Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 23 februari 2010

1 Originalspråk: italienska.

2 EGT L 12, 2002, s. 1.

3 Dom av den 29 mars 2007 i mål T-369/00, Département du Loiret mot kommissionen (REG 2007, s. II-851).

4 Dom av den 11 december 2008 i mål C-295/07 P, kommissionen mot Département du Loiret (REG 2008, s. I-9363).

5 Dom av den 6 oktober 2005 i mål C-276/03 P, Scott mot kommissionen (REG 2005, s. I-8437).

6 De två ifrågavarande domar som meddelades samma dag är dom av den 10 april 2003 i mål T-369/00, Département du Loiret mot kommissionen (REG 2003, s. II-1789), som inte har överklagats, respektive dom av den 10 april 2003 i mål T-366/00, Scott mot kommissionen (REG 2003, s. II-1763), vars överklagande ledde till domen i målet Scott mot kommissionen (ovan fotnot 5).

7 Dom av den 5 oktober 2006 i mål C-232/05, kommissionen mot Frankrike (REG 2006, s. I-10071).

8 Den överklagade domen, punkt 37.

9 Det ska dock sägas att en snabb undersökning av den talan som Scott ursprungligen väckte vid förstainstansrätten visar att klaganden har använt denna vägran som stöd för sin första grund för talan som förstainstansrätten inte uttryckligen har behandlat och som avser ett åsidosättande av processuella rättigheter.

10 Den överklagade domen, punkt 128.

11 Den överklagade domen, punkt 106.

12 Den överklagade domen, punkt 123.

13 Den överklagade domen, punkt 137.

14 Den överklagade domen, punkt 151.

15 Den överklagade domen, punkt 154. Förordningen i fråga är rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, s. 1).

16 Det ska noteras att det omtvistade beslutet även avser det stöd som beviljats i form av en förmånlig reningsavgift. Anmärkningarna avseende denna del av beslutet lämnade klaganden under förfarandet vid förstainstansrätten dock därhän, efter det att frågorna avseende preskriptionen definierats. Se den överklagade domen, punkt 31.

17 Det är intressant att notera att i en slags egendomlig parallellism har förstainstansrätten i den andra domen avseende samma fall i mål T-369/99 som meddelades samma dag som den överklagade domen (se ovan fotnot 3) förfarit på ett rakt motsatt sätt. Såsom domstolen har fastställt vid överklagandet (se ovan fotnot 4) ogiltigförklarade förstainstansrätten hela det omtvistade med stöd av en grund (felaktig beräkning av räntorna) som endast skulle ha motiverat att artikel 2 i beslutet, eller en del av denna, ogiltigförklarades.

18 Den överklagade domen, punkt 34.

19 Det ska för övrigt hållas i minnet att enligt den parallella domen i mål T-369/00, som meddelades samma dag, ogiltigförklarades hela det omtvistade beslutet. Scott uppnådde åtminstone ur praktisk synpunkt allt vad bolaget hade yrkat.

20 Dom av den 20 februari 1997 i mål C-166/95 P, kommissionen mot Daffix (REG 1997, s. I-983), punkt 25.

21 Dom av den 19 oktober 1995 i mål C-19/93 P, Rendo m.fl. mot kommissionen (REG 1995, s. I-3319), punkt 13, och av den 3 september 2009 i mål C-535/06 P, Moser Baer India mot rådet (REG 2009, s. I-7051), punkt 24. På det sättet kan även dom av den 26 februari 2002 i mål C-23/00 P, rådet mot Boehringer (REG 2002, s. I-1873), punkt 46, uppfattas.

22 Dom av den 28 februari 2008 i mål C-17/07 P, Neirinck mot kommissionen (REG 2008, s. I-36*), punkt 38.

23 Dom av den 1 juli 2008 i de förenade målen C-341/06 P och C-342/06 P, Chronopost mot UFEX m.fl. (REG 2008, s. I-4777), punkterna 46–49.

24 Detta resonemang förekom redan i dom av den 20 mars 1959 i mål 18/57, Nold mot Höga myndigheten (REG 1959, s. 87). Se mer nyligen domen i målet kommissionen mot Daffix (ovan fotnot 20), punkt 24, dom av den 2 april 1998 i mål C-367/95 P, kommissionen mot Sytraval och Brink’s France (REG 1998, s. I-1719), punkt 67, och av den 30 mars 2000 i mål C-265/97 P, VBA mot Florimex m.fl. (REG 2000, s. I-2061), punkt 114.

25 Dom av den 2 december 2009 i mål C-89/08 P, kommissionen mot Irland m.fl. (REG 2009, s. I-11245), punkterna 54-57, och av den 17 december 2009 i mål C-197/09, RX-II M mot EMEA (ej publicerad i rättsfallssamlingen), punkt 57.

26 Dom av den 19 november 1998 i mål C-252/96 P, Europaparlamentet mot Gutiérrez de Quijano y Lloréns (REG 1998, s. I-7421), punkterna 29–34, och domstolens beslut av den 27 september 2004 i mål C-470/02 P, UER mot M6 m.fl., punkt 69, och av den 13 juni 2006 i mål C-172/05 P, Mancini mot kommissionen (REG 2006, s. I-77*), punkt 41.

27 Se även mitt förslag till avgörande i mål C-362/08 P, Internationaler Hilfsfonds mot kommissionen, som fortfarande är anhängigt (särskilt punkt 90 och fotnot 23).

28 Den överklagade domen, punkt 128.

29 Dom av den 24 september 2002 i de förenade målen C-74/00 P och C-75/00 P Falck och Acciaierie di Bolzano mot kommissionen (REG 2002, s. I-7869), punkterna 81–83, och av den 6 oktober 2005 i målet Scott mot kommissionen (ovan fotnot 5), punkt 33. Se även generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i det sistnämnda målet, punkterna 67–69.

30 Dom av den 10 juli 1986 i mål 234/84, Belgien mot kommissionen (REG 1986, s. 2263; svensk specialutgåva, volym 8, s. 691), punkterna 27–29, och av den 14 februari 1990 i mål C-301/87, Frankrike mot kommissionen (REG 1990, s. I-307; svensk specialutgåva, volym 10, s. 303), punkterna 29–30.

31 Se särskilt skäl 2 i förordningen.

32 Se förstainstansrättens dom av den 22 februari 2006 i mål T-34/02, Le Levant 001 m.fl. mot kommissionen (REG 2006, s. II-267), punkterna 91–96, och beslut av förstainstansrättens ordförande av den 4 april 2002 i mål T-198/01 R, Technische Glaswerke Ilmenau mot kommissionen (REG 2002, s. II-2153), punkt 85. Det ska för övrigt noteras att förstainstansrätten i domen i det andra målet mer rättroget följde den klassiska rättspraxisen. Se förstainstansrättens dom av den 8 juli 2004 i mål T-198/01, Technische Glaswerke Ilmenau mot kommissionen (REG 2004, s. II-2717), punkterna 191–195.

33 Förstainstansrättens dom av den 6 mars 2003 i de förenade målen T-228/99 och T-233/99, Westdeutsche Landesbank Girozentrale och Land Nordrhein-Westfalen mot kommissionen (REG 2003, s. II-435), punkterna 131–143. Förstainstansrätten betecknade i det fallet för övrigt skyldigheten att låta den berörda staten yttra sig som en väsentlig formföreskrift vars åsidosättande kan påtalas ex officio.

34 Se exempelvis dom av den 22 februari 2005 i mål C-141/02 P, kommissionen mot max.mobil (REG 2005, s. I-1283), punkt 72. Se även dom av den 19 oktober 1983 i mål 179/82, Lucchini Siderurgica mot kommissionen (REG 1983, s. 3083), punkt 27, och av den 31 mars 1992 i mål C-255/90 P, Burban mot Europaparlamentet (REG 1992, s. I-2253).

35 Domen i målet kommissionen mot Sytraval och Brink’s France (ovan fotnot 24), punkt 62.

36 Dom av den 21 november 1991 i mål C-269/90 P, Technische Universität München (REG 1991, s. I-5469; svensk specialutgåva, volym 11, s. 453), punkterna 23–25.

37 Dom av den 22 oktober 1991 i mål C-16/90, Nölle (REG 1991, s. I-5163), punkterna 13 och 30–32.

38 Min kursivering.

39 Se den överklagade domen, punkt 56.

40 Se den överklagade domen, punkt 128.

41 Se den överklagade domen, punkt 121.

42 Se den överklagade domen, punkt 154.

43 Se den överklagade domen, punkterna 152 och 154.

44 Dom av den 16 maj 2000 i mål C-83/98 P, Frankrike mot Ladbroke Racing och kommissionen (REG 2000, s. I-3271), punkt 25, och av den 22 december 2008 i mål C-487/06 P, British Aggregates mot kommissionen (REG 2008, s. I-10515), punkt 111.

45 Dom av den 6 september 2006 i mål C-88/03, Portugal mot kommissionen (REG 2006, s. I-7115), punkt 99, av den 15 december 2005 i mål C-66/02, Italien mot kommissionen (REG 2005, s. I-10901), punkt 135, av den 12 december 2002 i mål C-456/00, Frankrike mot kommissionen (REG 2002, s. I-11949), punkt 41, och av den 7 mars 2002 i mål C-310/99, Italien mot kommissionen (REG 2002, s. I-2289), punkt 46.

46 Domen i målet British Aggregates mot kommissionen (ovan fotnot 44), punkt 114, dom av den 8 maj 2003 i de förenade målen C-328/99 och C-399/00, Italien och SIM 2 Multimedia mot kommissionen (REG 2003, s. I-4035), punkt 39, och av den 29 februari 1996 i mål C-56/93, Belgien mot kommissionen (REG 1996, s. I-723), punkt 11.

47 Ett talande exempel på unionsdomstolarnas eventuella dilemma framgår exempelvis av dom av den 22 november 2007 i mål C-525/04 P, Spanien mot kommissionen (kallat Lenzing) (REG 2007, s. I-9947), punkterna 56–58 och där angiven rättspraxis.

48 Se exempelvis dom av den 14 september 2004 i mål C-276/02, Spanien mot kommissionen (REG 2004, s. I-8091), punkt 31, av den 29 april 2004 i mål C-277/00, Tyskland mot kommissionen (REG 2004, s. I-3925), punkt 39, av den 3 oktober 2002 i mål C-394/01, Frankrike mot kommissionen (REG 2002, s. I-8245), punkt 34, av den 26 september 1996 i mål C-241/94, Frankrike mot kommissionen (REG 1996, s. I-4551), punkt 33, och av den 10 juli 1986 i mål 234/84, Belgien mot kommissionen (REG 1986, s. 2263; svensk specialutgåva, volym 8, s. 691), punkt 16.

49 Se, som ett exempel på statligt stöd, domen i målet Spanien mot kommissionen (ovan fotnot 47), punkt 54 och där angiven rättspraxis.

50 Den överklagade domen, punkterna 110–111.

51 Den överklagade domen, punkt 115.

52 Den överklagade domen, punkterna 124–142.

53 Dom av den 6 november 2008 i mål C-405/07 P, Nederländerna mot kommissionen (REG 2008, s. I-8301), punkt 44 och där angiven rättspraxis.

54 Se den överklagade domen, punkt 105.

55 Domen i målet Italia och SIM 2 Multimedia mot kommissionen (ovan fotnot 46), punkterna 38–39, och domen i målet Belgien mot kommissionen (ovan fotnot 46), punkterna 10–11. Se även punkt 109 och fotnot 35 i generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande av den 27 oktober 2005 i mål C-222/04, Cassa di Risparmio di Firenze m.fl., där domstolen meddelade dom den 10 januari 2006 (REG 2006, s. I-289).

56 Jämför ovan punkt 102.

57 Kommissionen ingav i september 2007, samtidigt med att den begärde att få lämna en replik, den handling som den hänvisade till i sitt överklagande. Det är fråga om den officiella utskriften av diskussionen vid godkännandet av kommunalfullmäktiges protokoll från maj 1994. Frågan behöver dock inte ställas huruvida denna handling kan upptas till sakprövning, eftersom den bara är ett komplement i förhållande till kommunalfullmäktiges beslut som kommissionen redan hade ingett till förstainstansrätten.

58 Den överklagade domen, punkt 118.

59 Dom av den 7 januari 2004 i de förenade målen C-204/00 P, C-205/00 P, C-211/00 P, C-213/00 P, C-217/00 P och C-219/00 P, Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen (REG 2004, s. I-123), punkt 50, och beslut av den 16 december 2004 i mål C-222/03 P, APOL och AIPO mot kommissionen, punkt 40.

60 Se den överklagade domen, punkterna 130–131.

61 Se den talan som bolaget Scott väckte vid förstainstansrätten, punkterna 9.3 och 9.4.