Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 29 november 2012

1 Originalspråk: tyska.

2 Kommissionens beslut av den 11 mars 2008 avseende förfarandet vid tillämpningen av artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/38.543 – Internationella flyttjänster), delgett med nr K(2008) 926 slutlig, sammanfattat i EUT C 188, 2009, s. 16. Den fullständiga texten till detta beslut finns enbart på internet på kommissionens webbplats, generaldirektoratet för konkurrens, i en icke-konfidentiell version på franska (http://ec.europa.eu/competition/antitrust/cases/index.html).

3 Tribunalens dom av den 16 juni 2011 i de förenade målen T-208/08 och T-209/08, Gosselin Group och Stichting Administratiekantoor Portielje mot kommissionen (REU 2011, s. II-3639).

4 Det anhängiga målet Gosselin Group mot kommissionen och Stichting Administratiekantoor Portielje (C-429/11 P) avser ett överklagande i vilket den här överklagade domen även har bestritts. Andra domar från tribunalen har överklagats i de anhängiga målen Ziegler mot kommissionen (C-439/11 P), kommissionen mot Coppens (C-441/11 P) och Team Relocations m.fl. mot kommissionen (C-444/11 P). I målet kommissionen mot Coppens (C-441/11 P) lämnade jag förslag till avgörande den 24 maj 2012.

5 Beträffande detta och det följande, jämför punkt 2 i den överklagade domen.

6 Allied Arthur Pierre, Compas, Coppens, Gosselin, Interdean, Mozer, Putters, Team Relocations, Transworld och Ziegler (se, exempelvis, skäl 345 i det omtvistade beslutet).

7 Dessa perioder uppgick till mellan tre månader och mer än 18 år.

8 Se särskilt skälen 307, 314 och 345 i det omtvistade beslutet.

9 Se punkt 121 i det omtvistade beslutet och punkt 1 den överklagade domen.

10 Se skälen 123–153 i det omtvistade beslutet.

11 Se punkt 1 i det omtvistade beslutet och punkt 1 den överklagade domen.

12 De olika bötesbeloppen uppgick till mellan 1500 euro och 9200000 euro.

13 Kommissionens beslut av den 24 juli 2009, delgett med nr K(2009) 5810 slutligt.

14 Se, förutom den överklagade domen, de fyra ytterligare domarna från tribunalen av den 16 juni 2011 i mål T-199/08, Ziegler mot kommissionen (REU 2011, s. II-3507), i de förenade målen T-204/08 och T-212/08, Relocations m.fl. mot kommissionen (REU 2011, s. II-3569), i mål T-210/08, Verhuizingen Coppens mot kommissionen (REU 2011, s. II-3713), och i mål T-211/08, Putters International mot kommissionen (REU 2011, s. II-3729).

15 Se punkterna 1–3 och 5 i domslutet i den överklagade domen.

16 Se punkterna 4 och 6 i domslutet i den överklagade domen.

17 Den återstående delen av den överklagade domen som avser den talan om ogiltigförklaring som Gosselin har väckt har överklagats i mål C-429/11 P.

18 Eftersom det omtvistade beslutet fattades innan Lissabonfördraget trädde i kraft, är förbudet mot konkurrensbegränsande samverkan i artikel 81 EG fortfarande tillämpligt i förevarande mål. Följande resonemang är emellertid utan vidare även tillämpligt på artikel 101 FEUF.

19 Dom av den 14 juli 1972 i mål 48/69, Imperial Chemical Industries mot kommissionen (ICI, REG 1972, s. 619; svensk specialutgåva, volym 2, s. 25), punkterna 132 och 133, av den 25 oktober 1983 i mål 107/82, AEG-Telefunken mot kommissionen (AEG, REG 1983, s. 3151; svensk specialutgåva, volym 7, s. 287), punkt 49, av den 10 september 2009 i mål C-97/08 P, Akzo Nobel m.fl. mot kommissionen (Akzo Nobel, REG 2009, s. I-8237), punkterna 58 och 72, av den 29 mars 2011 i de förenade målen C-201/09 P och C-216/09 P, ArcelorMittal Luxemburg mot kommissionen (ArcelorMittal, REU 2011, s. I-2239), punkterna 95 och 96, och av den 19 juli 2012 i de förenade målen C-628/10 P och C-14/11 P, AOI m.fl. mot kommissionen m.fl., punkterna 42–44.

20 Domarna i de ovan i fotnot 19 nämnda målen Akzo Nobel (punkterna 60 och 61), ArcelorMittal (punkterna 97 och 98) och AOI (punkterna 46 och 47). De båda domarna av den 29 september 2011 i mål C-520/09 P, Arkema mot kommissionen (REU 2011, s. I-8901), punkterna 40 och 42, och i mål C-521/09 P, Elf Aquitain mot kommissionen (Elf Aquitaine, REU 2011, s. I-8947), punkterna 56, 63 och 95 avsåg dotterbolag som vart och ett ägdes till 98 procent.

21 Se mitt förslag till avgörande av den 12 januari 2012 i målet AOI (ovan fotnot 19), särskilt punkt 33.

22 Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 2003, s. 1).

23 Dom av den 7 januari 2004 i de förenade målen C-204/00 P, C-205/00 P, C-211/00 P, C-213/00 P, C-217/00 P och C-219/00 P, Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen (REG 2004, s. I-123), punkt 59, av den 11 december 2007 i mål C-280/06, ETI m.fl. (REG 2007, s. I-10893), punkt 38, av den 1 juli 2008 i mål C-49/07, MOTOE (REG 2008, s. I-4863), punkt 20, och domen i målet Akzo Nobel (ovan fotnot 19), punkt 54.

24 Punkt 50 i den överklagade domen.

25 Punkterna 42 och 43 i den överklagade domen.

26 Dom av den 23 april 1991 i mål C-41/90, Höfner och Elser (REG 1991, s. I-1979), punkt 21, av den 23 mars 2006 i mål C-237/04, Enirisorse (REG 2006, s. I-2843), punkt 28, domen i målet ETI m.fl. (ovan fotnot 23), punkt 38, i målet MOTOE (ovan fotnot 23), punkt 21, i målet Akzo Nobel (ovan fotnot 19), punkt 54, i målet ArcelorMittal (ovan fotnot 19), punkt 95, och i målet AOI (ovan fotnot 19), punkt 42.

27 Dom av den 12 juli 1984 i mål 170/83, Hydrotherm Gerätebau (REG 1984, s. 2999), punkt 11, domen i målet Akzo Nobel (ovan fotnot 19), punkt 55, i målet ArcelorMittal (ovan fotnot 19), punkt 95, och i målet AOI (ovan fotnot 19), punkt 42.

28 Punkt 40 i den överklagade domen. Se även punkt 44 i nämnda dom.

29 Punkt 42 i den överklagade domen.

30 Domarna i de ovan i fotnot 19 nämnda målen Akzo Nobel (punkt 59), ArcelorMittal (punkt 101) och AOI (punkt 44). Se, dessutom, mitt förslag till avgörande i målet AOI (ovan fotnot 19), punkt 173, och mitt förslag till avgörande av den 23 april 2009 i målet Akzo Nobel (ovan fotnot 19), punkt 97.

31 Dom av den 13 juli 1966 i mål 32/65, Italien mot rådet och kommissionen (REG 1966, s. 458, s. 485 och 486; svensk specialutgåva, volym 1, s. 303), domen i målet ICI (ovan fotnot 19), punkt 134, dom av den 24 oktober 1996 i mål C-73/95 P, Viho mot kommissionen (REG 1996, s. I-5457), punkt 16, och av den 14 december 2006 i mål C-217/05, Confederación Española de Empresarios de Estaciones de Servicio (REG 2006, s. I-11987), punkt 44.

32 Domarna i de ovan i fotnot 19 nämnda målen Akzo Nobel (punkterna 56 och 59), ArcelorMittal (punkterna 95 och 101) och AOI (punkterna 42–44).

33 Punkt 39 i den överklagade domen.

34 Se mitt förslag till avgörande i målet Akzo Nobel (ovan fotnot 19), punkt 11.

35 Domen ovan i fotnot 19.

36 Domen i målet Hydrotherm Gerätebau (ovan fotnot 27), i målet ICI (ovan fotnot 19), punkt 619, och dom av den 16 november 2000 i mål C-286/98 P, Stora Kopparbergs Bergslags mot kommissionen (REG 2000, s. I-9925).

37 Punkterna 40 och 41 i den överklagade domen.

38 Se mitt förslag till avgörande av den 3 juli 2007 i målet ETI (ovan fotnot 23), punkterna 71 och 72, samt mitt förslag till avgörande i målet Akzo Nobel (ovan fotnot 19), punkterna 39 och 41.

39 Punkterna 42, 43 och 50 i den överklagade domen.

40 Se särskilt domarna i de ovan i fotnot 19 nämnda målen Akzo Nobel (punkterna 60 och 61), ArcelorMittal (punkterna 97 och 98) och AOI (punkterna 46 och 47).

41 Punkt 46 i den överklagade domen.

42 Dom av den 10 januari 2006 i mål C-222/04, Cassa di Risparmio di Firenze m.fl. (REG 2006, s. I-289).

43 Punkterna 47–49 i den överklagade domen.

44 Domen i målet Cassa di Risparmio di Firenze (ovan fotnot 42), punkt 111.

45 Domen i målet Cassa di Risparmio di Firenze (ovan fotnot 42), punkt 112. Närmare bestämt talar domstolen i detta avsnitt av domen inte om en stiftelse, utan allmänt om en enhet som har ett kontrollerande innehav i ett bolag. Det framgår emellertid av det sammantagna sammanhanget att det var fråga om stiftelser, nämligen bankstiftelser enligt italiensk lagstiftning.

46 Se, för ett liknande resonemang, punkterna 48 och 49 i den överklagade domen.

47 Beträffande konkurrensrätten, se i fotnot 19 angiven rättspraxis samt mitt förslag till avgörande i målet AOI (ovan fotnot 19), punkt 144. Vad avser statligt stöd, se domen i målet Cassa di Risparmio di Firenze (ovan fotnot 42), punkt 112.

48 Se i detta avseende ovan punkt 23 i detta förslag till avgörande och ovan i fotnot 20 anförd rättspraxis.

49 Domen ovan i fotnot 42, särskilt punkterna 110—113.

50 Punkt 48 i den överklagade domen.

51 Dom av den 16 december 2010 i mål C-480/09 P, AceaElectrabel mot kommissionen (REU 2010, s. I-13355), punkt 66.

52 Se ovan i fotnot 26 angiven rättspraxis.

53 Domen i målet Cassa di Risparmio di Firenze (ovan fotnot 42), punkt 107. Se även domen i målet Enirisorse (ovan fotnot 26), punkt 28.

54 I domen i målet Akzo Nobel (ovan fotnot 19), punkt 54, har domstolen hänvisat till domen i målet Cassa di Risparmio di Firenze m. fl. (ovan fotnot 42). I dom av den 20 januari 2011 i mål C-90/09 P, General Química m.fl. mot kommissionen (General Química, REU 2011, s. I-1), punkterna 34 och 35, har domstolen såväl hänvisat till domen i målet Akzo Nobel som till domen i målet Cassa di Risparmio di Firenze.

55 Se mitt förslag till avgörande i målet Akzo Nobel (ovan fotnot 19), punkt 74, och i målet AOI (ovan fotnot 19), punkt 170.

56 Se mitt förslag till avgörande i målet Akzo Nobel (ovan fotnot 19), punkt 71 jämförd med punkterna 40 och 41.

57 För exempel på några situationer i vilka det likväl kan tänkas att presumtionen om helägande vederläggs, se anmärkningarna i punkt 67 i mitt förslag till avgörande i målet Akzo Nobel (ovan fotnot 19).

58 Se domen i målet ETI m.fl. (ovan fotnot 23), punkterna 47–50.

59 Punkt 58 i den överklagade domen.

60 Punkt 51 i den överklagade domen.

61 Se ovan punkterna 25–57 i detta förslag till avgörande.

62 Se, särskilt, domarna i de ovan i fotnot 19 nämnda målen Akzo Nobel (punkterna 60 och 63), ArcelorMittal (punkt 97) och AOI (punkterna 46 och 48), samt domen i målet General Química (ovan fotnot 54), punkterna 39, 42 och 50 och i målet Elf Aquitaine (ovan fotnot 20), punkterna 56 och 59.

63 Beslut av den 17 september 1996 i mål C-19/95 P, San Marco mot kommissionen (REG 1996, s. I-4435), punkt 39, samt dom av den 1 juni 1994 i mål C-136/92 P, kommissionen mot Brazzelli Lualdi m.fl. (REG 1994, s. I-1981), punkt 49, domen i målet Elf Aquitaine (ovan fotnot 20), punkt 68, av den 9 juni 2011 i de förenade målen C-71/09 P, C-73/09 P och C-76/09 P, Comitato Venezia vuole vivere mot kommissionen (REU 2011, s. I-4727), punkt 149, och domen i målet AOI (ovan fotnot 19), punkt 85.

64 Beslutet i målet San Marco mot kommissionen (ovan fotnot 63), punkt 39, samt domen i målet kommissionen mot Brazzelli Lualdi m.fl. (ovan fotnot 63), punkt 49, i målet General Química (ovan fotnot 54), punkt 71, och i målet Comitato Venezia vuole vivere mot kommissionen (ovan fotnot 63), punkt 149.

65 Domarna av den 25 oktober 2011 i mål C-109/10 P, Solvay mot kommissionen (REU 2011, s. I-10329), punkt 51, och i mål C-110/10 P, Solvay mot kommissionen (REU 2011, s. I-10439), punkt 46.

66 Punkt 56 i den överklagade domen.

67 Punkt 57 i den överklagade domen.

68 Dom av den 18 januari 2007 i mål C-229/05, PKK och KNK mot rådet (REG 2007, s. I-439), punkt 37, av den 22 november 2007 i mål C-260/05 P, Sniace mot kommissionen (REG 2007, s. I-10005), punkt 37, och i domen i målet Comitato Venezia vuole vivere mot kommissionen (ovan fotnot 63), punkt 153.

69 Punkt 54 i den överklagade domen.

70 Punkt 55 i den överklagade domen.

71 Punkt 56 i den överklagade domen.

72 Punkt 57 i den överklagade domen.

73 Se, exempelvis, den bevisvärdering som domstolen har gjort i domen i målet General Química (ovan fotnot 54), punkt 104.

74 Punkterna 28 och 29 i den överklagade domen.

75 Se i detta avseende punkterna 27–57 i detta förslag till avgörande.

76 Punkterna 28 och 30–32 i den överklagade domen.

77 Tribunalen har uppgett att Portielje innehar nästan hela aktiekapitalet i Gosselin (punkterna 49 och 53 i den överklagade domen). Enligt min mening är det mer träffande att tala om att Portielje kontrollerar samtliga delar i Gosselins kapital, eftersom stiftelsen förvaltar 92 procent av aktierna för medlemmarna i grundarfamiljen och dessutom innehar nästintill samtliga aktier (99,87 procent) i Vivet en Gosselin NV som äger återstående 8 procent av Gosselin. Tribunalens formulering saknar emellertid betydelse för tillämpningen av presumtionen om helägande.

78 Se, särskilt, domarna i de ovan i fotnot 19 nämnda målen Akzo Nobel (punkterna 60 och 61), ArcelorMittal (punkterna 97 och 98) och AOI (punkterna 46 och 47).

79 Se punkterna 68–78 i detta förslag till avgörande.

80 Domen i målet General Química (ovan fotnot 54), punkt 104, och i målet Elf Aquitaine (ovan fotnot 20), punkt 61.

81 Se, för ett liknande resonemang, mitt förslag till avgörande i målet AOI (ovan fotnot 19), punkt 171, och i målet Akzo Nobel (ovan fotnot 19), punkt 75.

82 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Elf Aquitaine (ovan fotnot 20), punkt 65.

83 Se punkt 77 i detta förslag till avgörande.

84 Enligt den allmänna principen att nya handläggningsregler är tillämpliga på alla tvister som pågår vid tidpunkten då de träder i kraft (fast rättspraxis, se redan dom av den 12 november 1981 i de förenade målen 212/80-217/80, Meridionale Industria Salumi m.fl. (REG 1981, s. 2735), punkt 9), grundar sig rättegångskostnaderna i förevarande mål på domstolens rättsgångsregler från den 25 september 2012, som trädde i kraft den 1 september 2012 (se, för ett liknande resonemang, även dom av den 15 november 2012 i mål C-417/11 P, rådet mot Bamba, punkterna 91 och 92). I materiellt hänseende föreligger det emellertid inte någon skillnad i förhållande till artikel 69 andra stycket jämförd med artiklarna 118 och 122 första stycket i domstolens rättegångsregler av den 19 juni 1991.