Förslag till avgörande av generaladvokat Verica Trstenjak föredraget den 17 juli 2008

1 Originalspråk: slovenska.

2 Watson, A., Roman Law & Comparative Law, The University of Georgia Press, Aten och London, 1991, s. 45, och Korošec, V., Rimsko pravo, första delen, Uradni list, Ljubljana 2005, s. 277.

3 Dom av den 11 juli 1974 i mål 8/74, Dassonville (REG 1974, s. 837; svensk specialutgåva, volym 2, s. 343).

4 Dom av den 24 november 1993 i de förenade målen C-267/91 och C-268/91, Keck och Mithouard (REG 1993, s. I-6097; svensk specialutgåva, volym 14, s. 431).

5 Domen i målet Dassonville (ovan fotnot 3).

6 Domen i de förenade målen Keck och Mithouard (ovan fotnot 4).

7 Dom av den 8 november 1979 i mål 15/79, Groenveld (REG 1979, s. 3409).

8 Se exempelvis dom av den 12 december 1990 i mål C-241/89, SARPP (REG 1990, s. I-4695), punkt 8, av den 29 april 2004 i mål C-387/01, Weigel (REG 2004, s. I-4981), punkt 44, och av den 11 september 2007 i mål C-17/06, Céline (REG 2007, s. I-7041), punkt 29.

9 Domstolen har sålunda, exempelvis i dom av den 19 november 1996 i mål C-42/95, Siemens mot Nold (REG 1996, s. I-6017), avgjort frågan huruvida en rättspraxis som utvecklats av den tyska Bundesgerichtshof är förenlig med gemenskapsrätten. I doktrinen se, i fråga om nödvändigheten att beakta de nationella myndigheternas tolkning av den nationella bestämmelsen, Bieber, R., Epiney, A. och Haag, M., Die Europäische Union, sjätte upplagan, Nomos, Baden-Baden, 2005, s. 280 och 281, punkt 128. Se, med hänvisning till nödvändigheten att beakta tolkningen av den nationella rätten i ett fördragsbrottsförfarande, Lenaerts, K., Arts, D. och Maselis, I., Procedural Law of the European Union, andra upplagan, Sweet & Maxwell, London 2006, s. 162, punkt 5-056.

10 Detta har även bekräftats av domstolen i dom av den 11 december 2003 i mål C-322/01, Deutscher Apothekerverband (REG 2003, s. I-14887), punkt 64.

11 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I) (EUT L 177, s. 6) ska enligt artikel 29 i denna tillämpas från och med den 17 december 2009, förutom artikel 26 som ska tillämpas från och med den 17 juni 2009. I artikel 6.1 i denna förordning föreskrivs att avtal som ingås av en konsument ska vara underkastade lagen i det land där konsumenten har sin vanliga vistelseort, under förutsättning att näringsidkaren a) bedriver sin affärsverksamhet eller yrkesverksamhet i det land där konsumenten har sin vanliga vistelseort, eller b) på något sätt riktar sådan verksamhet till det landet eller till flera länder, inbegripet det landet, och avtalet faller inom ramen för sådan verksamhet. Enligt artikel 6.2 kan parterna välja tillämplig lag. Ett sådant val får dock inte medföra att konsumenten berövas det skydd som tillförsäkras konsumenten genom sådana bestämmelser som inte kan avtalas bort enligt den lag som, om inget lagval gjorts, skulle ha varit tillämplig enligt punkt 1.

12 Se exempelvis dom av den 16 december 1981 i mål 244/80, Foglia mot Novello (REG 1981, s. 3045; svensk specialutgåva, volym 6, s. 243), punkt 18, av den 15 juni 1995 i de förenade målen C-422/93–C-424/93, Zabala Erasun m.fl. (REG 1995, s. I-1567), punkt 29, av den 12 mars 1998 i mål C-314/96, Djabali (REG 1998, s. I-1149), punkt 19, och av den 17 april 2008 i mål C-404/06, Quelle (REG 2008, s. I-2685), punkt 20.

13 I dom av den 12 juli 1973 i mål 2/73, Geddo (REG 1973, s. 865; svensk specialutgåva, volym 2, s. 129), punkt 7, har domstolen slagit fast att [f]örbudet mot kvantitativa restriktioner avser åtgärder som... har karaktären av totalt eller partiellt förbud mot import, export eller transitering.

14 Dom av den 3 februari 1977 i mål 53/76, Bouhelier (REG 1977, s. 197).

15 Domen i målet Bouhelier (ovan fotnot 14), punkt 16.

16 Domen i målet Dassonville (ovan fotnot 3), punkt 5.

17 Domstolen har redan med hänvisning till artikel 28 EG vid upprepade tillfällen bekräftat denna definition. Se exempelvis dom av den 9 december 1981 i mål 193/80, kommissionen mot Italien (REG 1981, s. 3019), punkt 18, av den 22 juni 1982 i mål 220/81, Robertson (REG 1982, s. 2349), punkt 9, av den 18 maj 1993 i mål C-126/91, Yves Rocher (REG 1993, s. I-2361; svensk specialutgåva, volym 14, s. 191), punkt 9, av den 16 november 2000 i mål C-217/99, kommissionen mot Belgien (REG 2000, s. I-10251), punkt 16, av den 19 juni 2003 i mål C-420/01, kommissionen mot Italien (REG 2003, s. I-6445), punkt 25, av den 2 december 2004 i mål C-41/02, kommissionen mot Nederländerna (REG 2004, s. I-11375), punkt 39, av den 26 maj 2005 i mål C-20/03, Burmanjer m.fl. (REG 2005, s. I-4133), punkt 23, av den 10 januari 2006 i mål C-147/04, De Groot en Slot Allium och Bejo Zaden (REG 2006, s. I-245), punkt 71, av den 28 september 2006 i mål C-434/04, Ahokainen och Leppik (REG 2006, s. I-9171), punkt 18, samt av den 20 september 2007 i mål C-297/05, kommissionen mot Nederländerna (REG 2007, s. I-7467), punkt 53.

18 Domen i målet Groenveld (ovan fotnot 7).

19 Domen i målet Groenveld (ovan fotnot 7), punkt 7.

20 Se exempelvis dom av den 14 juli 1981 i mål 155/80, Oebel (REG 1981, s. 1993; svensk specialutgåva, volym 6, s. 171), punkt 15, av den 7 februari 1984 i mål 237/82, Jongeneel Kaas (REG 1984, s. 483; svensk specialutgåva, volym 7, s. 489), punkt 22, av den 27 mars 1990 i mål C-9/89, Spanien mot rådet (REG 1990, s. I-1383), punkt 21, av den 24 januari 1991 i mål C-339/89, Alsthom Atlantique (REG 1991, s. I-107; svensk specialutgåva, volym 11, s. 1), punkt 14, av den 10 november 1992 i mål C-3/91, Exportur (REG 1992, s. I-5529; svensk specialutgåva, volym 13, s. 159), punkt 21, av den 22 juni 1999 i mål C-412/97, ED Srl (REG 1999, s. I-3845), punkt 10, av den 20 maj 2003 i mål C-108/01, Consorzio del Prosciutto di Parma (REG 2003, s. I-5121), punkt 54, av den 20 maj 2003 i mål C-469/00, Ravil (REG 2003, s. I-5053), punkt 40, av den 2 oktober 2003 i mål C-12/02, Grilli (REG 2003, s. I-11585), punkt 41, och av den 8 november 2005 i mål C-293/02, Jersey Produce (REG 2005, s. I-9543), punkt 73.

21 Dom av den 9 juni 1992 i mål C-47/90, Delhaize (REG 1992, s. I-3669), punkt 12.

22 Dom av den 24 mars 1994 i mål C-80/92, kommissionen mot Belgien (REG 1994, s. I-1019), punkt 24.

23 Dom av den 23 maj 2000 i mål C-209/98, FFAD mot Københavns Kommune (REG 2000, s. I-3743), punkt 34.

24 En liknande behörighet föreligger endast i de fall och på de villkor som anges i artiklarna 15–17 i rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, 2001, s. 1).

25 I detta avseende hänvisar jag framför allt till rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, 2001, s. 1), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar (EUT L 143, s. 15), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande (EUT L 399, s. 1), samt förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande (KOM(2005)0087 – COD 2005/0020). I doktrinen se, vad avser vissa av de ovannämnda förordningarna, exempelvis Rijavec, V., Postopek potrditve Evropskega izvršilnega naslova, Podjetje in delo, nr 5/2007, s. 791, Stadler, A., From the Brussels Convention to Regulation 44/2001: Cornerstones of a European law of civil procedure, Common Market Law Review, nr 6/2005, s. 1639, Sujecki, B., Das Europäische Mahnverfahren, Neue Juristische Wochenschrift, nr 23/2007, s. 1623.

26 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande (EUT L 199, s. 1), som enligt artikel 29 andra stycket i förordnignen ska tillämpas från och med den 1 januari 2009.

27 Se exempelvis, Alexander, W., Case 15/79, P.B. Groenveld BV v Produktschap voor Vee en Vlees, Common Market Law Review, årgång 17, 1980, s. 285, Füller, J.T., Grundlagen und inhaltliche Reichweite der Warenverkehrsfreiheiten nach dem EG-Vertrag, Nomos, Baden-Baden, 1998, s. 244, Oliver, P., Some Further Reflections on the Scope of Articles 28-30 (Ex 30-36) EC, Common Market Law Review, nr 4/1999, s. 799 och följande sidor, Müller-Graff, P.-C., i von der Groeben, H., och Schwarze, J. (utg.), Kommentar zum Vertrag über die Europäische Union und zur Gründung der Europäischen Gemeinschaft, fjärde upplagan, Nomos, Baden-Baden, 2003, volym 1, kommentar till artikel 29 EG, s. 1082 och följande sidor, punkt 19 och följande punkter, Tizzano, A., Trattati dell’Unione Europea e della Comunità Europea, Giuffrè, Milano, 2004, s. 295, Oliver, P. och Roth, W.-H., The Internal Market and the Four Freedoms, Common Market Law Review, nr 2/2004, s. 419, Piska, C., i Mayer, H. (utg.), Kommentar zu EU- und EG-Vertrag, Manz, Wien 2005, kommentar till artikel 29 EG, punkt 4, Barnard, C., The Substantive Law of the EU, Oxford University Press, Oxford 2007, s. 171, Dawes, A., Importing and exporting poor reasoning: worrying trends in relation to the case law on the free movement of goods, German Law Journal, nr 8/2007, s. 761 och följande sidor.

28 Füller, J.T., Grundlagen und inhaltliche Reichweite der Warenverkehrsfreiheiten nach dem EG-Vertrag, Nomos, Baden-Baden, 1998, s. 245.

29 Füller, J.T. har exempelvis påpekat på sidan 246 att det är samma rättspolitiska syfte som eftersträvas med dessa två artiklar.

30 Dom av den 12 juni 2003 i mål C-112/00, Schmidberger (REG 2003, s. I-5659).

31 Dom av den 15 november 2005 i mål C-320/03, kommissionen mot Österrike (REG 2005, s. I-9871).

32 Domen i målet Schmidberger (ovan fotnot 30).

33 Domen i målet Jersey Produce (ovan fotnot 20), punkt 73.

34 I domen i målet Schmidberger har domstolen uttryckligen använt en formulering som hänvisar till både import och export: varje hinder för handeln inom gemenskapen skall avskaffas [l’élimination de toutes entraves... aux courants d’échanges dans le commerce intracommunautaire, to eliminate all barriers... to trade flows in intra-Community trade, (Beseitigung aller) Beeinträchtigungen der Handelsströme innerhalb der Gemeinschaft]. Se domen i målet Schmidberger (ovan fotnot 30), punkt 56, och domen i målet kommissionen mot Österrike (ovan fotnot 31), punkt 67.

35 Barnard har påpekat att när det gäller den fria rörligheten för personer och tjänster är domstolens bedömning inte begränsad till att kontrollera huruvida åtgärden är diskriminerande. Se Barnard, C., The Substantive Law of the EU, Oxford University Press, Oxford, 2007, s. 171 och 172. Behrens har hävdat att tolkningen av gemenskapens grundläggande friheter har utvecklats på så sätt att tonvikten har flyttats från ett förbud mot diskriminering till ett förbud mot restriktioner. Se Behrens, P., Die Konvergenz der wirtschaftlichen Freiheiten im europäischen Gemeinschaftsrecht, Europarecht, nr 2/1992, s. 148 och följande sidor.

36 Förslag till avgörande föredraget av generaladvokaten Capotorti den 27 maj 1981 i målet Oebel (ovan fotnot 20) (REG 1981, s. I-2012), punkt 3. På samma sätt har generaladvokaten Gulmann, i sitt förslag till avgörande föredraget den 16 januari 1992 i målet Delhaize (ovan fotnot 21) bekräftat att i det fallet uppkom frågan huruvida domstolens formulering i domen i målet Groenveld inte var alltför restriktiv.

37 Se dom av den 14 juli 1994 i mål C-379/92, Peralta (REG 1994, s. I-3453; svensk specialutgåva, volym 16, s. I-15), punkt 51. I domen i målet Peralta har domstolen exempelvis slagit fast att den italienska lagstiftning som förbjuder utsläpp av bottensatser av kaustiksoda i havet inte strider mot bestämmelserna i fördraget om den fria rörligheten för tjänster. Den tillämpas nämligen utan åtskillnad på alla fartyg, oavsett om de utför interna transporter i Italien eller transporter till andra medlemsstater. Den skiljer inte på tjänster som avser produkter som exporteras och produkter som saluförs i Italien. Den ger dessutom varken den italienska hemmamarknaden, italienska transporter eller italienska produkter särskilda fördelar.

38 Se dom av den 25 juli 1991 i mål C-76/90, Säger (REG 1991, s. I-4221), punkt 12, och av den 10 maj 1995 i mål C-384/93, Alpine Investments (REG 1995, s. I-1141). I domen i målet Alpine Investments har domstolen, med hänvisning till exporten av tjänster, slagit fast att även om en medlemsstats rättsakt har en allmän och icke-diskriminerande karaktär samt varken har till syfte eller som verkan att tillförsäkra den inhemska marknaden en fördel i förhållande till tjänstetillhandahållande personer från andra medlemsstater, kvarstår likväl att den kan utgöra en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster.

39 Vad avser den fria rörligheten för arbetstagare, se dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman (REG 1995, s. I-4921), punkt 104, i vilken domstolen utgick från antagandet att det förelåg ett hinder för den fria rörligheten för arbetstagare. Se, i fråga om etableringsfriheten, dom av den 7 juli 1988 i de förenade målen 154/87 och 155/87, Wolf och Dorchain (REG 1988, s. 3897), punkt 9, och av den 31 mars 1993 i mål C-19/92, Kraus (REG 1993, s. I-1663; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-167), punkt 32. I doktrinen se, vad avser problematiken med diskriminering och den fria rörligheten för personer, exempelvis Bernard, N., Discrimination and Free Movement in EC Law, International and Comparative Law Quarterly, nr 1/1996, s. 83 och följande sidor, Daniele, L., Non-Discriminatory Restrictions to the Free Movement of Persons, European Law Review, nr 3/1997, s. 191 och följande sidor.

40 Se exempelvis dom av den 4 juni 2002 i mål C-367/98, kommissionen mot Portugal (REG 2002, s. I-4731), och av den 28 september 2006 i de förenade målen C-282/04 och C-283/04, kommissionen mot Nederländerna (REG 2006, s. I-9141). I doktrinen se exempelvis Lenaerts, K. och Van Nuffel, P., Constitutional Law of the European Union, andra upplagan, Sweet & Maxwell, London, 2005, s. 240.

41 Domen i målet Dassonville (ovan fotnot 3).

42 Dom av den 20 februari 1979 i mål 120/78, Rewe-Zentral AG mot Bundesmonopolverwaltung für Branntwein (Cassis de Dijon) (REG 1979, s. 649; svensk specialutgåva, volym 4, s. 377).

43 Domen i de förenade målen Keck och Mithouard (ovan fotnot 4).

44 Denna risk har även uppmärksammats i doktrinen. Se exempelvis Füller, J. T., Grundlagen und inhaltliche Reichweite der Warenverkehrsfreiheiten nach dem EG-Vertrag, Nomos, Baden-Baden, 1998, s. 245, Oliver, P., Some Further Reflections on the Scope of Articles 28-30 (Ex 30-36) EC, Common Market Law Review, nr 4/1999, s. 800, Woods, L., Free Movement of Goods and Services within the European Community, Ashgate, Aldershot, 2004, s. 108, Oliver, P., och Enchelmaier, S., Free movement of goods: Recent developments in the case law, Common Market Law Review, nr 3/2007, s. 686, Enchelmaier, S., The ECJ’s Recent Case Law on the Free Movement of Goods: Movement in All Sorts of Directions, Yearbook of European Law, 2007, s. 144.

45 Det förhållandet att en så vid definition även kan omfatta åtgärder som medför ökade tillverkningskostnader har särskilt påpekats av Müller-Graff, P.-C., i von der Groeben, H., och Schwarze, J. (utg.), Kommentar zum Vertrag über die Europäische Union und zur Gründung der Europäischen Gemeinschaft, sjätte upplagan, Nomos, Baden-Baden, 2003, volym 1, kommentar till artikel 29 EG, s. 1081, punkt 15.

46 Domen i målet Oebel (ovan fotnot 20).

47 Dom av den 22 juni 1999 i mål C-412/97, ED Srl (REG 1999, s. I-3845).

48 Domen i målet ED Srl (ovan fotnot 46), punkt 11.

49 Se dom av den 7 mars 1990 i mål C-69/88, Krantz (REG 1990, s. I-583), punkt 11, av den 13 oktober 1993 i mål C-93/92, CMC Motorradcenter (REG 1993, s. I-5009), punkt 12, och domen i målet Burmanjer m.fl. (ovan fotnot 17), punkt 31.

50 Se dom av den 27 januari 2000 i mål C-190/98, Graf (REG 2000, s. I-493), punkt 25. Se även generaladvokaten Sharpstons förslag till avgörande föredraget den 28 juni 2007 i mål C-212/06, Gouvernement de la Communauté française (REG 2007, s. I-1683), punkt 56 samt punkt 59 och följande punkter.

51 Se generaladvokaten Tizzanos förslag till avgörande föredraget den 25 mars 2004 i mål C-442/02, CaixaBank (REG 2004, s. I-8961), punkt 75.

52 Domen i de förenade målen Keck och Mithouard (ovan fotnot 4).

53 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Stix-Hackls förslag till avgörande föredraget den 11 mars 2003 i målet Deutscher Apothekerverband (ovan fotnot 10), punkt 77, och generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande föredraget den 14 december 2006 i mål C-142/05, Mickelsson målet anhängigt vid domstolen punkt 66.

54 Barnard, C., The Substantive Law of the EU, Oxford University Press, Oxford, 2007, s. 159 och följande sidor, Oliver, P., Some Further Reflections on the Scope of Articles 28-30 (Ex 30-36) EC, Common Market Law Review, nr 4/1999, s. 795.

55 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Stix-Hackls förslag till avgörande i målet Deutscher Apothekerverband (ovan fotnot 10), punkt 77. Se även generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i målet Mickelsson (ovan fotnot 52), punkt 53.

56 Se exempelvis dom av den 20 juni 1996 i de förenade målen C-418/93–C-421/93, C-460/93–C-462/93, C-464/93, C-9/94–C-11/94, C-14/94, C-15/94, C-23/94, C-24/94 och C-332/94, Semeraro Casa (REG 1996, s. I-2975).

57 Se exempelvis dom av den 29 juni 1995 i mål C-391/92, kommissionen mot Grekland (REG 1995, s. I-1621).

58 Se exempelvis dom av den 14 december 1995 i mål C-387/93, Banchero (REG 1995, s. I-4663).

59 Visserligen gäller de ovannämnda försäljningsformerna frågorna när, var och av vem som en viss produkt säljs. I princip kan det dock inte hävdas att dessa försäljningsformer inte begränsar varornas tillträde till marknaden eller deras utförsel från densamma. Följaktligen kan jag inte uppfatta de ovannämnda fallen som ett slags abstrakt kategori av försäljningsform som är förutbestämd och tydligt fastställd och som får undantas från kontrollen enligt Keckmetoden.

60 Domen i de förenade målen Keck och Mithouard (ovan fotnot 4), punkt 14.

61 Det är således framför allt fråga om försäljningsformer som gäller frågan hur produkten säljs. Även här är det dock svårt att tala om en förutbestämd kategori. Verkan av en särskild försäljningsform ska specifikt bedömas i varje konkret fall.

62 I domen i målet Deutscher Apothekerverband (ovan fotnot 10), punkt 74, har domstolen utgått från konstaterandet att det tyska förbudet mot att sälja läkemedel via Internet slår hårdare mot utländska apotek än mot tyska apotek och har följaktligen hållit fast vid kriteriet faktisk diskriminering, men trots detta slagit fast att det föreligger en faktisk diskriminering för marknadstillträdet.

63 Domen i målet Deutscher Apothekerverband (ovan fotnot 10), punkt 68 och följande punkter.

64 Se, i fråga om tvingande hänsyn, domen i målet Rewe-Zentral AG mot Bundesmonopolverwaltung für Branntwein (Cassis de Dijon) (ovan fotnot 42), punkt 8.

65 Se exempelvis dom av den 20 juni 2002 i de förenade målen C-388/00 och C-429/00, Radiosistemi (REG 2002, s. I-5845), punkterna 40–42, av den 8 maj 2003 i mål C-14/02, ATRAL (REG 2003, s. I-4431), punkt 64, av den 8 september 2005 i mål C-40/04, Yonemoto (REG 2005, s. I-7755), punkt 55, och av den 10 november 2005 i mål C-432/03, kommissionen mot Portugal (REG 2005, s. I-9665), punkt 42.

66 Domen i målet Rewe-Zentral AG mot Bundesmonopolverwaltung für Branntwein (Cassis de Dijon) (ovan fotnot 42).

67 Se, allmänt om konsumentens ångerrätt vid distansförsäljning, exempelvis Reich, N., Die neue Richtlinie 97/7/EG über den Verbraucherschutz bei Vertragsabschlüssen im Fernabsatz, Europäische Zeitschrift für Wirtschaftsrecht, nr 19/1997, s. 584 och följande sidor, Micklitz, H.-W., Die Fernabsatzrichtlinie 97/7/EG, Zeitschrift für europäisches Privatrecht, nr 4/1999, s. 884 och följande sidor, Bernardeau, L., La directive communautaire 97/7 en matière de contrats à distance, Cahiers de droit européen, nr 1–2/2000, s. 129, Poillot, É., Le droit comparé au service de la compréhension de l’acquis communautaire en droit privé: l’exemple du droit de rétraction dans la directive 97/7/EG concernant la protection des consommateurs en matière de contrats à distance, Revue internationale de droit comparé, nr 4/2005, s. 1017, Knez, R., Direktiva 97/7/ES Evropskega parlamenta in Sveta z dne 20. maja 1997 o varstvu potrošnikov glede sklepanja pogodb pri prodaji na daljavo, i Trstenjak, V., Evropsko pravo varstva potrošnikov, GV Založba, Ljubljana, 2005, s. 113.

68 Se, för ett liknande resonemang, Heinrichs, H., Das Widerrufsrecht nach der Richtlinie 97/7/EG über den Verbraucherschutz bei Vertragsabschlüssen im Fernabsatz, i Beuthien, V., m.fl. (utg.), Festschrift für Dieter Medicus zum 70. Geburtstag, Heymanns, Köln, 1999, s. 190, Pützhoven, A., Europäischer Verbraucherschutz im Fernabsatz. Die Richtlinie 97/7/EG und ihre Einbindung in nationales Verbraucherrecht, Beck, München, 2001, s. 76, Reuter, M., Der Fernabsatz und seine rechtliche Ausgestaltung in der Europäischen Union, Peter Lang, Frankfurt am Main, 2002, Lodder, A., och Kaspersen, H.W.K. (utg.), eDirectives on distance Selling, Electronic Signatures, Electronic Commerce, Copyright in the Information Society, and Data Protection, Kluwer, Haag, 2002.

69 Se exempelvis dom av den 10 november 1994 i mål C-320/93, Ortscheit (REG 1994, s. I-5243), punkt 16, av den 15 juni 1999 i mål C-394/97, Heinonen (REG 1999, s. I-3599), punkt 36, och domen i målet Ahokainen och Leppik (ovan fotnot 17), punkt 33. I doktrinen, se Lenaerts, K. och Van Nuffel, P., Constitutional Law of the European Union, andra upplagan, London, 2005.

70 I doktrinen, se exempelvis Bieber, R., Epiney, A., och Haag, M., Die Europäische Union, sjätte upplagan, Nomos, Baden-Baden, 2005, s. 280 och 281, punkt 128. Lenaerts, K., Arts, D., och Maselis, I., Procedural Law of the European Union, andra upplagan, Sweet & Maxwell, London, 2006, s. 162, punkt 5-056, har påpekats nödvändigheten av att bedöma räckvidden av nationella lagar och andra författningar mot bakgrund av de nationella domstolarnas tolkning av dessa rättsakter. Såsom jag har påpekat ovan i punkt 9 i detta förslag till avgörande har domstolen i målet Siemens mot Nold (ovan fotnot 9) avgjort frågan huruvida gemenskapsrätten utgör hinder för den rättspraxis som utvecklats av Bundesgerichtshof i Tyskland.

71 Såvitt allmänt avser skyldigheten till en med gemenskapens primärrätt förenlig tolkning, se Leible, S., och Domröse, R., Die primärrechtskonforme Auslegung i Riesenhuber, K. (utg.), Europäische Methodenlehre, Handbuch für Ausbildung und Praxis, De Gruyter Recht, Berlin, 2006, s. 184 och följande sidor. I frågan om skyldigheten till en med gemenskapsdirektiven förenlig tolkning, se Roth, W.-H., Die richtlinienkonforme Auslegung, i Riesenhuber, K. (utg.), Europäische Methodenlehre. Handbuch für Ausbildung und Praxis, De Gruyter Recht, Berlin, 2006, s. 308 och följande sidor.