Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 14 oktober 2008

1 Originalspråk: franska.

2 Se de förenade målen C-316/07, C-358/07–C360/07, C-409/07 och C-410/07, Markus Stoß m.fl., samt mål C-525/06, Nationale Loterij, och mål C-212/08, Zeturf, som är anhängiga vid domstolen.

3 Nedan kallat Santa Casa.

4 Nedan kallat Bwin.

5 Nedan kallad Liga.

6 Direktiv av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, s. 37), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG av den 20 juli 1998 (EGT L 217, s. 18) (nedan kallat direktiv 98/34).

7 Bland de spel som arkeologerna hittat i egyptiska gravar ingår bland annat tärning, vars arabiska namn azard har gett upphov till det italienska ordet azzardo, det spanska ordet azar och det franska ordet hazard.

8 Kejsar Augustus skrev i ett brev till sin son Tiberius att spelandet måste upphöra och att han själv förlorat 20000 sestertier (Damals, Würfeln, wetten, Karten spielen – Die Geschichte des Glücksspiels, april 2008, sidorna 13 och 19).

9 EuroMillions kan spelas i Belgien, Spanien, Frankrike, Irland, Luxemburg, Österrike, Portugal och Förenade kungariket. Det kan även spelas i Schweiz.

10 Martignoni-Hutin, J.-P., G., Faites vos jeux, L’Harmattan, Logiques sociales, Paris, 1993, s. 149.

11 Enligt undersökningen Study of Gambling Services in the Internal Market of the European Union, som utförts av det schweiziska institutet för komparativ rätt på uppdrag av kommissionen, av den 14 juni 2006, genererade de fyra stora kategorierna av spel som beskrivits ovan år 2003 en bruttoinkomst på 51500 miljoner euro, efter avdrag för utbetalade vinster, i unionens, från och med den 1 maj 2004, 25 medlemsstater (http://ec.europa.eu/internal_market/services/gambling_en.htm).

12 I Belgien till exempel arbetade 321 personer för det nationella lotteriet år 2004, 709 personer på kasinon år 2003, 8200 personer med penningautomater och 1000 personer för det belgiska Pari mutuel urbain (PMU) (se Study of Gambling Services in the Internal Market of the European Union, a.a., sidorna 1133, 1134, 1137 och 1139). I Tyskland sysselsattes ungefär 58000 personer av Lotto och Totoblock, 4700 personer arbetade på kasinon och ungefär 3000 personer arbetade på hotell och restauranger i förbindelse med dessa (se Study of Gambling Services in the Internal Market of the European Union, a.a., sidorna 1203 och 1206). I Förenade kungariket uppskattades antalet heltidsanställda inom hasard- och penningspelbranschen till 100000 personer år 2004 (se Study of Gambling Services in the Internal Market of the European Union, a.a., s. 1404).

13 En spelare spelar inte i huvudsak för att vinna …, han spelar för att spela på nytt. Det är en ändlös spiral. Ju mer en hästkapplöpningsfantast vinner, ju mer spelar han, desto mer vill han spela och inget hindrar honom från att spela, eftersom han vinner. Om en spelare förlorar, utgör detta ett skäl att spela på nytt för att återhämta sig ekonomiskt (se Martignoni-Hutin, J.-P., G., a.a., s. 133). Det har gjorts många vetenskapliga undersökningar av problemen i samband med spel, särskilt sedan 1990-talet (se det stora antalet hänvisningar som görs i kapitel 9, med rubriken Problem gambling, i Study of Gambling Services in the Internal Market of the European Union, a.a.). De sociala konsekvenserna av hasard- och penningspel har även undersökts och studerats i flera medlemsstater. Dessa problem har krävt att stöd- och vårdtjänster inrättas, bland annat direktlinjer för stöd till kompulsiva spelare.

14 I Rom vidtogs åtgärder i början av 100-talet för att förbjuda spel, och spelare riskerade böter och landsförvisning. Under medeltiden tog kyrkan avstånd från penningspel. Sådana spel ansågs befrämja lögn, förräderi, stöld, slagsmål, mord, beroende, girighet och fylleri. De förbjöds av flera härskare i England, Frankrike och i det tysk-romerska riket. År 1215 förbjöds alla spel utom schack av det fjärde Laterankonciliet (Damals, a.a., s. 25).

15 I Belgien, Danmark, Tyskland, Grekland, Frankrike, Irland, Cypern, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Slovakien och Finland.

16 I Belgien, Republiken Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Slovenien, Finland och Förenade kungariket.

17 Detta är fallet avseende de nationella lotterierna i Belgien, Frankrike, Irland, Cypern, Luxemburg, Malta, Portugal och Förenade kungariket.

18 Enligt Study of Gambling Services in the Internal Market of the European Union, a.a., är kasinon förbjudna i Irland, Cypern och Förenade kungariket. Vadslagning hos bookmakers är förbjuden i Frankrike, Cypern, Luxemburg och Nederländerna. I flera medlemsstater är penningautomater endast tillåtna på kasinon, etc.

19 Procentsatsen hushåll i unionens 27 medlemsstater med tillgång till Internet har i genomsnitt ökat från 49 procent år 2006 till 54 procent år 2007. Genomsnittet av hushållen i medlemsstaterna som har möjlighet till bredbandsanslutning, det vill säga anslutning till en central som är anpassad till xDSL-tekniken, till ett kabelnät som är anpassat till Internettrafiken eller till annan bredbandsteknik, har ökat från 14 procent år 2004 till 23 procent år 2005, 30 procent år 2006 och 42 procent år 2007 (se Enquête sur l’utilisation des Technologies de l’Information et de la Communication dans les entreprises, Eurostat – Part des ménages disposant d’un accès à large bande).

20 Det är numera möjligt att ansluta sig till Internet från bärbara datorer och mobiltelefoner.

21 År 2003 genererade vadslagning på nätet en bruttoinkomst, efter avdrag för spelvinster, på 810 miljoner euro i unionens, från och med den 1 maj 2004, 25 medlemsstater. Vad gäller lotterier har Camelot, den ekonomiska aktör som driver det nationella lotteriet i Förenade kungariket, angett att dess försäljning via nya elektroniska kommunikationsmedel har ökat från 17,8 miljoner euro under perioden 2003–2004 till 126,7 miljoner euro under perioden 2004–2005 (se Study of Gambling Services in the Internal Market of the European Union, a.a., sidorna 1406 och 1407). Vad gäller kasinospel har den belgiska spelkommissionen uppskattat att 25000 personer spelade på nätet och gjorde av med 27 miljoner euro år 2003.

22 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (Direktiv om elektronisk handel) (EGT L 178, s. 1).

23 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, s. 36).

24 Dom av den 11 september 2003 i mål C-6/01, Anomar m.fl. (REG 2003, s. I-8621), punkterna 46 och 47.

25 Dom av den 6 november 2003 i mål C-243/01, Gambelli m.fl. (REG 2003, s. I-13031), punkt 59.

26 Dom av den 24 mars 1994 i mål C-275/92, Schindler (REG 1994, s. I-1039; svensk specialutgåva, tillägg, s. 119), punkt 60, av den 21 september 1999 i mål C-124/97, Läärä m.fl. (REG 1999, s. I-6067), punkt 13, av den 21 oktober 1999 i mål C-67/98, Zenatti (REG 1999, s. I-7289), punkt 14, och domen i det ovannämnda målet Gambelli m.fl., punkt 63.

27 Domen i det ovannämnda målet Schindler.

28 Domen i det ovannämnda målet Läärä m.fl.

29 Domen i det ovannämnda målet Zenatti.

30 Domen i det ovannämnda målet Anomar m.fl.

31 Domstolen har däremot funnit att dessa två egenskaper saknas i fråga om publikationer som erbjuder läsarna möjligheten att delta i pristävlingar (dom av den 26 juni 1997 i mål C-368/95, Familiapress, REG 1997, s. I-3689, punkterna 21–23).

32 Dom av den 6 mars 2007 i de förenade målen C-338/04, C-359/04 och C-360/04, Placanica m.fl. (REG 2007, s. I-1891), punkt 46 och där angiven rättspraxis.

33 Domen i det ovannämnda målet Gambelli m.fl., punkt 61.

34 Domen i det ovannämnda målet Zenatti, punkt 36.

35 Domen i det ovannämnda målet Gambelli m.fl., punkt 63.

36 Domen i de ovannämnda förenade målen Placanica m.fl., punkt 48.

37 Dom av den 26 oktober 2006 i mål C-65/05, kommissionen mot Grekland (REG 2006, s. I-10341), punkt 49.

38 Domarna i de ovannämnda målen Schindler, punkt 58, Läärä m.fl., punkt 33, och Zenatti, punkt 31.

39 I domen i det ovannämnda målet Schindler fann domstolen att Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland rätteligen kunde förbjuda lotterier i stor skala inom sitt territorium.

40 Domen i det ovannämnda målet Zenatti, punkt 33.

41 Se vad gäller beviljandet av ensamrätt till ett enda organ, domen i det ovannämnda målet Läärä m.fl., avseende en finsk lagstiftning enligt vilken en offentligrättslig förening gavs ensamrätt att hålla penningautomater till begagnande. Se vad gäller beviljandet av ensamrätt till ett begränsat antal ekonomiska aktörer, domarna i de ovannämnda målen Zenatti och Gambelli m.fl., som gällde en italiensk lagstiftning om vadhållning avseende sportevenemang och hästkapplöpningar, och i det ovannämnda målet Anomar m.fl., avseende en portugisisk lagstiftning enligt vilken kasinospel underkastades ett koncessionssystem.

42 Domarna i de ovannämnda målen Läärä m.fl., punkt 37, och Zenatti, punkt 35.

43 Domarna i de ovannämnda målen Läärä m.fl., punkt 36, och Zenatti, punkt 34.

44 Domen i det ovannämnda målet Läärä m.fl., punkt 39.

45 Ibidem, punkt 40.

46 Ibidem, punkt 41.

47 Punkt 30.

48 Domen i det ovannämnda målet Zenatti, punkt 36.

49 Ibidem, punkt 37.

50 Domen i det ovannämnda målet Gambelli m.fl., punkt 67.

51 Ibidem, punkt 69.

52 Ibidem, punkt 74.

53 Domen i de ovannämnda förenade målen Placanica m.fl., punkt 55.

54 Ibidem, punkterna 56 och 57.

55 Ibidem, punkt 64.

56 Diário da República I, serie A, nr 259, av den 8 november 2003, nedan kallat lagdekret nr 282/2003.

57 Diário da República I, nr 2777, av den 2 december 1989. Lagdekret i dess lydelse enligt lagdekret nr 10/95, av den 19 januari 1995 (Diário da República I, serie A, nr 16, av den 19 januari 1995).

58 Lagdekret ompublicerat i dess ändrade lydelse enligt lagdekret nr 317/2002 av den 27 december 2002 (Diário da República I, serie A, nr 299, av den 29 december 2002).

59 Se artikel 1 i lagdekret nr 412/93 av den 21 december 1993.

60 Se artikel 1.1 i lagdekret nr 314/94 av den 23 december 1994.

61 Se artikel 1.1 i lagdekret nr 225/98 av den 17 juli 1998.

62 Se artikel 1 i lagdekret nr 210/2004 av den 20 augusti 2004.

63 Lagdekret om antagande av Santa Casas nu gällande stadgar, i dess lydelse enligt lagdekret nr 469/99 av den 6 november 1999.

64 Se bland annat dom av den 21 januari 2003 i mål C-318/00, Bacardi-Martini och Cellier des Dauphins (REG 2003, s. I-905), punkt 41 och där angiven rättspraxis.

65 Ibidem, punkt 42 och där angiven rättspraxis.

66 Ibidem, punkt 43 och där angiven rättspraxis.

67 Domen i de ovannämnda förenade målen Placanica m.fl., punkt 36.

68 Dom av den 12 december 1990 i mål C-241/89, SARPP (REG 1990, s. I-4695), punkt 8, och domen i de ovannämnda förenade målen Placanica m.fl., punkt 36.

69 Den danska regeringen har hänvisat till dom av den 30 april 1996 i mål C-194/94, CIA Security International (REG 1996, s. I-2201), punkt 25, av den 8 mars 2001 i mål C-278/99, van der Burg (REG 2001, s. I-2015), punkt 20, och av den 22 januari 2002 i mål C-390/99, Canal Satélite Digital (REG 2002, s. I-607), punkt 45.

70 Se bland annat dom av den 7 november 2002 i de förenade målen C-228/01 och C-289/01, Bourrasse och Perchicot (REG 2002, s. I-10213), punkt 33 och där angiven rättspraxis.

71 Se bland annat domen i det ovannämnda målet SARPP, punkt 10 och följande punkter, liksom dom av den 12 oktober 2004 i mål C-60/03, Wolff & Müller (REG 2004, s. I-9553), punkt 24 och följande punkter.

72 Se, för ett liknande resonemang, domen i det ovannämnda målet Gambelli m.fl., punkterna 52–54.

73 Rådets direktiv av den 28 mars 1983 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L 109, s. 8; svensk specialutgåva, område 13, volym 12, s. 154).

74 Punkt 25.

75 Punkt 20.

76 Punkt 45.

77 Domen i det ovannämnda målet CIA Security International, punkt 40.

78 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Grekland, punkt 61.

79 Däremot anser jag att förbudet enligt lagdekret nr 282/2003 mot att göra reklam för sådana spel genom att använda en logotyp på spelarnas sportutrustning och genom annonsering på fotbollsarenor inte utgör en teknisk föreskrift i den mening som avses i direktiv 98/34. Även om ett sådant förbud mot att göra reklam kan anses utgöra en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster för onlinespel utgör denna omständighet inte i sig ett kriterium som i direktiv 98/34 läggs till grund för avgränsningen av dess tillämpningsområde (se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 april 2005 i mål C-267/03, Lindberg, REG 2005, s. I-3247, punkt 51). Förbudet mot reklam kan medföra att marknaden för onlinespel stängs i den medlemsstat där förbudet är tillämpligt. Det hindrar dock inte att tjänster för onlinespel tillhandahålls eller används i den mening som avses i artikel 1 i direktiv 98/34 (domen i det ovannämnda målet van der Burg, punkt 20).

80 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Grekland, punkt 60.

81 Domen i det ovannämnda målet CIA Security International, punkt 44.

82 Ibidem, punkterna 48 och 55.

83 EGT L 73, 1972, s. 14.

84 Dom av den 23 september 2003 i mål C-30/01, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 2003, s. I-9481), punkt 59.

85 Se, avseende införlivandet av ett direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer, dom av den 20 oktober 2005 i mål C-505/04, kommissionen mot Förenade kungariket. Se även, vad gäller etableringsfriheten, dom av den 16 oktober 2003 i mål C-489/01, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 2003, s. I-12037), avseende underlåtenheten att införliva Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG av den 3 mars 1997 om system för ersättning till investerare (EGT L 84, s. 22) i Gibraltar.

86 Dom av den 5 februari 1963 i mål 26/62, van Gend & Loos (REG 1963, s. 1; svensk specialutgåva, volym 1, s. 161).

87 Dom av den 15 juli 1964 i mål 6/64, Costa (REG 1964, s. 1141; svensk specialutgåva, volym 1, s. 211).

88 Dom av den 9 mars 1978 i mål 106/77, Simmenthal (REG 1978, s. 629; svensk specialutgåva, volym 4, s. 75), punkterna 24 och 26.

89 Dom av den 5 oktober 2004 i de förenade målen C-397/01–C-403/01, Pfeiffer m.fl. (REG 2004, s. I-8835), punkterna 113 och 114, samt, för en senare tillämpning, dom av den 24 juni 2008 i mål C-188/07, Commune de Mesquer (REG 2008, s. I-4501), punkt 84.

90 Dom av den 16 mars 2006 i mål C-234/04, Kapferer (REG 2006, s. I-2585), punkt 22.

91 Dom av den 12 februari 2008 i mål C-2/06, Kempter (REG 2008, s. I-411), punkt 45.

92 Dom av den 7 juni 2007 i de förenade målen C-222/05–225/05, van der Weerd m.fl. (REG 2007, s. I-4233), punkt 41.

93 Domen i det ovannämnda målet Kempter, punkt 45.

94 Domen i det ovannämnda målet van Gend & Loos, s. 23.

95 Dom av den 3 februari 1977 i mål 52/76, Bendetti (REG 1977, s. 163), punkt 26.

96 Dom av den 30 september 2003 i mål C-224/01, Köbler (REG 2003, s. I-10239), punkterna 34 och 35.

97 Ibidem, punkt 59.

98 Dom av den 9 december 2003 i mål C-129/00, kommissionen mot Italien (REG 2003, s. I-14637), punkterna 29 och 32.

99 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 23 oktober 1997 i mål C-189/95, Franzén (REG 1997, s. I-5909), punkt 41.

100 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 23 maj 2000 i mål C-209/98, Sydhavnens Sten & Grus (REG 2000, s. I-3743), punkterna 74–81.

101 Se, för ett liknande resonemang, domen i det ovannämnda målet Gambelli m.fl., punkterna 52 och 54.

102 Se bland annat dom av den 12 september 2006 i mål C-196/04, Cadbury Schweppes och Cadbury Schweppes Overseas (REG 2006, s. I-7995), punkt 41.

103 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 3 oktober 2006 i mål C-452/04, Fidium Finanz (REG 2006, s. I-9521), punkt 49.

104 Dom av den 13 juli 2004 i mål C-262/02, kommissionen mot Frankrike (REG 2004, s. I-6569), punkt 22.

105 Domen i det ovannämnda målet Gambelli m.fl., punkt 54.

106 Se bland annat dom av den 5 juni 2007 i mål C-170/04, Rosengren m.fl. (REG 2007, s. I-4071), punkt 50.

107 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Grekland, punkt 47.

108 Domen i det ovannämnda målet Anomar m.fl., punkt 73.

109 Se den rättspraxis som nämns i punkt 65 i detta förslag till avgörande.

110 Se Study of Gambling Services in the Internal Market of the European Union, a.a., s. 1450.

111 Vid förhandlingen angav den portugisiska regeringen att Bwin erbjuder sådan kredit.

112 Ärende DS285.

113 Med hänsyn till de risker för konsumenter och allmän ordning som är förknippade med onlinespel ansåg WTO:s appelationsorgan att de inskränkande åtgärder som vidtagits av Amerikas förenta stater var nödvändiga för att skydda allmän moral eller för att upprätthålla allmän ordning (se WTO:s appellationsorgans rapport USA – Åtgärder som påverkar det gränsöverskridande tillhandahållandet av tjänster i form av hasardspel och vadhållning, WT/DS285/AB/R, vilken antogs den 7 april 2005, punkt 327).

114 Punkt 37.

115 Domen i de ovannämnda förenade målen Placanica m.fl., punkt 55.

116 Denna fråga utgör kärnan i de ovannämnda förenade målen Markus Stoß m.fl.

117 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Frankrike, punkt 33.

118 Enligt uppgifterna i Liga och Bwins skriftliga yttranden har Bwinkoncernen uppskattningsvis 1000 anställda och en omsättning på ungefär 1 miljard euro. Tjänsterna tillhandahålls flera miljoner konsumenter varje år, företaget är verksamt på mer än 20 marknader och gjorde en global bruttovinst (efter utdelning av vinster till konsumenterna) på 382 miljoner euro år 2006.

119 Efta-domstolen slog fast att, [i]n the Court’s view, it is reasonable to assume that a monopoly operator in the field of gaming machines subject to effective control by the competent public authorities will tend to accommodate legitimate concerns of fighting gambling addiction better than a commercial operator or organisations whose humanitarian or socially beneficial activities partly rely on revenues from gaming machines. Furthermore, it is plausible to assume that in principle the State can more easily control and direct a wholly State-owned operator than private operators. Through its ownership role, the State has additional ways of influencing the behaviour of the operator besides public law regulations and surveillance (Efta-domstolens dom av den 14 mars 2007 i mål E-1/06, Eftas övervakningsmyndighet mot Norge, Efta Court Report, s. 7, punkt 51).

120 Domen i det ovannämnda målet Läärä m.fl., punkt 28.