Förslag till avgörande av generaladvokat NIILO JÄÄSKINEN föredraget den 16 juli 2015

1 Originalspråk: franska.

2 EU:T:2013:459.

3 Beslut av den 3 oktober 2007 angående ett förfarande om tillämpning av artikel 81 EG (ärende COMP/38.710 – Bitumen – (Spanien)).

4 Skäl 500 i det omtvistade beslutet. Kommissionen fann att Galp Energia España SA och Petróleos de Portugal SA var solidariskt ansvariga att betala 8662500 euro för sin delaktighet i överträdelsen. Galp Energia, SGPS, SA var solidariskt ansvarig att betala 6435000 euro. Galp Energia España SA och Petróleos de Portugal SA fastställdes ha deltagit i överträdelsen under perioden 31 januari 1995–1 oktober 2002, medan kommissionen ansåg att Galp Energia, SGPS, SA hade deltagit i överträdelsen från den 22 april 1999 till den 1 oktober 2002.

5 Se punkterna 87 och 215 i den överklagade domen. I V.C.:s uttalande bekräftade han med dessa ord att klaganden aldrig hade varit delaktig i något övervakningssystem: Jag fick kännedom om Europeiska kommissionens invändning om att Galp Energía España … skulle ha deltagit i ett övervakningssystem och en kompensationsmekanism för asfaltstabellen. Det är inte korrekt av den enkla anledningen att vi aldrig har kompenserats, oavsett Galp Energía Españas försäljningsvolymer … Det är riktigt att vid ett visst tillfälle konstaterade jag att det fanns en viss typ av kompensationsmekanism som medlemmarna i försäljningstabellen över asfalten deltog i, men jag visste aldrig vad dessa bolag hade att göra med detta system. Följaktligen har Galp Energía España … aldrig varit inblandat i någon kompensationsmekanism.

6 Bötesbeloppet som Galp Energía España, SA och Petróleos de Portugal (Petrogal) ålades sattes följaktligen ned till 8277500 euro, medan det bötesbelopp som Galp Energía, SGPS, SA ålades sattes ned till 6149000 euro.

7 Vid prövningen av den tredje grunden kritiserade tribunalen kommissionen för att inte ha styrkt att klagandena hade deltagit i överträdelsens båda delar. Detta ledde till att den delen i det omtvistade beslutet ogiltigförklarades.

8 Dom KME Germany m.fl./kommissionen ( C‑272/09 P, EU:C:2011:810, punkt 103).

9 Dom Groupe Danone/kommissionen ( C‑3/06P, EU:C:2007:88, punkt 61) och dom Prym och Prym Consumer/kommissionen ( C‑534/07, EU:C:2009:505, punkt 86).

10 Dom Limburgse Vinyl Maatschappij m.fl./kommissionen ( C‑238/99 P, C‑244/99 P, C‑245/99 P, C‑247/99 P, C‑250/99 P–C‑252/99 P och C‑254/99 P, EU:C:2002:582, punkt 692), dom Prym och Prym Consumer/kommissionen ( C‑534/07 P, EU:C:2009:505, punkt 86) och dom JFE Engineering m.fl./kommissionen ( T‑67/00, T‑68/00, T‑71/00 och T‑78/00, EU:T:2004:221, punkt 577).

11 Se, för en mer utförlig analys, generaladvokaten Wathelets förslag till avgörande i målet Telefónica och Telefónica de España/kommissionen ( C‑295/12 P, EU:C:2013:619).

12 C‑386/10 P, EU:C:2011:815.

13 C‑272/09 P, EU:C:2011:810.

14 Den aspekten är avgörande i förevarande mål med hänsyn till grunden för tribunalens resonemang som jag redogjorde för i punkt 12 ovan.

15 Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna [81 EG] och [82 EG] (EGT L 1, 2003, s. 1).

16 Dom KME Germany m.fl./kommissionen ( C‑272/09 P, EU:C:2011:810, punkt 106).

17 Dom kommissionen/Anic Partecipazioni ( C‑49/92 P, EU:C:1999:356, punkt 82).

18 Dom kommissionen/Verhuizingen Coppens ( C‑441/11 P, EU:C:2012:778, punkterna 41 och 42), dom kommissionen/Aalberts Industries m.fl. ( C‑287/11 P, EU:C:2013:445, punkt 63) och dom Siemens m.fl./kommissionen ( C‑239/11 P, C‑489/11 P och C‑498/11 P, EU:C:2013:866, punkt 242).

19 Dom kommissionen/Verhuizingen Coppens ( C‑441/11, EU:C:2012:778, punkt 47).

20 T‑68/09, EU:T:2014:867. I målet fann tribunalen att kommissionen inte hade bevisat att Soliver NV varit delaktigt. Det var inte möjligt att delvis ogiltigförklara beslutet, eftersom kommissionen inte hade gjort en korrekt kvalificering av sökandens rättsstridiga beteenden, vilket innebar att tribunalen ogiltigförklarade kommissionens beslut i sin helhet.

21 Klagandena påpekar att förfarandet vid unionsdomstolarna är kontradiktoriskt. Det ankommer således på parterna i tvisten och enbart på dem (förutom vad avser grunder avseende allmän ordning) att åberopa ogiltighetsgrunderna (se dom KME Germany m.fl./kommissionen, C‑389/10 P, EU:C:2011:816, punkt 131). Domstolen fann på samma sätt i domen ThyssenKrupp Nirosta/kommissionen (dom C‑352/09 P, EU:C:2011:191) att tribunalens uppgift var begränsad till att pröva de argument som hade anförts vid tribunalen.

22 Punkt 626 i den överklagade domen.

23 Dom Prym och Prym Consumer/kommissionen ( C‑534/07 P, EU:C:2009:505, punkt 86).

24 Dom KNP BT/kommissionen ( C‑248/98 P, EU:C:2000:625, punkt 40).

25 Med ytterligare 4 procent utöver nedsättningen på 10 procent som kommissionen tidigare hade beviljat, med hänsyn till att klagandena inte hade deltagit i överträdelsen lika regelbundet och att de hade varit mindre aktiva.

26 Se dom Meroni mot Höga myndigheten ( 46/59 och 47/59, EU:C:1962:44, s. 783, särskilt s. 801), dom Nachi Europe ( C‑239/99, EU:C:2001:101, punkt 24) och dom Comunità montana della Valnerina/kommissionen ( C‑240/03 P, EU:C:2006:44, punkt 43) samt punkterna 146–148 i generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i målet kommissionen/Alrosa ( C‑441/07 P, EU:C:2009:555).

27 Dom kommissionen/Roodhuijzen ( T‑58/08 P, EU:T:2009:385, punkt 34 och där angiven rättspraxis). Det framgår dock av rättspraxis att inom den ram som har avgränsats av parterna är inte unionsdomstolen, även om den enbart ska pröva tvisten i enlighet med de yrkanden som framställts av parterna, bunden enbart till de argument som parterna åberopat till stöd för sina yrkanden, med risk för att avgörandet annars skulle fattas på felaktiga rättsliga grunder (dom ETF/Michel, T‑108/11 P, EU:T:2013:625, punkterna 42 och 51).

28 Ett åsidosättande av väsentliga formföreskrifter och bristande behörighet, i den mening som avses i artikel 263 FEUF, utgör nämligen en grund avseende tvingande rätt som unionsdomstolen ska pröva ex officio (se dom Ungern/kommissionen, T‑240/10, EU:T:2013:645). Bristande motivering räknas bland de grunder som avser den formella lagenligheten. Syftet med att ta upp en grund ex officio är dock inte att avhjälpa en brist i ansökan, utan att se till att en bestämmelse iakttas som med anledning av sin betydelse inte står till parternas förfogade, och detta oavsett när under förfarandet det sker. Frågan om en grund kan tas upp ex officio, ska dock skiljas från omfattningen av principen att domstolen inte dömer utöver vad som har yrkats av parterna (ne ultra petita), som avser parternas yrkanden.

29 Generaladvokaten Légers förslag till avgörande i målet parlamentet/Gutiérrez de Quijano y Lloréns ( C‑252/96 P, EU:C:1998:157, punkt 36).

30 C‑3/06 P, EU:C:2007:88, punkt 62, min kursivering. Se även generaladvokaten Poiares Maduros förslag till avgörande i målet (C‑3/06 P, EU:C:2006:720, punkterna 46–50).

31 Se dom Shell Petroleum m.fl./kommissionen ( T‑343/06, EU:T:2012:478) och dom InnoLux/kommissionen ( T‑91/11, EU:T:2014:92).

32 C‑231/11 P–C‑233/11 P, EU:C:2014:256, punkt 129.

33 C‑679/11 P, EU:C:2013:606, punkterna 103–107.

34 Se punkt 87 i den överklagade domen.

35 Dom 1. garantovaná/kommissionen ( T‑392/09, EU:T:2012:674, punkterna 78 och 79).

36 Dom kommissionen/Irland m.fl. ( C‑89/08 P, EU:C:2009:742, punkt 50).

37 Dom Otis m.fl. ( C‑199/11, EU:C:2012:684, punkterna 46– 49, 71 och 72).

38 Se, bland annat, dom LR AF 1998/kommissionen ( T‑23/99, EU:T:2002:75, punkt 171).

39 Dom KME Germany m.fl./kommissionen ( C‑272/09P, EU:C:2011:810, punkterna 104–106).

40 Punkt 293 i den överklagade domen.

41 Punkterna 293 och 612 i den överklagade domen.

42 Punkt 320 i den överklagade domen.

43 Se, bland annat, dom Archer Daniels Midland/kommissionen ( C‑511/06 P, EU:C:2009:433, punkt 85 och där angiven rättspraxis).

44 Ibid. punkt 86 och där angiven rättspraxis.

45 Dom 1. garantovaná/kommissionen ( T‑392/09, EU:T:2012:674, punkterna 78 och 79).

46 Dom Shell Petroleum m.fl./kommissionen ( T‑343/06, EU:T:2012:478, punkterna 176, 220 och 232).

47 Ibid. punkt 220.

48 C‑295/12 P, EU:C:2013:619, punkt 129.

49 Dom Arkema France m.fl./kommissionen ( T‑217/06, EU:T:2011:251, punkterna 249–256) avseende beaktandet av att det aktuella företaget inte längre kontrollerades av Total-koncernen och att höjningen som avskräckande verkan inte längre var motiverad.

50 Dom Novácke chemické závody/kommissionen ( T‑352/09, EU:T:2012:673) gällande en förklaring om att betalningen av böter inte skulle påverka företagets bärkraft och dom Reagens/kommissionen ( T‑30/10, EU:T:2014:253, punkt 305) om uppgifter om den ekonomiska förmågan.

51 För att illustrera detta framgår det, avseende fastställelse av priser, av punkt 405 i den överklagade domen att det aktuella uttalandet i vart fall inte kan stå i strid med icke-samtida och samtida bevisning av de omständigheter som analyserats ovan, vilka kommissionen förebringat som stöd för att klagandena deltog i prissamordning.

52 Dessutom kan det vara lämpligt att erinra om att domstolen har slagit fast att trots att tribunalen inte meddelade parterna sin avsikt att ta hänsyn till ytterligare en nedsättning, var det fråga om en rättslig bedömning som tribunalen hade rätt att göra under utövandet av sin obegränsade behörighet, utan att underrätta parterna om det innan domen meddelas (se dom Alliance One International/kommissionen, C‑679/11 P, EU:C:2013:606, punkt 110).

53 C‑446/11 P, EU:C:2013:798.

54 I domen kommissionen/Edison hänvisade domstolen analogt till domen Papierfabrik August Koehler m.fl./kommissionen ( C‑322/07 P, C‑327/07 P och C‑338/07 P, EU:C:2009:500, punkterna 34–37).

55 C‑441/07 P, EU:C:2009:555, punkterna 151 och 152.

56 Se, för ett liknande resonemang, dom Tokai Carbon m.fl./kommissionen ( T‑71/03, T‑74/03, T‑87/03 och T‑91/03, EU:T:2005:220, punkt 370).

57 Dom kommissionen/Aalberts Industries m.fl. ( C‑287/11 P, EU:C:2013:445, punkt 50).

58 Dom PKK och KNK/rådet ( C‑229/05 P, EU:C:2007:32, punkt 37) och dom Lafarge/kommissionen ( C‑413/08 P, EU:C:2010:346, punkt 17).

59 Se, analogt, dom Activision Blizzard Germany/kommissionen ( C‑260/09 P, EU:C:2011:62, punkt 57).

60 Till skillnad från bland annat målet kommissionen/Verhuizingen, se generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i målet (C‑441/11 P, EU:C:2012:317, punkterna 43–46).