Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 1 mars 2007

1 Originalspråk: franska.

2 Förstainstansrättens dom av den 29 november 2005 i mål T-33/02, Britannia Alloys & Chemicals mot kommissionen (REG 2005, s. II-4973).

3 Beslut av den 11 december 2001 om ett förfarande enligt artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/E-1/37.027 — Zinkfosfat) (EUT L 153, 2003, s. 1) (nedan kallat det omtvistade beslutet).

4 Förordning av den 6 februari 1962, Första förordningen om tillämpning av fördragets artiklar [81] och [82] (EGT 1962, 13, s. 204; svensk specialutgåva, område 8, volym 1, s. 8), i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 1216/1999 av den 10 juni 1999 (EGT L 148, s. 5) (nedan kallad förordning nr 17). Nämnas bör att denna förordning har ersatts av rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 2003, s. 1).

5 Riktlinjer för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 15.2 i förordning nr 17 och artikel 65.5 i EKSGfördraget (EGT C 9, 1998, s. 3) (nedan kallade riktlinjerna).

6 EGT C 207, s. 4 (nedan kallat meddelandet om samarbete).

7 Punkterna 311 och 313 i det omtvistade beslutet.

8 Punkt 345 i det omtvistade beslutet och dess fotnot 197.

9 Punkt 50 i det ovannämnda beslutet.

10 Punkt 366 i det omtvistade beslutet.

11 Punkt 370 i det omtvistade beslutet.

12 Se, bland annat, dom av den 1 juni 1994 i mål C-136/92 P, kommissionen mot Brazzelli Lualdi m.fl. (REG 1994, s. I-1981), punkterna 47-49.

13 Se, bland annat, dom av den 17 december 1998 i mål C-185/95 P, Baustahlgewebe mot kommissionen (REG 1998, s. I-8417), punkt 23, av den 29 april 2004 i mål C-470/00 P, parlamentet mot Ripa di Meana m.fl. (REG 2004, s. I-4167), punkt 41, och av den 6 april 2006 i mål C-551/03 P, General Motors mot kommissionen (REG 2006, s. I-3173), punkt 51.

14 Se bland annat dom av den 28 juni 2005 i de förenade målen C-189/02 P, C-202/02 P, C-205/02 P-C-208/02 P och C-213/02 P, Dansk Rørindustri m.fl. mot kommissionen (REG 2005, s. I-5425), punkterna 244 och 245 och där nämnd rättspraxis.

15 Dom av den 29 juni 2006 i mål C-308/04 P, SGL Carbon mot kommissionen (REG 2006, s. I-5977), punkt 46 och där nämnd rättspraxis.

16 Dom av den 21 september 2006 i mål C-167/04 P, JCB Service mot kommissionen (REG 2006, s. I-8935), punkterna 207 och 208 och där nämnd rättspraxis.

17 Klaganden har åberopat förstainstansrättens dom av den 15 mars 2000 i de förenade målen T-25/95, T-26/95, T-30/95-T-32/95, T-34/95-T-39/95, T-42/95-T-46/95, T-48/95, T-50/95-T-65/95, T-68/95-T-71/95, T-87/95, T-88/95, T-103/95 och T-104/95, Cimenteries CBR m.fl. mot kommissionen (REG 2000, s. II-491), punkt 5009.

18 Se dom av den 10 december 2002 i mål C-491/01, British American Tobacco (Investments) och Imperial Tobacco (REG 2002, s. I-11453), punkt 203 och där nämnd rättspraxis.

19 Dom av den 16 november 2000 i mål C-291/98 P, Sarrió mot kommissionen (REG 2000, s. I-9991), punkt 85.

20 Förstainstansrätten hänvisade till domstolens dom av den 7 juni 1983 i de förenade målen 100/80-103/80, Musique Diffusion française m.fl. mot kommissionen (REG 1983, s. 1825; svensk specialutgåva, volym 7, s. 133), punkt 105, och av den 9 juli 2003 i mål T-224/00, Archer Daniels Midland och Archer Daniels Midland Ingredients mot kommissionen (REG 2003, s. II-2597), punkt 105.

21 Domstolen har mycket tidigt i en dom av den 15 juli 1970 i mål 41/69, ACF Chemiefarma mot kommissionen (REG 1970, s. 661; svensk specialutgåva, volym 1, s. 457), funnit att de i artikel 15 i förordning nr 17 föreskrivna sanktionsåtgärdernas syfte är både att bestraffa olagliga beteenden och att förebygga en upprepning (punkt 173).

22 Punkt 42 i den överklagade domen.

23 Jag hänvisar till den rättspraxis som nämns i fotnot 17 i detta förslag till avgörande.

24 Britannia har bland annat hänvisat till dom av den 15 juni 2005 i de förenade målen T-71/03, T-74/03, T-87/03 och T-91/03, Tokai Carbon m.fl. mot kommissionen (ej publicerad i rättsfallssamlingen), i vilken förstainstansrätten klargjorde att den övre gränsen bland annat är avsedd att skydda företagen mot orimligt höga böter som skulle kunna ödelägga deras ekonomi. Det är således konsekvent att den övre gränsen inte kopplas till den period då de överträdelser som blivit föremål för sanktionsåtgärder ägde rum, vilken kan ligga ... flera år i tiden före dagen för åläggandet av böterna, utan till en period som ligger närmare denna dag i tiden (punkt 389).

25 Punkterna 281 och 282.

26 Domen i det ovannämnda målet SGL Carbon mot kommissionen, punkterna 46 och 47.

27 Se bland annat tionde skälet i förordning nr 17 i vilket det preciseras att [f]ör att säkerställa att bestämmelserna [81 EG] och [82 EG] iakttas och att de skyldigheter som genom denna förordning har ålagts företag och företagssammanslutningar uppfylls, skall böter och viten kunna åläggas.

28 Se bland annat domen i det ovannämnda målet Archer Daniels Midland och Archer Daniels Midland Ingredients mot kommissionen, punkt 69 och där nämnd rättspraxis.

29 Se dom av den 20 mars 2002 i mål T-23/99, LR AF 1998 mot kommissionen (REG 2002, s. II-1705), punkt 285.

30 Se kommissionens beslut 86/398/EEG av den 23 april 1986 om ett förfarande enligt artikel [81 i EG-fördraget] (IV/31.149 — Polypropen) (EGT L 230, s. 1 (nedan kallat polypropenbeslutet), kommissionens beslut 94/599/EG av den 27 juli 1994 om ett förfarande enligt artikel [81] i EG-fördraget (IV/31.865 - PVC) (EGT L 239, s. 14 (nedan kallat PVC-beslutet) och kommissionens beslut 2002/271/EG av den 18 juli 2001 om ett förfarande enligt artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/E-1/36.490 — Grafitelektroder) (EGT L 100, 2002, s. 1 (nedan kallat beslutet grafitelektroder).

31 Punkt 48 i svarsskrivelsen.

32 Se den rättspraxis som nämns i fotnot 13 i detta förslag till avgörande.

33 Det bör nämnas att följande framgår av fast rättspraxis: Motiveringsskyldigheten innebär för övrigt inte någon skyldighet för förstainstansrätten att lämna en uttömmande redogörelse för vart och ett av de resonemang som parterna i tvisten fört. Motiveringen kan alltså vara underförstådd på villkor att den ger de berörda personerna möjlighet att få reda på skälen till varför de ifrågavarande åtgärderna har vidtagits, och att den behöriga domstolen kan få tillräckligt underlag för att utöva sin kontroll (dom av den 7 januari 2004 i de förenade målen C-204/00 P, C-205/00 P, C-211/00 P, C-213/00 P, C-217/00 P och C-219/00 P, Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen, REG 2004, s. I-123, punkt 372 och där nämnd rättspraxis).

34 Punkt 205. Se även förstainstansrättens dom av den 18 juli 2005 i mål T-241/01, Scandinavian Airlines System mot kommissionen (REG 2005, s. II-2917), punkt 87 och där nämnd rättspraxis.

35 Se punkt 201 i domen i det ovannämnda målet JCB Service mot kommissionen.

36 Dom av den 2 oktober 2003 i mål C-196/99 P, Aristrain mot kommissionen (REG 2003, s. I-11005), punkt 81 och där nämnd rättspraxis.

37 Se bland annat dom av den 7 november 2002 i mål C-184/01 P, Hirschfeldt mot EMB (REG 2002, s. I-10173) punkt 48, och av den 8 maj 2003 i mål C-122/01 P, T. Port mot kommissionen (REG 2003, s. I-4261), punkt 17, samt, för nyare rättspraxis, beslut av den 12 december 2006 i mål C-129/06 P, Autosalone Ispra mot kommissionen (ej publicerat i rättsfallssamlingen), punkt 17 och där nämnd rättspraxis.

38 EGT C 364, s. 1. Denna stadga återfinns i del II i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, vilket ännu i dag inte har trätt i kraft (EUT C 310, 2004, s. 41).

39 Klaganden har hänvisat till sidan 885 i förslag till avgörande av domaren Vesterdorf, generaladvokat i målet Rhône-Poulenc mot kommissionen (förstainstansrättens dom av den 24 oktober 1991 i mål T-1/89, REG 1991, s. II-867).

40 Klaganden har hänvisat till dom av den 12 december 1996 i de förenade målen C-74/95 och C-125/95, X (REG 1996, s I-6609), punkt 25, och till en dom från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolens dom av den 7 februari 2002 i mål EK mot Turkiet, §§ 51 och 55).

41 Domen i det ovannämnda målet LR AF 1998 mot kommissionen, punkt 221.

42 Ibidem, punkt 222.

43 Klaganden har hänvisat till dom av den 15 december 1987 i mål 326/85, Nederländerna mot kommissionen (REG 1987, s. 5091), punkt 24.

44 Klaganden har hänvisat till domstolens dom av den 12 februari 2004 i mål C-236/02, Slob (REG 2004, s. I-1861), i vilken det förtydligas att [enligt rättssäkerhetsprincipen] krävs bland annat att sådana bestämmelser som de här aktuella, som innebär att berörda ekonomiska aktörer påförs avgifter, skall vara klara och exakta, så att dessa på ett otvetydigt sätt skall kunna känna till sina rättigheter och skyldigheter och själva vidta åtgärder i enlighet därmed (punkt 37).

45 Förstainstansrätten hänvisade till domstolens dom av den 15 februari 1996 i mål C-63/93, Duff m.fl. (REG 1996, s. I-569), punkt 20, och förstainstansrättens dom av den 21 oktober 1997 i mål T-229/94, Deutsche Bahn mot kommissionen (REG 1997, s. II-1689), punkt 113.

46 Se bland annat dom av den 26 oktober 2006 i mål C-248/04, Koninklijke Coöperatie Cosun (REG 2006, s. I-10211), punkt 79 och där nämnd rättspraxis.

47 I en dom av den 15 januari 2003 i de förenade målen T-377/00, T-379/00, T-380/00, T-260/01 och T-272/01, Philip Morris International m.fl. mot kommissionen (REG 2003, s. II-1), framhöll förstainstansrätten dock att stadgan visar vilken vikt de rättigheter som anges i den tillmäts i gemenskapens rättsordning (punkt 122).

48 Se bland annat förstainstansrättens dom av den 20 februari 2001 i mål T-112/98, Mannesmannröhren-Werke mot kommissionen (REG 2001, s. II-729), punkt 59.

49 Se dom av den 22 oktober 2002 i mål C-94/00, Roquette Frères (REG 2002, s. I-9011), punkterna 23 och 24. Jag erinrar om att artikel 6.2 EU har följande lydelse: Unionen skall som allmänna principer för gemenskapsrätten respektera de grundläggande rättigheterna, såsom de garanteras i [Europakonventionen] och såsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner.

50 Yttrande 2/94 av den 28 mars 1996 (REG 1996, s. I-1759), punkt 33, och dom av den 29 maj 1997 i mål C-299/95, Kremzow (REG 1997, s. I-2629), punkt 14.

51 Domen i det ovannämnda målet Kremzow, punkt 14.

52 Se bland annat domen i det ovannämnda målet Koninklijke Coöperatie Cosun, punkt 80 och där nämnd rättspraxis.

53 Se Europadomstolens dom av den 22 juni 2000 i mål Coëme m.fl. mot Belgien, Recueil des arrêts et décisions.

54 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 9 juli 1981 i mål 169/80, Gondrand Frères och Garancini (REG 1981, s. 1931), punkt 17, av den 18 november 1987 i mål 137/85, Maizena m.fl. (REG 1987, s. 4587), punkt 15, och av den 13 februari 1996 i mål C-143/93, Van Es Douane Agenten (REG 1996, s. I-431), punkt 27, samt domen i det ovannämnda målet X, punkt 25.

55 Se, för ett liknande resonemang, domen i det ovannämnda målet X, punkterna 22 och 25.

56 Se bland annat Europadomstolens dom av den 27 september 1995 i mål G mot Frankrike, serie A nr 325-B, § 25.

57 Se Europadomstolens dom av den 8 juli 1999 i mål Baskaya och Okçuoglu mot Turkiet, Recueil des arrêts et décisions.

58 Se Europadomstolens dom av den 25 februari 1992 i mål Margareta och Roger Andersson mot Sverige, serie A nr 226-A, § 75 , och av den 15 november 1996 i mål Cantoni mot Frankrike, Recueil des arrêts et décisions

59 Domen i det ovannämnda målet Cantoni mot Frankrike, §35.

60 Se bland annat Europadomstolens dom av den 24 april 1990 i mål Kruslin mot Frankrike, serie A nr 176-A, §§ 27, 29 och 30, och domen i det ovannämnda målet Margareta och Roger Andersson mot Sverige, § 75.

61 Se förstainstansrättens dom av den 27 september 2006 i mål T-43/02, Jungbunzlauer mot kommissionen (REG 2006, s. II-3435), punkt 79.

62 Se domen i de ovannämnda förenade målen Dansk Rørindustri m.fl. mot kommissionen, punkterna 209-212, och domen i målet JCB Service mot kommissionen, punkterna 207 och 208.

63 Punkt 213.

64 Det är intressant att notera att det under de första trettio åren under vilka kommissionen genomförde förordning nr 17 inte fanns några klara förhållningsregler som den skulle följa. Denna situation ledde till brist på insyn i de metoder som kommissionen använde under det administrativa förfarandet, med den naturliga följden att ett stort antal företag väckte talan om ogiltigförklaring av beslut som kommissionen hade antagit. I en dom av den 6 april 1995 i mål T-148/89, Tréfilunion mot kommissionen (REG 1995, s. II-1063), anförde då förstainstansrätten att det skulle vara önskvärt att företagen - för att bedöma sin ställning med full vetskap om saken - enligt det system som kommissionen anser vara lämpligt, i detalj skulle kunna få kännedom om sättet att beräkna beloppet av de böter som har ålagts dem [för överträdelse av konkurrensreglerna, enligt ett beslut], utan att för den skull vara tvungna att väcka talan mot kommissionens beslut (punkt 142).

65 Jag hänvisar till den term som klaganden har använt i punkt 6.5 i överklagandet.

66 Beslut av den 9 december 1998 om ett förfarande enligt artikel [81] i EG-fördraget (IV/34.466 — Greek Ferries) (EGT L 109,1999, s. 24) (nedan kallat beslutet Greek Ferries).

67 Se bland annat dom av den 7 maj 1998 i mål C-401/96 P, Somaco mot kommissionen (REG 1998, s. I-2587), punkt 53 och där nämnd rättspraxis.

68 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 maj 1998 i mål C-259/96 P, rådet mot De Nil och Impens (REG 1998, s. I-2915), punkterna 32-34, och av den 17 maj 2001 i mål C-449/98 P, IECC mot kommissionen (REG 2001, s. I-3875), punkt 70, samt beslut av den 19 juli 1995 i mål C-149/95 P(R), kommissionen mot Atlantic Container Line m.fl. (REG 1995, s. I-2165) punkt 58, av den 14 oktober 1996 i mål C-268/96 P(R), SCK och FNK mot kommissionen (REG 1996, s. I-4971), punkt 52, och av den 25 juni 1998 i mål C-159/98 P(R), Nederländska Antillerna mot rådet (REG 1998, s. I-4147), punkt 70.

69 Domen i målet Dansk Rørindustri m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 14).

70 Dom av den 6 mars 2001 i mål C-274/99 P, Connolly mot kommissionen (REG 2001, s. I-1611).

71 Ibidem, punkt 120.

72 Ibidem, punkt 121. Se även dom av den 11 september 2003 i mål C-197/99 P, Belgien mot kommissionen (REG 2003, s. I-8461), punkt 81.

73 Se punkt 158 i detta förslag till avgörande.

74 Punkt 3.3.6 i ansökan.

75 Punkt 3.3.4 i ansökan.

76 Se punkterna 153-168 i detta förslag till avgörande.

77 Rådets förordning av den 22 december 1986 om detaljerade regler för tillämpning av artiklarna [81] och [82] i fördraget på sjöfarten (EGT L 378, s. 4), i dess lydelse enligt förordning nr 1/2003. Ordalydelsen i artikel 19.2 i nämnda förordning är densamma som i artikel 15.2 i förordning nr 17.

78 Punkt 167 i beslutet Greek Ferries, som klaganden har tagit upp i punkt 3.3.4 i sin ansökan.

79 Det framgår av beslutet Greek Ferries av den 9 december 1998 att Karageorgis hade lagt ned sin verksamhet i januari 1993, det vill säga nästan sex år före antagandet av det omtvistade beslutet, och hade stängt alla sina filialer i Grekland. Kommissionen förfogade inte över några uppgifter om detta företags omsättning för år 1997 (punkt 167 i beslutet).

80 Domen i det ovannämnda målet Aristrain mot kommissionen, punkt 81 och där nämnd rättspraxis.

81 Domen i de ovannämnda förenade målen Dansk Rørindustri m.fl. mot kommissionen, punkt 228.

82 Ibidem, punkt 229.