Endast den engelska texten är giltig
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.2 första stycket,
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,
efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig, och med beaktande av dessa synpunkter, och
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:
Artikel 1
Statligt stöd till stöd för produktion av el från förnybara energikällor och gruvgas, inbegripet dess finansieringsmekanism, som beviljas på grundval av Erneuerbare-Energien-Gesetz 2012 (2012 års EEG-lag), som Tyskland olagligen har genomfört i strid med artikel 108.3 i fördraget, är förenlig med den inre marknaden under förutsättning att de åtaganden som anges i bilaga I genomförs av Tyskland.
Artikel 2
Kommissionen godtar anpassningsplanen som Tyskland har lämnat in för åren 2013 och 2014, som anges i bilaga II.
Artikel 3
1. Det statliga stöd som utgörs av nedsättning av tilläggsavgiften för finansiering av stöd till el från förnybara källor (nedan kallad EEG-tilläggsavgift) under åren 2013 och 2014 för energiintensiva användare (Besondere ausgleichsregelung, BesAR), som Tyskland olagligen har genomfört i strid med artikel 108.3 i fördraget, är förenligt med den inre marknaden om det ingår i en av de fyra kategorier som anges i denna punkt.
Om statligt stöd beviljas ett företag som tillhör en sektor som finns förtecknad i bilaga 3 till riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020 (nedan kallade 2014 års riktlinjer), är det förenligt med den inre marknaden om företaget betalar minst 15 % av merkostnaderna som elleverantörer ådrar sig till följd av skyldigheten att köpa förnybar energi, som sedan förs över på deras kunder. Om företaget har betalat mindre än 15 % av dessa merkostnader, är det statliga stödet ändå förenligt med den inre marknaden om företaget betalade ett belopp som motsvarar minst 4 % av bruttoförädlingsvärdet eller, för företag som har en elintensitet på minst 20 %, minst 0,5 % av bruttoförädlingsvärdet.
Om statligt stöd beviljas ett företag som inte tillhör en sektor som finns förtecknad i bilaga 3 till 2014-års riktlinjer men som hade en elintensitet på minst 20 % under 2012 och under det året tillhörde en sektor med en handelsintensitet på minst 4 % på EU-nivå, är det förenligt med den inre marknaden om företaget betalar minst 15 % av merkostnaderna som elleverantörer ådrar sig till följd av skyldigheten att köpa förnybar energi som sedan förs över på elförbrukarna. Om företaget har betalat mindre än 15 % av dessa merkostnader, är det statliga stödet ändå förenligt med den inre marknaden om företaget betalade ett belopp som motsvarar minst 4 % av bruttoförädlingsvärdet eller, för företag som har en elintensitet på minst 20 %, minst 0,5 % av bruttoförädlingsvärdet.
Om statligt stöd beviljas ett företag som är berättigat till förenligt statligt stöd på grundval av andra eller tredje stycket, men EEG-tilläggsavgiften som betalas av företaget inte når upp till den nivå som krävs enligt dessa stycken, är följande delar av stödet förenligt med den inre marknaden:
a) För 2013, den delen av stödet som överskrider 125 % av tilläggsavgiften som företaget faktiskt betalat under 2013.
b) För 2014, den delen av stödet som överskrider 150 % av tilläggsavgiften som företaget faktiskt betalat under 2013.
Om statligt stöd beviljas ett företag som inte är berättigat till förenligt statligt stöd på grundval av andra eller tredje stycket, och om företaget betalat mindre än 20 % av merkostnaderna för tilläggsavgiften utan nedsättning, är följande delar av stödet förenligt med den inre marknaden:
a) För 2013, den delen av stödet som överskrider 125 % av tilläggsavgiften som företaget faktiskt betalat under 2013.
b) För 2014, den delen av stödet som överskrider 150 % av tilläggsavgiften som företaget faktiskt betalat under 2013.
2. Varje stöd som inte omfattas av punkt 1 är oförenligt med den inre marknaden.
Artikel 4
Individuellt stöd som beviljas på grundval av stödordningar som avses i artiklarna 1 och 3 ska inte utgöra stöd om det när det beviljades uppfyllde villkoren i förordningen som antagits i enlighet med artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 994/98 och som var tillämplig vid tidpunkten då stödet beviljades.
Artikel 5
Individuellt stöd som beviljas på grundval av stödordningar som avses i artiklarna 1 och 3 och som när det beviljades uppfyllde villkoren i förordningen som antagits enligt artikel 1 i förordning (EG) nr 994/98, eller av någon annan godkänd stödordning är förenligt med den inre marknaden upp till de högsta stödnivåer som kan tillämpas på denna typ av stöd.
Artikel 6
1. Tyskland ska återkräva det oförenliga stödet som avses i artikel 3.2 från stödmottagarna enligt metoden som beskrivs i bilaga III.
2. Det stöd som ska återkrävas ska innefatta ränta från och med dagen då stödet ställdes till stödmottagarnas förfogande till och med dagen det har återbetalats.
3. Räntan ska beräknas som sammansatt ränta enligt kapitel V i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004.
4. Tyskland ska upphöra med alla utbetalningar av utestående stöd enligt stödordningen som avses i artikel 3.2 med verkan från dagen då detta beslut antas.
Artikel 7
1. Återkravet av det stöd som avses i artikel 3.2 ska genomföras omedelbart och effektivt.
2. Tyskland ska säkerställa att detta beslut genomförs inom fyra månader från dagen för delgivningen av detta beslut genom att återkräva det oförenliga stödet som har beviljats.
3. Om Tyskland återfår endast de preliminära återkravsbeloppen enligt punkt 4 i bilaga III, ska Tyskland se till att korrigeringsmekanismen som beskrivs i punkt 4 i bilaga III genomförs inom ett år från dagen för delgivningen av detta beslut.
Artikel 8
1. Inom två månader efter dagen då detta beslut har delgivits ska Tyskland lämna följande uppgifter:
a) En förteckning över de stödmottagare som har tagit emot stöd enligt artikel 3.1 och 2 samt det totala stödbeloppet som var och en har mottagit enligt stödordningen.
b) Det totala preliminära återkravsbeloppet (kapital och räntor) som ska återbetalas av varje stödmottagare.
c) En detaljerad beskrivning av åtgärderna som redan har vidtagits eller som planeras för att följa detta beslut, inbegripet de åtaganden som anges i bilaga I.
d) Dokument som visar att stödmottagarna har anmodats att betala tillbaka stödet och att de åtaganden som anges i bilaga I är uppfyllda.
2. Tyskland ska hålla kommissionen underrättad om utvecklingen vad gäller de nationella åtgärderna som vidtagits för att genomföra detta beslut till dess att återkravet av det stöd som avses i artikel 3.2 har slutförts och åtagandet som gjordes i bilaga I har genomförts fullt ut. Tyskland ska på kommissionens begäran omgående lämna uppgifter om de åtgärder som redan har vidtagits eller som planeras för att följa detta beslut. Tyskland ska också lämna detaljerade uppgifter om de stödbelopp och räntebelopp som redan har återkrävts från stödmottagarna.
Artikel 9
Tyskland har åtagit sig att investera 50 miljoner euro i sammanlänkningar och i europeiska energiprojekt. Tyskland ska hålla kommissionen underrättad om genomförandet av detta åtagande.
Artikel 10
Detta beslut riktar sig till Förbundsrepubliken Tyskland.
1 EUT C 37, 7.2.2014, s. 73, och EUT C 250, 1.8.2014, s. 15.
2 Se fotnot 1.
3 Förordning nr 1 som fastställer de språk som ska användas av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT I, volym 1952–1958, s. 59).
4 Gesetz für den Vorrang Erneuerbarer Energien (Erneuerbare-Energien-Gesetz – EEG), i dess ändrade lydelse enligt Gesetz zur Neuregelung des Rechtsrahmens für die Förderung der Stromerzeugung aus erneuerbaren Energien, Bundesgesetzblatt, del I, s. 1634, och enligt Gesetz zur Änderung des Rechtsrahmens für Strom aus solarer Strahlungsenergie und zu weiteren Änderungen im Recht der erneuerbaren Energien vom 17. Augusti 2012, Bundesgesetzblatt, del I, s. 1754.
5 Gesetz zur grundlegenden Reform des Erneuerbare-Energien-Gesetzes und zur Änderung weiterer Bestimmungen des Energiewirtschaftsrechts vom 21. Juli 2014, Bundesgesetzblatt, del I, s. 1066.
6 Statligt stöd SA.38632 (2014/N) – Tyskland: EEG 2014 – reform av lagen om förnybar energi (ännu ej offentliggjort i EUT).
7 Verordnung zur Weiterentwicklung des bundesweiten Ausgleichsmechanismus vom 17. Juli 2009, Bundesgesetzblatt, del. I, s. 2101, i dess ändrade lydelse enligt artikel 2 of Gesetz vom 17. August 2012, Bundesgesetzblatt, del I, s. 1754.
8 Verordnung zur Ausführung der Verordnung zur Weiterentwicklung des bundesweiten Ausgleichsmechanismus (Ausgleichsmechanismus-Ausführungsverordnung – AusglMechAV) vom 22. Februar 2010, Bundesgesetzblatt, del I, s. 134, i dess ändrade lydelse enligt Zweite Verordnung zur Änderung der Ausgleichsmechanismus-Ausführungsverordnung vom 19. Februar 2013, Bundesgesetzblatt, del I, s. 310.
9 Taket beviljas också järnvägsföretag. Detta tak prövas inte inom ramen för detta beslut. Kommissionen förbehåller sig rätten att bedöma punkt 42 i 2012 års EEG-lag i ett separat förfarande.
10 EUT C 200, 28.6.2014, s. 1.
11 Mål T-244/93 och T-486/93, TWD Textilwerke Deggendorf mot kommissionen, ECLI:EU:T:1995;160.
12 Gesetz zur grundlegenden Reform des Erneuerbare-Energien-Gesetzes und zur Änderung weiterer Bestimmungen des Energiewirtschaftsrechts vom 21. Juli 2014, Bundesgesetzblatt, del I, s.1066.
13 Enligt punkt 11 i AusglMechV kan BNetzA utfärda föreskrifter i samförstånd med förbundsministeriet för miljö, naturskydd och kärnsäkerhet (numera förbundsministeriet för miljö, naturskydd, byggnadsverksamhet och kärnsäkerhet) och förbundsministeriet för ekonomi och teknik (numera förbundsministeriet för ekonomi och energi).
14 Gesetz über die Elektrizitäts- und Gasversorgung (Energiewirtschaftsgesetz – EnWG) vom, 7. Juli 2005, Bundesgesetzblatt, del I, s. 1970, 3621, i dess ändrade lydelse enligt artikel 3.4 i Gesetz vom 4. Oktober 2013, Bundesgesetzblatt, del I, s. 3746.
15 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16).
16 Mål C-379/98, PreussenElektra mot Schleswag, ECLI:EU:C:2001:160.
17 Mål C-677/11, Doux Élevage. ECLI:EU:C:2013:348.
18 EUT C 164, 10.7.2002, s. 5.
19 Mål C-280/00, Altmark Trans, ECLI:EU:C:2003:415.
20 Mål C-206/06, Essent Netwerk Noord, ECLI:EU:C:2008:413.
21 Mål C-262/12, Association Vent de colère!, ECLI:EU:C:2013:851.
22 Mål C-573/12, Ålands Vindkraft, ECLI:EU:C:2014:2037.
23 Mål C-280/00, Altmark Trans, ECLI:EU:C:2003:415, punkterna 87–93. Altmarkkriterierna har fastställts av domstolen för att klargöra under vilka omständigheter en ersättning som tillhandahålls av en offentlig myndighet för att utföra en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse kan utgöra statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget.
24 Till stöd för detta argument åberopar Tyskland rapporten av den 25 juni 2013 med titeln Lägesrapport om förnybar energi och energieffektivitet stödsystem i Europa från rådet för europeiska tillsynsmyndigheter (CCER) (tabellerna på sidorna 18–20).
25 Mål C-387/92, Banco Exterior de España, ECLI:EU:C:1994:100, punkt 13; Mål C-156/98, Tyskland mot kommissionen, ECLI:EU:C:2000:467, punkt 25; Mål C-6/97, Italien mot kommissionen, ECLI:EU:C:1999:251, punkt 15; Mål C-172/03, Heiser, ECLI:EU:C:2005:130, punkt 36; Mål C-126/01, GEMO SA, ECLI:EU:C:2003:622, punkterna 28–31 om fri insamling och omhändertagande av avfall.
26 Mål 173/73, Italien mot kommissionen, ECLI:EU:C:1974:71, punkt 36. Se även mål T-55/99, CETM mot kommissionen, ECLI:EU:T:2000:223, punkt 85.
27 Mål T-177/10, Alcoa Trasformazioni mot kommissionen, ECLI:EU:T:2014:897, punkterna 82–85.
28 Mål T-177/10, Alcoa Trasformazioni mot kommissionen, ECLI:EU:T:2014:897, punkt 82.
29 Mål T-177/10, Alcoa Trasformazioni mot kommissionen, ECLI:EU:T:2014:897, punkt 84.
30 Mål T-177/10, Alcoa Trasformazioni mot kommissionen, ECLI:EU:T:2014:897, punkt 85.
31 Mål C-143/99, Adria-Wien Pipeline, ECLI:EU:C:2001:598, punkt 48.
32 Förenade målen C-78/08 till C-80/08, Paint Graphos, ECLI:EU:C:2011:550, punkt 69.
33 Mål C-75/97, Belgien mot kommissionen, ECLI:EU:C:1999:311, punkt 38 och följande; Mål C-172/03, Heiser, ECLI:EU:C:2005:130; Mål C-487/06 P, British Aggregates Association mot kommissionen, ECLI:EU:C:2008:757, punkterna 86–92; Mål C-143/99, Adria-Wien Pipeline, ECLI:EU:C:2001:598, punkterna 43, 52 och följande punkter.
34 Mål C-280/00, Altmark Trans, ECLI:EU:C:2003:415, punkt 87.
35 Mål C-280/00, Altmark Trans, ECLI:EU:C:2003:415, punkterna 89–93.
36 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (EUT L 211, 14.8.2009, s. 55).
37 Förenade målen 67/85, 68/85 och 70/85, Kwekerij Gebroeders van der Kooy et al., ECLI:EU:C:1988:38; Mål T-157/01, Danske Busvognmænd mot kommissionen, ECLI:EU:T:2004:76; Förenade målen T-254/00, T-270/00 och T-277/00, Hotel Cipriani et al. mot kommissionen, ECLI:EU:T:2008:537.
38 Förenade målen 67/85, 68/85 och 70/85, Kwekerij Gebroeders van der Kooy et al., ECLI:EU:C:1988:38, punkt 30.
39 Mål T-157/01, Danske Busvognmænd mot kommissionen, ECLI:EU:T:2004:76, punkt 57.
40 Förenade målen T-254/00, T-270/00 och T-277/00, Hotel Cipriani m.fl. mot kommissionen, ECLI:EU:T:2008:537, punkt 185.
41 Mål C-71/09 P, Comitato Venezia vuole vivere m.fl. mot kommissionen, ECLI:EU:C:2011:368.
42 Mål C-71/09 P, Comitato Venezia vuole vivere et al. mot kommissionen, ECLI:EU:C:2011:368, punkt 92.
43 Mål C-71/09 P, Comitato Venezia vuole vivere et al. mot kommissionen, ECLI:EU:C:2011:368, punkt 95.
44 Mål C-71/09 P, Comitato Venezia vuole vivere et al. mot kommissionen, ECLI:EU:C:2011:368, punkt 96.
45 Mål T-295/12, Tyskland mot kommissionen, ECLI:EU:T:2014:675, punkt 144; Mål T-309/12 – Zweckverband Tierkörperbeseitigung mot kommissionen, ECLI:EU:T:2014:676, punkt 261
46 Mål T-226/09, British Telecommunications m.fl. mot kommissionen, ECLI:EU:T:2013:466, punkt 71.
47 Se slutsatserna från AG Wathelet, mål C-242/13, Commerz Nederland, ECLI:EU:C:2014:308, punkterna 75 ff.
48 Mål C-677/11, Doux Élevage. ECLI:EU:C:2013:348.
49 Mål C-78/76, Steinike & Weinlig mot Tyskland, ECLI:EU:C:1977:52, punkt 21.
50 Mål C-677/11, Doux Élevage, ECLI:EU:C:2013:348, punkt 35.
51 Mål C-262/12, Association Vent de colère!, ECLI:EU:C:2013:851, punkterna 16–20.
52 Mål C-262/12, Association Vent de colère!, ECLI:EU:C:2013:851, punkt 21.
53 Mål C-78/76, Steinike & Weinlig mot Tyskland, ECLI:EU:C:1977:52, punkt 21; Mål 173/73, Italien mot kommissionen, EU:C:1974:71, punkt 35; Mål 259/85, Frankrike mot kommissionen, ECLI:EU:C:1987:478, punkt 23; Mål C-206/06, Essent Netwerk Noord, ECLI:EU:C:2008:413, punkt 66.
54 Mål 173/73, Italien mot kommissionen, ECLI:EU:C:1974:71, punkt 35.
55 Mål T-139/09, kommissionen mot Frankrike, ECLI:EU:T:2012:496, punkterna 63 och 64.
56 Mål C-379/98, PreussenElektra mot Schleswag, ECLI:EU:C:2001:160.
57 Mål C-206/06, Essent Netwerk Noord, ECLI:EU:C:2008:413, punkt 70; Mål C-262/12, Association Vent de Colère!, ECLI:EU:C:2013:851, punkt 20.
58 Mål C-72/91, Sloman Neptun mot Bodo Ziesemer, ECLI:EU:C:1993:97, punkt 19.
59 Mål C-72/91, Sloman Neptun mot Bodo Ziesemer, ECLI:EU:C:1993:97.
60 Mål C-72/91, Sloman Neptun mot Bodo Ziesemer, ECLI:EU:C:1993:97, punkt 21.
61 Oberlandesgericht Hamm, dom av den 14 maj 2013, ref. 19 U 180/12. 19 U 180/12.
62 Se Mål C-78/76, Steinike & Weinlig mot Tyskland, ECLI:EU:C:1977:52, punkt 21.
63 Mål C-275/13, Elcogás, ECLI:EU:C:2014:2314, punkt 29.
64 Mål C-399/10 P, Bouygues et al. mot kommissionen, ECLI:EU:C:2013:175, punkt 103.
65 Mål C-399/10 P, Bouygues et al. mot kommissionen, ECLI:EU:C:2013:175, punkt 104.
66 Mål C-262/12, Association Vent de Colère!, ECLI:EU:C:2013:851, punkt 19; Mål C-275/13, Elcogás, ECLI:EU:C:2014:2314, punkt 24.
67 Mål C-262/12, Association Vent de Colère!, ECLI:EU:C:2013:851, punkt 25; Mål 173/73, Italien mot kommissionen, ECLI:EU:C:1974:71, punkt 35.
68 Mål C-677/11, Doux Élevage. ECLI:EU:C:2013:348, punkt 32.
69 Mål C-677/11, Doux Élevage. ECLI:EU:C:2013:348, punkt 36.
70 Mål C-677/11, Doux Élevage. ECLI:EU:C:2013:348, punkt 38.
71 Se fotnot 69.
72 Mål C-279/08 P, kommissionen mot Nederländerna, ECLI:EU:C:2011:551, punkterna 102 och 113.
73 Mål C-262/12, Association Vent de Colère!, ECLI:EU:C:2013:851, punkt 19; Mål C-275/13, Elcogás, ECLI:EU:C:2014:2314, punkt 24.
74 Se fotnot 21.
75 EUT C 164, 10.7.2002, s. 5.
76 2012 års EEG-lag trädde i kraft den 1 januari 2012, så de första nedsättningarna för energiintensiva användare som kunde tillämpas enligt denna lag var de som beviljats under 2013. De nedsättningar som beviljats för år 2012 fastställdes på grundval av en annan lag före 2012 års EEG-lag och behandlas därför inte i detta förfarande.
77 Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om upprättandet av Europeiska unionen (EGT L 83, 27.3.1999, s. 1).
78 Dom i Tyskland m.fl. mot Kronofrance, C-75/05 och C-80/05, ECLI:EU:C:2008:482, punkt 61, med ytterligare hänvisningar.
79 De berörda parterna har hänvisat till följande rättspraxis: Mål C-260/91, Diversinte, ECLI:EU:C:1993:136, punkt 9; Mål C-63/83, Regina v Kirk, ECLI:EU:C:1984:255, punkterna 21 och följande; Mål C-1/73, Westzucker, ECLI:EU:C:1973:78, punkt 5; Mål C-295/02, Gerken, ECLI:EU:C:2004:400, punkterna 47 och följande; Mål C-420/06, Jager, ECLI:EU:C:2008:152, punkterna 59 och följande; Mål C-189/02 P, Dansk Rørindustri et al. mot kommissionen, ECLI:EU:C:2005:408, punkt 217.
80 Mål C-334/07 Ρ, kommissionen mot Freistaat Sachsen, ECLI:EU:C:2008:709, punkt 43; Mål T-176/01, Ferrière Nord mot kommissionen, ECLI:EU:T:2004:336, punkt 139.
81 Mål 68/69, Bundesknappschaft v Brock, ECLI:EU:C:1970:24, punkt 6; Mål 1/73 Westzucker GmbH v Einfuhr- und Vorratsstelle für Zucker, ECLI:EU:C:1973:78, punkt 5; Mål 143/73, SOPAD mot FORMA et. al., ECLI:EU:C:1973:145, punkt 8; Mål 96/77, Bauche, ECLI:EU:C:1978:26, punkt 48; Mål 125/77, KoninklijkeScholten-Honig NV et. al. v Floofdproduktschaap voor Akkerbouwprodukten, ECLI:EU:C:1978:187, punkt 37; Mål 40/79, Ρ v kommissionen, ECLI:EU:C:1981:32, punkt 12; Mål 270/84, Licata v ESC, ECLI:EU:C:1986:304, punkt 31; Mål C-60/98 Butterfly Music v CEDEM, ECLI:EU:C:1999:333, punkt 24; C-334/07 Ρ, kommissionen v Freistaat Sachsen, ECLI:EU:C:2008:709, punkt 53; Mål T-404/05 Greece v kommissionen, ECLI:EU:T:2008:510, punkt 77.
82 Mål C-169/95, Spain mot kommissionen, ECLI:EU:C:1997:10, punkt 51 – 54; Förenade mål T-116/01 and T-118/01, P&O European Ferries (Vizcaya) SA v kommissionen, ECLI:EU:T:2003:217, punkt 205.
83 De förenade målen C-465/09 Ρ och C-470/09 Ρ, Diputación Foral de Vizcaya m.fl. mot kommissionen, ECLI:EU:C:2011:372, punkterna 125 och 128.
84 Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51).
85 Mål C-261/01, Van Calster, ECLI:EU:C:2003:571, punkt 49, mål C-333/07, Société Régie Networks, ECLI:EU:C:2008:764, punkt 89.
86 Se fotnot 75.
87 Mål C-310/99, Italien mot kommissionen, ECLI:EU:C:2002:143, punkt 52.
88 EUT C 188, 20.6.2014, s. 4.
89 Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd från 2008 (EUT C 82, 1.4.2008, s. 1).
90 KOM(2010)0212, s. 10.
91 Mål C-301/96, Tyskland mot kommissionen, ECLI:EU:C:2003:509, punkt 106.
92 Förenade målen T-254/00, T-270/00 och T-277/00, Hotel Cipriani et al., ECLI:EU:T:2008:537, punkt 337.
93 SA. 26036 (C24/09) – Österrike, till förmån för energiintensiva företag, lagen om grön elektricitet i Österrike (EUT L 235, 10.9.2011, s. 42).
94 Domen i målet Tyskland mot kommissionen (Jadekost), C-288/96, ECLI:EU:C:2000:537, punkt 77, med ytterligare hänvisningar.
95 EEG-beslut 2014, skäl 293.
96 EEG-beslut 2014, skälen 294 och 295.
97 EEG-beslut 2014, skäl 295.
98 Stödberättigad förbrukning med 2707 procentenheter 2014 och en EEG-tilläggsavgift på 6,24 cent/kWh gav intäkter från tilläggsavgiften för den första gigawattimmens förbrukning motsvarande 168916800 euro. Se EEG-beslut 2014, skäl 296.
99 EEG-beslut 2014, skäl 296.
100 Se EEG-beslut 2014, skäl 297.
101 För bruttoförädlingsvärde och uppgifter om elintensitet, se skäl 202 i detta beslut.
102 Förenade mål C-128/03 and C-129/03, AEM, ECLI:EU:C:2005:224, punkterna 44-47; Mål C-206/06, Essent Netwerk Noord, ECLI:EU:C:2008:413, punkt 42.
103 Statligt stöd N 34/90; Statligt stöd N 416/99; Statligt stöd N 490/00; Statligt stöd N 550/00; Statligt stöd N 317/A/06 and NN 162/A/03; Statligt stöd N 707 och 708/02; Statligt stöd N 789/02; Statligt stöd N 6/A/01; kommissionens beslut 2007/580/EG; kommissionens beslut 2009/476/EG; Statligt stöd N 437/09.
104 Förenade mål C-128/03 och C-129/03, AEM, ECLI:EU:C:2005:224, punkterna 44-47; Mål C-206/06, Essent Netwerk Noord, ECLI:EU:C:2008:413, punkterna 58 och 59.
105 Mål 47/69 Frankrike mot kommissionen, ECLI:EU:C:1970:60, punkt 20; EEG 2014-beslut, skäl 329 och följande.
106 Mål C-573/12, Ålands Vindkraft, ECLI:EU:C:2014:2037.
107 Mål C-573/12, Ålands Vindkraft, ECLI:EU:C:2014:2037, punkterna 75 och 119.
108 Mål C-130/93, Lamaire, ECLI:EU:C:1994:281, punkt 14.
109 Tyskland erkänner dock att EEG-tilläggsavgiften inte utgör en ersättning för tillhandahållandet av el från förnybara energikällor, som säljs på spotmarknaden.
110 Mål C-206/06, Essent Netwerk Noord, ECLI:EU:C:2008:413.
111 Mål 171/78, kommissionen mot Danmark, ECLI:EU:C:1980:54, punkt 5.
112 Mål C-206/06, Essent Netwerk Noord, ECLI:EU:C:2008:413, punkt 46.
113 Se t.ex. statligt stöd SA. 33384 (2011/N) – Österrike, Ökostromgesetz 2012, C (2012) 565 slutlig.
114 Se fotnot 107.
115 Statligt stöd SA. 15876 (N490/00) – Italien, Icke-återkrävbara kostnader i elsektorn (EUT C 250, 8.10.2005, s. 10).
116 19,7 (2012) + 9,1 (2013) + 21,3 (2014) = 50,1 miljoner euro.
117 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget på stöd av mindre betydelse (EUT L 352, 24.12.2013, s. 1).
118 Kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse (EUT L 379, 28.12.2006, s. 5).
119 Rådets förordning (EG) nr 994/98 av den 7 maj 1998 om tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på vissa slag av övergripande statligt stöd (EGT L 142, 14.5.1998, s. 1).
120 Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EUT L 140, 30.4.2004, s. 1).
BILAGA I
ÅTAGANDE SOM TYSKLAND LÄMNADE IN DEN 7 JULI 2014
Artikel 110/30 fråga för befintliga anläggningar och det gröna el-privilegiet (EEG 2012)
För EEG 2012 kan en övergripande lösning utformas för både det gröna el-privilegiet och artikel 30/110. Lösningen skulle bestå i att återinvestera i sammanlänkningar eller i liknande europeiska energiprojekt upp till det beräknade beloppet för den påstådda diskrimineringen. Återinvesteringen skulle kunna göras parallellt med utvecklingen av det berörda projektet. På grundval av uppgifterna som lämnats av Tyskland bör återinvesteringen uppgå till 50 miljoner euro för perioden januari 2012–juli 2014. Återigen gör Tyskland detta åtagande för att värna om sin rättsliga ställning (ingen diskriminering).
BILAGA II
ÅTAGANDE SOM TYSKLAND LÄMNADE IN DEN 4 JULI 2014
Die Rückforderung bezogen auf ein Unternehmen ergibt sich aus der Differenz der entsprechenden EEG-Kosten nach Umwelt- und Energiebeihilfeleitlinien (EEAG) und der nach EEG 2012 bemessenen EEGKosten. Dabei begrenzt der Anpassungsplan die nach EEAG zu leistende Zahlung auf max. 125 % (für 2013) bzw. max. 150 % (für 2014) der nach EEG 2012 für 2013 geleisteten EEG-Zahlung (vgl. folgende schematische Darstellung). Negative Rückforderungsbeträge werden nicht berücksichtigt.
Schematische Darstellung der Berechnung
Rückforderung2013 = Z(Anpassplan)2013 – Z(EEG2012)2013
Mit: Z(Anpassplan)2013 = Minimum von Z(EEAG) und 125 % × Z(EEG2012)2013
Rückforderung2013: Rückforderung für das Jahr 2013
Z(Anpassplan)2013: Zahlung gemäß Anpassungsplan für 2013
Z(EEAG)2013: Zahlung gemäß EEAG für 2013
Z(EEG2012)2013: Für 2013 nach EEG2012 tatsächlich geleistete EEG-Zahlung
Aufgrund der Dringlichkeit einerseits und zur Begrenzung des ohnehin als sehr hoch einzuschätzenden administrativen Aufwandes andererseits ist es nötig, für die Berechnung der unternehmensbezogenen Rückforderungsbeträge ausschließlich auf dem BAFA schon vorliegende Zahlen zurückzugreifen. Daher werden die spezifischen Unternehmensdaten (Bruttowertschöpfung zu Marktpreisen, Strombezugsmenge, Stromkosten) der Anträge für 2013 bzw. 2014 verwendet (Bescheiddaten), die sich auf das entsprechende Nachweisjahr beziehen (maßgebendes Geschäftsjahr des Unternehmens in 2011 (Voraussetzungsjahr) für Begrenzung in 2013 (Begrenzungsjahr); maßgebendes Geschäftsjahr des Unternehmens in 2012 für Begrenzung in 2014). Demzufolge wird für die Berechnung u. a. jeweils die spezifische Bruttowertschöpfung zu Marktpreisen verwendet, da die Daten für die Bruttowertschöpfung zu Faktorkosten nicht vorliegen. Weiterhin erfordert diese Vorgehensweise, dass der gesamte Berechnungsvergleich auf der angemeldeten Strombezugsmenge im Voraussetzungsjahr beruht, die von der in dem betreffenden Begrenzungsjahr tatsächlich verbrauchten Strommenge abweicht.
Jahresbezug der verwendeten Werte:
| Bescheid für 2013 | Bescheid für 2014
Bruttowertschöpfung (zu Marktpreisen) | 2011 | 2012
Strommenge | 2011 | 2012
Stromkosten | 2011 | 2012
Översättning
Återkravet [beloppet som ska återbetalas] för ett visst företag beror på skillnaden mellan relevanta EEG-kostnader som fastställts enligt riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014 – 2020 (hädanefter kallade 2014-års riktlinjer) och EEG-kostnader som fastställts enligt 2012 års EEG-lag. I detta avseende begränsar anpassningsplanen betalningarna enligt 2014-års riktlinjer till högst 125 % (år 2013) och till högst 150 % (år 2014) av de betalningar som gjorts avseende 2013 enligt 2012 års EEG-lag (se diagram). Negativa återkravsbelopp beaktats inte.
Diagram: Beräkningsmetod för återkrav
Återkrav 2013 = P (anpassningsplan) 2013 – P (EEG 2012) 2013
P (anpassningsplan) 2013 = minimum P (EU-riktlinjerna) och 125 % × P (EEG 2012) 2013
Återkrav 2013: Återkrav avseende år 2013
P (anpassningsplan) 2013: Betalning enligt anpassningsplanen för 2013
P (EU-riktlinjerna) 2013: Betalning enligt 2014 års riktlinjer för 2013
P (EEG 2012) 2013: Faktiska betalningar på grundval av 2012 års EEG-lag för 2013
Med tanke på åtgärdernas brådskande art och för att begränsa den administrativa bördan, vilket torde bli mycket stor, är det nödvändigt att beräkna företagens återkrav enbart på grundval av de uppgifter som redan finns tillgängliga för Bafa. Följaktligen kommer man att använda sig av de företagsspecifika uppgifterna (bruttoförädlingsvärde till marknadspriser, elförbrukning och faktiska elkostnader) som lades fram i företagens ansökningar för 2013 och 2014, men som motsvarar det år för vilket styrkande handlingar måste lämnas in (dvs. räkenskapsåret 2011 för en nedsättning som beviljades 2013, och räkenskapsåret 2012 för en nedsättning som beviljades 2014). Beräkningen bygger på bruttoförädlingsvärdet till marknadspriser, eftersom uppgifter om bruttoförädlingsvärde till faktorkostnad inte är tillgängliga. Dessutom måste jämförelseberäkningen baseras på uppgifterna om elförbrukning som inlämnats i ansökningar och som motsvarar året för vilket styrkande handlingar måste lämnas in. De uppgifterna om elförbrukning skiljer sig från uppgifterna om faktiskt förbrukad el under året för vilket nedsättningen beviljas.
Referensår för använda värden
| Bafa-beslut för 2013 | Bafa-beslut för 2014
Bruttoförädlingsvärde till marknadspriser | 2011 | 2012
Förbrukad el | 2011 | 2012
Elkostnader | 2011 | 2012
1 Ursprunglig fotnot: Die unternehmensbezogenen Daten des Jahres 2013 liegen dem BAFA nicht vor. Unternehmensbezogene Daten des Jahres 2014 existieren naturgemäß noch nicht.
2 Ursprunglig fotnot: Die unternehmensbezogenen Daten des Jahres 2013 liegen dem BAFA nicht vor. Unternehmensbezogene Daten des Jahres 2014 existieren naturgemäß noch nicht.
BILAGA III
ÅTERKRAVSMETOD
1. Återkravet ska endast omfatta nedsättningen av EEG-tilläggsavgiften som beviljas för åren 2013 och 2014 (nedan kallade de aktuella åren).
2 Återkravsbeloppet ska för vart och ett av de aktuella åren motsvara skillnaden mellan beloppet som är förenligt med den inre marknaden för det året, som fastställs i punkterna 5–8, och EEG-tilläggsavgiften som faktiskt har betalats av stödmottagaren för det aktuella året och som fastställts i punkterna 3 och 4.
EEG-tilläggsavgiften som faktiskt har betalats av stödmottagaren för det aktuella året.
3. EEG-tilläggsavgiften som faktiskt har betalats av stödmottagaren för det aktuella året ska erhållas genom att tillämpa den nedsatta tilläggsavgiften för det året på stödmottagarens elförbrukning under samma år.
4. Genom undantag från punkt 3 får Tyskland som ett första steg använda elförbrukningen som lades fram i stödmottagarens ansökan för det aktuella året för att beräkna ett preliminärt återkravsbelopp. I sådana fall ska det preliminära återkravsbeloppet betalas in utan dröjsmål, och Tyskland ska som ett andra steg fastställa det slutliga återkravsbelopp på grundval av faktiska förbrukningsuppgifter och vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa återkrav eller återbetalning på grundval av det slutliga beloppet (korrigeringsmekanism).
De stödberättigade beloppen
5. Om mottagaren tillhör en sektor som finns förtecknad i bilaga 3 till 2014 års riktlinjer (punkt 185 i 2014 års riktlinjer), eller om stödmottagaren har en elintensitet på minst 20 % och tillhör en sektor med en handelsintensitet på minst 4 % på EU-nivå, även om det inte tillhör en sektor som finns förtecknad i bilaga 3 till 2014 års riktlinjer (punkt 186 i 2014 års riktlinjer), är stödmottagaren berättigad till stöd i form av nedsättning av finansieringsstödet för el från förnybara källor. För tillämpningen av punkt 186 i 2014 års riktlinjer får uppgifterna som lämnats i ansökan för det aktuella året användas.
6. Om stödmottagaren är stödberättigad enligt punkt 5, uppgår det förenliga beloppet till 15 % av EEG-tilläggsavgiften utan nedsättning (punkt 188 i 2014 års riktlinjer). Emellertid kan beloppet som är förenligt med den inre marknaden begränsas på företagsnivå till 4 % av bruttoförädlingsvärdet för det berörda företaget. Beträffande företag som har en elintensitet på minst 20 %, kan det förenliga beloppet begränsas till 0,5 % av det berörda företagets bruttoförädlingsvärde (punkt 189 i 2014 års riktlinjer). För tillämpningen av punkt 189 i 2014 års riktlinjer får uppgifterna som lämnats i ansökan för det aktuella året användas.
7. Om stödmottagaren inte är stödberättigad enligt punkt 5, uppgår det förenliga beloppet till 20 % EEG-tilläggsavgiften utan nedsättning (punkt 197 i 2014 års riktlinjer).
8. Om det förenliga beloppet för något av de aktuella åren, som fastställts på grundval av punkterna 6 och 7, är högre än EEG-tilläggsavgiften som faktiskt har betalats av stödmottagaren för det aktuella året, ska de stödberättigade belopp begränsas enligt följande:
a) för 2013 får det stödberättigade beloppet inte överstiga 125 % av EEG-tilläggsavgiften som faktiskt har betalats av stödmottagaren för 2013 (dvs. samma år).
b) för 2014 får det stödberättigade beloppet inte överstiga 150 % av EEG-tilläggsavgiften som faktiskt har betalats av stödmottagaren för 2013 (dvs. året innan).