämnda målet Keck och Mithouard, punkt 16).
55 Se punkt 48 i generaladvokaten Albers förslag till avgörande i målet kommissionen mot Italien (dom av den 29 maj 2001 i mål C-263/99, REG 2001, s. I-4195).
56 Det har till exempel inte tagits hänsyn till att de utländska advokaterna kan ha lägre fasta kostnader.
57 Dom av den 5 juni 1985 i mål 116/84, Roelstraete (REG 1985, s. 1705), punkt 21, och av den 19 mars 1991 i mål C-249/88, kommissionen mot Belgien (REG 1991, s. 1275), punkt 7.
58 Dom av den 19 mars 1991 i det ovannämnda målet kommissionen mot Belgien, punkt 15. I dom av den 29 november 1983 i mål 181/82, Roussel (REG 1983, s. 3849; svensk specialutgåva, volym 7, s. 401), punkterna 21 och 23, undersökte domstolen ett prissystem enligt vilket importerade varor och varor som producerats lokalt omfattas av ett särskilt system, i vilket priset på de importerade produkterna fastställs enligt ett kriterium som har olika innebörd i de olika producerande medlemsstaterna beroende på de lagbestämmelser och ekonomiska förhållanden som är avgörande för prisbildningen. Domstolen fastslog att avsättningen av importerade produkter i alla fall missgynnas eller försvåras varje gång som den prisnivå som det, i fråga om produkter från de andra medlemsstaterna, hänvisas till i den importerande medlemsstatens lagstiftning är lägre än den prisnivå som gäller för de nationella produkterna.
59 Dom av den 11 december 2003 i mål C-289/02, AMOK (REG 2003, s. I-5059).
60 Punkt 46 i generaladvokaten Mischos förslag till avgörande i det ovannämnda målet AMOK.
61 Se punkt 44 i förslaget till avgörande i det ovannämnda målet kommissionen mot Italien (dom av den 29 maj 2001).
62 Motsvarande artiklar är artikel 11 för tvister utanför dom stolsförfarandet och artikel 8 för tvister vid brottmålsdomstol.
63 Detta schablonbelopp har genom ministerdekretet av år 2004 höjts till 15 procent
64 Detta tröskelvärde höjdes till motsvarande fyra gånger maximiarvodena år 1994 och sedan år 2004 krävs det ett förhandsgodkännande av CNF.
65 Domen i det ovannämnda målet CaixaBank.
66 I sin dom av den 21 juni 1974 i mål 2/74, Reyners (REG 1974, s. 631; svensk specialutgåva, volym 2, s. 309) förkastade domstolen tanken att advokaterna deltar i utövandet av den offentliga makten i den mening som avses i artikel 45 EG.
67 Dom av den 15 maj 1986 i mål 222/84, Johnston (REG 1986, s. 1651; svensk specialutgåva, volym 8, s. 597), punkterna 17– 19.
68 Dom av den 28 mars 2000 i mål C-7/98, Krombach (REG 2000, s. I-1935), punkt 39. Enligt rättspraxis från Europadomstolen för mänskliga rättigheter omfattas tvistemål av denna rätt. I sin dom Golder mot Förenade kungariket (dom av den 21 februari 1975, serie A, nr 18) fann nämnda domstol att vägran att låta en intagen person som önskade väcka en civilrättslig talan anlita en advokat var ett åsidosättande av rätten till tillgång till domstolsprövning, såsom den skyddas genom artikel 6 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.
69 EGT C 364 av den 18 december 2000, s. 20. Se även hur Europadomstolen för mänskliga rättigheter tolkat artikel 6.1 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. I sin dom Airey mot Irland (dom av den 9 oktober 1979 i serie A, nr 32, punkt 26) fann nämnda domstol att denna artikel ibland kan innebära att staten tvingas föranstalta om hjälp av en medlem av advokatsamfundet när det visar sig vara nödvändigt för effektiv tillgång till domstolsprövning.
70 Se även domen i det ovannämnda målet Van Binsbergen samt dom av den 25 februari 1988 i mål 427/85, kommissionen mot Tyskland (REG 1988, s. 1123; svensk specialutgåva, volym 9, s. 395), och av den 12 december 1996 i mål C-3/95, Reisebüro Broede (REG 1996, s. I-6511).
71 Dom av den 15 december 1971 i de förenade målen 51/71– 54/71, International Fruit Company m.fl. (REG 1971, s. 1107), och av den 8 november 2005 i mål C-443/03, Leffler (REG 2005, s. I-9611), punkt 49.
72 Dom av den 12 juli 1984 i mål 107/83, Klopp (REG 1984, s. 2971; svensk specialutgåva, volym 7, s. 653), punkt 17, domarna i det ovannämnda målet Reisebüro Broede, punkt 37, och i det ovannämnda målet Wouters, punkt 99, samt det ovannämnda beslutet i målet Mauri.
73 I fråga om den asymmetriska information som kännetecknar marknaderna för yrkesmässiga tjänster, se generaladvokaten Légers förslag till avgörande i det ovannämnda målet Arduino, punkt 112, och generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i de ovannämnda förenade målen Pavlov m.fl., punkt 85.
74 Kwoka, J., The Federal Trade Commission and the professions: a quarter century of accomplishments and some new challenges, Antitrust Law Journal,
75 Se dom av den 15 november 2005 i mål C-320/03, kommissionen mot Österrike (REG 2005, s. I-9871), punkterna 87–89. I det fallet borde de österrikiska myndigheterna, för att visa att det inte förelåg någon åtgärd med mindre restriktiv inverkan på den fria rörligheten för varor än ett körförbud för lastbilar, ha undersökt alternativ innan de antog denna åtgärd.
76 Meddelande från kommissionen — Rapporten om konkurrens inom sektorn för professionella tjänster KOM(2004)83 slutlig av den 9 februari 2004, s. 13. I denna anges Österrike, Tyskland och Italien som medlemsstater som fortfarande har en priskontroll (minimi- och maximipriser) i fråga om advokatarvoden.
77 Särskilt när det gäller deras följder för den lika tillgången till domstolsprövning.