Förslag till avgörande av generaladvokat Christine Stix-Hackl föredraget den 18 mars 2004

1 Originalspråk: tyska.

2 Dom av den 30 november 1995 i mål C-134/94, Esso Española (REG 1995, s. I-4223), punkt 9. Se även dom av den 28 juni 19841 mål 180/83, Moser (REG 1984, s. 2539), punkt 6, av den 5 oktober 1988 i mål 247/86, Alsatel (REG 1988, s. 5987), punkt 8, av den 27 oktober 1993 i mål C-127/92, Enderby (REG 1993, s. I-5535; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-383), punkt 10, av den 2 juni 1994 1 mål C-30/93, ACATEL Electronics (REG 1994, s. I-2305), punkt 19, och av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman (REG 1995, s. I-4921), punkt 59. Se vidare dom av den 26 november 1998 i mål C-7/97, Bronner (REG 1998, s. I-7791), punkt 16, och av den 1 december 1998 i mål C-200/97, Ecotrade (REG 1998, s. I-7907), punkt 25.

3 Jämför bland annat dom av den 18 oktober 1990 i de förenade målen C-297/88 och C-197/89, Dzodzi (REG 1990, s. I-3763; svensk specialutgåva, volym 10, s. 531), punkterna 34 och 35, av den 8 november 1990 i mål C-231/89, Gmurzynska-Bscher (REG 1990, s. I-4003), punkterna 19 och 20, och i mål C-7/97 (ovan fotnot 2), punkt 16.

4 Dom av den 18 januari 1996 i mål C-446/93, SEIM (KEG 1996, s. I-73), punkt 28, och i mål C-7/97 (ovan fotnot 2), punkt 17.

5 Dom av den 29 april 1982 i mål 17/81, Pabst & Richarz (REG 1982, s. 1331), punkt 12, i mål C-30/93 (ovan fotnot 2), punkt 17, av den 1 december 1998 i mål C-326/96, Levez (REG 1998, s. I-7835), punkt 26, och av den 16 september 1999 i mål C-435/97.WWF m.fl. (REG 1999, s. I-5613), punkt 32.

6 Dom av den 24 mars 1994 i mål C-275/92, Schindler (REG 1994, s. I-1039; svensk specialutgåva, Tillägg s. 119), punkt 22.

7 Utöver domen i målet Schindler (ovan fotnot 5) har kommissionen i detta sammanhang hänvisat till dom av den 1 februari 2001 i mål C-108/96, Mac Quen m.fl. (REG 2001, s. I-837), punkt 21.

8 Dom av den 24 november 1993 i de förenade målen C-267/91 och C-268/91 (REG 1993, s. I-6097; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-431).

9 Dom av den 10 maj 1995 i mål C-384/93 (REG 1995, s. I-1141), punkt 36 och följande punkter. Jämför dom av den 28 oktober 1999 i mål C-6/98, ARD (REG 1999, s. I-7599), i vilken domstolen kvalificerade en begränsning av reklaminslag som en försäljningsform i den mening som avses i målet Keck avseende artikel 30 EG och som en begränsning i den mening som avses i artikel 49 EG.

10 Dom av den 3 oktober 2000 1 mål C-58/98, Corsten (REG 2000, s. I-7919). Se även generaladvokaten Cosmas resonemang i sitt förslag till avgörande av den 30 november 1999 (fotnot 22). Angående samma problem, se slutligen även dom av den 11 december 2003 i mål C-215/01, Schnitzer (ännu e) publicerad i rättsfallssamlingen),

11 Dom av den 6 mars 2003 i mil C-478/01, kommissionen mot Luxemburg (REG 2003, s. I-2351), punkt 19. Se även dom av den 13 februari 2003 i mål C-131/01, kommissionen mot Italien (REG 2003, s. I-1659), punkt 26, av den 11 Juli 2002 i mål C-294/00, Deutsche Paracelsus Schulen (REG 2002, s. I-6515), punkt 38, i mål C-58/98 (ovan fotnot 10), punkt 33, av den 28 mars 1996 i mål C-272/94, Guiot, (REG 1996, s. I-1905), punkt 10, av den 9 augusti 19941 mål C-43/93, Vander Elst (REG 1994, s. I-3803; svensk specialutgåva, volym 16, s. I-59), punkt 14, och av den 25 ¡uli 1991 1 mål C-76/90, Säger (REG 1991, s. I-4221), punkt 12.

12 Se artikel 6 EU.

13 Det är här enbart fråga om grundläggande friheter i fördraget. Dessa skall inte förväxlas med dem i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (nedan kallad EKMR).

14 Se i detta hänseende även generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande av den 11 juli 2002 i mål C-112/00, Schmidberger (dom av den 12 juni 2003, REG 2003, s. I-5659), punkt 89.

15 Se ovan fotnot 14,

16 Se ovan, punkt 77 i domen.

17 Jämför särskilt dom av den 18 juni 1991 i mil C-260/89, ERT (REG 1991, s. I-2925; svensk specialutgåva, volym 11, s. 209), punkt. 41, av den 6 mars 2001 i mål C-274/99 P, Connolly mot kommissionen (REG 2001, s. I-1611), punkt 37, och av den 22 oktober 2002 i mål C-94/00, Roquette Frères (REG 2002, s. I-9011), punkt 25.

18 Enligt artikel 6.2 EU skall [u]nionen som allmänna principer för gemenskapsrätten respektera de grundläggande rättigheterna, såsom de garanteras 1 Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, undertecknad i Rom den 4 november 1950, och säsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner.

19 Detta är uppenbarligen även utgångspunkten i domen Schmidberger (ovan fotnot 13). I punkt 77 i denna dom talas det nämligen om att det är nödvändigt att sammanjämka de skyldigheter som följer av skyddet av de grundläggande rättigheterna inom gemenskapen med motsvarande skyldigheter till följd av en i fördraget garanterad grundläggande frihet. Om det skulle finnas ett rangförhallande mellan det gemenskapsrättsliga skyddet av de grundläggande rättigheterna och de grundläggande friheterna skulle det inte vara möjligt att sammanjämka dessa skyldigheter.

20 De grundläggande friheterna uppställer särskilt ett förbud mot diskriminering på grund av nationalitet. Se i detta hänseende Schwarze, EU-Kommentar, 1 uppl., 2000, artikel 12 EG, punkt 9.

21 Se ovan fotnot 14, punkt 70 i domen.

22 Se ovan, punkt 77 I domen.

23 Se ovan punkterna 78 och 79 i domen.

24 Se ovan, punkt 80 i domen.

25 Se bland annat yttrande 2/94 av den 28 mars 1996 (REG 1996, s. I-1759), punkt 34, samt dom av den 17 februari 1998 1 mål C-249/96, Grant (REG 1998, s. I-621), punkt 45, och av den 9 september 2003 i mål C-25/02, Rinke (REG 2003, s. I-8349), punkt 26.

26 Dom av den 12 december 2002 I mål C-442/00, Caballero (REG 2002, s. I-11915), punkt 30, av den 24 mars 1994 i mål C-2/92, Bostock (REG 1994, s. I-955), punkt 16, och av den 13 april 2000 i mil C-292/97, Karlsson m.fl. (REG 2000, s. I-2737), punkt 37.

27 Se till exempel artikel 6.1 EU.

28 Dom i mål C-112/00 (ovan fotnot 14), punkt 73, av den 29 maj 1997 i mål C-299/95, Kremzow (REG 1997, s. I-2629), punkt 14, och i mål C-260/89 (ovan fotnot 17), punkt 41.

29 Bestämmelserna i denna stadga riktar sig, med beaktande av subsidiaritetsprincipen, till unionens institutioner och organ samt till medlemsstaterna endast när dessa tillämpar unionsrätten. Institutionerna, organen och medlemsstaterna skall därför respektera rättigheterna, iaktta principerna och främja tillämpningen av dem i enlighet med sina respektive befogenheter. Av kommentaren till denna artikel framgår att tillämpningsområdet för skyddet av grundläggande rättigheter i gemenskapen har fastställts i enlighet med domstolens ovannämnda rättspraxis.

30 I den mån som de grundläggande rättigheterna utgör en del av primärrätten, se i detta hänseende ovan punkt 49.

31 Dom av den 15 maj 1986 i mål 222/84, Johnston (REG 1986, s. 1651: svensk specialutgåva, volym 8, s. 597), punkt 18 och följande punkter. Se även dom av den 28 oktober 1975 i mål 36/75, Rutili (REG 1975, s. 1219; svensk specialutgåva, volym 2, s. 485), punkt 32.

32 Dom av den 23 oktober 2003 i mål C-245/01, RTL Television (REG 2003, s. I-12489), punkt 41.

33 Bland annat dom av den 11 juli 2002 i mål C-60/00, Carpenter (REG 2002, s. I-6279), punkt 38, och av den 17 september 2002 i mål C-413/99, Baumbast och R (REG 2002, s. I-7091), punkt 72.

34 Till exempel vad gäller frågan huruvida en bestämmelse respektive åtgärder för bekämpning av fisksjukdomar är förenliga med den grundläggande rätten till egendom, se dom av den 10 juli 2003 I de förenade målen C-20/00 och C-64/00, Booker Aquacultur och Hydro Seafood (ännu ej offentliggjort i rättsfallssamlingen), punkt 64 och följande punkter.

35 Se ovan fotnot 16.

36 Se ovan fotnot 16, punkt 42 och följande punkter. Se även dom av den 26 juni 1997 i mal C-368/95, Familiapress (REG 1997, s. I-3689), punkt 24.

37 Till exempel i dom av den 5 oktober 1994 i mål C-404/92 P, X mot kommissionen (REG 1994, s. I-4737), punkt 8 och följande punkter, avseende rätten till skydd för privatlivet enligt artikel 8 i EKMR. I detta mal hade resultaten av ett HIV-test i ett anställningsförfarande trots att den berörda klaganden, enligt egna uppgifter, inte hade samtyckt till att testet skulle genomföras. Domstolen upphävde kommissionens beslut och den överklagade domen, genom vilken beslutet fastställdes, på grund av att artikel 8 i EKMR hade åsidosatts.

38 Dom av den 17 december 1998 i mål C-185/95 P, Baustahlgewebe mot kommissionen (REG 1998, s. I-8417): I detta mal godtog domstolen invändningen om att rätten till rättegång inom skälig tid, vilken föreskrivs i artikel 6.1 i Europakonventionen, hade åsidosatts under förfarandet vid förstainstansrätten och förordnade om nedsättning av böterna som en särskild påföljd för åsidosättandet av denna rätt.

39 Jämför Weiier, J.H.H, och Lockhart, Nicholas J.S., Taking Rights Seriously: The European Court and Its Fundamental Rights Jurisprudence — Part II, 199 CMLRv 32/1995, s. 579, på s. 589.

40 Dom i mål C-2S/02 (ovan fotnot 25), punkterna 28 och 42, och av den 26 november 2002 i mål C-100/01, Oteiza Olazabal (REG 2002, s. I-10981), punkt 90.

41 Jämför bland annat dom av den 20 maj 2003 i de förenade målen C-465/00, C-138/01 och C-139/01, Österreichischer Rundfunk mil. (REG 2003, s. I-4989), punkt 93.

42 Se dom av den 10 april 2003 i mål C-276/01, Steffensen (REG 2003, s. I-3735), punkt 60, samt punkt 96 och följande punkter.

43 I domen I mål C-274/99 P (ovan fotnot 16), punkterna 37-64, 1 vilken det bland annat var fråga om huruvida rätten till yttrandefrihet hade åsidosatts på grund av alt artikel 17 andra stycket i tjänsteföreskrifterna hade tillämpats i ett kommissionsbeslut, redogjorde domstolen inledningsvis för innehållet i den grundläggande rätten till yttrandefrihet, vilken föreskrivs i artikel 10 i EKMR, och prövade sedan om det omtvistade beslutet stod i överensstämmelse med artikel 17 andra stycket i tjänsteföreskrifterna som har tolkats och tillämpats mot bakgrund av denna grundläggande rättighet.

44 Jämför bland annat dom av den 4 februari 1959 i mål 1/58, Stork mot Hohe Behörde (REG 1959, s. 45), och av den 1 april 1965 i mål 40/64, Sgarlata m.fl. mot kommissionen (REG 1965, s. 296).

45 Dom av den 17 december 1970 i mål 11/70, Internationale Handelsgesellschaft (REG 1970, s. 1125; svensk specialutgåva, volym 1, s. 503), punkt 3. Detta uttalande har bidragit till utvecklingen av det självständiga skyddet för grundläggande rättigheter i gemenskapen. Utformningen av ett lämpligt skydd för de grundläggande rättigheterna i gemenskapen utgjorde en förutsättning för att gemenskapsrättens ovillkorliga företräde skulle accepteras, vilket framgår av den tyska författningsdomstolens så kallade Solange-domar.

46 Jämför i detta hänseende bland annat Enders, Die Menschenwürde in der Verfassungsordnung, 1997, s. 5 ff., Maurer, Le principe de la dignité humaine et la Convention européenne des droits de l'homme, 1999, s. 30-40, Brugger, Menschenwürde, Menschenrechte, Grundrechte, 1997, s. 29 ff. och Brieskorn, Rechtsphilosophie, 1990, s. 150 ff.

47 Jämför Enders (ovan fotnot 46), s. 17 f.

48 Jarass och Pieroth, Grundgesetz für die Bundesrepublik Deutschland: Kommentar, 2000, s. 41.

49 Rättshistoriskt utformades konceptet mänsklig värdighet som en motbild till erfarenheterna av obegränsad maktutövning först under absolutismen och senare i nationalsocialismen och totalitarismen.

50 Ur ett religiöst perspektiv är den mänskliga värdigheten som är given varje människa 1 sin egenskap av avbild av Gud och det universella en frälsning för människan. Av de politiska idéer som fanns under 1700-talet var det framför allt idén om att alla människor har en gemensam natur och ett gemensamt förnuft som utgjorde utgångspunkt för kravet pä erkännande av människovärdet och de mänskliga rättigheterna. Se i detta hänseende särskilt målet Brieskorn (ovan fotnot 46), s. 139 f.

51 Avseende denna idé om att människan inte får reduceras till ett objekt (Objektformel), som har övertagits av den tyska läran om de grundläggande rättigheterna från Kant, se enbart Enders (ovan fotnot 46), s. 20.

52 Som ett exempel på en uppfattning av den mänskliga värdigheten som bygger på personbegreppet kan 16 § i den österrikiska Allgemeine Bürgerliche Gesetzbuch (ABGB, civillagen) nämnas. 16 § har följande lydelse: Jeder Mensch hat angeborene, schon durch die Vernunft einleuchtende Rechte, und ist daher als eine Person zu betrachten. Sklaverei und Leibeigenschaft, und die Ausübung einer darauf beziehenden Macht wird in diesen Ländern nicht gestattet (Varje människa har medfödda rättigheter, som är uppenbara redan genom förnuftet, och skall därför betraktas som en person. Slaveri och livegenskap, och utövandet av makt som grundas därpå är inte tillåtet i dessa förbundsländer). Människan, såsom innehavare av ursprungliga rättigheter som inte kan vara föremål för tilldelning, är följaktligen ett rättssubjekt och får inte reduceras till ett rättsobjekt.

53 jämför Meyer, Kommentar zur Charta der Grundrechte der Europäischen Union, 2003, s. 55.

54 Se bland annat Europadomstolens dom av den 29 april 2002 i målet Pretty mot Förenade kungariket, Recueil des arrêts et décisions, punkt 65.

55 För en undersökning av den mänskliga värdighetens roll i medlemsstaternas författningar, se Meyer (ovan fotnot 53), s. 48 ff. För hänvisningar i författningarna, se även Rau och Schorkopf, Der EuGH und die Menschenwürde, NJW, 2002, s. 2448, på s. 2449.

56 Se i detta hänseende bland annat Brugger (ovan fotnot 46), s. 9 ff.

57 [F]ör att [rätten till fri rörlighet] objektivt sett skall kunna utövas i frihet och värdighet.

58 TV-reklam får inte undergräva respekten för den mänskliga värdigheten.

59 Jämför bland annat dom av den 9 juli 1997 1 de förenade målen C-34/95, C-35/95 och C-36/95, De Agostini m.fl. (REG 1997, s. I-3843), punkt 31, och av den 17 september 2002 1 mål C-413/99 (ovan fotnot 35), punkt 59.

60 I dom av den 30 april 1996 i mäl C-13/94, P mot S (REG 1996, s. I-2143), punkt 22, har domstolen gjort följande uttalande med avseende på en diskriminering (på grund av kön) av en transsexuell person: Att ha överseende med en sådan diskriminering skulle innebära en kränkning av den värdighet och frihet som sådan person har rätt till och som domstolen har att skydda. Se även det uttalande som generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomer gjorde med hänvisning till denna dom i sitt förslag till avgörande av den 10 juni 2003 i mål C-117/01, K.B. (dom av den 7 januari 2004, REG 2004, s. I-541), punkt 77. Med avseende på rätten till lika lön för kvinnliga och manliga arbetstagare har generaladvokaten Cosmas gjort följande uttalande i sitt förslag till avgörande av den 8 oktober 1998 i mål C-50/96, Lilli Schröder mil. (dom av den 10 februari 2000, REG 2000, s. å-743), punkt 80: I en rättslig gemenskap som respekterar och skyddar de mänskliga rättigheterna grundar sig kravet på lika lön för män och kvinnor huvudsakligen på principerna om människovärdet och om jämställdhet mellan män och kvinnor såväl som på kravet på en förbättring av arbetsvillkoren och inte på ekonomiska syften i... [inskränkt] mening ...

61 Nederländerna mot parlamentet och rådet (REG 2001, s. I-7079).

62 EGT L 213, s. 13.

63 Se ovan punkt 69 och följande punkter.

64 Se Rau och Schorkopf (ovan fotnot 54), s. 2449, och Jones, Common Constitutional Traditions: Can the Meaning of Human Dignity under German Law Guide the European Court of Justice?, 2004, s. 167 ff.

65 Enligt tysk förebild såväl en konstitutionell princip som en grundläggande rättighet i sig.

66 Se i detta hänseende Bernsdorff och Borowsky, Die Charta der Grundrechte der Europäischen Union: Handreichungen und Sitzungsprotokolle, 2002, s. 142 f., s. 169 f. och s. 260 f., samt Meyer (ovan fotnot 53), s. 55 ff.

67 Se meddelande nr 854/1999: France 26/07/2002, CCPR/C/75/D/854/1999, särskilt 7.4 §.

68 Dom av den 14 mars 2000 i mål C-54/99, Église de scientologie (REG 2000, s. I-1335), punkt 17.

69 Dom av den 4 december 1974 i mål 41/74, Van Duyn (REG 1974, s. 1337; svensk specialutgåva, volym 2, s. 389), punkterna 18 och 19.

70 Se enbart dom i mål 36/75 (ovan fotnot 31), punkterna 26-28, och i mål 41/74 (ovan fotnot 69), punkterna 18-19.

71 Dom av den 27 oktober 1977 i mäl 30/77, Bouchercau (REG 1977, s. 1999; svensk specialutgäva, volym 3, s. 459), punkterna 33-35. Se även dom av den 19 Januari 1999 1 mål C-348/96, Calfa (REG 1999, s. I-11), punkt 21.

72 Dom 1 mål 36/75 (oran fotnot 31), punkt 30, och i mål C-54/99 (ovan fotnot 68), punkt 17.

73 Dom av den 26 november 2002 i mål C-100/01 (ovan fotnot 40), punkt 42. Se även dom av den 6 november 2003 i mål C-243/01, Gambelli m.fl. (REG 2003, s. I-13031), punkt 69, och av den 18 maj 1982 i de förenade målen 115/81 och 116/81, Adoul och Cornuaille (REG 1982, s. 1665; svensk specialutgåva, volym 6, s. 421), punkt 9. Se i detta hänseende även mitt förslag till avgörande av den 10 april 2003 i mål C-42/02, Lindman (dom av den 13 november 2003, REG 2003, s. I-13519), punkt 114.

74 Dom i de förenade målen 115/81 och 116/81 (ovan fotnot 73), punkt 8.

75 Se dom av den 21 september 1999 i mål C-124/97, Läärä m.fl. (REG 1999, s. I-6067), punkt 14, och av den 21 oktober 1999 i mål C-67/98, Zenatti (REG 1999, s. I-7289), punkt 33, i vilka det hänvisas till domen i målet Schindler (ovan fotnot 6).

76 Bland annat domen i mål C-42/02 (ovan fotnot 73), punkt 25.

77 Se ovan punkt 71.

78 Domen i mål C-275/92 (ovan fotnot 6), punkt 60.

79 Kommissionen har i detta sammanhang med rätta framhållit att domstolen gjorde detta uttalande i samband med prövningen av huruvida det fanns anledning att godta den rättfärdigandegrund som åberopats av medlemsstaten.

80 När det prövas om de nationella myndigheterna har utövat sitt utrymme för skönsmässig bedömning på ett sätt som är förenligt med gemenskapsrätten skall särskilda omständigheter i medlemsstaten beaktas. I detta sammanhang skall det hänvisas till att den tyska befolkningen är särskilt känslig till följd av den händelse som ägde rum på ett gymnasium i Erfurt den 26 april 20O2 där flera människor sköts ihjäl.