Förslag till avgörande av generaladvokat Nils Wahl föredraget den 29 maj 2013

1 Originalspråk: engelska.

2 EUT L 5, s. 8.

3 Det framgår av fast rättspraxis att EU-domstolen, ur samtliga uppgifter som den nationella domstolen har tillhandahållit, och särskilt ur skälen i beslutet om hänskjutande, kan hämta de unionsrättsliga uppgifter som det med hänsyn till tvisteföremålet är nödvändigt att tolka. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 december 1987 i mål 20/87, Gauchard (REG 1987, s. 4879), punkt 7, och av den 20 mars 1986 i mål 35/85, Tissier (REG 1986, s. 1207), punkt 9.

4 Förklaringar avseende stadgan om de grundläggande rättigheterna (EUT C 303, 2007, s. 23). Enligt artikel 52.7 i stadgan och artikel 6.1 FEU ska dessa förklaringar vid tolkningen av stadgan vederbörligen beaktas av unionens och medlemsstaternas domstolar.

5 Med avseende på ett fritt yrkesval och rätten att arbeta se, särskilt, dom av den 11 januari 1977 i mål 4/73, Nold (REG 1974, s. 491; svensk specialutgåva, volym 2, s. 291), punkt 14, och av den 10 januari 1992 i mål C-177/90, Kühn (REG 1992, s. I-35), punkt 16. Med avseende på näringsfriheten se, särskilt, dom av den 9 september 2004 i de förenade målen C-184/02 och C-223/02, Spanien och Finland mot parlamentet och rådet (REG 2004, s. I-7782), punkt 51.

6 Se domen i det ovannämnda målet Spanien och Finland mot parlamentet och rådet, punkt 51. I dom av den 21 februari 1991 i de förenade målen C-143/88 och C-92/89, Zuckerfabrik Süderdithmarschen och Zuckerfabrik Soest (REG 1991, s. I-415; svensk specialutgåva, volym 11, s. I‑19), punkterna 72‑78, verkar det vara underförstått att dessa friheter överlappar varandra. Se även förslag till avgörande av generaladvokat Stix-Hackl i målet Spanien och Finland mot parlamentet och rådet, punkt 105, och av generaladvokat Mázak i mål C‑544/10, Deutsches Weintor, punkt 64.

7 Se, särskilt, dom av den 13 december 1979 i mål 44/79, Hauer (REG 1979, s. 3727; svensk specialutgåva, volym 4, s. 621), punkt 31, av den 8 oktober 1986 i mål 234/85 Keller (REG 1986, s. 2897), punkt 8, och av den 11 juli 1989 i mål 265/87, Schräder HS Kraftfutter (REG 1989, s. 2237; svensk specialutgåva, volym 10, s. 97), punkt 15.

8 Se, bland annat, dom av den 6 december 2005 i de förenade målen C-453/03, C-11/04, C-12/04 och C-194/04, ABNA m.fl. (REG 2005, s. I-10423), punkt 87, och av den 12 juli 2005 i de förenade målen C-154/04 och C-155/04, Alliance for Natural Health m.fl. (REG 2005, s. I-6451), punkt 126.

9 I artikel 15 i stadgan, som har rubriken Fritt yrkesval och rätt att arbeta anges följande:1. Var och en har rätt att arbeta och utöva ett fritt valt eller accepterat yrke. 2. Varje unionsmedborgare har rätt att söka arbete, arbeta, etablera sig samt tillhandahålla tjänster i varje medlemsstat.

10 Se, bland annat, domen i ovannämnda målet Schräder HS Kraftfutter, punkt 15, dom av den 5 oktober 1994 i mål C-280/93, Tyskland mot rådet (REG 1994, s. 4973; svensk specialutgåva, volym 16, s. I‑171), punkt 78, och av den 12 juli 2012 i mål C‑59/11, Association Kokopelli, punkt 77.

11 Se, bland annat, dom av den 9 november 2010 i de förenade målen C‑92/09 och C‑93/09, Volker och Markus Schecke och Eifert (REU 2010, s. I-11063), punkt 65.

12 Se domen i målet ABNA m.fl., punkt 68, dom av den 7 juli 2009 i mål C-558/07, S.P.C.M. m.fl. (REG 2009, s. I-5783), punkt 41, och av den 8 juni 2010 i mål C‑58/08, Vodafone m.fl. (REU 2010, s. I‑4999), punkt 51.

13 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 juli 2001 i mål C-189/01, Jippes m.fl. (REG 2001, s. I-5689), punkterna 82 och 83, och av den 10 december 2002 i mål C-491/01, British American Tobacco (Investments) och Imperial Tobacco (REG 2002, s. I-11453), punkt 123 samt domen i målet Alliance for Natural Health m.fl., punkt 52.

14 Se, i detta avseende, dom av den 14 mars 2013 i mål C‑545/11, Agrargenossenschaft Neuzelle punkt 43, och av den 17 mars 2011 i mål C‑221/09, AJD Tuna (REU 2011, s. I‑1655), punkt 80.

15 Se, särskilt, dom av den 5 oktober 1994 i mål C-280/93, Tyskland mot rådet (REG 1994, s. I-4973; svensk specialutgåva, volym 16, s. I‑171), punkterna 89 och 90, av den 13 december 1994 i mål C-306/93, SMW Winzersekt (REG 1994, s. I-5555), punkt 21, och av den 2 juli 2009 i mål C-343/07, Bavaria och Bavaria Italia (REG 2009, s. I-5491), punkt 81.

16 Se dom av den 28 juli 2011 i mål C‑309/10, Agrana Zucker (REU 2011, s. I‑73333), punkt 44, och av den 21 juli 2011 i mål C‑150/10, Beneo-Orafti (REU 2011, s. I‑6843), punkt 77.

17 Se dom av den 13 november 1990 i mål C-331/88, Fedesa m.fl. (REG 1990, s. I-4023), punkt 17, av den 17 juli 1997 i mål C-183/95, Affish (REG 1997, s. I-4315), punkt 42, och domen i målet Kokopelli, punkt 40.

18 Se domen i det ovannämnda målet Vodafone, punkt 53.

19 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 juli 1998 i mål C-284/95, Safety Hi-Tech (REG 1998, s. I-4301), punkt 51, och av den 16 december 2008 i mål C-127/07, Arcelor Atlantique and Lorraine m.fl. (REG 2008, s. I-9895), punkt 58.

20 Se, analogt, dom av den 18 juli 2007 i mål C-326/05 P, Industrias Químicas del Vallés mot kommissionen (REG 2007, s. I-6557), punkt 77.

21 Domen i målet Kokopelli, punkt 40, och domen i målet Jippes, punkt 85.

22 Domen i målet Affish, punkt 43.

23 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i målet S.P.C.M., punkt 72.

24 Se, för ett liknande resonemang, de Búrca, Grainne, The Principle of Proportionality and its Application in EC Law, Yearbook of European Law, 1993, s. 112.

25 Se, bland annat, domen i målet Jippes, punkt 84 och dom av den 4 oktober 1994 i de förenade målen C-133/93, C-300/93 och C-362/93, Crispoltoni m.fl. (REG 1994, s. I-4863, punkt 43.

26 Se generaladvokaten Kokotts ovannämnda förslag till avgörande i målet Kokopelli, punkt 61.

27 Se, senast, domen i det ovannämnda målet Agrana Zucker, punkt 42, och där angiven rättspraxis.

28 Rådets direktiv 92/102/EEG av den 27 november 1992 om identifikation och registrering av djur (EGT L 355, s. 32; svensk specialutgåva, område 3, volym 45, s. 90).

29 Rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (EGT L 224, s. 29; svensk specialutgåva, område 3, volym 33, s. 146). Se, bland annat, första till femte skälet i nämnda direktiv.

30 Se rapporten från kommissionen till rådet om genomförandet av elektronisk identifiering av får och getter, KOM/2007/711 slutlig (nedan kallad 2007 års kommissionsrapport), s. 6 och 10.

31 I detta avseende anges följande i artikel 5.3 i förordning nr 21/2004: Registret skall vara i ett format som är godkänt av den behöriga myndigheten, föras för hand eller vara datoriserat och ständigt finnas tillgängligt på anläggningen och, på begäran, för den behöriga myndigheten under en tidsperiod som skall fastställas av den behöriga myndigheten men som inte får understiga tre år.

32 Forskningsprojekt CCAM 93 till 342, se Identification électronique des animaux (IDEA), slutlig rapport av den 30 april 2002 (nedan kallad IDEA-rapporten), s. 6.

33 Ibidem, s. 7.

34 Ibidem, s. 9 och följande sidor.

35 Ibidem, s. 114.

36 Se s. 5 och 12 i 2007 års kommissionsrapport. Medlemsstaterna i fråga var Cypern, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Portugal, Spanien och Storbritannien.

37 Se Foot & Mouth disease – General Disease Information Sheets publicerade av Världsorganisationen för djurhälsa (OIE), s. 1.

38 Se, exempelvis, en studie genomförd av Thompson, D, m.fl. 2002: Economic costs of the foot and mouth disease outbreak in the United Kingdom in 2001, RevSciTech. 21(3) dec 2002, s. 675-687.

39 Department for Environment, Food and Rural Affairs of the UK Government har uppskattat att bara under 2001 slaktades, förutom nötkreatur och svin, mer än tre miljoner får och mer än 2500 getter i Förenade kungariket. Se http://www.defra.gov.uk/.

40 Se, särskilt, kommissionens beslut 2001/145/EG (EGT L 53, s. 25), 2001/172/EG (EGT L 6, s. 22), 2001/208/EG (EGT L 73, s. 38), 2001/223/EG (EGT 2001 L 82, s. 29), 2001/234/EG (EGT L 84, s. 62), 2001/263/EC (EGT L 93, s. 59) och 2001/327/EG (EGT L 115, s. 12) om vissa skyddsåtgärder beträffande mul- och klövsjuka i respektive medlemsstater.

41 Se skäl 7 i förordning nr 21/2004.

42 Se s. 4 i den slutliga rapporten från IDEA-projektet.

43 Se bilaga 2 – rapporter från arbetsmötena.

44 Rapport Foot and Mouth Disease 2001: Lessons to be Learned Inquiry Report av den 22 juli 2002, s. 165.

45 Revisionsrätten, särskild rapport nr 8/2004 om kommissionens förvaltning och övervakning av åtgärderna för bekämpning av mul- och klövsjuka och utgifterna för dessa samt kommissionens svar (EUT C 54, s. 1), punkt 36. I linje med detta, se Europaparlamentets betänkande om bekämpning av mul- och klövsjuka i Europeiska unionen under 2001 och om framtida förebyggande åtgärder för att förhindra och bekämpa djursjukdomar i Europeiska unionen ((2002/2153(INI)), punkt 116.

46 Som nämndes ovan utgörs dessa förhållanden bland annat av frekventa förflyttningar av djur i stora partier samt att djur föses ihop med andra grupper på marknader och samlingsplatser.

47 Mul- och klövsjukan sprids exempelvis i normala fall genom direktkontakt mellan smittade djur och sådana som löper risk för att smittas. Se OIE, Manual of Diagnostic Tests and Vaccines for Terrestrial Animals 2012, kapitel 2.1.5., som finns på webbplats: http://www.oie.int/fileadmin/Home/fr/Health_standards/tahm/ 2.01.05_FMD.pdf .

48 Se den slutliga rapporten i IDEA-projektet, punkt 4.1.2.2.

49 Se 2007 års kommissionsrapport, s. 6 och 8.

50 Enligt de yttranden som Herbert Schaible har inkommit med, visar vissa studier som har genomförts i Tyskland att vid elektronisk öronmärkning läker 72,8 % av sår inom fyra veckor efter märkningen, medan andelen skulle vara 91,7 % i fråga om traditionell öronmärkning.

51 GFC, Economic Analysis of Electronic Identification of Small Ruminants in Member States (nedan kallad 2009 års GFC-rapport).

52 Enligt artikel 13.1 i förordning nr 21/2004 ska kommissionen, för genomförandet av nämnda instrument, biträdas av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, vilken inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002.

53 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 april 2012 i mål C‑221/10 P, Artegodan mot kommissionen och Tyskland punkt 99 och domen i målet Affish, punkt 43.

54 Se 2007 års kommissionsrapport, s. 11.

55 Se 2009 års GFC-rapport, s. 42.

56 Se artikel 9.3 i förordning nr 21/2004 i dess ursprungliga lydelse och i dess lydelse efter den ändring som infördes genom rådets förordning (EG) nr 1560/2007 av den 17 december 2007 (EUT L 340, s. 25).

57 Se artikel 5.1 i förordning nr 21/2004 och punkt B.1 i bilagan till förordningen.

58 Se artikel 6.1 i förordning nr 21/2004 och, dessutom, punkt C.2 och C.3 i bilagan till förordningen.

59 Se artikel 4.1 andra stycket i förordning nr 21/2004 och punkt A.8 i bilagan till förordningen.

60 Se artiklarna 4.3 och 9.3 andra och tredje styckena i förordning nr 21/2004 och punkt A.8 i bilagan till förordningen.

61 Se artikel 5.4 i förordning (EG) nr 21/2004.

62 (EGT L 160, s. 80).

63 Genom rättelse till rådets förordning (EG) nr 1783/2003 av den 29 september 2003 om ändring av förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden (EUT L 94, s. 71).

64 EGT L 277, s. 1.

65 Se, bland annat, dom av den 11 juli 2006 i mål C-313/04, Franz Egenberger (REG 2006, s. I-6331), punkt 33 och domen i det ovannämnda målet Arcelor Atlantique, punkt 23.

66 Domen i det ovannämnda målet Arcelor Atlantique, punkt 47.

67 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 juli 1997 i de förenade målenC-248/95 och C-249/95, SAM Schiffahrt och Stapf (REG 1997, s. I-4475), punkt 24, av den 12 mars 2002 i de förenade målen C-27/00 och C-122/00, Omega Air m.fl. (REG 2002, s. I-2569), punkt 64 och dom av den 12 maj 2011 i mål C-176/09, Luxembourg mot parlamentet och rådet, REU 2011 s. I-3727, punkt 35.

68 Till exempel transporteras får och getter i genomsnitt oftare än nötkreatur och svin, eller är åtminstone föremål för en kortare kommersiell runda, innan de når sin slutdestination. Till skillnad från nötkreatur och svin handlas får och getter också ofta på auktion i mycket stora partier. Som nämndes ovan kan de partier med får och getter som handlas dessutom ofta ändra sammansättning. Dessa omständigheter innebär naturligtvis att det är svårare att identifiera och spåra varje individuellt djur och det är därför avgörande att det finns ett snabbt och noggrant system för uppgiftsrapportering.

69 Rådet har exempelvis upplyst att det i fråga om mul- och klövsjuka är större risk för smitta bland får och getter än bland svin.

70 För en aktuell kostnads-nyttoanalys om identifiering av nötkreatur, se kommissionens utredning Study on the introduction of electronic identification (EID) as official method to identify bovine animals within the European Union – Final Report av den 3 maj 2009, s. 22 och följande sidor.

71 Se, i detta hänseende, dom av den 18 april 1991 i mål C-63/89, Assurances du crédit mot rådet och kommissionen (REG 1991, s. I-1799), punkt 11, och av den 13 maj 1997 i mål C-233/94, Tyskland mot parlamentet och rådet (REG 1997, s. I-2405), punkt 43.

72 Se domen i det ovannämnda målet Arcelor Atlantique, punkt 57.

73 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 september 2002 i mål C-351/98, Spanien mot kommissionen (REG 2002, s. I-8031), punkt 57, och av den 22 maj 2003 i mål C-462/99, Connect Austria (REG 2003, s. I-5197), punkt 115.

74 Se skäl 11 i förordning nr 21/2004.

75 Se artikel 10.2 b i förordning (EG) nr 21/2004. Vid den muntliga förhandlingen förklarade rådet, som svar på en fråga från mig, att gränsvärdena i artikel 10.2 b var de värden som mot bakgrund av den information som var tillgänglig när förordningen antogs framstod som mest lämpliga för att skilja ut de medlemsstater som övervägande drev intensivjordbruk med omfattande djurhållning. Jag måste erkänna att den markanta skillnaden mellan tröskeln för får (600000) och tröskeln för getter (160000) är relativt förvånande.