Förslag till avgörande av generaladvokat Niilo Jääskinen föredraget den 25 juni 2013

1 Originalspråk: engelska.

2 Harvard Law Review, volym IV, den 15 december 1890, nr 5.

3 I själva verket består internet av två huvudsakliga tjänster, nämligen World Wide Web och e-posttjänster. Internet, i form av ett nätverk av sammankopplade datorer, har funnits i olika former under längre tid, som började med Arpanet i USA. Det fritt åtkomliga öppna nätverket med www-adresser och en gemensam struktur av koder har dock endast funnits sedan början av 1990-talet. Således borde den historiskt korrekta termen vara World Wide Web. Mot bakgrund av den aktuella användningen av termen och de terminologiska val som domstolen har gjort i sin praxis kommer jag dock i första hand att använda ordet internet när jag avser den del av nätverket som utgörs av World Wide Web.

4 En särskild adress, en så kallad URL eller Uniform Resource Locator, anger var webbsidorna finns, vilket är ett system som skapades 1994. En webbsida kan besökas genom att skriva in dess URL i webbläsaren, direkt eller med hjälp av ett domännamn. Webbsidorna måste kodas med någon typ av markeringsspråk. HyperText Markup Language (HTML) är det vanligaste markeringsspråk som används för att skapa webbsidor och andra uppgifter som kan visas i en webbläsare.

5 Omfattningen av dessa tre situationer belyses genom följande information. (Det finns dock inte några exakta uppgifter.) För det första har det uppskattats att det kan finnas mer än 600 miljoner webbplatser på internet. På dessa verkar det finnas mer än 40 miljarder webbsidor. För det andra, när det gäller sökmotorer, är antalet mycket mer begränsat. Det verkar inte finnas mer än 100 viktiga sökmotorer och Google verkar för närvarande ha en enorm andel på många marknader. Det har sagts att anledningen till att Googles sökmotor är så framgångsrik är att den bygger på mycket kraftfulla sökrobotar, effektiva indexeringssystem och teknik som gör att sökresultaten kan sorteras utifrån deras relevans för användaren (bland annat den patentskyddade algoritmen PageRank), se López‑Tarruella, Aurelio, Introduction: Google Pushing the Boundaries of Law i Google and the Law: Empirical Approaches to Legal Aspects of Knowledge‑Economy Business Models, redaktör: Aurelio López‑Tarruella, T.M.C. Asser Press, Haag, 2012, s. 1–8, särskilt s. 2. För det tredje använder mer än tre fjärdedelar av alla européer internet och i den utsträckning dessa personer använder sökmotorer kan deras personuppgifter, såsom användare av sökmotorer, komma att samlas in och behandlas av den sökmotor som används.

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, s. 31).

7 Se, allmänt, yttrande 1/2008 om dataskyddsfrågor med anknytning till sökmotorer av Artikel 29-arbetsgruppen för uppgiftsskydd (WP 148). Googles sekretesspolicy är för närvarande föremål för granskning hos olika dataskyddsmyndigheter i medlemsstaterna, med avseende på användare av dess sökmotor. Förfarandet leds av den franska dataskyddsmyndigheten (CNIL). För den senaste utvecklingen, se Artikel 29-arbetsgruppens brev till Google av den 16 oktober 2012, som finns på den webbplats som anges nedan i fotnot 22.

8 Nedan punkt 19.

9 I det följande avses med sökmotor den kombination av programvara och utrustning som gör det möjligt att genomsöka textinnehåll och audiovisuellt innehåll på internet. Särskilda frågeställningar avseende sökmotorer som används inom en definierad internetdomän (eller webbplats), såsom http://curia.europa.eu, behandlas inte i detta förslag. Den ekonomiska operatör som tillhandahåller åtkomst till en sökmotor kallas i detta förslag sökmotorleverantör. I förevarande mål synes Google Inc. vara den tjänsteleverantör som tillhandahåller åtkomst till Googles sökmotor jämte flera andra sökfunktioner såsom maps.google.com och news.google.com.

10 Dom av den 6 november 2003 i mål C-101/01, Lindqvist (REG 2003, s. I-12971).

11 Dom av den 20 maj 2003 i de förenade målen C-465/00, C-138/01 och C-139/01, Österreichischer Rundfunk m.fl. (REG 2003, s. I-4989).

12 Dom av den 16 december 2008 i mål C-73/07, Satakunnan Markkinapörssi och Satamedia (REG 2008, s. I-9831).

13 Dom av den 9 november 2010 i de förenade målen C‑92/09 och C‑93/09, Volker und Markus Schecke och Eifert (REU 2010, s. I‑11063).

14 Dom av den 23 mars 2010 i de förenade målen C‑236/08 till C‑238/08, Google France och Google (REU 2010, s. I‑2417), av den 8 juli 2010 i mål C‑558/08, Portakabin (REU 2010, s. I‑6963), av den 12 juli 2011 i mål C‑324/09, L’Oréal m.fl. (REU 2011, s. I‑6011), av den 22 september 2011 i mål C‑323/09, Interflora och Interflora British Unit (REU 2011, s. I‑8625), samt av den 19 april 2012 i mål C‑523/10, Wintersteiger.

15 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän uppgiftsskyddsförordning) (KOM(2012) 11 slutlig).

16 BOE nr 298 av den 14 december 1999, s. 43088.

17 Enligt skäl 11 i direktivet utgör [d]e principer om skydd för enskilda personers fri- och rättigheter, särskilt rätten till privatlivet, som detta direktiv innehåller, ... en precisering och en förstärkning av principerna i Europarådets konvention av den 28 januari 1981 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter.

18 Artikel 29-arbetsgruppens yttrande 1/2010 om begreppen registeransvarig och registerförare (WP 169), sidorna 3 och 4.

19 Se, exempelvis, dom av den 25 oktober 2011 de förenade målen C‑509/09 och C‑161/10, eDate Advertising och Martinez (REU 2011, s. I‑10269), punkt 45.

20 En tidning innehåller normalt personuppgifter, till exempel namn på fysiska personer. Dessa personuppgifter behandlas när de läses på automatiskt väg. Sådan behandling omfattas av direktivet, om den inte görs av en fysisk person som ett led i verksamhet av rent privat natur eller som har samband med personens hushåll. Se artikel 2 a och b samt artikel 3.2 i direktivet. Dessutom innebär det behandling av personuppgifter att läsa ett pappersdokument eller visa bilder som innehåller personuppgifter. Se Dammann, Ulrich och Simitis, Spiros, EG‑Datenschutzrichtlinie, Nomos Verlagsgesellschaft, Baden-Baden, 1997, s. 110.

21 Domen i målet Lindqvist, punkterna 67–70, med avseende på tolkningen av artikel 25 i direktivet.

22 Artikel 29-arbetsgruppens yttranden är tillgängliga på http://ec.europa.eu/justice/data-protection/index_en.htm.

23 Sökmotorer utvecklas kontinuerligt och avsikten är här att endast ge en översikt över de framträdande egenskaper som för närvarande är av intresse.

24 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (Direktiv om elektronisk handel) (EGT L 178, s. 1).

25 Se skäl 18 och artikel 2 a i e-handelsdirektivet 2000/31, tillsammans med artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L 204, s. 37), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG av den 20 juli 1998 (EGT L 217, s. 18).

26 Se domen i målet Lindqvist, punkterna 25–27.

27 Det så kallade robots.txt är ett aktuellt exempel på en vanlig exclusion code, se http://en.wikipedia.org/wiki/Robots.txt eller http://www.robotstxt.org/.

28 Exclusion codes hindrar dock tekniskt sett inte indexering eller visning, utan den tjänsteleverantör som driver en sökmotor kan välja att ignorera dem. Stora söktjänster, bland annat Google, hävdar att de iakttar sådana koder på källwebbsidorna. Se Artikel 29-arbetsgruppens yttrande 1/2008, punkt 14.

29 Se Europadomstolens dom av den 2 december 2008 i målet K.U. mot Finland (ansökan nr 2872/02, Recueil des arrêts et décisions 2008), §§ 43 och 48, där Europadomstolen angav att positiva skyldigheter ingår som en naturlig del av en effektiv respekt för privat- eller familjelivet. Dessa skyldigheter kan vara att införa åtgärder i syfte att garantera respekten för privatlivet, till och med inom ramen för fysiska personers förhållanden gentemot varandra. I målet K.U. mot Finland hade staten en positiv skyldighet att säkerställa att det fanns en effektiv sanktion som kunde åberopas mot utgivaren.

30 Internet är dock inte en enda enorm databank som publiceras av Big Brother, utan ett decentraliserat system med information från en mängd oberoende källor, där spridning och åtkomst beror på mellanmäns tjänster som inte har något med innehållet att göra.

31 Se mitt förslag till avgörande i målet L’Oréal m.fl., punkt 54 och följande punkter.

32 Detta motsvarar den tredje situationen i punkt 3 ovan.

33 För ett exempel avseende sökordsannonsering (Google’s AdWords), se domen i de förenade målen Google France och Google, punkterna 22 och 23, dom av den 25 mars 2010 i mål C‑278/08, BergSpechte (REU 2010, s. I‑2517), punkterna 5–7, Portakabin, punkterna 8–10, samt Interflora och Interflora British Unit, punkterna 9–13.

34 Dom av den 5 oktober 2010 i mål C‑400/10 PPU, McB. (REU 2010, s. I‑8965), punkterna 51 och 59, av den 15 november 2011 i mål C‑256/11, Dereci m.fl. (REU 2011, s. I‑11315), punkterna 71 och 72, av den 8 november 2012 i mål C‑40/11, Iida, punkt 78, och av den 26 februari 2013 i mål C‑617/10, Åkerberg Fransson, punkt 23.

35 I målet McB. avvisade domstolen till exempel en tolkning av vårdnad i artikel 2.9 i rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 (EGT L 338, s. 1) som hade föreslagits med åberopande av artikel 7 i stadgan, vilken tolkning skulle utvidga bestämmelsens innebörd. Dock ska det påpekas att en unionsbestämmelse, som inte kan tolkas i enlighet med grundläggande rättigheter som garanteras enligt unionens lagstiftning, självklart måste ogiltigförklaras. Se dom av den 1 mars 2011 i mål C‑236/09, Association Belge des Consommateurs Test‑Achats m.fl. (REU 2011, s. I‑773), punkterna 30–34.

36 Artikel 29-arbetsgruppens yttrande 8/2010 om tillämplig lagstiftning (WP 179), s. 8.

37 Artikel 29-arbetsgruppens yttrande 8/2010 om tillämplig lagstiftning, sidorna 24 och 31.

38 Se artikel 3.2 a i kommissionens ovannämnda förslag.

39 Domen i målet L’Oréal m.fl. och e-handelsdirektivet 2000/31.

40 Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, s. 1), dom av den 7 december 2010 i de förenade målen C‑585/08 och C‑144/09, Pammer och Hotel Alpenhof (REU 2010, s. I‑12527), och domen i målet Wintersteiger. Se också mitt förslag till avgörande i mål C‑170/12, som ännu inte avgjorts av domstolen.

41 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, s. 10) och dom av den 21 juni 2012 i mål C‑5/11, Donner.

42 I begäran om hänskjutande har inte angetts vad som avses med tyngdpunkten, men generaladvokaten Cruz Villalón använde uttrycket i sitt förslag till avgörande i de förenade målen eDate Advertising och Martinez, punkterna 32 och 55.

43 Artikel 29-arbetsgruppens yttrande 8/2010, s. 8 och 9. Arbetsgruppen påpekade också att ordet equipment (utrustning) i den engelska versionen av direktivet var för snävt, eftersom övriga språkversioner talar om means (medel), vilket även omfattar icke-materiella anordningar såsom cookies (sidorna 20 och 21).

44 Se, särskilt, Artikel 29-arbetsgruppens yttrande 8/2010, s. 19, vari anges att artikel 4.1 c i direktivet, trots ordalydelsen, bör vara tillämplig när den registeransvarige har etableringar i unionen men deras verksamhet inte på något sätt avser den berörda behandlingen av personuppgifter.

45 Se domen i de förenade målen Google France och Google, punkt 23.

46 Se domen i de förenade målen Google France och Google, punkt 25, och Artikel 29-arbetsgruppens yttrande 1/2008 (WP 148), sidorna 5 och 6. Det är lätt att bekräfta att användning av samma nyckelord på olika nationella Googledomäner kan utlösa olika sökresultat och reklam.

47 Artikel 29-arbetsgruppens yttrande 1/2008, s. 10.

48 Se artikel 2 a i direktivet som anger att personuppgifter avser varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person. Artikel 29-arbetsgruppen har inkluderat en omfattande mängd exempel i sitt yttrande 4/2007 om begreppet personuppgifter (WP 136). Domstolen fastställde denna extensiva tolkning i målet Lindqvist, punkterna 24–27. Se även domen i de förenade målen Österreichischer Rundfunk m.fl., punkt 64, domen i målet Satakunnan Markkinapörssi och Satamedia, punkterna 35–37, dom av den 16 december 2008 i mål C-524/06, Huber (REG 2008, s. I-9705), punkt 43, av den 7 maj 2009 i mål C-553/07, Rijkeboer (REG 2009, s. I-3889), punkt 62, och av den 19 april 2012 i mål C‑461/10, Bonnier Audio m.fl., punkt 93, samt domen i de förenade målen Volker und Markus Schecke och Eifert, punkterna 23, 55 och 56.

49 Artikel 29-arbetsgruppen har erinrat om att det inte är nödvändigt att se upplysningar som finns i en strukturerad databas eller en fil som personuppgifter. Upplysningar som återfinns i fritexten i ett elektroniskt dokument kan ses som personuppgifter ..., se ovannämnda yttrande 4/2007, s. 8.

50 Det finns sökmotorer eller sökfunktioner som särskilt riktar in sig på personuppgifter vilka i sig kan vara identifierbara på grund av sin form (till exempel personnummer) eller sammansättning (symbolsträngar som motsvarar namn och efternamn). Se Artikel 29-arbetsgruppens yttrande 1/2008, s. 5 och 14. Sådana sökmotorer kan ge upphov till särskilda frågor om uppgiftsskydd, men dessa saknar relevans för förevarande förslag till avgörande.

51 Sökmotorerna kan dock inte komma åt så kallade föräldralösa sidor, som inte innehåller länkar till andra webbsidor.

52 De webbsidor som sökroboten hittar lagras i Googles indexdatabas och sorteras alfabetiskt enligt sökbegrepp. Varje indexpost lagrar en lista på dokument där begreppet förekommer och den plats i texten där begreppet finns. Vissa ord, som artiklar, pronomen och vanliga adverb eller vissa enstaka siffror eller bokstäver indexeras inte. Se http://www.googleguide.com/google_works.html.

53 Dessa kopior (så kallade ögonblicksbilder) av webbsidorna som lagras i Googles cacheminne består endast av HTML-koder och inte bilder som måste laddas upp från originalplatsen. Se Peguera, Miquel, Copyright Issues Regarding Google Images and Google Cache, i publikationen Google and the Law, s. 169–202, särskilt s. 174.

54 Det är oftast möjligt för webbansvariga att be att kopian av webbsidan i cacheminnet ska uppdateras. Information om hur detta går till finns på webbplatsen för Googles verktyg för webbansvariga.

55 De andra språkversionerna av direktivet än den engelska, till exempel den franska, tyska, spanska, svenska och danska versionen, synes tala om en enhet som är ansvarig för behandling av personuppgifter och inte om en controller. I vissa språkversioner, som den finska och den polska versionen, används dock mer neutrala termer (på finska rekisterinpitäjä och på polska administrator danych).

56 Domen i målet Lindqvist, punkt 68.

57 Artikel 29-arbetsgruppens yttrande 1/2008, s. 14, fotnot 17. Enligt yttrandet skulle användarnas roll vanligen falla utanför tillämpningsområdet för dataskyddsdirektivet som varande verksamhet av rent privat natur. Enligt min uppfattning är detta antagande inte hållbart. I normala fall använder internetanvändare också sökmotorer för verksamhet som inte är av rent privat natur, till exempel verksamhet i samband med arbete, studier, affärsverksamhet eller tredje sektorn.

58 I yttrande 4/2007 ger Artikel 29-arbetsgruppen flera exempel på begreppet personuppgifter och behandling av personuppgifter, inbegripet den registeransvarige, och det förefaller mig som om denna förutsättning är uppfylld i alla dessa exempel.

59 Artikel 29-arbetsgrupppens yttrande 1/2010, s. 9.

60 Ibid, s. 14.

61 Dammann och Simitis (s. 120) har anmärkt att automatisk behandling inte måste vara begränsad till det stöd där uppgifterna har registrerats (Datenträger), utan också kan omfatta uppgifterna i deras semantiska eller materiella dimension. För mig är det avgörande att personuppgifter utgör upplysningar i den mening som avses i direktivet, det vill säga ett semantiskt relevant innehåll.

62 Se Artikel 29-arbetsgruppens ovannämnda yttrande 1/2008, s. 14.

63 Se domen i det ovannämnda målet Lindqvist, punkt 27.

64 Se domen i det ovannämnda målet Satakunnan Markkinapörssi och Satamedia, punkt 37.

65 Artikel 29-arbetsgruppens yttrande 1/2010, s. 4 och 9.

66 Artikel 29-arbetsgruppens yttrande 1/2008, s. 14.

67 I Artikel 29-arbetsgruppens yttrande 1/2008, s. 14, tilläggs dock att omfattningen av sökmotorleverantörens skyldighet att radera eller blockera personuppgifter beror på den allmänna lagstiftningen om huruvida sådan verksamhet är åtalbar och de bestämmelser om ansvarsskyldighet som gäller i medlemsstaten i fråga. En del medlemsstater har infört lagreglerade processer för meddelande och radering som sökmotorleverantörerna ska följa för att inte bli ansvarsskyldiga.

68 Enligt en författare tillämpas sådana filter av Google i nästan alla länder till exempel i förhållande till intrång i immateriella rättigheter. I Förenta staterna tillämpas dessutom filter på uppgifter som är kritiska mot scientologi. I Frankrike och Tyskland filtrerar Google sökresultat avseende nazistisk memorabilia, förintelseförnekare, förespråkare för vit överhöghet och webbplatser som innehåller propaganda mot det demokratiska samhällsskicket. För ytterligare exempel, se Friedmann, Danny, Paradoxes, Google and China: How Censorship can Harm and Intellectual Property can Harness Innovation, Google and the Law, s. 303–327, särskilt s. 307.

69 Se ovan punkt 41.

70 Första rapporten om tillämpningen av [e-handelsdirektivet 2000/31], KOM(2003)702 slutlig, s. 13, fotnot 16.

71 Se ovan punkt 41.

72 Möjligheten att identifiera en fysisk person med ett personnamn beror på sammanhanget. Ett vanligt namn kanske inte särskiljer en person på internet, men dock säkerligen inom, exempelvis, en skolklass. Vid datorbehandling av personuppgifter tilldelas en person vanligtvis en unik identifierare för att undvika sammanblandning mellan två personer. Personnummer är ett exempel på en sådan identifierare. Se, om detta, Artikel 29-arbetsgruppens yttrande 4/2007, s. 13, och yttrande 1/2008, s. 9, fotnot 11.

73 Det är dock intressant att notera att Europadomstolen, i fråga om uppgifter som lagrades av myndigheter, har funnit att nationell rätt ska i synnerhet säkerställa att sådana uppgifter är relevanta och inte omfattar mer än som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål för vilka de lagras samt bevaras i en form som omöjliggör identifiering av de registrerade personerna under en längre tid än vad som krävs för det syfte för vilket dessa uppgifter har lagrats (se Europadomstolens dom av den 4 december 2008 i målet S och Marper mot Förenade kungariket, ansökan nr 30562/04 och nr 30566/04, ECHR 2008 1581, § 103). Se även Europadomstolens dom av den 6 juni 2006 i målet Segerstedt‑Wiberg m.fl. mot Sverige, ansökan nr 62332/00, Recueil des arrêts et décisions 2006‑VII, s. 87, särskilt § 90). Europadomstolen har dock också, med avseende på yttrandefriheten i artikel 10 i Europakonventionen, uppmärksammat internetarkivens viktiga roll för att bevara och tillgängliggöra nyheter och information (Europadomstolens dom av den 10 mars 2009 i målet Times Newspapers Ltd (nr 1 och 2) mot Förenade kungariket, ansökan nr 3002/03, och nr 23676/03, ECHR 2009, § 45).

74 Se ovan punkt 41.

75 Jämför artikel 14 i e-handelsdirektivet.

76 Artikel 29-arbetsgruppens yttrande 1/2008, s. 14.

77 Detta var domstolens betraktelsesätt i målet McB., punkterna 44 och 49.

78 Dom av den 24 november 2011 i de förenade målen C‑468/10 och C‑469/10, ASNEF och FECEMD (REU 2011, s. I‑12181), punkterna 44–45. Europadomstolen har anmärkt att det övergripande intresset att skydda sekretessen på andra håll upphör när personuppgifter offentliggörs, se dom av den 16 december 2010 i målet Aleksey Ovchinnikov mot Ryssland, ansökan nr 24061/04, § 49.

79 Europadomstolens dom av den 16 december 1992 i målet Niemietz mot Tyskland, ansökan nr 13710/88, serie A nr 251 B, § 29, av den 16 februari 2000 i målet Amann mot Schweiz, ansökan nr 27798/95, Recueil des arrêts et décisions 2000‑II, s. 201, § 65, och av den 4 maj 2000 i målet Rotaru mot Rumänien, ansökan nr 28341/95, Recueil des arrêts et décisions 2000-V, s. 61, § 43.

80 Punkt 52 i domen.

81 I motsats till detta har Europadomstolen valt att inte definiera privatlivet i positiva termer. Enligt Europadomstolen är privatlivet ett vidsträckt begrepp, som inte lämpar sig för en uttömmande definition (se Europadomstolens dom av den 25 mars 1993 i målet Costello‑Roberts mot Förenade kungariket, serie A nr 247‑C, § 36).

82 Se, exempelvis, Europadomstolens dom av den 24 juni 2004 i målet Von Hannover mot Tyskland, ansökan nr 59320/00, Recueil des arrêts et décisions 2004-VI, och av den 18 april 2013 i målet Ageyevy mot Ryssland, ansökan nr 7075/10, i fråga om statens positiva skyldighet att vidta åtgärder för att skydda sekretessen när denna överträds av den privata sektorn och behovet att väga en sådan skyldighet mot den senares rätt till yttrandefrihet.

83 Europadomstolens dom av den 7 december 1976 i målet Handyside, serie A nr 24, § 49, av den 24 maj 1988 i målet Müller m.fl., serie A nr 133, § 33, av den 26 september 1995 i målet Vogt, serie A nr 323, § 52, och av den 12 februari 2008 i målet Guja, ansökan nr 14277/04, Recueil des arrêts et décisions 2008, § 69. Se även dom av den 6 mars 2001 i mål C-274/99 P, Connolly mot kommissionen (REG 2001, s. I-1611), punkt 39, och generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i målet Satakunnan Markkinapörssi och Satamedia, punkt 38.

84 Dom av den 16 februari 2012 i mål C‑360/10, SABAM mot Netlog, punkt 48.

85 Förenta nationernas råd för mänskliga rättigheter, rapport från FN:s specialrapportör för främjande och skydd av åsikts- och yttrandefriheten, Frank La Rue (dokument A/HRC/17/27) av den 16 maj 2011.

86 Domen i målet Satakunnan Markkinapörssi och Satamedia, punkt 60.

87 Det är här värt att erinra om att undantaget för journalistik i artikel 9 inte tillämpas endast på medieföretag, utan på alla personer som är journalistiskt verksamma, se domen i målet Satakunnan Markkinapörssi och Satamedia, punkt 58.

88 Europadomstolens dom i målet Times Newspapers Ltd (nr 1 och 2), § 45.

89 Dom av den 24 november 2011 i mål C‑70/10, Scarlet Extended (REU 2011, s. I‑11959), punkt 46, och domen i målet SABAM mot Netlog, punkt 44.

90 Se även dom av den 18 mars 2010 i de förenade målen C-317/08, C-318/08, C-319/08 och C-320/08, Alassini m.fl. (REU 2010, s. I‑221) (punkt 63), där domstolen fann att det [a]v fast rättspraxis framgår ... att de grundläggande rättigheterna inte utgör absoluta rättigheter, utan att de kan inskränkas under förutsättning att de faktiskt tillgodoser de allmänintressen som eftersträvas och att de, mot bakgrund av det eftersträvade målet, inte medför ett oproportionerligt och oacceptabelt ingrepp som påverkar själva innehållet i de på detta sätt garanterade rättigheterna (se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 juni 2006 i mål C-28/05, Dokter m.fl., REG 2006, s. I-5431, punkt 75 och där angiven rättspraxis, samt Europadomstolens dom av den 21 november 2001 i målet Fogarty mot Förenade kungariket, ansökan nr 37112/97, Recueil des arrêts et décisions 2001-XI, § 33).

91 Ovan punkt 50.

92 Ovan.

93 Se Europadomstolens dom av den 26 november 1991 i målet Observer och Guardian mot Förenade kungariket, serie A nr 216, § 60, samt av den 27 november 2007 i målet Timpul Info‑Magazin och Anghel mot Moldova, ansökan nr 42864/05, § 34, om rätten att ta emot information.

94 Thomas Bowdler (1754–1825) publicerade en tvättad version av William Shakespeares verk som skulle vara lämpligare för 1800-talets kvinnor och barn än originalet.

95 Domen i målet SABAM mot Netlog, punkterna 45–47.

96 Mitt förslag till avgörande i det ovannämnda målet L’Oréal m.fl., punkt 155.

97 Domen i målet SABAM mot Netlog, punkterna 48 och 50.

98 Artikel 29-arbetsgruppens yttrande 1/2008, s. 14–15.