Endast den franska texten är giltig
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat fördraget), särskilt artikel 108.2 första stycket,
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,
efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig och med beaktande av dessa synpunkter, och
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Det statliga stöd som beviljats Engie SA, och alla de företag som direkt eller indirekt kontrolleras av Engie SA, på grundval av det förhandsbesked i skattefrågor som lämnats av Luxemburgs skattemyndighet den 9 september 2008, och ändrats och kompletterats genom förhandsbeskeden i skattefrågor av den 30 september 2008, den 3 mars 2009, den 9 mars 2012 och den 13 mars 2014, samt på grundval av det förhandsbesked i skattefrågor som lämnats av Luxemburgs skattemyndighet den 9 februari 2010, och kompletterats genom förhandsbeskedet i skattefrågor av den 15 juni 2012, har olagligen genomförts av Luxemburg i strid med artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och är oförenligt med den inre marknaden.
Artikel 2
1. Luxemburg ska från Engie LNG Holding S.à.r.l återkräva det oförenliga och olagliga stöd som avses i artikel 1.
2. Det stöd som inte kan återkrävas från Engie LNG Holding S.à.r.l. genom det återkrav som avses i punkt 1 ska återkrävas från Engie SA och/eller en av dess efterträdare eller från ett av koncernens företag.
3. Det stöd som ska återkrävas ska innefatta ränta från och med den dag då stödet ställdes till stödmottagarnas förfogande till och med den dag det har återbetalats.
4. Räntan ska beräknas som sammansatt ränta enligt kapitel V i förordning (EG) nr 794/2004.
5. Luxemburg ska upphöra med att bevilja den stödåtgärd som avses i artikel 1 från och med den dag då detta beslut antas.
Artikel 3
1. Återkravet av det stöd som har beviljats enligt de åtgärder som avses i artikel 1 ska genomföras omedelbart och effektivt.
2. Luxemburg ska säkerställa att detta beslut genomförs inom fyra månader efter den dag då detta beslut har delgivits.
Artikel 4
1. Inom två månader efter den dag då detta beslut har delgivits ska Luxemburg lämna uppgifter om den metod som har använts för att beräkna stödets exakta belopp.
2. Luxemburg ska hålla kommissionen underrättad om utvecklingen vad gäller de nationella åtgärder som har vidtagits för att genomföra detta beslut till dess att återkravet av det stöd som avses i artikel 1 har slutförts. Luxemburg ska på kommissionens begäran omgående lämna uppgifter om de åtgärder som redan har vidtagits eller som planeras för att rätta sig efter detta beslut.
Artikel 5
Detta beslut riktar sig till Storhertigdömet Luxemburg.
1 EUT C 36, 3.2.2017, s. 13.
2 Skrivelsen sändes med referens SA.37267 (2013/CP) – Pratiques en matière de ruling fiscal – Luxembourg (Praxis i fråga om förhandsbesked i skattefrågor – Luxemburg).
3 Koncernen GDF Suez bytte 2015 namn till Engie. Se Engies webbplats (https://www.engie.com/groupe/histoire-groupe-engie/).
4 Bytte namn till LNG Supply SA 2015 Engie. LNG är akronym för liquefied natural gas (flytande naturgas).
5 Bytte namn till Engie Treasury Management S.A.R.L. 2015.
6 Även om den exakta betydelsen av ZORA inte anges i handlingarna och inte heller har förklarats av Luxemburg, förutsätter kommissionen att den motsvarar nollkupongobligation som kan återbetalas i aktier.
7 Kommissionens beslut av den 19 september 2016 i ärende SA.44888 (2016/NN) (f.d. 2016/EO) om eventuellt statligt stöd till förmån för GDF Suez (EUT C 36, 3.2.2017, s. 13).
8 Se fotnot 1.
9 Se Engies webbplats (http://www.engie.com/groupe/histoire-groupe-engie/).
10 Se Engies webbplats (http://www.engie.com/journalistes/communiques-de-presse/gdf-suez-devient-engie/).
11 År 2014 drev koncernen närmare 650 anläggningar i världen (Engie, Nyckeltal, https://library.engie.com/uid_3b0d9abd-abf7-404d-913f-0c30f10eb8d0#app=3d20&9557-source=xmlConfs/init.xml&l=fr&p=0&v=Version1).
12 Den 31 december 2016 (http://www.engie.com/wp-content/uploads/2017/03/chifres-cles-2016-v1_va.jpg).
13 Engie, nyckeltal (http://www.engie.com/wp-content/uploads/2017/03/chifres-cles-2016-v1_va.jpg).
14 Engie, årsresultat 2016, bilagor FY 2016 (https://www.engie.com/investisseurs/resultats-3/resultats-2016/). 3,8 miljarder euro genererades i Latinamerika, 4,7 miljarder euro i Nordamerika, 5,5 miljarder euro i Asien, Mellanöstern och Oceanien och 0,3 miljarder euro i Afrika.
15 Ibid. 15,1 % i Latinamerika, 5,9 % i Nordamerika och 11,6 % i övriga världen.
16 Bytte namn till Engie Invest International SA 2015.
17 Se CEF:s ej reviderade bokslut från den 31 december 2014.
18 Se https://www.engie.com/wp-content/uploads/2015/06/gsii-co.pdf
19 Se begäran om förhandsbesked i skattefrågor av den 15 juni 2012, s. 2.
20 Bytte namn till Engie LNG Holding sarl 2015.
21 Se LNG Holdings bokslut den 31 december 2013.
22 Enligt begäran om förhandsbesked i skattefrågor av den 9 september 2008 hade företaget följande huvudsakliga tillgångar: Ett kapacitetsavtal för GNL-terminalen och ett swapavtal om terminalen, ett avtal om köp och försäljning av GNL med Jemen LNG LLC, olika fraktavtal och avtal om långtidslagring. Den fullständiga förteckningen över de överlåtna tillgångarna återfinns i bilaga 1 till avtalet om överlåtelse av verksamhet av den 30 oktober 2009 mellan GDF Suez LNG Trading SA och LNG Supply.
23 Den 11 april 2018 beslutade kommissionen, i enlighet med artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EG:s koncentrationsförordning) (EUT L 24, 29.1.2004, s. 1) att inte invända mot Total SA:s förvärv av den exklusiva kontrollen över vissa delar av Engies GNL-verksamhet, däribland LNG Supply.
24 Mindre än 1 % av den vinst som dotterbolaget faktiskt gjort på sin affärsverksamhet.
25 Om dotterbolaget redovisar förlust under ZORA:s löptid blir ZORA-tilläggen negativa och minskar ZORA:s nominella belopp.
26 Exempelvis om företaget annullerar aktierna det erhållit enligt terminskontraktet.
27 Även om de omtvistade förhandsbeskeden i skattefrågor innebär att mellanhanden inte ska beskattas genom tillämpning av en särskild bestämmelse i Luxemburgs skattelagstiftning (artikel 22bis), som gör det möjligt att skjuta upp beskattningen av den realisationsvinst som uppstår vid konverteringen av lån till andelar, angav Luxemburg sedan att vid den enda konvertering som ägt rum vid dagen för föreliggande beslut hade företagen inte utnyttjat denna bestämmelse. Oberoende av tillämpningen av denna särskilda bestämmelse gör mellanhanden i vilket fall som helst ingen vinst vid konverteringen.
28 I verkligheten beskattas dotterbolaget endast på mindre än 1 % av den faktiska vinsten från affärsverksamheten.
29 Se skäl 22.
30 Se skäl 20.
31 Se begäran om förhandsbesked i skattefrågor LNG från 2008, avsnitt 1.
32 Den faktiska förvaltningen av LNG Trading överfördes till Nederländerna (se begäran om förhandsbesked i skattefrågor av den 30 september 2008). Företaget likviderades därefter den 1 oktober 2012 [se skrivelse från Luxemburg den 25 juni 2015, med referens SA 37.267 (2013/CP) – Pratiques en matière de ruling fiscal – Luxembourg (Praxis i fråga om förhandsbesked i skattefrågor – Luxemburg)].
33 Dessa förändringar av struktureringen av överlåtelsen av tillgångar påverkade dock inte den skattemässiga behandlingen av de olika företagen.
34 Som inträder senast när ZORA löper ut, se skäl 34 punkt 2.
35 Mer exakt genomfördes strukturen enligt följande: GNL-verksamheten förvärvades av LNG Supply mot två fordringar, en på [7–12] miljoner US-dollar och den andra motsvarade det exakta marknadsvärdet för GNL-verksamheten, med avdrag för [7–12] miljoner US-dollar. Den andra fordringen överläts av LNG Trading till LNG Holding som, i sin tur, överlät den till LNG Luxembourg mot terminskontraktet LNG. LNG Luxembourg överlät fordringen till LNG Supply mot ZORA LNG (se begäran om förhandsbesked i skattefrågor från 2009, avsnitt 1).
36 Överlämnat av Luxemburg den 16 juni 2017.
37 Se avtal om överlåtelse LNG, paragraf 2.1.
38 Se avtal om överlåtelse LNG, paragraf 2.1, 3 och 4.3.
39 Överlämnat av Luxemburg den 21 november 2016.
40 Se avtal ZORA LNG, paragraf 2.
41 Se avtal ZORA LNG, paragraf 5.
42 Se avtal ZORA LNG, paragraf 4.
43 Se avtal ZORA LNG, paragraf 4 och 5.
44 Se avtal ZORA LNG, paragraf 2.
45 Se avtal ZORA LNG, paragraf 5.2 och definitioner i paragraf 1.
46 Överlämnat av Luxemburg den 21 november 2016.
47 Se terminsavtal LNG, paragraf 2. Skillnaden mellan överlåtelsepriset för tillgångarna i GNL enligt avtalet om överlåtelse av verksamheten (657 miljoner US-dollar) och emissionspriset för ZORA LNG och det pris som fastställts enligt terminsavtalet LNG (646 miljoner US-dollar) motsvarar skuldebrevet på 11 miljoner US-dollar som emitterats av LNG Supply och som inte ingår i finansieringsstrukturen (se fotnot 36).
48 Se terminsavtal LNG, paragraf 3.
49 I begäran om förhandsbesked i skattefrågor LNG 2008 anges att ZORA kommer att ackumuleras upp till vinsten före skatt för [LNG Supply] efter avdrag för en nettomarginal […]. Värdeökningen av skyldigheten enligt ZORA medför en motsvarande avdragsgill kostnad för [LNG Supply] (begäran om förhandsbesked i skattefrågor LNG från 2008, s. 2). Denna ökning av skyldigheten nämns i begäran om förhandsbesked i skattefrågor LNG från 2008 genom beteckningen ZORA-tillägg eller kostnad ZORA.
50 I begäran om förhandsbesked i skattefrågor LNG från 2012 anges att nettomarginalen på [1/(50–100)]% av värdet av bruttotillgångarna ska betraktas som att de hänvisar till det genomsnittliga värdet av tillgångarna som finansieras av ZORA, medan bruttoomsättning borde betraktas som totalintäkterna för LNG Supply, i enlighet med vad som anges i räkenskaperna, inklusive intäkter och kostnader som är resultatet av gäldenärernas räntor och valutadifferenser förbundna med viss verksamhet inom LNG Supply.
51 Se begäran om förhandsbesked i skattefrågor LNG från 2008, s. 5, punkt 6, och för förklaringen, s. 3.
52 Se begäran om förhandsbesked i skattefrågor LNG från 2008, s. 2. Detta innebär att ZORA-tilläggen även skulle ha kunnat vara negativa om LNG Supply hade noterat förluster.
53 Se begäran om förhandsbesked i skattefrågor LNG från 2008, s. 3.
54 I begäran om förhandsbesked i skattefrågor LNG från 2008 medges (fotnot 4) att, i avsaknad av särskilda krav i enlighet med Luxemburgs lagstiftning och för att återspegla innehållet i ZORA-ersättningen, kan det rekommenderas att [LNG Luxembourg] redovisar intäkterna under ZORA:s hela löptid. Det skulle medföra en värdeökning av ZORA i räkenskaperna för [LNG Luxembourg], med undantag för om det verkliga värdet av ZORA är lägre.
55 Artikel 22bis andra stycket i LIR lyder som följer: Genom undantag från artikel 22 femte stycket leder det utbyte som avses i nummer 1–4 nedan inte till att någon realisationsvinst uppstår för de tillgångar som bytts ut. Detta gäller under förutsättning att, i de fall som avses i nummer 1, 3 och 4, antingen fordringsägaren eller delägaren avstår från att tillämpa föreliggande bestämmelse: 1. Vid konverteringen av ett lån: Fordringsägaren tilldelas värdepapper som representerar gäldenärens aktiekapital. Vid konvertering av ett kapitaliserande konvertibelt lån är den kapitaliserade räntan som hänför sig till den pågående verksamhetsperiod som föregår konverteringen beskattningsbar vid utbytet. I praktiken innebär det att i enlighet med Luxemburgs skattebestämmelser används det historiska förvärvspriset och det historiska förvärvsdatumet för ZORA för de aktier som emitterats då.
56 Se begäran om förhandsbesked i skattefrågor LNG från 2008, punkt 7, s. 5.
57 Se begäran om förhandsbesked i skattefrågor LNG från 2008, punkt 7, s. 5.
58 Se begäran om förhandsbesked i skattefrågor LNG från 2008, s. 3.
59 Se begäran om förhandsbesked i skattefrågor LNG från 2008, s. 3.
60 Se begäran om förhandsbesked i skattefrågor LNG från 2008, s. 4 (kommissionens understrykning).
61 Se begäran om förhandsbesked i skattefrågor LNG från 2008, s. 9.
62 Se begäran om förhandsbesked i skattefrågor LNG från 2008, avsnitt 3.1.
63 Se begäran om förhandsbesked i skattefrågor LNG från 2008, avsnitt 3.2.
64 Se LNG Supplys bokslut 2010, not 9.
65 Se, för respektive år, Déclaration pour l'impôt sur le revenu des collectivités et pour l'impôt commercial (inkomstdeklaration för bolagsskatt och företagsskatt, nedan kallad skattedeklaration), bilaga 1.
66 Se skattedeklaration för 2014, bilaga 1.
67 Se skattedeklaration för respektive år, bilaga 1.
68 Se skattedeklaration för respektive år, bilaga 2.
69 Enligt skattedeklaration för 2014, bilaga 2, uppgick ZORA-tilläggen under 2014 till [250–350] miljoner US-dollar. Det innebär att de belopp till vars nivå de ackumulerade ZORA-tilläggen i verkligheten har minskat under 2017 uppgick till [450–550] miljoner US-dollar (motsvarande beloppet på [250–350] miljoner US-dollar och 193,8 miljoner US-dollar).
70 Siffran motsvarar beräkningen av LNG-marginalen, såsom anges i bilaga 3 till skattedeklarationen för 2011. En liknande beräkning återfinns i skattedeklarationerna för andra år.
71 Enligt skattedeklarationen för 2011 konverterades detta belopp till [2500000–3500000] euro.
72 Det vill säga [100000–300000] euro som kommunal företagsskatt och [550000–750000] euro som bolagsskatt.
73 Se LNG Supplys årsredovisning för 2014, not 8.
74 Se skälen 46 och 47. Såsom anges i fotnot 69 var det belopp som de ackumulerade ZORA-tilläggen verkligen minskades med [450–550] miljoner US-dollar.
75 Beloppet 699,9 miljoner US-dollar innefattar även ZORA-tilläggen som motsvarar 2014 (se fotnoterna 69 och 74).
76 Se LNG Supplys årsredovisning för 2014, not 7.
77 Se LNG Supplys årsredovisning för 2015, not 8.
78 Se LNG Supplys årsredovisning för 2016, not 8.
79 Se skattedeklarationen för 2013, bilaga 1.
80 Se skäl 38.
81 Se skattedeklarationen för 2013, bilaga 1.
82 Se skattedeklarationen för 2014, bilaga 1 och 2.
83 Se LNG Luxembourgs årsredovisning för 2015, not 4 och 5.
84 Se LNG Luxembourgs årsredovisning för 2016, not 3 och 6.
85 Se exempelvis LNG Supplys årsredovisning för 2013, not 3.
86 Se skattedeklarationen för varje år från och med 2012. Uppgifter om de andelar som avses i artikel 166 i LIR.
87 Se LNG Holdings årsredovisning för 2014, not 3. Reavinstbeloppet motsvarar ungefär beloppet för det ackumulerade ZORA-tillägget som omräknats (se fotnot 74).
88 Se LNG Holdings årsredovisning för 2015 och 2016, not 3.
89 Som inträder senast när ZORA löper ut, se skäl 61 punkt 2.
90 Mer exakt genomfördes strukturen enligt följande: CEF överför finansierings- och likviditetsförvaltningsverksamheten till GSTM i utbyte mot ett skuldebrev i GSTM. CEF överlåter skuldebrevet till EIL i utbyte mot ett andra skuldebrev på samma belopp som ställts ut av EIL till CEF. GSTM emitterar sedan ZORA GSTM till förmån för EIL i utbyte mot det första skuldebrevet. EIL finansierar investeringen i ZORA GSTM med hjälp av terminskontraktet för GSTM som slutits med CEF. I utbyte mot terminskontraktet GSTM erlägger CEF ett belopp som motsvarar det andra skuldebrevet som kompenseras (se begäran om förhandsbesked i skattefrågor GSTM 2010, avsnitt I).
91 Enligt punkt 5 i begäran om förhandsbesked i skattefrågor GSTM från 2012 kan ZORA som emitteras av GSTM ökas. Det totala emitterade beloppet enligt ZORA beräknas uppgå till mellan [7–12] och [37–42] miljarder euro. Enligt GSTM:s redovisning och skattedeklarationer den 31 december 2016 hade beloppet för ZORA GSTM inte höjts.
92 Proposition de cession d'une branche d'activités déposée au registre de commerce et des sociétés de Luxembourg, framlagt av Luxemburg den 16 juni 2017.
93 Se Proposition de cession d'une branche d'activités – Mémorial C – 13 maj 2011 – avsnitt 1: Som ersättning för överlåtelsen av verksamhetsgrenen emitterar det mottagande företaget ett skuldebrev på beloppet: 1036912506,84 euro.
94 Överlämnade av Luxemburg den 21 november 2016.
95 Avtalet från 2014 undertecknades till följd av en begäran om kompletterande finansiering och täcker alla tidigare dragna belopp.
96 Se ZORA GSTM-avtalen, paragraf 2.
97 Se ZORA GSTM-avtalen, paragraf 5.
98 Se ZORA GSTM-avtalen, paragraf 4.
99 Se ZORA GSTM-avtalen, paragraf 4 och 5.
100 Se ZORA GSTM-avtalen, paragraf 2.
101 Se ZORA GSTM-avtalen, paragraf 5.2 och definitioner i paragraf 1.
102 Överlämnat av Luxemburg den 21 november 2016.
103 Se terminskontrakt GSTM, paragraf 2.
104 Se terminskontrakt GSTM, paragraf 3.
105 Se begäran om förhandsbesked i skattefrågor GSTM från 2010, s. 2.
106 Se begäran om förhandsbesked i skattefrågor GSTM från 2010, s. 2.
107 Se begäran om förhandsbesked i skattefrågor GSTM från 2010, s. 5, femte stycket.
108 Se begäran om förhandsbesked i skattefrågor GSTM från 2012, s. 2. APA är förkortningen för advanced pricing agreement (förhandsgodkännande av internpris).
109 Se skattedeklarationen för 2011, bilaga 3.
110 Circulaire du directeur des contributions no 164/2 du 28 janvier 2011 (Cirkulär från skattedirektören nr 164/2 av den 28 januari 2011).
111 Se cirkulär 164/2, punkt 4.2.
112 Se skattedeklarationen för 2012, bilaga 3.
113 Se skrivelse från Luxemburg av den 23 maj 2016.
114 Se begäran om förhandsbesked i skattefrågor GSTM från 2010, s. 2. I samma anda anges i begäran om förhandsbesked i skattefrågor GSTM från 2012 följande: I den händelse redovisningsbehandlingen skulle skilja sig från det årliga tillägget enligt ZORA-kontraktet, av skatteskäl, fortsätter GSTM att enbart deklarera marginalen.
115 Se avsnitt 2.2.3.4.
116 Se begäran om förhandsbesked i skattefrågor GSTM från 2010, s. 3, och fotnoterna 3 och 4, som innehåller samma argument som de som används i begäran om förhandsbesked i skattefrågor LNG från 2008 [se skäl 38].
117 Se begäran om förhandsbesked i skattefrågor GSTM från 2010, s. 3.
118 Se begäran om förhandsbesked i skattefrågor GSTM från 2010, punkt 6, s. 6.
119 Se avsnitt 2.2.3.5.
120 Se begäran om förhandsbesked i skattefrågor GSTM från 2010, s. 3.
121 Se begäran om förhandsbesked i skattefrågor GSTM från 2010, s. 5, punkt 2 (kommissionens understrykning).
122 Se även förklarande noter till GSTM:s balansräkning per den 31 december 2011, GSTM:s skattedeklaration för 2011, bilaga 3.
123 Se skattedeklaration för respektive år, bilaga 1.
124 Se skattedeklaration för respektive år, bilaga 1.
125 Se skattedeklaration för respektive år, bilaga 2.
126 Detta belopp motsvarar skattedeklarationen för 2011, bilaga 3.
127 Beräknat på månadsbasis
129 Se skäl 64.
130 Se skattedeklaration för 2012, bilaga 3.
131 Se skattedeklaration för 2012, bilaga 3.
132 Se EIL:s räkenskaper i skattedeklarationen för respektive år, bilaga 1.
133 Se skäl 67.
134 Se skattedeklaration för respektive år, uppgifter om de andelar som avses i artikel 166 i LIR.
135 Artikel 159 första stycket i LIR: Som skattskyldiga betraktas skattebetalare som är skyldiga att erlägga bolagsskatt, kollektiva organisationer som anges nedan, under förutsättning att deras stadgeenliga säte eller deras centrala administration är beläget på storhertigdömets territorium. Artikel 159 andra stycket i LIR: Bolagsskatten omfattar hela den beskattningsbara intäkten.
136 Artikel 163 första stycket i LIR: Bolagsskatten gäller den beskattningsbara inkomst som skattebetalaren realiserat under kalenderåret.
137 Den luxemburgska skatten för företag består av en skatt som gäller vinsten (bolagsskatt eller IRC), med skattesatsen 21 %, och för företag som är etablerade i staden Luxemburg en företagsskatt på vinsten (företagsskatt) vars skattesats är 6,75 %. Dessutom tillämpas en höjning med 5 % på bolagsskatten på 21 %, för att bidra till en sysselsättningsfond. År 2012 höjdes solidaritetsskatten från 5 till 7 %, med verkan från och med beskattningsåret 2013. I och med de ändringar som infördes från och med räkenskapsåret 2013 höjdes den ackumulerade skattesatsen från 28,80 % till 29,22 % för intäkter i företag som är etablerade i staden Luxemburg. Dessutom omfattas företag i Luxemburg av en årlig nettoförmögenhetsskatt, som uppgår till 0,5 % av företagets nettoförmögenhet som innehas i hela världen den 1 januari varje år.
138 Artikel 23 första stycket i LIR: […] värderingen av varor som utgör investerade nettotillgångar ska uppfylla reglerna i de följande styckena och när det gäller rörelseidkare som är skyldiga att hålla en regelbunden redovisning, principerna för en sådan redovisning.
139 Artikel 40 första stycket i LIR: När bestämmelserna för värdering ur skattehänseende inte kräver någon värdering till ett bestämt belopp ska de skattemässiga värdena vara de som återfinns i den bokföringsmässiga redovisningen eller ligga så nära dessa som möjligt, inom ramen för tidigare angivna bestämmelser, beroende på om värdena i den bokföringsmässiga redovisningen uppfyller samma bestämmelser eller ej.
140 Artikel 97 första stycket i LIR: Som intäkter från rörelsekapital betraktas: 1. Utdelning, vinstandelar och andra utdelade intäkter, oavsett form, på grund av aktier, kapitalandelar, vinstandelsbevis eller andra andelar oavsett slag i företag som avses i artikel 159 och 160.
141 Yttrande från Conseil d'Etat av den 2 april 1965 om artikel 242 i förslaget till lag om inkomstskatt: Beaktandet av att den vinst som ett dotterbolag skapar och som går via ett moderbolag innan den delas ut till bolagets aktieägare exponeras för en trefaldig beskattning som måste undvikas på grund av skattemässig rättvisa och av ekonomiska skäl (kommissionens understrykning).
142 Rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (EGT L 225, 20.8.1990, s. 6).
143 Artikel 166 första stycket i LIR: Intäkter från andelar […] är skattebefriade när mottagaren den dag intäkter ställs till dennas förfogande innehar eller förbinder sig att inneha denna andel under en obruten period om minst tolv månader och andelen under hela denna period inte understiger gränsen på 10 % eller förvärvspriset under 1200000 euro.
144 Storhertigdömets förordning av den 21 december 2001 om genomförande av artikel 166 nionde stycket nr 1 i den ändrade lagen av den 4 december 1967 om inkomstskatt.
145 Artikel 166 nionde stycket i LIR: En förordning från Storhertigdömet kan: 1. Utvidga skattebefrielsen, enligt villkor och förutsättningar som måste fastställas, till intäkter som erhålls genom överlåtelse av andelar. 2. Föreskriva enligt villkor som måste anges att förluster från överlåtelse inte får dras av. Artikel 1 första stycket i förordningen av den 21 december 2001: När en skattskyldig som avses i artikel 166 första stycket nr 1–4, överlåter direkta andelar som innehas i ett företags bolagskapital enligt andra stycket nr 1–3 i samma artikel, är intäkten från överlåtelsen skattebefriad, när överlåtaren dagen för överlåtelsen av andelarna innehar eller förbinder sig att inneha andelarna under en obruten period om minst 12 månader, och andelen under hela denna period inte understiger gränsen på 10 % eller förvärvspriset under 6000000 euro.
146 Artikel 164 första stycket i LIR: För att fastställa den skattepliktiga intäkten är det oviktigt om intäkten delas ut eller inte till sakägarna.
147 Artikel 164 andra stycket i LIR: Som utdelning i den mening som avses i ovanstående stycke betraktas utdelning oavsett slag, som lämnas till innehavare av aktier, vinstandelsbevis eller grundande andelar, andelsbevis eller varje annat värdepapper, inklusive obligationer med rörlig intäkt som ger rätt till del av årsvinsten eller vinsten vid likvidation.
148 Artikel 22 femte stycket i LIR: Utbyte av tillgångar ska betraktas som överlåtelse mot ersättning av den tillgång som lämnats i utbyte, följt av förvärv mot ersättning av den tillgång som erhållits i utbyte. Överlåtelsepriset för den tillgång som lämnats i utbyte motsvarar dess uppskattade realisationsvärde.
149 Artikel 22bis andra stycket punkt 1 i LIR lyder som följer: Genom undantag från artikel 22 femte stycket leder det utbyte som avses i nummer 1–4 nedan inte till att någon realisationsvinst uppstår för de tillgångar som bytts ut. Detta gäller under förutsättning att, i de fall som avses i nummer 1, 3 och 4, antingen fordringsägaren eller delägaren avstår från att tillämpa föreliggande bestämmelse: 1. Vid konverteringen av ett lån: Fordringsägaren tilldelas värdepapper som representerar gäldenärens aktiekapital. Vid konvertering av ett kapitaliserande konvertibelt lån är den kapitaliserade räntan som hänför sig till den pågående verksamhetsperiod som föregår konverteringen beskattningsbar vid utbytet. I artikel 22bis fjärde stycket föreskrivs dessutom följande: Hos delägaren motsvarar pris och datum för förvärvet av de aktier som erhållits i utbyte pris och datum för förvärvet av aktier som lämnats i utbyte. Vid betalning av vederlag till en delägare ska förvärvspriset för de aktier som mottagits i utbyte minskas med beloppet för detta vederlag.
150 I artikel 6 i StAnpG föreskrivs följande: Durch Missbrauch von Formen und Gestaltungsmöglichkeiten des bürgerlichen Rechts kann die Steuerpflicht nicht umgangen oder gemindert werden. Liegt ein Missbrauch vor, so sind die Steuern so zu erheben, wie sie bei einer den wirtschaftlichen Vorgängen, Tatsachen und Verhältnissen angemessenen rechtlichen Gestaltung zu erheben wären.
151 Se avsnitt 4.2.1 i beslutet om att inleda förfarandet.
152 Se avsnitt 4.2.2.1 i beslutet om att inleda förfarandet.
153 Se avsnitt 4.2.2.2 i beslutet om att inleda förfarandet.
154 Se avsnitt 4.2.3 i beslutet om att inleda förfarandet.
155 Se skälen 151–155 i beslutet om att inleda förfarandet.
156 Se skäl 156 i beslutet om att inleda förfarandet.
157 Se skäl 152 i beslutet om att inleda förfarandet.
158 Se skäl 158 i beslutet om att inleda förfarandet.
159 Se Luxemburgs kommentarer beträffande beslutet om att inleda förfarandet, punkt 168.
160 Se Luxemburgs kommentarer beträffande beslutet om att inleda förfarandet, punkt 170.
161 Se skäl 152 i beslutet om att inleda förfarandet.
162 Se skäl 97.
163 Se Luxemburgs kommentarer beträffande beslutet om att inleda förfarandet, s. 8: Ett ZORA-instrument utgör ett avtal som dokumenterar en skuld liksom dess återbetalning på ett sätt som gör att artikel 164 i LIR inte kan anses relevant i detta fall. ZORA-instrumenten har ur skattehänseende i Luxemburg de grundläggande egenskaperna hos en skuld och inte en kapitalandel.
164 Artikel 162 i LIR 1. Bestämmelserna i avsnitt 1 i denna lag är tillämpliga på fastställandet av beskattningsbar inkomst och de nettoinkomster som den består av, för att fastställa överlåtelse- eller likvidationsvinst och för att deklarera, fastställa och ta ut skatt, under förutsättning att inget annat bestäms nedan eller tillämpningen av dessa bestämmelser inte är motiverade med tanke på den särskilda utformningen av organisationer av kollektiv karaktär. 2. Som verkställande av ovanstående stycke anges i en förordning från storhertigdömet de bestämmelser som är tillämpliga på organisationer av kollektiv karaktär.
165 Se Luxemburgs kommentarer rörande skrivelse av den 11 december 2017, svar på fråga 1.b: Utöver undantaget för utländska företag […] omfattas alla andelar vars intäkter kan omfattas av systemet med undantag från beskattning enligt artikel 166 i LIR också av bestämmelserna i artikel 164 i LIR.
166 Dom i mål C-70/16 P, Comunidad Autónoma de Galicia och Redes de Telecomunicación Galegas, SA (Retegal) mot Europeiska kommissionen, ECLI:EU:C:2017:1002.
167 Engie förklarade även att LNG Supply hade ca [1–40] heltidsanställda och GSTM ca [1–10]. Engie bekräftade också att LNG Luxembourg inte hade någon annan verksamhet än att inneha ZORA LNG och terminskontraktet LNG.
168 Se PT-rapporten, avsnitt 6.1.2 och 6.1.3.
169 Metoden med jämförbart pris på den fria marknaden är en av de fem metoder för fastställande av internpriser som godkänns i OECD:s principer som är tillämpliga på internpriser inom multinationella företag och skattemyndigheter – utgåva 2010.
170 Kommissionens beslut 2009/809/EG av den 8 juli 2009 om den groepsrentebox-ordning som Nederländerna planerar att genomföra (C 4/07 [f.d. N 465/06]) (EUT L 288, 4.11.2009, s. 26). Kommissionens beslut (EU) 2016/2326 av den 21 oktober 2015 om det statliga stöd SA.38375 (2014/C) (f.d. 2014/NN) som Luxemburg har genomfört till förmån för Fiat (EUT L 351, 22.12.2016, s. 1).
171 Åtgärd 2 i BEPS-projektet (urholkning av skattebasen och överföring av vinster).
172 Se dom i mål C-399/08 P, Europeiska kommissionen mot Deutsche Post, ECLI:EU:C:2010:481, punkt 38 och där angiven rättspraxis.
173 Dom i de förenade målen C-20/15 P, Europeiska kommissionen mot World Duty Free Group, ECLI:EU:C:2016:981, punkt 53 och där angiven rättspraxis.
174 Se dom i de förenade målen C-106/09 P och C-107/09 P, Europeiska kommissionen och Konungariket Gibraltar mot Government of Gibraltar och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, ECLI:EU:C:2011:732, punkt 72 och där angiven rättspraxis.
175 Se dom i de förenade målen C-106/09 P och C-107/09 P, Europeiska kommissionen och Konungariket Gibraltar mot Government of Gibraltar och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, ECLI:EU:C:2011:732, punkt 72 och där angiven rättspraxis.
176 Dom i mål C-126/01, Ministère de l'Économie, des Finances et de l'Industrie mot GEMO SA, ECLI:EU:C:2003:622, punkt 41, och där angiven rättspraxis.
177 Dom i mål 730/79, Philip Morris mot Europeiska gemenskapernas kommission, ECLI:EU:C:1980:209, punkt 11. Och dom i de förenade målen T-298/97, T-312/97 m.fl., Alzetta Mauro m.fl. mot Europeiska kommissionen, ECLI:EU:T:2000:151, punkt 80.
178 Se skäl 152 i beslutet om att inleda förfarandet.
179 Se kommissionens meddelande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT C 262, 19.7.2016, s. 1), punkt 67 och där angiven rättspraxis (nedan kallat meddelandet om begreppet stöd).
180 Se dom i mål C-173/73, Italien mot Europeiska kommissionen, ECLI:EU:C:1974:71, punkt 13.
181 Se dom i mål C-66/02, Italien mot Europeiska kommissionen, ECLI:EU:C:2005:768, punkt 78, dom i mål C-222/04, Cassa di Risparmio di Firenze SpA m.fl., ECLI:EU:C:2006:8, punkt 132 och dom i mål C-522/13, Ministerio de Defensa och Navantia, ECLI:EU:C:2014:2262, punkterna 21–31.
182 ZORA LNG har för övrigt varit föremål för en partiell konvertering.
183 Luxemburgs kommentarer rörande skrivelse av den 11 december 2017, s. 5.
184 Kommentarer från Engie om skrivelsen av den 11 december 2017, punkt 33.
185 Mer exakt hela den vinst som dessa två enheter gjort, med avdrag för LNG- och GSTM-marginalen (båda två ursprungligen fastställda till [1/(50–100) %] av värdet av deras tillgångar).
186 Se dom i mål C-6/12, P Oy, ECLI:EU:C:2013:525, punkt 17, och dom i mål C-522/13, Ministerio de Defensa och Navantia, ECLI:EU:C:2014:2262, punkt 32.
187 Se dom i de förenade målen C-20/15 P och C-21/15 P, Europeiska kommissionen mot World Duty Free Group, ECLI:EU:C:2016:981, punkt 57 och där angiven rättspraxis.
188 Se dom i de förenade målen C-78/08 till C-80/08, Paint Graphos, ECLI:EU:C:2011:550, punkt 65.
189 Se meddelande om begreppet stöd, punkt 133.
190 Meddelande om begreppet stöd, punkt 134.
191 Se avsnitt 2.3.1.
192 Även om bestämmelsen i princip är tillämplig på fysiska personer, enligt artikel 162 i LIR, gäller den även för juridiska personer som är skyldiga att betala skatt.
193 Även om bestämmelsen i princip är tillämplig på fysiska personer, enligt artikel 162 i LIR, gäller den även för juridiska personer som är skyldiga att betala skatt.
194 Även om bestämmelsen i princip är tillämplig på fysiska personer, enligt artikel 162 i LIR, gäller den även för juridiska personer som är skyldiga att betala skatt.
195 Redovisningsprinciperna, vilket även innefattar försiktighetsprincipen, ska därför som sådana betraktas som att de ingår i referenssystemet. I detta fall förklaras i försiktighetsprincipen att det kan föreligga en skillnad mellan tidpunkten när dotterbolagen redovisar ZORA-tilläggen som kostnader i sin redovisning och den tidpunkt när långivarna (de som tecknat ZORA-instrumenten) noterar motsvarande intäkt i sina räkenskaper.
196 Se emellertid skäl 180.
197 Se skälen 106–108.
198 Se fotnot 193.
199 Se skäl 135.
200 Möjligheten att dra av driftskostnader återspeglar endast det faktum att beräkningsunderlaget för företagens beskattningsbara vinst är den vinst som anges i deras redovisning, eftersom denna vinst motsvarar den realiserade intäkten, med avdrag för driftskostnader och andra kostnader som uppstått.
201 Bekräftelsen på den kumulativa tillämpningen av de artiklar som avses i förhandsbeskeden i skattefrågor överensstämmer med målsättningen i det luxemburgska systemet att beskatta alla företag som är skattskyldiga i Luxemburg för vinsten, efter beaktande av ersättningen för skuldinstrument som den skattskyldige emitterat (Engies kommentarer beträffande beslutet om att inleda förfarandet, Executive Summary, avsnitt III B a iv. Kommissionens understrykning).
202 Dom i förenade målen C-20/15 P och C-21/15 P, kommissionen/World Duty Free Group, ECLI:EU:C:2016:981, punkt 92. I de omtvistade besluten hade kommissionen – vid prövningen av om den omtvistade åtgärden skulle anses vara en selektiv åtgärd – utgått från att den skattefördel som denna åtgärd innebär inte utan åtskillnad gynnade alla ekonomiska aktörer som befann sig i en objektivt sett jämförbar situation med hänsyn till målsättningen med det allmänna spanska skattesystemet, eftersom företag med hemvist i Spanien som förvärvade andelar av samma typ i bolag med skattemässig hemvist i Spanien inte kunde erhålla denna fördel. (Kommissionens understrykning.) Se i samma anda även punkterna 22 och 68. Se på liknande sätt dom i mål C-217/03, Belgien och Forum 187/kommissionen, ECLI:EU:C:2005:266,punkt 95. Dom i mål C-88/03, Portugal/kommissionen, ECLI:EU:C:2006:511, punkt 56. Dom i mål C-519/07 P, kommissionen/Koninklijke Friesland/Campina, ECLI:EU:C:2009:556, punkterna 2–7. Samt dom i de förenade målen C-78/08 till C-80/08, Paint Graphos, ECLI:EU:C:2011:550, punkt 50. Se även meddelande om begreppet stöd, punkt 134.
203 Se dom i de förenade målen C-106/09 P och C-107/09 P, kommissionen/Gibraltars regering och Förenade kungariket, ECLI:EU:C:2011:732, punkterna 92–95. När det gäller bedömningen av åtgärder utifrån deras inverkan se även dom i mål C-487/06 P, British Aggregates/kommissionen, ECLI:EU:C:2008:757, punkterna 85 och 89 och där angiven rättspraxis samt dom i mål C-279/08 P, kommissionen/Nederländerna, ECLI:EU:C:2011:551, punkt 51.
204 Se Luxemburgs kommentarer rörande skrivelse av den 11 december 2017, s. 2.
205 Se Luxemburgs kommentarer rörande skrivelse av den 11 december 2017, s. 2. Kommentarer från Engie om skrivelsen av den 11 december 2017, punkt 30.
206 Se fotnot 199.
207 Se Luxemburgs kommentarer rörande skrivelse av den 11 december 2017, s. 8 och Engies kommentarer om beslutet om att inleda förfarandet, punkterna 125 och 126.
208 Se Luxemburgs kommentarer rörande skrivelse av den 11 december 2017, s. 2.
209 Se exempelvis dom i mål C-217/03, Belgien och Forum 187/kommissionen, ECLI:EU:C:2005:266, eller, som i detta beslut, där domstolen fastställer referensramen genom att hänvisa till principen om att företagen beskattas utifrån sin kommersiella vinst: För att undersöka huruvida fastställelsen av skattepliktiga inkomster, sådan den föreskrivs i systemet för samordningscentrumen, gynnar dessa skall – i likhet med vad kommissionen föreslog i punkt 95 i sitt förslag till avgörande – nämnda system jämföras med det gemenskapsrättsliga system som baseras på skillnaden mellan inkomster och utgifter för ett företag som bedriver sin verksamhet där det råder fri konkurrens. (Punkt 95). Se på liknande sätt dom i de förenade målen C-78/08 till C-80/08, Paint Graphos, ECLI:EU:C:2011:550, punkt 50: Det framgår av handlingarna i målet vid domstolen att vid beräkning av inkomstskatt för juridiska personer bestäms beskattningsunderlaget för de berörda produktions- och arbetskooperativen på samma sätt som för andra typer av kooperativ, det vill säga på grundval av nettovinsten från företagets verksamhet vid beskattningsårets slut. Inkomstskatten för juridiska personer får följaktligen anses utgöra det regelverk som ska användas som utgångspunkt vid bedömningen av huruvida den aktuella åtgärden är selektiv. (kommissionens understrykning). Se även dom i förenade målen C-106/09 P och C-107/09 P, kommissionen/Gibraltars regering och Förenade kungariket, ECLI:EU:C:2011:732, punkt 95: I motsats till vad förstainstansrätten slog fast beträffande punkterna 143, 144 och 150 i det omtvistade beslutet, framgår det av dessa punkter att kommissionen undersökte huruvida det förelåg selektiva fördelar för offshorebolag enligt den aktuella skatteordningen, vilka formellt tillämpas på samtliga företag. I det omtvistade beslutet anges således denna ordning som referensram, i förhållande till vilken offshorebolagen faktiskt gynnas. Se senare mål C-233/16, ANGED/Generalitat de Catalunya, ECLI:EU:C:2018:280, punkterna 42–45.
210 Se dom i de förenade målen C-20/15 P och C-21/15 P, kommissionen/World Duty Free Group, ECLI:EU:C:2016:981, punkt 54 och där angiven rättspraxis, samt punkt 86.
211 Se även förenade målen C-78/08 till C-80/08, Paint Graphos, ECLI:EU:C:2011:550, punkt 54, där domstolen har bekräftat att den målsättning som systemet för beskattning av företag följer var beskattning av företagens vinst.
212 Se Luxemburgs kommentarer rörande skrivelse av den 11 december 2017, s. 2.
213 Se kommentarer från Engie om skrivelsen av den 11 december 2017, punkt 22 och 23.
214 I vilket fall som helst visar kommissionen i avsnitt 6.2.2 att om en snävare referensram skulle tillämpas, vilken skulle begränsas till bestämmelserna om skatteundantag för intäkter från andelar och beskattning av vinstutdelning, skulle den skattemässiga behandling som beviljas på grundval av de omtvistade förhandsbeskeden i skattefrågor även utgöra ett undantag som ger upphov till en gynnsam behandling, jämfört med andra företag som faktiskt och rättsligt befinner sig i en jämförbar situation.
215 Skyldighet att inneha andelen under en obruten period om tolv månader: Andelen understiger inte gränsen på 10 procent av det aktuella företagets kapital eller förvärvspriset understiger inte 1,2 miljoner euro.
216 Företag som har inkomster av samma slag men som inte uppfyller villkoren i artikel 166 i LIR (exempelvis för att deras andelar understiger 5 % eller de innehar dem sedan mindre än 12 månader) har inte rätt till samma skattebefrielse.
217 Luxemburg bekräftade detta vid mötet den 1 juni 2017. När kommissionen under detta möte frågade om det kunde anses att den skattejustering som anges i artikel 164.3 i LIR var ett undantag från principen om att den skattemässiga redovisningen ska bifogas den bokföringsmässiga, som fastställs i artikel 40 i LIR, svarade Luxemburg att samtliga skattebestämmelser som innebär en justering av balansräkningen skulle betraktas som ett undantag.
218 Se skrivelse från Luxemburg av den 12 maj 2017, svar på fråga 2.ii: Den bokföringsmässiga reavinsten på 506,2 miljoner US-dollar som LNG Holding gjort motsvarar ekonomiskt ökningen av värdet för LNG Supply mellan 2009 och 2014.
219 Se avsnitten 2.2.3.3, 2.2.3.4, 2.2.3.5, 2.2.4.3, 2.2.4.4 och 2.2.4.5.
220 Se Luxemburgs kommentarer rörande skrivelse av den 11 december 2017, s. 4.
221 Med undantag för bristande tillämpning av nationell rätt.
222 Dom i mål C-217/03, Belgien och Forum 187/kommissionen, ECLI:EU:C:2005:266, punkt 120.
223 Se Engies kommentarer till skrivelsen av den 11 december 2017, punkterna 22 och 24.
224 Se skäl 85.
225 Se Luxemburgs kommentarer rörande skrivelse av den 11 december 2017, svar på fråga 1.b: Utöver undantaget för utländska företag omfattas, såsom utvecklats tidigare, alla andelar vars intäkter kan omfattas av systemet med skattebefrielse enligt artikel 166 i LIR också av bestämmelserna i artikel 164 i LIR (kommissionens understrykning).
226 Se i det hänseendet Steichen Alain, Manuel de Droit fiscal. Droit fiscal général, Les cours de l'Université du Luxembourg, 2015, s. 644: Eftersom artikel 166 i LIR syftar till att undanröja ekonomisk dubbelskattning är den underliggande tanken till denna artikel att den tillämpas på företagens utdelade intäkter efter skatt. Artikel 166 i LIR ska därför läsas tillsammans med artikel 164 andra stycket i LIR som fastställer de utdelningar som inte är avdragsgilla från beskattningsunderlaget i det företag som utför betalningen […]. Utöver den logiska överensstämmelsen mellan artikel 166 i LIR och 164 andra stycket i LIR (det som inte kan dras av hos gäldenären för intäkten kan skattebefrias hos mottagaren, ska det som inte är avdragsgillt hos gäldenären för intäkten kunna vara skattebefriat hos intäktens fordringsägare) […].
227 Se skäl 86. Skattebefrielsen för reavinst som genereras av andelar följer samma logik som skattebefrielsen för utdelning av vinst. Vid avsaknad av skattebefrielse för intäkter från andelar skulle samma fördelar ingå i både skattepliktiga intäkter för den emitterande enheten och den enhet som innehar andelarna, vilket medför en ekonomisk dubbelbeskattning.
228 Se avsnitten 2.2.3.3, 2.2.3.4, 2.2.3.5, 2.2.4.3, 2.2.4.4 och 2.2.4.5.
229 Se skälen 49, 53 och 57.
230 Se skrivelse från Luxemburg av den 12 maj 2017, svar på fråga 2.ii.
231 LNG Holdings skattedeklaration för räkenskapsåret 2014, standardformulär 506A uppgifter om andelar som avses i artikel 166 i LIR rörande LNG Supply, avsnitt 3, rad 19: Skattebefriad utdelning.
232 Det faktum att LNG Supply inte officiellt genomfört någon stämma som godkänner utdelningen har ingen betydelse. LNG Holding är enda aktieägare i både LNG Supply och den enhet som beviljat ZORA LNG (LNG Luxembourg). Bolaget kan därför när som helst enhälligt besluta om datum för konvertering av ZORA på samma sätt som det kan besluta om när utdelningen av vinsten i LNG Supply ska ske i samband med en bolagsstämma.
233 Se skäl 204.
234 Se Luxemburgs kommentarer rörande skrivelse av den 11 december 2017, s. 4 och 6 och svar på fråga 1.b och 1.c:
235 Se kommentarer från Engie om skrivelsen av den 11 december 2017, punkt 26 till 31.
236 Rådets direktiv (EU) 2015/121 av den 27 januari 2015 om ändring av direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (EUT L 21, 28.1.2015, s. 1). I sina kommentarer som svar på skrivelsen av den 11 december 2017 förklarar Luxemburg att den nyligen genomförda ändringen i direktivet om moderbolag och dotterbolag 2015 – enligt vilken tillämpningen av skattebefrielse för intäkter från andelar på utdelad vinst är beroende av att dessa vinster inte dras av inom dotterbolaget – inte skulle ha varit nödvändig om målsättningen för skattebefrielsen för intäkter av andelar var att undvika dubbelbeskattning (s. 4). Engie hänvisar också till andra målsättningar i direktivet (se kommentarer till skrivelsen av den 11 december 2017, punkterna 35–43).
237 Se Luxemburgs kommentarer rörande skrivelse av den 11 december 2017, svar på fråga 1.b: Utöver undantaget för utländska företag omfattas, såsom utvecklats tidigare, alla andelar vars intäkter kan omfattas av systemet med skattebefrielse enligt artikel 166 i LIR också av bestämmelserna i artikel 164 i LIR (kommissionens understrykning).
238 Med undantag för om den utdelande enheten inte är en enhet som har sin skattemässiga hemvist i Luxemburg, då artikel 164 i LIR inte är tillämplig.
239 Se i det hänseendet Steichen, Alain i fotnot 224.
240 Se yttrande från Conseil d'Etat om artikel 166 i LIR (skäl 83). Se även kommissionens beslut 2006/940/EG av den 19 juli 2006 om stödordning C 3/2006 som Luxemburg genomfört för holdingbolag undantagna från skatteplikt enligt lagen från 1929 och för skattebefriade Milliardaire-holdingbolag (EUT L 366, 21.12.2006, s. 47), skäl 63.
241 Se dom i mål C-48/07, belgiska staten – Service public fédéral Finances, ECLI:EU:C:2008:758, punkterna 37 och 45.
242 Domen hänvisar till direktiv 90/435/EEG.
243 I sin dom bekräftar domstolen uttryckligen att även om den hänskjutande domstolen inte kan frångå sin tolkning av direktivet, hör frågan om i vilken utsträckning denna tolkning är tillämplig på en intern situation således till den nationella rätten och följaktligen till den medlemsstatens domstolars exklusiva behörighet (punkt 27).
244 Ibid. punkt 37.
245 Ibid, punkterna 46 och 47 (kommissionens understrykning).
246 De grundläggande friheterna gäller gränsöverskridande situationer. Rent interna situationer omfattas inte och i princip är diskriminering åt andra hållet tillåten ur EU-rättens synvinkel (se dom i mål C-60/91, Batista Morais, ECLI:EU:C:1992:140, punkt 7, dom i mål C-29/94 till C-35/94, Jean-Louis Aubertin, ECLI:EU:C:1995:39, punkterna 9–11, dom i mål C-332/90, Steen/Deutsche Bundespost, ECLI:EU:C:1992:40, dom i mål C-139/12, Caixa d'Estalvis i Pensions de Barcelona/Generalidad de Cataluña, ECLI:EU:C:2014:174, punkterna 42 och 45, och dom i mål C-591/15, The Gibraltar Betting and Gaming Association Limited/Commissioners for Her Majesty's Revenue and Customs, ECLI:EU:C:2017:449, punkt 33. Med tanke på att interna situationer inte kan åtnjuta en mer gynnsam behandling än jämförbara gränsöverskridande situationer finns det desto större anledning till att LNG Holding och CEF inte borde erhålla fördelar som inte beviljas för gränsöverskridande situationer. I det hänseendet bör erinras om att enligt artikel 166 stycke 2bis i LIR – införd i LIR 2016 till följd av införlivandet av direktiv 2014/86/EU – skulle skattebefrielse för intäkter från andelar inte vara tillämplig vid gränsöverskridande situationer när den intäkt mottagaren uppbär kan dras av i den medlemsstat där den utdelande enheten är belägen: […] skattebefrielsen tillämpas inte på intäkter som avses i rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater och som kommer från en andel som direkt innehas i aktiekapitalet i ett företag som är beläget i en annan av Europeiska unionens medlemsstater, och som avses i artikel 2 i direktiv 2011/96/EU, om de är avdragsgilla i denna stat eller när de tilldelas inom ramen för ett system, eller en rad av system, som inrättats för att, som huvudsaklig målsättning eller huvudsakliga målsättningar, erhålla en skattemässig fördel som strider mot syftet eller ändamålet med detta direktiv, är inte trovärdig med tanke på samtliga relevanta fakta och omständigheter. Enligt denna bestämmelse betraktas ett system, som kan omfatta flera etapper eller delar, eller en rad system, inte som trovärdigt eftersom detta system eller rad av system inte inrättats av giltiga kommersiella skäl som återspeglar den ekonomiska verkligheten.
247 Dom i de förenade målen C-20/15 P och C-21/15 P, World Duty Free Group, ECLI:EU:C:2016:981, punkt 80. Dom i mål C-409/00, Spanien/kommissionen, punkt 48. Dom i mål C-279/08 P, kommissionen/Nederländerna, ECLI:EU:C:2011:551, punkt 50.
248 Dom i de förenade målen C-20/15 P och C-21/15 P, World Duty Free Group, ECLI:EU:C:2016:981, punkt 78.
249 Dom i mål C-88/03, Portugal/kommissionen, ECLI:EU:C:2006:511, punkterna 52 och 80, och där angiven rättspraxis.
250 Dom i de förenade målen C-78/08 till C-80/08, Paint Graphos, ECLI:EU:C:2011:550, punkt 69.
251 Dom i mål C-88/03, Portugal/kommissionen, ECLI:EU:C:2006:511, punkt 81.
252 Dom i de förenade målen C-78/08 till C-80/08, Paint Graphos, ECLI:EU:C:2011:550, punkt 69.
253 Se skäl 83.
254 Se yttrande från Conseil d'Etat om artikel 166 i LIR (skäl 83). Se även beslut 2006/940/EG, skäl 63. Denna målsättning bekräftas av att företag som inte har sin skattemässiga hemvist endast kan åtnjuta den skattebefrielse som beviljas i artikel 166 i LIR om de omfattas av en skatt som motsvarar den luxemburgska bolagsskatten. Med andra ord är skattebefrielsen inte tillämplig utan tidigare beskattning av vinst, dvs. om det inte föreligger någon dubbelbeskattning.
255 Se även dom i de förenade målen C-78/08–C-80/08, Paint Graphos, ECLI:EU:C:2011:550, punkt 71, där domstolen hänvisar till möjligheten att åberopa det nationella skattesystemets karaktär och allmänna systematik för att motivera att kooperativ som delar ut samtliga sina vinster till sina medlemmar inte beskattas på kooperativ nivå om skatten tas ut från medlemmarna.
256 Dom i de förenade målen C-78/08 till C-80/08, Paint Graphos, ECLI:EU:C:2011:550, punkt 75. Se även dom i mål T-287/11, Heitkamp BauHolding/kommissionen, ECLI:EU:T:2016:60, punkt 160, och dom i mål T-620/11, GFKL Financial Services AG, ECLI:EU:T:2016:59, punkt 154.
257 Dom i de förenade målen C-78/08 till C-80/08, Paint Graphos, ECLI:EU:C:2011:550, punkt 73. Se även dom i mål T-287/11, Heitkamp BauHolding/kommissionen, ECLI:EU:T:2016:60, punkt 160, och dom i mål T-620/11, GFKL Financial Services AG, ECLI:EU:T:2016:59, punkt 154.
258 Enligt systemets logik kan de vinster som ett företag gör beskattas mer än en gång (exempelvis vid utdelning av vinst som inte uppfyller villkoren för att åtnjuta skattebefrielse enligt artikel 166 i LIR) men de kan inte i något fall helt befrias från skatt.
259 Beslut (EU) 2016/2326 (EUT L 351, 22.12.2016, s. 1).
260 Beslut 2009/809/EG (EUT L 288, 4.11.2009, s. 26).
261 Se skattedeklaration för LNG Luxembourg för räkenskapsåret 2015, bilaga 3.
262 I en skattemässig enhet (system med sambeskattning) kan ett moderbolag beskattas som koncern tillsammans med ett eller flera av sin dotterbolag. För bolagsskatten innebär detta att det betraktas som att dotterbolagen har förvärvats av moderbolaget.
263 Dom i mål C-170/83, Hydrotherm, ECLI:EU:C:1984:271, punkt 11. Se även dom i mål T-137/02, Pollmeier Malchow/kommissionen, ECLI:EU:T:2004:304, punkt 50.
264 Dom i mål C-480/09 P, Acea Electrabel Produzione SpA/kommissionen, ECLI:EU:C:2010:787, punkterna 47–55. dom i mål C-222/04, Cassa di Risparmio di Firenze SpA m.fl., ECLI:EU:C:2006:8, punkt 112.
265 Se groepsrentebox-beslutet, skäl 80.
266 Se Fiat-beslutet, skäl 198. Även om man kan anta att finansieringsbeslut fattas enligt det bästa intresset för koncernen som helhet, påförs bolagsskatten i Luxemburg individuella enheter, inte koncerner, och det omtvistade förhandsbeskedet i skattefrågor gäller endast FFT:s skattepliktiga vinst, på så sätt att varje minskning av skatteintäkterna individuellt baseras på det företagets resultat. (kommissionens understrykning). Se även skäl 314 i samma beslut.
267 Se dom i mål C-138/09, Todaro Nunziatina & C., ECLI:EU:C:2010:291, punkt 21.
268 Holdingbolagens finansiering beviljas mellanhanden för de terminskontrakt som upprättats mellan de senare och långivarna, och ZORA-avtal som undertecknats mellan långivarna och dotterbolagen. Denna punkt förnekas inte av Luxemburg eller Engie (se beskrivning av transaktionerna från Luxemburg i kommentarerna till beslutet om att inleda förfarandet, avsnitt 2.1 och 2.2). I de omtvistade förhandsbeskeden i skattefrågor angavs även att holdingbolagen borde betraktas som innehavare av aktierna […] eftersom det är dessa som sluter terminsavtalet (se begäran om förhandsbesked i skattefrågor LNG från 2008, s. 4 och begäran om förhandsbesked i skattefrågor GSTM från 2010, s. 4) vilket visar att holdingbolagen anses tillföra finansieringen.
269 Utbetalning av en ersättning inom ramen för en finansieringstransaktion ska förstås som att den betecknar varje utbetalning som görs av låntagaren till långivaren, kontant eller i form av varje annan finansiell tillgång, inbegripet låntagarens egna medel, som inte syftar till att avbetala/återbetala finansieringen eller, vid avbetalning/återbetalning, som överstiger det ursprungligen finansierade beloppet.
270 Se IAS 32 och lagen av den 19 december 2002 om handelsregistret samt företagens redovisning och årsredovisning.
271 Artikel 40 i LIR. Se skäl 81.
272 Det faktum att det i vissa fall kan föreligga en tidsmässig skillnad mellan det tillfälle när låntagaren redovisar kostnaden och när långivaren redovisar motsvarande intäkt ändrar inte på något sätt denna slutsats. Ur redovisningshänseende motiveras denna tidsmässiga skillnad av försiktighetsprincipen som innebär att en intäkt redovisas när den uppstår, dvs. när den är säker, medan en kostnad beaktas så snart den är sannolik eller till och med eventuell.
273 Se IAS 32, punkt 35. Utdelningar till innehavare av ett egetkapitalinstrument ska redovisas direkt mot eget kapital, med hänsyn tagen till eventuella inkomstskatteeffekter, och stycke 36: Gottgörelse eller refinansiering av egetkapitalinstrument redovisas som förändring av eget kapital.
274 Det innebär att ur koncernens synvinkel leder skattebefrielsen för intäkterna från andelarna endast till att undanröja en nackdel som orsakas av den ekonomiska dubbelbeskattningen.
275 Koncernens kombinerade skattepliktiga intäkt i Luxemburg ska helt enkelt vara oförändrad efter att ersättningen betalats ut. Såsom förklaras i avsnitt 6.3.1 kan den kombinerade skattepliktiga intäkten undantagsvis i vissa exceptionella situationer öka och ge upphov till dubbelbeskattning, nämligen vid utdelning av vinst när andelen inte kan omfattas av undantaget för intäkter från andelar enligt artikel 166 i LIR.
276 Se Luxemburgs kommentarer rörande skrivelse av den 11 december 2017.
277 Så snart GSTM-aktierna konverterats och annullerats eftersom även detta är tillåtet enligt de omtvistade förhandsbeskeden i skattefrågor.
278 Se dom i förenade målen C-20/15 P och C-21/15 P, World Duty Free Group, ECLI:EU:C:2016:981, punkt 71.
279 Se Luxemburgs kommentarer rörande skrivelse av den 11 december 2017, s. 8.
280 Se kommentarer från Engie om skrivelsen av den 11 december 2017, punkterna 89, 93 och 94.
281 Dom i de förenade målen C-20/15 P och C-21/15 P, World Duty Free Group, ECLI:EU:C:2016:981, punkt 71.
282 Denna metod överensstämmer med Luxemburgs ståndpunkt som innebär att ZORA-instrumenten bör betraktas som instrument som inte utgör andelar (se Luxemburgs kommentarer rörande skrivelse av den 11 december 2017, svar på fråga 1 d).
283 Se avsnitten 2.2.3.7.1. och 2.2.4.6.1.
284 Se avsnitt 2.2.3.7.2.
285 Vid minskning av ZORA-instrumentets värde på grund av negativa ackumulerade ZORA-tillägg, bör den kostnad som redovisas av långivarna till följd av att värdet på deras fordran har minskat motsvara en intäkt som redovisas av dotterbolagen till följd av en minskning av deras skulder.
286 Se Luxemburgs kommentarer rörande skrivelse av den 11 december 2017, s. 8.
287 Artikel 22bis andra stycket punkt 1 i LIR (kommissionens understrykning).
288 Artikel 22bis fjärde stycket i LIR: Hos delägaren motsvarar pris och datum för förvärvet av de aktier som erhållits i utbyte pris och datum för förvärvet av aktier som lämnats i utbyte.
289 Circulaire du directeur des contributions directes LIR no 22bis/1 du 27 novembre 2002 (Cirkulär från skattedirektören LIR nr 22bis/1 av den 27 november 2002).
290 Se cirkulär 22bis: Reavinsten på de aktier som lämnas i utbyte överförs till de aktier som nyligen förvärvats och blir i princip skattepliktiga när de senare realiseras (kommissionens understrykning). Vissa skulle kunna hävda att när intäkterna väl har realiserats skulle de vara skattebefriade genom tillämpning av skattebefrielse för intäkter från andelar enligt artikel 166 i LIR. Men även detta argument är felaktigt. I cirkulär 22bis anges att, just för att undvika att artikel 22bis i LIR tillämpas för att kringgå skyldigheten att alla intäkter ska beskattas, kan det här systemet inte användas för att på ett permanent sätt undanhålla från skatt reavinst som annars skulle ha varit skattepliktig [se cirkulär 22bis: Syftet med artikel 22bis i LIR är att fastställa de utbyten av aktier som kan genomföras skatteneutralt. Den syftar däremot inte till att på ett definitivt sätt undanta reavinster, som utan denna åtgärd skulle ha varit skattepliktiga för överlåtaren, utan att skjuta upp beskattningen (kommissionens understrykning)]. Tillämpningen av artikel 166 i LIR på intäkter som tillfälligt skjuts upp tack vare tillämpningen av artikel 22bis i LIR och som motsvarar de belopp som dragits av från låntagarens skattepliktiga intäkt skulle i vilket fall som helst utgöra en selektiv fördel enligt kommissionens resonemang i avsnitt 6.2.
291 Dom i de förenade målen C-20/15 P och C-21/15 P, World Duty Free Group, ECLI:EU:C:2016:981, punkt 80.
292 Se avsnitt 2.3.4.
293 Se Luxemburgs kommentarer rörande skrivelse av den 11 december 2017, svar på fråga 2.a.
294 Cirkulär från skattedirektören L.G./N.S. Nr 3 av den 21 augusti 1989.
295 Se cirkulär från 1989. 5. Upplysningar som är förpliktande för myndigheten lämnas inte i de fall då strävan att erhålla en skattemässig fördel är det huvudsakliga syftet (t.ex. granskning av system för att spara skatt, så kallade Steuersparmodelle, fastställande av gränser för att undvika beståndsdelar som ingår i simuleringen eller missbruk av rättigheter).
296 Med tanke på att endast artikel 6 i StAnpG definierar missbruk av rättighet i luxemburgsk lag ska denna bestämmelse tillämpas inom ramen för cirkuläret från 1989.
297 Luxemburgs kommentarer rörande skrivelsen av den 11 december 2017 innehåller en beskrivning av dessa fyra kriterier samt en förklaring till hur de bör tillämpas.
298 Se Luxemburgs kommentarer rörande skrivelse av den 11 december 2017, svar på fråga 2.a.
299 Se Luxemburgs kommentarer rörande skrivelse av den 11 december 2017, svar på fråga 2.a.
300 Se Luxemburgs kommentarer rörande skrivelse av den 11 december 2017, svar på fråga 2.a.
301 I sitt svar på skrivelsen av den 11 december 2017 citerar Luxemburg beslutet av den 1 augusti 2017 från den administrativa domstolen i Storhertigdömet Luxemburg nr 39009C i registret: är ett sätt som gör det möjligt för den skattskyldige att uppnå ett ekonomiskt mål på ett sätt som gör att en skatteeffekt kan uppnås som lagstiftaren inte kan anses ha haft för avsikt att godkänna inom ramen för tillämpningen av skattelagstiftningen som är förenlig med avsikten.
302 Se Luxemburgs kommentarer rörande skrivelse av den 11 december 2017, svar på fråga 2.a.
303 I sin skrivelse av den 16 februari 2016 citerar Luxemburg beslutet från den administrativa domstolen i Storhertigdömet Luxemburg nr 35979C och nr 35978C i registret: Det är inte tillräckligt att den skattskyldige endast framhåller ekonomiska motiv för att dessa ska godkännas. Motiven måste också betraktas som verkliga och i sig själva utgöra en tillräcklig ekonomisk fördel utöver enbart den erhållna skattefördelen.
304 Kommissionen erinrar om att vid ett direkt ZORA-instrument borde de underliggande vinsterna omfattas av skatt, vilket också fastställs i skälen 279–283.
305 Se Luxemburgs kommentarer beträffande beslutet om att inleda förfarandet, s. 16.
306 Se skäl 34 punkt 1.
307 Se skäl 61 punkt 1.
308 Det exakta genomförandet av strukturen (se fotnoterna 35 och 90) visar likaså att verksamheterna i båda fallen överförts mot växlar utställda av dotterbolagen till holdingbolagen. Terminskontrakten och ZORA-instrumenten ersätter därför helt enkelt finansieringen från holdingbolagen som redan fanns.
309 Se även meddelande om begreppet stöd, punkt 174 c.
310 Dom i mål C-170/83, Hydrotherm, ECLI:EU:C:1984:271, punkt 11. Se även dom i mål T-137/02, Pollmeier Malchow/kommissionen, ECLI:EU:T:2004:304, punkt 50.
311 Dom i mål C-480/09 P, Acea Electrabel Produzione SpA/kommissionen, ECLI:EU:C:2010:787, punkterna 47–55. dom i mål C-222/04, Cassa di Risparmio di Firenze SpA m.fl., ECLI:EU:C:2006:8, punkt 112.
312 Se därvidlag dom i mål 323/82, Intermills, ECLI:EU:C:1984:345, punkt 11. Se även mål i de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien och Forum 187/kommissionen, ECLI:EU:C:2005:266, punkt 102, var det alltså på goda grunder som kommissionen fann att bestämmelserna om fastställande av den skattepliktiga inkomsten utgjorde en fördel för samordningscentrumen och de koncerner de tillhör.
313 Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 24.9.2015, s. 9).
314 Se Luxemburgs kommentarer rörande skrivelse av den 11 december 2017, s. 3.
315 Se kommentarer från Engie om skrivelsen av den 11 december 2017, punkt 98 till 102.
316 Dom i mål T-424/05, Italien/kommissionen, ECLI:EU:T:2009:49, punkt 69. Och de förenade målen T-231/06 och T-237/06, Nederländerna och NOS/kommissionen, ECLI:EU:T:2010:525, punkt 50. Se även dom i mål T-242/12, SNCF/kommissionen, ECLI:EU:T:2015:1003, punkterna 345–367.
317 Se skäl 113.
318 Se beslutet om att inleda förfarandet, skälen 152, 156, 158 och 160.
319 Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EU) 2015/1589 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget on Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 140, 30.4.2004, s. 1).
320 Se avsnitt 1 för förfarandet och avsnitt 2 för datumen för förhandsbesked och beviljande av stödet.
321 Luxemburgs kommentarer beträffande beslutet om att inleda förfarandet, s. 20.
322 Luxemburgs kommentarer beträffande beslutet om att inleda förfarandet, s. 21.
323 Luxemburgs kommentarer beträffande beslutet om att inleda förfarandet, s. 20.
324 Kommissionens beslut 2014/200/EU av den 17 juli 2013 om den stödordning SA.21233 (f.d. NN/11, f.d. CP 137/06) som Spanien har genomfört – Skatteordning tillämplig för vissa finansiella leasingavtal, även känd som tax lease-systemet (EUT L 114, 16.4.2014, s. 1).
325 Beslut 2006/940/EG, skälen 102–113.
326 Kommissionens beslut 2003/755/EG av den 17 februari 2003 om den stödordning som Belgien har genomfört till förmån för samordningscenter som är etablerade i Belgien (EUT L 282, 30.10.2003, s. 25), skälen 117–120.
327 Engies kommentarer om beslutet om att inleda förfarandet, punkterna 336–339.
328 Engies kommentarer om beslutet om att inleda förfarandet, punkterna 346–349.
329 Kommissionens beslut 2007/256/EG av den 20 december 2006 om den stödordning som Frankrike har genomfört enligt artikel 39 CA i den allmänna skattelagstiftningen – Statligt stöd C 46/2004 (f.d. NN 65/2004) (EUT L 112, 30.4.2007, s. 41).
330 Engies kommentarer om beslutet om att inleda förfarandet, punkt 354.
331 Luxemburgs kommentarer beträffande beslutet om att inleda förfarandet, s. 21.
332 Engies kommentarer om beslutet om att inleda förfarandet, punkt 356.
333 Engies kommentarer om beslutet om att inleda förfarandet, punkterna 323–333.
334 Se dom i mål C-148/04, Unicredito Italiano SpA/Agenzia delle Entrate, ECLI:EU:C:2005:774, punkt 119.
335 Engies kommentarer om beslutet om att inleda förfarandet, punkt 334.
336 Dom i mål C-74/00, Falck och A. di Bolzano/kommissionen, ECLI:EU:C:2002:524, punkt 140.
337 Dom i mål C-408/04 P, kommissionen/Salzgitter, ECLI:EU:C:2008:236, punkterna 100–107.
338 Se dom i de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien och Forum 187 ASBL/kommissionen, ECLI:EU:C:2006:416, punkt 81, i de förenade målen C-106/09 P och C-107/09 P, kommissionen/Gibraltars regering och Förenade kungariket, ECLI:EU:C:2011:732, och i mål C-417/10, 3M Italia, ECLI:EU:C:2012:184, punkt 25, samt beslut i mål C-529/10, Safilo, ECLI:EU:C:2012:188, punkt 18. Se även dom i mål T-538/11, Belgien/kommissionen, ECLI:EU:T:2015:188, punkt 66.
339 Se skäl 174.
340 Se dom i de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien och Forum 187/kommissionen, ECLI:EU:C:2005:266, punkt 147 och i mål 265/85, Van den Bergh en Jurgens BV och Van Dijk Food Products Lopik/kommissionen, REG 1987, s. 1155, punkt 44.
341 Ibidem.
342 Se exempelvis dom i mål T-243/09, FEDECOM/kommissionen, ECLI:EU:T:2012:497, punkt 91 och där angiven rättspraxis.
343 Se dom i förenade målen C-471/09 P och C-473/09 P, Territorio Histórico de Vizcaya – Diputación Foral de Vizcaya m.fl./kommissionen, ECLI:EU:C:2011:521, punkt 64. I detta sammanhang är det lämpligt att erinra om att en medlemsstat, vars myndigheter har beviljat stöd i strid med de förfaranderegler som anges i artikel 88 EG, i princip inte kan hänvisa till mottagarnas berättigade intresse för att undandra sig skyldigheten att vidta nödvändiga åtgärder för att verkställa ett beslut från kommissionen som innebär att stödet måste återkrävas. Att tillåta en sådan möjlighet skulle vara detsamma som att beröva bestämmelserna i artikel 87 EG och 88 EG varje ändamålsenlig verkan, eftersom de nationella myndigheterna då skulle kunna stödja sig på sitt olagliga uppträdande för att motarbeta beslut som kommissionen fattat enligt bestämmelserna i EG-fördraget. Se för ett liknande resonemang även dom i förenade målen C-465/09 till C-470/09, Diputación Foral de Vizcaya e.a./kommissionen, ECLI:EU:C:2011:372, punkt 150, och i mål C-372/97, Italien/kommissionen, ECLI:EU:C:2003:275, punkt 112.
344 Se dom i förenade målen C-471/09 P och C-473/09 P, Territorio Histórico de Vizcaya – Diputación Foral de Vizcaya e.a./kommissionen, ECLI:EU:C:2011:521, punkt 68. Se även dom i mål C-183/02 P, Demesa et Territorio Histórico de Álava/kommissionen, ECLI:EU:C:2004:701, punkt 52.
345 Se dom i förenade målen C-471/09 P och C-473/09 P, Territorio Histórico de Vizcaya – Diputación Foral de Vizcaya e.a./kommissionen, ECLI:EU:C:2011:521, punkt 76.
346 Se dom i mål C-138/09, Todaro Nunziatina & C., ECLI:EU:C:2010:291, punkt 21.
347 Dom i mål 52/84, kommissionen/Belgien, ECLI:EU:C:1986:3, punkt 14. Den rättspraxis som Engie nämner i sina kommentarer till stöd för detta argument (fotnoterna 168–170) är irrelevant. Inte nog med att dessa domar inte har någon koppling till besluten om återkrav av statligt stöd (de gäller begränsning av effekterna av domstolens domar vid begäran om förhandsbesked), utan om det är något de bekräftar så är det kommissionens ståndpunkt att möjligheten att begränsa effekterna av en handling från unionen är fullständigt exceptionell (se dom i förenade målen C-367/93 till C-377/93, Roders BV, ECLI:EU:C:1995:261, punkt 43.
348 Se dom i mål C-148/04, Unicredito Italiano SpA/Agenzia delle Entrate, ECLI:EU:C:2005:774, punkt 119.
349 Engies kommentarer om beslutet om att inleda förfarandet, punkterna 358–367.
350 Dom i mål C-194/09 P, Alcoa Trasformazioni/kommissionen, ECLI:EU:C:2011:497, punkt 102.
351 Engies kommentarer om beslutet om att inleda förfarandet, punkterna 368–372.
352 Dom i mål T-214/95, Het Vlaamse Gewest (regionen Flandern)/kommissionen, ECLI:EU:T:1998:77, punkt 54.
353 Även om sammanhanget är omöjligt att återkräva och inte svårighet att fastställa stödbelopp.
354 Se dom i mål C-441/06, kommissionen/Frankrike, ECLI:EU:C:2007:616, punkt 29 och där angiven rättspraxis.
355 Se dom i förenade målen T-427/04 och T-17/05, Frankrike och France Télécom/kommissionen, ECLI:EU:T:2009:474, punkt 297.
356 Se dom i förenade målen T-427/04 och T-17/05, Frankrike och France Télécom/kommissionen, ECLI:EU:T:2009:474, punkt 299.
357 Se särskilt skälen 157, 192 och 241.
358 Datum för GSTM:s senaste årsredovisning som Luxemburg lämnat in.
359 I det hänseendet är det inte relevant att betrakta dessa intäkter i LNG Holdings årsredovisning eller skattedeklarationer som reavinst, utdelning eller något annat.
360 Se skäl 57.
361 Detsamma vid GSTM om ett stödbelopp hade förekommit den dag detta beslut offentliggjordes.
362 Se skälen 34 och 61.
363 Vilket i praktiken innebär att Luxemburg inte ska lämna något meddelande om beskattning för LNG Holding och CEF där man accepterar skattebefrielse för intäkter av andelar under dessa villkor.
364 Det gäller nya namn på de berörda företagen: Se fotnoterna 4, 5, 16 och 20.