Förslag till avgörande av generaladvokat Nils Wahl föredraget den 6 februari 2019
1 Originalspråk: engelska.
2 Båda åtgärderna benämns nedan åtgärderna i fråga.
3 EGT L 187, 1999, s. 42.
4 BGBI. I, s. 904.
5 BGBI. I, s. 1218.
6 BGBl. I s. 1206.
7 BGBI., s. 3818.
8 BGBI., s. 901.
9 BGBI. I, s. 1493.
10 Rådets direktiv 83/182/EEG av den 28 mars 1983 om skattebefrielser inom gemenskapen för vissa transportmedel som tillfälligt införs från en annan medlemsstat (EGT L 105, 1983, s. 59; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s.112).
11 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 oktober 1977, Ruckdeschel m.fl., 117/76 och 16/77, EU:C:1977:160, punkt 7. Se också artikel 20 i stadgan.
12 Se dom av den 2 oktober 2003, Garcia Avello, C‑148/02, EU:C:2003:539, punkt 31 och där angiven rättspraxis.
13 Jämför artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (omarbetning) (EUT L 204, 2006, s. 23).
14 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 juli 2008, Feryn, C‑54/07, EU:C:2008:397, punkterna 23–25 och dom av den 25 april 2013, Asociaţia Accept, C‑81/12, EU:C:2013:275, punkt 36.
15 Se dom av den 19 juli 2017, Abercrombie & Fitch Italia, C‑143/16, EU:C:2017:566, punkt 25 och där angiven rättspraxis.
16 Dom av den 19 maj 1992, kommissionen/Tyskland, C‑195/90, EU:C:1992:219 (nedan kallad domen i kommissionen/Tyskland).
17 Vad beträffar artikel 92 FEUF mer allmänt, se nedan punkterna 134–152 i detta förslag.
18 På denna punkt, se diskussionen i förslag till avgörande av generaladvokaten Jacobs i målet kommissionen/Tyskland, C‑195/90, EU:C:1992:123, punkterna 14–21.
19 Det faktum att ägare av Euro 6-fordon erhåller en skattebefrielse som överstiger det belopp de betalar för en vinjett för ett år har inte någon betydelse i detta sammanhang.
20 Till exempel är användningen av Portugals Vasco da Gama-bro och av Öresundsbron mellan Sverige och Danmark tullbelagd men inte användningen av kedjebron Széchenyi i Budapest. På samma sätt är användningen av Arlbergvägtunneln i Österrike och Fréjusvägtunneln mellan Italien och Frankrike tullbelagd men inte användningen av Gran Sasso-tunneln i Italien.
21 Till exempel kan riksdagsbyggnaden i Berlin, British museum i London, Notre-Dame-katedralen i Paris, Pantheon i Rom och Schönbrunns trädgårdar i Wien besökas utan avgift, medan att besöka Amsterdams Van Gogh-museum, Athens Akropolis, Madrids del Prado-museum eller Venedigs Sankt Markus-katedral normalt är avgiftsbelagt.
22 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 juli 2004, Lindfors, C‑365/02, EU:C:2004:449, punkt 34 och där angiven rättspraxis. Mer generellt, se också dom av den 16 januari 2003, kommissionen/Italien, C‑388/01, EU:C:2003:30.
23 Se ovan punkt 36 i detta förslag.
24 Jag konstaterar att sådan kompensation uttryckligen är tillåten enligt artikel 7k i Eurovinjettdirektivet. Fastän den inte är direkt tillämplig i förevarande mål kan denna bestämmelse ses som ett uttryck för en princip som också måste vara tillämplig i en situation som är i fråga i förevarande mål.
25 Uppmärksamma läsare har känt igen en omskrivning av inledningen till verket från 1848 Manifesto of the Communist Party av filosoferna Karl Marx och Friedrich Engels. Den ursprungliga hänvisningen var uppenbarligen till kommunismen. Jag antyder emellertid alls inte att de två företeelserna ska anses vara liknande.
26 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Van Gerven i de förenade målen Jackson och Cresswell, C‑63/91 och C‑64/91, EU:C:1992:212, punkterna 15 och följande punkter.
27 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 maj 2017, kommissionen/Förenade kungariket, C‑502/15, ej publicerad, EU:C:2017:334, punkt 25 och där angiven rättspraxis.
28 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 oktober 2012, Ungern/Slovakien, C‑364/10, EU:C:2012:630, punkterna 56–61.
29 Se, bland många domar, dom av den 16 september 2004, kommissionen/Spanien, C‑227/01, EU:C:2004:528, punkt 58.
30 I juridisk doktrin, med ytterligare hänvisningar, se Sanchez-Graells, A., Assessing the Public Administration’s Intention in EU Economic Law: Chasing Ghosts or Dressing Windows?, Cambridge Yearbook of European Legal Studies, 2016, s. 111 och 112.
31 Ett system med avgifter för tunga godsfordon finns redan.
32 Dom av den 19 mars 2002, kommissionen/Italien, C‑224/00, EU:C:2002:185 (nedan kallad domen i målet kommissionen/Italien).
33 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 april 2018, kommissionen/Bulgarien, C‑97/17, EU:C:2018:285, punkt 69 och där angiven rättspraxis.
34 Vid förhandlingen gjorde också den österrikiska regeringen gällande att det finns ett annat skäl till varför infrastrukturavgiften på grund av sin utformning är diskriminerande. Den anförde att mot bakgrund av de olika sätt på vilka den ska betalas ska infrastrukturavgiften anses i praktiken innebära två särskilda åtgärder: en skatt för ägare av inhemska fordon och en användaravgift för förare av utländska fordon. Detta påstående har emellertid inte förklarats tydligt, inte heller angetts i dess ansökan. Jag anser därför att det uppenbart inte kan tas upp till sakprövning.
35 I avsaknad av gemensamma regler avseende en specifik fråga förblir medlemsstaterna behöriga att införa påföljder för bristande uppfyllese av skyldigheter som följer av inhemsk lagstiftning. Medlemsstaterna får emellertid inte föreskriva en påföljd som är oproportionerlig i förhållande till överträdelsens allvarlighet så att denna blir ett hinder för de friheter som är fastställda i fördragen. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 7 juli 1976, Watson och Belmann, 118/75, EU:C:1976:106, punkt 21, och dom av den 29 februari 1996, Skanavi och Chryssanthakopoulos, C‑193/94, EU:C:1996:70, punkt 36.
36 Se, analogt, mitt förslag till avgörande i målet Vámos, C‑566/16, EU:C:2017:895, punkterna 57 och 58 (bekräftat i domen av den 17 maj 2018, EU:C:2018:321, punkt 42).
37 Fallet liknar enligt min uppfattning det fallet att föraren tappar biljetten som erhålls vid infarten till motorvägen. I det fallet är föraren normalt skyldig att betala den tull som svarar mot den längsta möjliga vägsträckan på den motorvägen.
38 Se punkt 20 i domen.
39 Se punkterna 21–29 i domen.
40 Dom av den 26 januari 2006, kommissionen/Spanien, C‑514/03, EU:C:2006:63.
41 Se punkterna 41–44 i domen.
42 Dom av den 13 november 2018, Čepelnik, C‑33/17, EU:C:2018:896.
43 Se punkterna 46–48 i domen. Se också mitt förslag till avgörande i samma mål, EU:C:2018:311, punkterna 100, 101 och 107.
44 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Stix-Hackl i målet kommissionen/Italien, C‑224/00, EU:C:2001:671, punkterna 31 och följande punkter och där angiven rättspraxis.
45 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 mars 2004, de Lasteyrie du Saillant, C‑9/02, EU:C:2004:138, punkterna 51 och 52, dom av den 9 november 2006, kommissionen/Belgien, C‑433/04, EU:C:2006:702, punkterna 35–38, dom av den 7 september 2017, Eqiom och Enka, C‑6/16, EU:C:2017:641, punkt 31, och dom av den 20 december 2017, Deister Holding och Juhler Holding, C‑504/16 och C‑613/16, EU:C:2017:1009, punkt 61.
46 Rådets rambeslut 2005/214/RIF av den 24 februari 2005 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff (EUT L 76, 2005, s. 16).
47 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/413 av den 11 mars 2015 om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott (EUT L 68, 2015, s. 9).
48 Se, bland många, dom av den 27 november 2003, kommissionen/Finland, C‑185/00, EU:C:2003:639, punkt 109.
49 Se, bland andra, dom av den 10 juli 1986, kommissionen/Italien, 235/84, EU:C:1986:303, punkt 14.
50 Se, analogt, dom av den 29 maj 1997, kommissionen/Förenade kungariket, C‑300/95, EU:C:1997:255, punkt 38.
51 Dom av den 24 november 1993, Keck och Mithouard, C‑267/91 och C‑268/91, EU:C:1993:905 (nedan kallad Keck-domen).
52 Dom av den 8 september 2005, Mobistar and Belgacom Mobile, C‑544/03 och C‑545/03, EU:C:2005:518.
53 Domstolen har vid upprepade tillfällen förklarat att artiklarna 34 och 110 FEUF är sinsemellan exklusiva i deras tillämplighet. Det är fast rättspraxis att tillämpningsområdet för artikel 34 FEUF inte utsträcker sig till handelshinder som omfattas av andra specifika bestämmelser och att hinder av skatterättslig art som avses i artikel 110 FEUF inte omfattas av förbudet som fastställs i artikel 34 FEUF (se, bland annat, dom av den 7 april 2011, Tatu, C‑402/09, EU:C:2011:219, punkt 33).
54 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Saugmandsgaard Øe i målet kommissionen/Ungern, C‑235/17, EU:C:2018:971, punkterna 43–50.
55 Se, till exempel, dom av den 30 maj 2006, kommissionen/Irland, C‑459/03, EU:C:2006:345, punkterna 168–173, och dom av den 20 oktober 2011, kommissionen/Frankrike, C‑549/09, EU:C:2011:672, ej publicerad, punkt 48.
56 Se, bland annat, dom av den 11 juli 1974, Dassonville, 8/74, EU:C:1974:82 (nedan kallad Dassonville-domen), punkt 5, och dom av den 23 december 2015, Scotch Whisky Association m.fl., C‑333/14, EU:C:2015:845, punkt 31.
57 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 februari 1979, Rewe-Zentral, 120/78, EU:C:1979:42 (nedan kallad Cassis de Dijon-domen), punkterna 6, 14 och 15, och dom av den 10 februari 2009, kommissionen/Italien, C‑110/05, EU:C:2009:66 (nedan kallad Trailers-domen), punkt 35.
58 Se Keck-domen, punkterna 16 och 17, och Trailers-domen, punkt 36.
59 Se dom av den 30 april 2009 i målet Fachverband der Buch- und Medienwirtschaft, C‑531/07, EU:C:2009:276, punkt 20.
60 Se dom av den 12 november 2015, Visnapuu, C‑198/14, EU:C:2015:751 och dom av den 21 september 2016, Etablissements Fr. Colruyt, C‑221/15, EU:C:2016:704. Jämför också förslag till avgörande av generaladvokaten Szpunar i målet Deutsche Parkinson Vereinigung, C‑148/15, EU:C:2016:394, punkterna 20 och följande punkter.
61 Jämför Trailers-domen, punkterna 37 och 56 och följande punkter.
62 Se, bland annat, dom av den 12 juni 2003, Schmidberger, C‑112/00, EU:C:2003:333, dom av den 15 november 2005, kommissionen/Österrike, C‑320/03, EU:C:2005:684, och dom av den 21 december 2011, kommissionen/Österrike, C‑28/09, EU:C:2011:854.
63 Se, bland många, dom av den 7 mars 1990, Krantz, C‑69/88, EU:C:1990:97, punkt 11, dom av den 5 oktober 1994, Centre d’insémination de la Crespelle, C‑323/93, EU:C:1994:368, punkt 36, dom av den 3 december 1998, Bluhme, C‑67/97, EU:C:1998:584, punkt 22, och dom av den 26 maj 2005, Myanmar/Burmanjer m.fl., C‑20/03, EU:C:2005:307, punkt 31.
64 Se dom av den 18 juni 1998, Corsica Ferries France, C‑266/96, EU:C:1998:306, punkt 31, dom av den 14 juli 1994, Peralta, C‑379/92, EU:C:1994:296, punkt 24, och dom av den 5 oktober 1995, Centro Servizi Spediporto, C‑96/94, EU:C:1995:308, punkt 41.
65 Dom av den 13 november 2018, Čepelnik, C‑33/17, EU:C:2018:896, punkterna 37 och 38 och där angiven rättspraxis.
66 Se, till exempel, dom av den 8 september 2005, Mobistar and Belgacom Mobile, C‑544/03 och C‑545/03, EU:C:2005:518, punkt 31, dom av den 11 juni 2015, Berlington Hungary m.fl., C‑98/14, EU:C:2015:386, punkt 36, och dom av den 22 november 2018, Vorarlberger Landes- und Hypothekenbank, C‑625/17, EU:C:2018:939, punkt 32.
67 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 februari 2005, Viacom Outdoor, C‑134/03, EU:C:2005:94, punkterna 37–39 och, analogt, dom av den 1 juni 2006, innoventif, C‑453/04, EU:C:2006:361, punkterna 37–40. Se också förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i mål Viacom Outdoor, C‑134/03, EU:C:2004:676, punkterna 58–67, och mitt förslag till avgörande i mål Global Starnet, C‑322/16, EU:C:2017:442, punkterna 26–29.
68 Se dom av den 11 juni 2015, Berlington Hungary m.fl., C‑98/14, EU:C:2015:386, punkt 78 och där angiven rättspraxis.
69 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 29 april 2004, Weigel, C‑387/01, EU:C:2004:256, punkt 55. Se också förslag till avgörande av generaladvokaten Tizzano i mål CaixaBank France, C‑442/02, EU:C:2004:187, punkt 58.
70 Se Aussant, J., Fornasier, R., La Politique Commune des Transports i Commentaire Megret – Le Droit de la CEE, Vol. 3, 2:a uppl., 1990, s. 195–197.
71 Se, generellt, Robert, J., Doubts on a Common Transport Policy, 1967, Common Market Law Review, vol. 5, s. 193 och följande sidor.
72 Se Aussant, J., Fornasier, R., ovan fotnot 69, s. 216.
73 Se, till exempel, Grand, L., Comment to Article 72 EG, i Pingel, I. (ed.), Commentaire article par article des traités UE et CE, 2:a uppl., Dalloz, Paris, 2010, s. 667 och 668. Likaledes, Balducci Romano, F., Comment to Article 92 TFEU, i Curti Gialdino, C., Codice dell’Unione Europea Operativo, Simone, Napoli, 2012, s. 962 och 963.
74 Anledningen till detta är det faktum att i mitten av åttiotalet förde parlamentet framgångsrikt talan mot rådet för underlåtenhet att införa en gemensam politik för transporter (se dom av den 22 maj 1985, parlamentet/rådet, 13/83, EU:C:1985:220).
75 Respektive rådets förordning (EEG) nr 4058/89 av den 21 december 1989 om prissättning vid godstransporter på väg mellan medlemsstater (EGT L 390, 1989, s. 1; svensk specialutgåva, område 7, volym 3, s. 194), rådets förordning (EEG) nr 1841/88 av den 21 juni 1988 om ändring i förordning (EEG) nr 3164/76 om gemenskapskvot för godstransporter på väg mellan medlemsstater (EGT L 163, 1988, s. 1), rådets förordning (EEG) nr 881/92 av den 26 mars 1992 om tillträde till marknaden för godstransporter på väg inom gemenskapen till eller från en medlemsstats territorium eller genom en eller flera medlemsstaters territorier (EGT L 95, 1992, s. 1), rådets förordning (EEG) nr 684/92 av den 16 mars 1992 om gemensamma regler för internationell persontransport med buss (EGT L 74, 1992, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 117) och rådets förordning (EEG) nr 3118/93 av den 25 oktober 1993 om förutsättningar för transportföretag att utföra inrikes godstransporter på väg i en medlemsstat där de inte är etablerade (EGT L 279, 1993, s. 1; svensk specialutgåva, område 7, volym 5, s. 21).
76 Yttrande 2/15 (Frihandelsavtal mellan Europeiska unionen och Republiken Singapore) av den 16 maj 2017, EU:C:2017:376, punkterna 204–212. Se också förslag till avgörande av generaladvokaten Sharpston i samma mål, EU:C:2016:992, punkterna 260–267.
77 Beträffande en översikt på senare tid över befintlig lagstiftning med hänvisning till de olika rättsakter som för närvarande är i kraft, se rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om läget för unionens vägtransportmarknad av den 14 april 2014 (COM(2014) 222 final).
78 Se skäl 5 i Eurovinjettdirektivet.
79 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/76/EU av den 27 september 2011 om ändring av direktiv 1999/62/EG om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer (EUT L 269, 2011, s. 1).
80 Se, till exempel, skäl 3 i direktiv 2011/76 och Europeiska kommissionens vitbok Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem (KOM(2011) 144 slutlig), punkt 58.