Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 25 juni 2009

1 Originalspråk: spanska.

2 Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, 1985, s. 40; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 226).

3 Förslag till avgörande av den 28 juni 2001 (dom av den 29 november 2001 i mål C-17/00, REG 2001, s. I-9445).

4 Eftersom det handlar om gemenskapsrättsakter finner jag mig tvingad att återge den officiella spanska översättningen, trots att den innehåller ett stort antal upprepningar och grammatiska fel. Ett exempel är den återkommande användningen av ordet concernido, trots att det är ett defektivt verb som saknar perfekt particip, vilket framgår av Moliner, M., Diccionario de uso del español, Gredos, Madrid, 1992, s. 706, Alarcos, E., Gramática de la Lengua Española, Real Academia Española, Espasa, Madrid, 1999, s. 235, Diccionario panhispánico de dudas, Real Academia Española, Asociación de Academias de la Lengua Española, Santillana, Madrid, 2005, s. 158.

5 BGBl nr 697/1993, senast ändrad genom BGBl nr 153/2004.

6 Dom av den 30 juni 1966 i mål 61/65, Vaassen-Göbbels (REG 1966, s. 377; svensk specialutgåva, s. 263).

7 Dom av den 21 mars 2000 i de förenade målen C-110/98–C-147/98, Gabalfrisa m.fl. (REG 2000, s. I-1577).

8 Förslag till avgörande i det ovannämnda målet De Coster, punkterna 75–79.

9 Robert Lecourt har i en klassisk studie beskrivit det så att den rättsliga gemenskapen karaktäriseras av att det finns en och samma regel, en och samma domare och en och samma befogenhet. Detta tydliga trinom innebär att de nationella domstolarna intar en särställning (L’Europe des juges, Bruylant, Bryssel, 1976, s. 221).

10 Dubos, O., Les juridictions nationales, juge communautaire, Dalloz, Paris, 2001, s. 723.

11 Dom av den 5 februari 1963 i mål 26/62, Van Gend en Loos (REG 1963, sidan 1 och följande sidor; svensk specialutgåva, volym 1, s. 161).

12 Dom av den 15 juli 1964 i mål 6/64, Costa mot ENEL (REG 1964, s. 585; svensk specialutgåva, s. 211), och av den 9 mars 1978 i mål 106/77, Simmenthal (REG 1978, s. 629; svensk specialutgåva, s. 75).

13 Dom av den 19 november 1991 i mål C-6/90 och C-9/90, Francovich m.fl. (REG 1991, s. I-5357; svensk specialutgåva, s. I-435).

14 Dom av den 14 juli 1977 i mål 8/77, Sagulo m.fl. (REG 1977, s. 1495; svensk specialutgåva, s. 403).

15 Dom av den 15 september 1998 i mål C-231/96, Edis (REG 1998, s. I-4951).

16 Vissa författare har hävdat att domstolssamarbetets historia är liktydig med den europeiska integrationens historia. Martinico, G., L’integrazione silente. La funzione interpretativa della Corte di giustizia e il diritto costituzionale europeo, Jovene, 2009, s. 138. Beträffande domarna i målen Van Gend en Loos och Costa mot Enel påpekas i Dubos, O., a.a., s. 74, helt riktigt följande: Si le Président Lecourt a pu s’interroger sur ce qu’aurait été le droit des Communautés sans les arrêts de 1963 et 1964, il convient encore une fois de rappeler que ces arrêts fondateurs comme tant d’autres, ont été rendus suite à une question préjudicielle, et que l’article 234 est un indice de l’immédiateté et de la primauté du droit communautaire. Dès lors qu’eût été le droit des Communautés sans l’article 234?

17 Dehousse, R., The European Court of Justice, MacMillan, London, 1998, s. 109–114.

18 Förslag till avgörande i det ovannämnda målet De Coster, punkterna 87–95.

19 Dom av den 30 maj 2002 i mål C-516/99, Schmid (REG 2002, s. I-4573), punkt 34.

20 Dom av den 31 maj 2005 i mål C-53/03, Syfait (REG 2005, s. I-4609), punkterna 31–35.

21 Detta har formulerats på ett träffsäkert sätt i Mancini, G.F., Democracy and Constitutionalism in the EU, Hart, Oxford-Portland, 2001, s. 23, där tolkningsfrågornas strategiska roll i den europeiska rättsliga arkitekturen betonas: it seems indisputable that the only way of preventing Community law from disintegrating as a result of divergent interpretations – and thus losing its validity or rather its nature as law – was to safeguard as much as possible the role of helmsman conferred upon the Court by Article [234].

22 Jag har hävdat att man både måste ta hänsyn till hur systemet fungerar och till att den dialog som föreskrivs i artikel 234 EG ska vara en dialog mellan domstolar. Ruiz-Jarabo Colomer, D., El juez nacional como juez comunitario, Civitas, Madrid, 1993, s. 71 och 72. Se även Chalmers, D., Hadjiemmanuil, C., Monti, G., och Tomkins, A., European Union Law, Cambridge University Press, 2006, s. 293.

23 Till exempel brittiska Immigration Adjudicators (dom av den 2 mars 1999 i mål C-416/96, Eddline El-Yassini, REG 1999, s. I-1209), disciplinära yrkesorganisationer (dom av den 6 oktober 1981 i mål 246/80, Broekmeulen, REG 1981, s. 2311, svensk specialutgåva, s. 199), den tyska federala kommissionen för tillsyn av offentliga upphandlingar (dom av den 17 september 1997 i mål C-54/96, Dorsch Consult, REG 1997, s. I-4961) eller skattenämnder (den ovannämnda domen i målet De Coster).

24 Mitt förslag till avgörande av den 24 maj 2007 i mål C-195/06, Österreichischer Rundfunk (dom av den 18 oktober 2007, REG 2007, s. I-8817), och av den 22 november 2007 i mål C-393/06, Ing. Aigner (dom av den 10 april 2008, REG 2008, s. I-2339).

25 Förslag till avgörande av den 5 mars 2009 i mål C-14/08 (i vilket dom ännu inte har meddelats).

26 Det i ovanstående fotnot nämnda förslaget till avgörande, punkterna 51–53.

27 Det ovannämnda förslaget till avgörande i målet De Coster, punkterna 83–86.

28 Beslut den 14 maj 2008 i mål C-109/07, Pilato (REG 2008, s. I-3503), i vilket domstolen prövade huruvida Prud’homie de pêche de Martigues är en domstol trots att den inte ingår i den franska domstolsorganisationen. Helt riktigt granskade domstolen villkoren i domen i målet Vaassen-Göbbels ingående och beslutade att inte ta upp målet till sakprövning.

29 Beträffande den revolutionära processen och hur den påverkade det franska rättsväsendet, se E. Seligmans klassiska verk La Justice en France pendant la Révolution, 1789–1792, Plon, Paris, 1913.

30 García de Enterría, E., Las Transformaciones de la Justicia Administrativa: de excepción singular a la plenitud jurisdiccional. ¿Un cambio de paradigma?, Thomson-Civitas, Madrid, 2007, s. 37 och 38.

31 Beträffande den historiska utvecklingen av denna företeelse i Europa fram till i dag, se Bouineau, J., Traité d’histoire européenne des institutions. XVI–XX siècle, volym II, Litec, Paris, 2009.

32 Fromont, M., Droit administratif des États européens, PUF, Paris, 2006, s. 120–135.

33 I enlighet med bestämmelserna i artikel 6.3 i fördraget om Europeiska unionen har domstolen vid ett stort antal tillfällen visat att den respekterar medlemsstaternas konstitutionella traditioner. Se bland annat dom av den 2 juli 1996 i mål C-473/93, kommissionen mot Luxemburg (REG 1996, s. I-3207), och av den 14 oktober 2004 i mål C-36/02, Omega (REG 2004, s. I-9609). Se även generaladvokaten Poiares Maduros förslag till avgörande i mål C-213/07, Michaniki (dom av den 16 december 2008, REG 2008, s. I-9999) och Berranger, T., Constitutions nationales et construction communautaire, LGDJ, Paris, 1995, s. 249–492.

34 Dom av den 22 juni 1989 i mål 103/88, Fratelli Costanzo (REG 1989, s. 1839; svensk specialutgåva, s. 83).

35 Det skulle för övrigt vara motsägelsefullt att fastställa att de enskilda är berättigade att åberopa bestämmelserna i ett direktiv, som uppfyller ovan angivna villkor, vid de nationella domstolarna för att påtala en förvaltningsmyndighets agerande, men samtidigt företräda den uppfattningen att denna förvaltningsmyndighet inte är skyldig att tillämpa bestämmelserna i direktivet och att avstå från att tillämpa de bestämmelser i nationell rätt som är oförenliga med bestämmelserna i direktivet. Av detta följer att när de enligt domstolens rättspraxis erforderliga villkoren för att de enskilda vid de nationella domstolarna skall kunna åberopa bestämmelserna i ett direktiv är uppfyllda, är alla förvaltningsorgan, inbegripet lokala myndigheter såsom kommuner, skyldiga att tillämpa dessa bestämmelser (den ovannämnda domen i målet Fratelli Costanzo, punkt 31).

36 Dom av den 9 september 2003 i mål C-198/01, CIF (REG 2003, s. I-8055), punkt 49.

37 Dom av den 29 april 1999 i mål C-224/97, Ciola (REG 1999, s. I-2517), punkt 26.

38 Alonso García, R., kritiserar detta förhållande i Derecho comunitario. Sistema constitucional y administrativo de la Comunidad Europea, Centro de Estudios Ramón Areces, Madrid, 1994, s. 332 och 333. Möjligheten att tillämpa den praxis som följer av domen i målet Fratelli Costanzo i unionens nya medlemsstater ifrågasätts också av Bobek, M., i Thou Shalt Have Two Masters; The Application of European Law by Administrative Authorities in the New Member Status, Review of European Administrative Law, vol. 1, nr 1, 2008, s. 62 och 63.

39 Bobek, M., cit. supra, anser att domen i målet Fratelli Costanzo är mycket oroväckande från maktdelningssynpunkt.

40 Dom av den 14 oktober 1987 i mål B267/86 (VfSlg. 11.500), av den 24 februari 1999 i mål B1625/98-32 (VfSlg. 15.427), av den 29 juni 2000 i mål G175/95 (VfSlg. 15.886) och av den 13 juni 2001 i mål G141/00 (VfSlg. 16.189).

41 Artiklarna 9 och 10 USG 2000.

42 Artikel 67f.2 AVG.

43 Artikel 40.2 UVP-G 2000.

44 Artikel 64.1 AVG.

45 Artikel 19.1 UVP-G 2000.

46 Artikel 67d.1 AVG.

47 Artikel 10 AVG.

48 I undantagsfall får dess avgöranden överklagas till Verfassungsgerichtshof, men bara om det rör sig om en överträdelse av grundlagsbestämmelser.

49 Första skälet i direktiv 85/337. Beträffande den europeiska miljöpolitikens förebyggande syften, se Jans, J.H., och Vedder, H.H.B., European Environmental Law, 3:e upplagan, European Law Publishing, Groningen, 2008, s. 40–42.

50 Denna bilaga innehåller formuleringar som projektens karakteristiska egenskaper, deras lokalisering och de potentiella effekternas karakteristiska egenskaper, och för varje block anges kriterier som begränsar medlemsstaternas utrymme för att skönsmässigt skapa egna bedömningsmallar.

51 Beträffande detta hänvisar jag till dom av den 24 oktober 1996 i mål C-72/95, Kraaijeveld m.fl. (REG 1996, s. I-5403), punkt 50, av den 21 september 1999 i mål C-392/96, kommissionen mot Irland (REG 1999, s. I-5901), punkt 65, av den 16 september 1999 i mål C-435/97, WWF m.fl. (REG 1999, s. I-5613), punkt 36, av den 13 juni 2002 i mål C-474/99, kommissionen mot Spanien (REG 2002, s. I-5293), punkt 31, av den 16 mars 2006 i mål C-332/04, kommissionen mot Spanien (REG 2006, s. I-40), punkt 76, och av den 23 november 2006 i mål C-486/04, kommissionen mot Italien (REG 2006, s. I-11025), punkt 53.

52 Enligt bilaga IV krävs en beskrivning av projektet, en översiktlig redovisning av de huvudalternativ som exploatören har övervägt, samt en beskrivning av sådan miljöpåverkan som projektet kan antas ge upphov till och av de mer betydande miljöeffekterna. Vidare måste exploatören tillhandahålla en beskrivning av planerade åtgärder för att minska de negativa konsekvenserna av projektet och en redovisning av de eventuella svårigheter som exploatören stött på i samband med att de begärda uppgifterna sammanställts.

53 Detta synsätt innebär ett krav på att en rättsakt måste vara konsekvent i sin helhet, vilket domstolen bland annat har fastslagit i sin dom av den 27 januari 2000 i mål C-164/98 P, DIR International Film m.fl. mot kommissionen (REG 2000, s. I-447), punkterna 21–30, och av den 15 juni 1993 i mål C-225/91, MATRA mot kommissionen (REG 1993, s. I-3203; svensk specialutgåva, s. I-213), punkt 41.

54 Punkterna 1, 2, 5 och 18.b.

55 Punkterna 10, 12, 13, 15, 18.b och 21.

56 Punkterna 7, 8, 16, 19 och 20.

57 Moreno Molina, A.M., Derecho comunitario del medio ambiente. Marco institucional, regulación sectorial y aplicación en España, Marcial Pons, Madrid, 2006, s. 201.

58 Dom av den 10 december 1968 i mål 7/68, kommissionen mot Italien (REG 1968, s. 617; svensk specialutgåva, s. 357), av den 28 oktober 1999 i mål C-6/98, ARD (REG 1999, s. I-7599), punkterna 9–31, och av den 17 juni 1998 i mål C-321/96 (REG 1998, s. I-3809), punkt 25.

59 Punkt 1 första strecksatsen i bilaga IV.

60 Punkt 1 tredje strecksatsen i bilaga IV.

61 Punkt 3 i bilaga IV.

62 Dom av den 16 september 2004 i mål C-227/01 (REG 2004, s. I-8253).

63 Den ovannämnda domen, punkt 53.

64 I punkt 48 i sitt förslag till avgörande av den 24 mars 2004 anger generaladvokaten följande: Om man skulle tillämpa det resonemang som har framförts av Konungariket Spanien så skulle en anläggning av en järnvägslinje på 251 km i etapper kunna medföra att ett visst projekt aldrig kan anses avse fjärrtrafik, eftersom de på varandra följande delsträckorna av järnvägslinjen alla skulle avse korta avstånd och knyta samman närliggande samhällen. En sådan tolkning av direktivet skulle riskera att begränsa dettas tillämpningsområde avsevärt och riskera att förhindra att ändamålet med direktivet uppnås.

65 Dom av den 7 januari 2004 i mål C-201/02 (REG 2004, s. I-723).

66 Dom av den 4 maj 2006 i mål C-508/03 (REG 2006, s. I-3969).

67 Dom av den 4 maj 2006 i mål C-290/03 (REG 2006, s. I-3949).

68 Domen i målet Barker, se föregående fotnot, punkt 48.

69 Dom av den 28 februari 2008 i mål C-2/07 (REG 2008, s. I-1197).

70 Punkt 36.

71 Dom av den 25 juli 2008 i mål C-142/07 (REG 2008, s. I-6097), punkt 44.

72 Domen i det ovannämnda målet Kraaijeveld m.fl., punkt 31, det ovannämnda målet WWF m.fl., punkt 40, det ovannämnda målet kommissionen mot Spanien, punkt 46, samt det ovannämnda målet Abraham, punkt 32.

73 Konvention om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (EGT L 239, 2000, s. 19), undertecknad den 19 juni 1990 i Schengen (Luxemburg).

74 En konvention som Europeiska gemenskapen har tillträtt genom rådets beslut av den 15 oktober 1996 om godkännande av konventionen om miljökonsekvensbeskrivning i ett gränsöverskridande sammanhang (ej publicerat).

75 Denna förutsättning följer av punkt 2 i samma artikel: Om en medlemsstat som mottar upplysningar i enlighet med punkt 1 anger att den avser att delta i förfarandet för miljökonsekvensbedömning, skall den medlemsstat på vars territorium projektet är avsett att genomföras, om den inte redan har gjort det, till den utsatta medlemsstaten översända de uppgifter som samlats in i enlighet med artikel 5 … Artikel 7 avser dock situationer där ett projekt genomförs i en enda medlemsstat, men får konsekvenser i en eller flera grannstater.

76 I annat fall skulle det vara meningslöst att utforma en gemensam miljöpolitik för EU. Med de federala staterna som förebild har gemenskapen utarbetat en agenda inom detta område för att undvika de svårigheter som de olika lagstiftningarna medför och en territorialisering av deras tillämpning. Förenta staterna utgör ett mycket talande exempel. Liksom inom gemenskapen kombineras där harmoniserade rättsliga instrument med en uppmaning till samarbete delstaterna emellan. Hall, N.D., Political Externalities, Federalism, and a Proposal for an Interstate Environmental Impact Assessment Policy, Harvard Environmental Law Review, nr 32, 2008, och Revesz, R.L., Environmental Regulation in Federal Systems, Yearbook of European Environmental Law, Oxford University Press, 2000, s. 10–14.