Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 15 oktober 2009

1 Originalspråk: spanska.

2 Asimov, I., Cien preguntas básicas sobre la ciencia, 8:e upplagan, spansk översättning av Miguel Paredes Larrucea, Alianza Editorial, Madrid, 2008, s. 25–27.

3 Överklagandet avser förstainstansrättens dom av den 8 november 2007 i mål T-194/04, Bavarian Lager mot kommissionen (REG 2007, s. II-4523).

4 Undertecknad i Rom den 4 november 1950.

5 Denna artikel infördes också genom Amsterdamfördraget som trädde i kraft den 1 maj 1999.

6 Proklamerad den 7 december 2000 i Nice (EGT C 364, s. 1), i den lydelse som antogs av Europaparlamentet den 29 november 2007 där hänvisningarna till EU:s fallerade konstitution har tagits bort (EUT C 303, 14.12.2007, s. 1).

7 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 2001, s. 1, nedan även kallad förordningen om skydd av uppgifter).

8 Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, s. 31).

9 Europaparlamentets och rådets direktiv 97/66/EG av den 15 december 1997 om behandling av personuppgifter och skydd för privatlivet inom telekommunikationsområdet (EGT L 24, 1998, s. 1).

10 Se även artikel 2 (Definitioner) i konvention nr 108.

11 Se även artikel 3 (Tillämpningsområde) i konvention nr 108.

12 Jämför med artikel 5 (Uppgifternas beskaffenhet) i konvention nr 108.

13 Beträffande de registrerade personernas rättigheter se artikel 8 (Ytterligare skyddsåtgärder för registrerade personer) i konvention nr 108, vilken inte innehåller några uttryckliga bestämmelser om rätt att göra invändningar.

14 EGT L 340, 1993, s. 41; svensk specialutgåva, område 1, volym 3, s. 86. Den antogs formellt, vad gäller rådet, genom beslut 93/731/EG av den 20 december 1993 om allmänhetens tillgång till rådets handlingar (EGT L 340, 1993, s. 43; svensk specialutgåva, område 16, volym 2, s. 64), och ändrades senast genom rådets beslut 2000/527/EG (EGT L 212, s. 9). Beträffande kommissionen antogs denna kodex genom beslut 94/90/EKSG, EG, Euratom av den 8 februari 1994 om allmänhetens tillgång till kommissionens handlingar (EGT L 46, s. 58; svensk specialutgåva, område 16, volym 2, s. 66), ändrat genom beslut 96/567/Euratom, EKSG, EG av den 19 september 1996 (EGT L 247, s. 45).

15 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, s. 43, nedan även kallad förordning om tillgång till handlingar). Vid tidpunkten för detta förslag till avgörande pågår det livliga diskussioner om huruvida förordning nr 1049/2001 bör ändras, och i så fall hur. Jag har vid mitt förslag till avgörande beträffande det aktuella överklagandet bortsett från dessa diskussioner, vilket även domstolen bör göra.

16 Kommissionens beslut av den 5 december 2001 om ändring av dess arbetsordning (EGT L 345, s. 94).

17 Artikel 1 i beslut 2001/937.

18 Enligt föregångaren till denna bestämmelse, i beslut 94/40, krävdes det inte heller någon motivering för en ansökan om offentliga handlingar hos kommissionen. Det krävdes endast att ansökan var skriftlig och att erforderliga uppgifter lämnades för att handlingen skulle kunna identifieras. Se förstainstansrättens dom av den 17 juni 1998 i mål T-174/95, Svenska Journalistförbundet mot rådet (REG 1998, s. II-2289), punkt 65.

19 Supply of Beer (Tied Estate) Order 1989 SI 1989/2390.

20 Ärendenummer P/93/4490/UK.

21 Dom av den 14 oktober 1999 i mål T-309/97, Bavarian Lager mot kommissionen (REG 1999, s. II-3217), punkterna 45 och 46. Denna dom visar att det finns ett tillräckligt skydd för allt som enligt lag inte bör omfattas av skyldigheten att offentliggöra.

22 Den så kallade upphovsmannaregeln upphävdes genom förordning nr 1049/2001, se punkt 99 i detta förslag till avgörande.

23 Punkterna 27–33 i den överklagade domen.

24 Europeiska ombudsmannens särskilda rapport till Europaparlamentet, till följd av det förslag till rekommendation som riktats till Europeiska kommissionen i klagomål 713/98/IJH, finns tillgängligt [på svenska] på http://www.ombudsman.europa.eu/cases/specialreport.faces/sv/380/html.bookmark.

25 Europaparlamentets resolution om europeiska ombudsmannens särskilda rapport till Europaparlamentet till följd av det förslag till rekommendation som riktats till Europeiska kommissionen i fråga om klagomål 713/98/IJH (utarbetad i enlighet med artikel 3.7 i Europeiska ombudsmannens stadga) [C5-0463/2001 – 2001/2194(COS)], vilket finns tillgängligt [på svenska] på http://www.ombudsman.europa.eu/cases/correspondence.faces/sv/3535/html.bookmark.

26 Punkterna 49–59 i den överklagade domen.

27 Förstainstansrätten hänvisade till domstolens dom av den 11 januari 2000 i de förenade målen C-174/98 P och C-189/98 P, Nederländerna och van der Wal mot kommissionen (REG 2000, s. I-1), punkt 27, och till förstainstansrättens dom av den 7 februari 2002 i mål T-211/00, Kuijer mot rådet (REG 2002, s. II-485), punkt 55, och av den 6 juli 2006 i de förenade målen T-391/03 och T-70/04, Franchet och Byk mot kommissionen (REG 2006, s. II-2023), punkt 84.

28 Punkterna 98–102 i den överklagade domen.

29 Punkterna 103–109 i den överklagade domen.

30 Punkterna 110–120 i den överklagade domen.

31 Punkterna 121–128 i den överklagade domen.

32 Dom av den 20 maj 2003 i de förenade målen C-465/00, C-138/01 och C-139/01, Österreichischer Rundfunk m.fl. (REG 2003, s. I-4989), punkterna 74 och 75.

33 Punkterna 134–137 i den överklagade domen.

34 Punkterna 138 och 139 i den överklagade domen.

35 Punkterna 141–154 i domen.

36 EGT C 177 E, 2000, s. 70.

37 Dom av den 12 juni 2003 i mål C-112/00, Schmidberger (REG 2003, s. I-5659), punkterna 80 och 81, och av den 29 januari 2008 i mål C-275/06, Promusicae (REG 2008, s. I-271), punkt 70. Beträffande tolkningsprincipen praktische Konkordanz i den tyska grundlagen som kommissionen har hänvisat till i sitt överklagande, se till exempel Hesse, K., Grundzüge des Verfassungsrechts der Bundesrepublik Deutschland, C.F. Müller, 20:e upplagan, Heidelberg, 1999, s. 28.

38 Beträffande utvecklingen av rätten till tillgång till gemenskapsinstitutionernas handlingar, se förslag till avgörande av generaladvokaten Léger i mål C-353/99 P, rådet mot Hautala, i vilket dom meddelades den 6 december 2001 (REG 2001, s. I-9565), punkterna 47 och följande punkter, samt förslag till avgörande av generaladvokaten Poiares Maduro i mål C-64/05 P, Sverige mot kommissionen m.fl., i vilket dom meddelades den 18 december 2007 (REG 2007, s. I-11389), punkterna 37–40. Som jämförelse kan det påpekas att den svenska regeringen vid förhandlingen erinrade om att denna princip är grundlagsfäst i Sverige och att den tillämpats där i över tvåhundra år. I dom av den 30 april 1996 i mål C-58/94, Nederländerna mot rådet (REG 1996, s. I-2169), punkt 34, nämns att principen om tillgång till handlingar tillämpas i merparten av medlemsstaterna. Se även generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande i samma mål, punkterna 14 och 15. Rådet antog och öppnade för undertecknande nyligen, den 18 juni 2009, en ny konvention om tillgång till offentliga handlingar (Convention no 205 on Access to Official Documents) som finns tillgänglig på följande adress: http://conventions.coe.int/Treaty/EN/Treaties/Html/205.htm.

39 Se mitt förslag till avgörande föredraget den 10 april 2008 i mål C-345/06, Heinrich, i vilket dom meddelades den 10 mars 2009 (REG 2009, s. I-1659), punkt 123.

40 Beträffande utvecklingen av rätten till privatlivet och skyddet av uppgifter i direktiv 95/46 (en av åtgärderna i det lagstiftningspaket som omnämnts i punkt 15 i detta förslag till avgörande), se förslag till avgörande av generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomer i mål C-553/07, Rijkeboer, i vilket dom meddelades den 7 maj 2009 (REG 2009, s. I-3889), punkt 18 och följande punkter.

41 Domstolen har också slagit fast att direktiv 95/46 har ett omfattande tillämpningsområde. Se domen i det ovannämnda målet Rijkeboer, punkt 59.

42 Se definitionen av begreppet register i artikel 2 c i förordning nr 45/2001.

43 Dess öppna karaktär, vilken framgår av att sökanden inte behöver visa att han eller hon har ett särskilt intresse av att få tillgång till handlingarna, understryks i dom av den 1 februari 2007 i mål C-266/05 P, Sisón mot rådet (REG 2007, s. I-1233), punkterna 43 och 44.

44 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd för enskilda personer då gemenskapens institutioner och organ behandlar personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (KOM (1999) 337 slutlig (14.7.1999)).

45 Motiveringen, s. 2.

46 Ibidem.

47 Förslaget, s. 34.

48 Förslaget, s. 35.

49 Förslaget, s. 36.

50 Förslaget, s. 36.

51 Se ovan fotnot 32.

52 Dom av den 6 november 2003 i mål C-101/01, Lindqvist (REG 2003, s. I-12971).

53 Dom av den 16 december 2008 i mål C-73/07, Satakunnan Markkinapörssi och Satamedia (REG 2008, s. I-9893).

54 Se punkterna 3–5 i domen.

55 Sidorna innehöll ibland deras fullständiga namn eller i vissa fall bara förnamn. Därutöver beskrevs, i lätt skämtsamma ordalag, arbetskamratens arbetsuppgifter och fritidsvanor. I flera fall nämndes även deras familjeförhållanden, telefonnummer och andra uppgifter (punkt 13 i domen). Dessutom fann domstolen att den uppgift som Bodil Lindqvist hade tillhandahållit angående att en person hade skadat sin fot och var deltidssjukskriven utgjorde en personuppgift som rör hälsa, i den mening som avses i artikel 8.1 i direktiv 95/46 som inte fick behandlas (punkterna 49–51 i domen).

56 Punkt 26 i domen, min kursivering.

57 I punkt 135 och följande punkter analyserar jag emellertid huruvida användningen av funktionen search (sök) på en dator kan anses omfattas av begreppet behandling delvis på automatisk väg .

58 Punkterna 35–37 i domen.

59 Punkterna 33–35 i hennes förslag till avgörande i målet Satakunnan.

60 Punkt 34 i hennes förslag till avgörande.

61 Förstainstansrättens dom av den 12 september 2007 i mål T-259/03, Nikolaou mot kommissionen (ej publicerad i rättsfallssamlingen).

62 Se punkterna 158–166 nedan i detta förslag till avgörande. Lyckligtvis handlar förevarande mål inte om en sådan knivig situation, även om det förefaller som om Bavarian Lager i själva verket ville få reda på vilka som deltog i sammanträdet i oktober 1996.

63 En handdriven borr.

64 Jag undviker medvetet att ta upp frågan om huruvida det skulle vara möjligt att med hjälp av artificiell intelligens (AI) ersätta någon av, merparten av eller till och med samtliga de funktioner som nu utförs manuellt. Såvitt kommit till domstolens kännedom var omständigheterna sådana som jag beskrivit dem här. Dessutom förefaller det osannolikt att gemenskapslagstiftaren skulle ha haft en potentiell AI i åtanke då förordning nr 1049/2001 utformades.

65 Detta är det tillvägagångssätt som Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (nedan kallad Europadomstolen) tillämpar. Se exempelvis Europadomstolens dom av den 16 februari 2000 i målet Amann mot Schweiz (mål nr 27798/95, Recueil des arrêts et décisions 2000-II), § 65, och av den 4 maj 2000 i målet Rotaru mot Rumänien (mål nr 28341/95, Recueil des arrêts et décisions 2000-II), § 65. EG-domstolen använder detta tillvägagångssätt då den prövar mål om eventuella åsidosättanden av de mänskliga rättigheterna. Se domen av den 20 maj 2003 i de ovannämnda förenade målen Österreichischer Rundfunk m.fl., punkterna 73–90.

66 Se exempelvis Europadomstolens dom av den 24 april 1990 i målet Huvig mot Frankrike (Recueil des arrêts et décisions, serie A nr 176-B) § 8 och § 25, av den 16 december 1992 i målet Niemietz mot Tyskland (Recueil des arrêts et décisions, serie A nr 251-B), § 29, och av den 28 april 2003 i målet Peck mot Förenade kungariket (mål nr 44647/98, Recueil des arrêts et décisions, 2003 I), § 57.

67 Beträffande Europadomstolens skydd för namn, se dom av den 22 februari 1994 i målet Burghartz mot Schweiz (serie A nr 280-B, s. 28), § 24, av den 25 november 1994 i målet Stjerna mot Finland (serie A nr 299-A, s. 60), § 37, av den 11 september 2007 i målet Bulgakov mot Ukraina (mål nr 59894/00), § 43, samt där angiven rättspraxis. Beträffande skyddet för namn i gemenskapsrätten, se särskilt generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i mål C-168/91, Konstantinidis, i vilket dom meddelades den 30 mars 1993 (REG 1993, s. I-1191; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-97), punkt 40, vilken har följande lydelse: En persons rätt till sitt namn är grundläggande i alla avseenden. Vad är vi utan vårt namn när allt kommer omkring? Det är vårt namn som skiljer ut oss från resten av mänskligheten. Det är vårt namn som ger oss en känsla av identitet, värdighet och självkänsla. Att beröva en människa hans rättmätiga namn innebär den yttersta förnedringen, vilket visas av att man i repressiva bestraffningssystem brukar byta ut fångens namn mot ett nummer. I fallet med Konstantinidis skulle det innebära en särskilt allvarlig kränkning av hans moraliska rättigheter om han tvingades bära namnet Hréstos i stället för Christos. Därigenom döljs inte bara hans etniska ursprung, eftersom Hréstos varken ser ut eller låter som ett grekiskt namn utan har en lätt slavisk prägel. Dessutom kränks hans religiösa känslor, eftersom hans namns kristna prägel försvinner. Vid förhandlingen påpekade Konstantinidis att han har fått sitt namn efter sitt födelsedatum (25 december) och att Christos är det grekiska namnet på den kristna och inte den hréstna religionens grundare. Se även dom av den 2 oktober 2003 i mål C-148/02, García Avello (REG 2003, s. I-11613), punkt 25, och av den 14 oktober 2008 i mål C-353/06, Grunkin och Paul (REG 2008, s. I-7639), punkt 22 och följande punkter, samt mitt förslag till avgörande i det målet och generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i mål C-96/04, Standesamt Stadt Niebüll, i vilket dom meddelades den 27 april 2006 (REG 2006, s. I-3561).

68 Europadomstolens dom av den 30 juni 2005 i målet Bosphorus Hava Yolları Turizm ve Ticaret Anonim Şirketi mot Irland (mål nr 45036/98; Recueil des arrêts et décisions 2005-VI), särskilt §§ 159–165.

69 Se punkterna 206–210 i detta förslag till avgörande för en närmare analys av frågan.

70 I dom av den 1 juli 2008 i de förenade målen C-39/05 P och C-52/05 P, Sverige och Turco mot rådet (REG 2008, s. I-4723), punkt 33 och följande punkter, börjar domstolen också med att uppmana rådet att försäkra sig om att den handling som begärs utlämnad verkligen avsåg juridisk rådgivning (se särskilt punkt 38 i ovannämnda dom).

71 I punkterna 140 och 141 i detta förslag till avgörande har jag behandlat det undantagsfall där varje enskild handling endast av en tillfällighet innehåller personuppgifter, men där en unik personuppgift specifikt används som sökkriterium för att lokalisera och gruppera samtliga handlingar som innehåller denna uppgift. En ansökan om tillgång till ett antal handlingar för vilken sökkriteriet av naturliga skäl är en personuppgift (såsom ett namn), kan sannolikt visa sig vara en förtäckt ansökan om tillgång till personuppgifter. Den bör då likställas med en ansökan i underkategori b-2 och behandlas som en sådan.

72 Se exemplen på handlingar i punkt 176 i detta förslag till avgörande. Det ska erinras om att Europeiska datatillsynsmannen har offentliggjort riktlinjer i syfte att underlätta för gemenskapsinstitutionerna att skilja mellan skydd för uppgifter och tillgång till handlingar: se Europeiska datatillsynsmannens broschyr Public access to documents and data protection, som finns tillgänglig på dess webbplats (http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/edps/Home/EDPS/Publications/Papers).

73 Beträffande artikel 3 i direktiv 95/46, som är motsvarigheten till artikel 3 i förordning nr 45/2001, se Dammann, U./Simitis, S., EG-Datenschutzrichtlinie – Kommentar, Nomos, Baden-Baden, 1997, s. 121. Se även Ehmann, E./Helfrich, M, EG-Datenschutzrichtlinie Kurzkommentar, Dr. Otto Schmidt, Köln, 1999, s. 92.

74 En ansökan om tillgång till en handling kan sällan lätt förväxlas med behandling av personuppgifter som helt eller delvis företas på automatisk väg (de två första delarna av tillämpningsområdet för förordning nr 45/2001, enligt dess artikel 3.2). Jag har tidigare behandlat undantaget till denna huvudregel i punkterna 140 och 141. Den grundläggande fråga som alla institutioner emellertid normalt måste ställa sig är: Innefattar ansökan handlingar som förutsätter annan behandling än automatisk av personuppgifter som ingår i eller kommer att ingå i ett register, så att den kommer att omfattas av artikel 3.2 i förordning nr 45/2001, och ansökan således ska handläggas i enlighet med bestämmelserna om skydd av uppgifter i stället för bestämmelserna om tillgång till handlingar? Om svaret är nej är enbart förordningen om tillgång till handlingar tillämplig.

75 Naturligtvis sker det definitionsmässigt ett ingripande enligt artikel 8.1 i Europakonventionen, men det är inga större problem med att motivera detta mot bakgrund av artikel 8.2, se ovan punkterna 152–154 och nedan punkterna 208–212.

76 Dom av den 9 juni 1992 i mål C-30/91 P, Lestelle mot kommissionen (REG 1992, s. I-3755) punkt 28, av den 13 juli 2000 i mål C-210/98 P, Salzgitter mot kommissionen (REG 2000, s. I-5843), punkt 58, av den 10 december 2002 i mål C-312/00 P, kommissionen mot Camar och Tico (REG 2002, s. I-11355), punkt 57, av den 28 oktober 2004 i mål C-164/01 P, Van den Berg mot rådet och kommissionen (REG 2004, s. I-10225), punkt 95, av den 2 december 2004 i mål C-226/03 P, José Martí Peix mot kommissionen (REG 2004, s. I-11421), punkt 29, och av den 21 september 2006 i mål C-167/04 P, JCB Service mot kommissionen (REG 2006, s. I-8935), punkt 186.

77 Se punkt 149 i den överklagade domen.

78 Bavarian Lagers försök att få tillgång till kommissionens motiverade yttrande går visserligen tillbaka till mars 1997, innan fördragsbrottsförfarandet avskrevs under sommaren 1997, men företaget lämnade inte in sin första ansökan om tillgång till handlingarna i denna utredning förrän i maj 1998. Ansökan om tillgång till dessa handlingar med stöd av förordning nr 1049/2001, vilken kommissionen avslog i det beslut som gav upphov till förevarande mål, gjordes först den 5 december 2003 (första ansökan) och den 9 februari 2004 (bekräftande ansökan). Det hade då gått mer än sex år sedan förfarandet enligt artikel 226 EG avskrevs (se punkterna 41–50 i detta förslag till avgörande). Handlingar som rör en pågående utredning där något beslut ännu inte har fattats, åtnjuter ett särskilt skydd enligt artikel 4.3 i förordning nr 1049/2001.

79 Dom av den 7 november 1985 i mål 145/83, Adams mot kommissionen (REG 1985, s. 3539; svensk specialutgåva, volym 8, s. 327).

80 Den danska regeringen har också förespråkat en omvänd bevisbörda inom ramen för artikel 4.2 tredje strecksatsen i förordning nr 1049/2001, vilken innebär att det är kommissionen som ska visa att det är nödvändigt att inte lämna ut en handling eller ett namn. Jag instämmer i detta.

81 Se punkt 153 i detta förslag till avgörande.

82 Se punkt 154 i detta förslag till avgörande.

83 Beträffande direktiv 95/46, se Ehmann, E. /Helfrich, M, a.a., s. 211 och s. 212. Jag anser att detta påpekande direkt kan överföras på ramen för förordning nr 45/2001. Se även den rättspraxis som anges i fotnot 37 i detta förslag till avgörande.