Förslag till avgörande av generaladvokat M. Poiares Maduro föredraget den 20 februari 2008

1 Originalspråk: franska.

2 Förstainstansrättens dom av den 14 december 2005 i mål T-69/00, Fiamm och Fiamm Technologies mot rådet och kommissionen (REG 2005, s. II-5393) (nedan kallad Fiammdomen).

3 Förstainstansrättens dom av den 14 december 2005 i mål T-135/01, Fedon och Figli m.fl. mot rådet och kommissionen (ej publicerad i rättsfallssamlingen) (nedan kallad Fedondomen).

4 EGT L 47, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 48, s. 129.

5 Fiammdomen, punkt 108, och Fedondomen, punkt 101.

6 I den mening som avses i dom av den 7 maj 1991 i mål C-69/89, Nakajima och rådet (REG 1991, s. I-2069; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-149).

7 I den mening som avses i dom av den 22 juni 1989 i mål 70/87, Fediol mot kommissionen (REG 1989, s. 1781; svensk specialutgåva, volym 10, s. 67).

8 Fiammdomen, punkt 157, och Fedondomen, punkt 150.

9 Fiammdomen, punkt 159, och Fedondomen, punkt 152.

10 Dom av den 11 september 2003 i mål C-197/99 P, Belgien mot kommissionen (REG 2003, s. I-8461), punkt 81, och av den 11 januari 2007 i mål C-404/04 P, Technische Glaswerke Ilmenau mot kommissionen (ej publicerad i rättsfallssamlingen), punkt 90.

11 Domstolens dom av den 7 januari 2004 i de förenade målen C-204/00 P, C-205/00 P, C-211/00 P, C-213/00 P, C-217/00 P och C-219/00 P, Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen, REG 2004, s. I-123.

12 Se Fiammdomen, punkt 113, och Fedondomen, punkt 108.

13 Se dom av den 30 april 1974 i mål 181/73, Haegeman (REG 1974, s. 449; svensk specialutgåva, volym 2, s. 281), punkt 5, av den 30 september 1987 i mål 12/86, Demirel (REG 1987, s. 3719; svensk specialutgåva, volym 9, s. 175), punkt 7, yttrande 1/91 av den 14 december 1991 (REG 1991, s. I-6079; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-533), punkt 37, dom av den 16 juni 1998 i mål C-162/96, Racke (REG 1998, s. I-3655), punkt 41. Beträffande WTO-avtalen, se särskilt dom av den 10 januari 2006 i mål C-344/04, International Air Transport Association m.fl. (REG 2006, s. I-403), punkt 36, av den 30 maj 2006 i mål C-459/03, kommissionen mot Irland (REG 2006, s. I-4635, punkt 82), och av den 11 september 2007 i mål C-431/05, Merck Genéricos Produtos Farmacêuticos (REG 2007, s. I-7001), punkt 31.

14 Se dom av den 14 november 1989 i mål 30/88, Grekland mot kommissionen (REG 1989, s. 3711), punkt 13, av den 20 september 1990 i mål C-192/89, Sevince (REG 1990, s. I-3461, svensk specialutgåva, volym 10, s. 507), punkt 9, och av den 21 januari 1993 i mål C-188/91, Deutsche Shell (REG 1993, s. I-363), punkt 17.

15 För en redogörelse av detta krav, se mitt förslag till avgörande av den 16 januari 2008 i mål C-402/05 P, Kadi mot rådet och kommissionen (domen har ännu ej meddelats), punkt 23.

16 Se nyligen dom av den 1 april 2004 i mål C-286/02, Bellio F.lli (REG 2004, s. I-3465, punkt 33). I fråga om GATT- och WTO-avtalen, se domstolens dom av den 10 september 1996 i mål C-61/94, kommissionen mot Tyskland (REG 1996, s. I-3989), punkt 52, och domen i det ovannämnda målet International Air Transport Association m.fl., punkt 35.

17 Se dom av den 12 december 1972 i de förenade målen 21/72–24/72, International Fruit Company m.fl. (REG 1972, s. 1219; svensk specialutgåva, volym 2, s. 279), punkterna 6 och 7.

18 Dom av den 23 november 1999 i mål C-149/96, Portugal mot rådet (REG 1999, s. I-8395), punkt 47, av den 9 januari 2003 i mål C-76/00 P, Petrotub och Republica (REG 2003, s. I-79), punkt 53, av den 30 september 2003 i mål C-93/02 P, Biret International mot rådet (REG 2003, s. I-10497), punkt 52, av den 1 mars 2005 i mål C-377/02, Van Parys (REG 2005, s. I-1465), punkt 39, och av den 27 september 2007 i mål C-351/04, Ikea Wholesale (REG 2007, s. I-7723), punkt 29, samt även förstainstansrättens dom av den 20 mars 2001 i mål T-18/99, Cordis mot kommissionen (REG 2001, s. II-913), punkt 50, och av den 3 februari 2005 i mål T-19/01, Chiquita Brands m.fl. mot kommissionen (REG 2005, s. II-315), punkt 114.

19 Domen i de ovannämnda förenade målen International Fruit Company m.fl., punkt 8. Se även, för ett liknande resonemang, dom av den 14 december 2000 i de förenade målen C-300/98 och C-392/98, Dior m.fl. (REG 2000, s. I-11307), punkt 44, förstainstansrättens domar i de ovannämnda målen Cordis mot kommissionen, punkt 46, och Chiquita Brands m.fl. mot kommissionen, punkt 114.

20 Domen i de ovannämnda förenade målen Dior m.fl., punkt 45.

21 Domen i de ovannämnda förenade målen International Fruit Company m.fl., punkt 8.

22 Vilket har påpekats av Rideau, J., Les accords internationaux dans la jurisprudence de la Cour de justice des Communautés européennes, Revue générale du droit international public, 1990, s. 289, särskilt s. 357.

23 Se dom av den 5 februari 1963 i mål 26/62, van Gend & Loos (REG 1963, s. 1; svensk specialutgåva, volym 1, s. 161).

24 Domen i det ovannämnda målet Portugal mot rådet, punkt 34. Se redan dom av den 26 oktober 1982 i mål 104/81, Kupferberg (REG 1982, s. 3641; svensk specialutgåva, volym 6, s. 531), punkt 17.

25 Ibidem.

26 Se dom av den 29 april 1982 i mål 17/81, Pabst & Richarz (REG 1982, s. 1331), punkt 27, domarna i de ovannämnda målen Kupferberg, punkterna 22 och 23, Demirel, punkt 14, liksom generaladvokaten Darmons förslag till avgörande i samma mål, i vilket rättspraxis i denna fråga sammanfattas, punkt 18, domarna i de ovannämnda målen Racke, punkt 31, Dior m.fl., punkt 42, International Air Transport Association, punkt 39. Se generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i mål C-308/06, The International Association of Independent Tanker Owners m.fl. (domen har ännu ej meddelats), punkt 48.

27 Dom av den 5 oktober 1994 i mål C-280/93, Tyskland mot rådet (REG 1994, s. I-4973; svensk specialutgåva, volym 16, s. I-171), punkterna 103–112.

28 Se domen i det ovannämnda målet Van Parys. Se redan, avseende GATT, domen i de ovannämnda förenade målen International Fruit Company m.fl..

29 Se domen i det ovannämnda målet Portugal mot rådet.

30 Se exempelvis domen i det ovannämnda målet Cordis mot kommissionen, punkterna 44–60.

31 Detta förstods redan på ett tidigt stadium av delar av doktrinen (se Kovar, R.,Les accords liant les Communautés européennes et l’ordre juridique communautaire, RMC 1974, s. 352, särskilt sidorna 358 och 359) och av domstolen (Joliet, R., Le droit institutionnel des Communautés européennes – Les institutions – Les sources – Les rapports entre ordres juridiques, Liège 1983, särskilt sidorna 256 och 257).

32 Se domen i de ovannämnda förenade målen International Fruit Company m.fl.

33 Se domen i det ovannämnda målet Tyskland mot rådet, punkt 110.

34 Domen i det ovannämnda målet Portugal mot rådet.

35 Bland en mycket omfattande litteratur kan särskilt framhållas Eeckhout, P., The domestic legal status of the WTO Agreement: interconnecting legal systems, CMLR 1997, s. 11, Kuijper, P.J., och Bronckers, M., WTO law in the European Court of justice CMLR 2005, s. 1313, Peers, S., Fundamental Right or political Whim? WTO Law and the European Court of Justice, i G. de Burca/Scott, The EU and WTO, 2001, s. 111.

36 Se bland annat generaladvokaten Saggios förslag till avgörande i det ovannämnda målet Portugal mot rådet och generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande i mål C-53/96, Hermès, där domstolen meddelade dom den 16 juni 1998 (REG 1998, s. I-3606), punkterna 28–37.

37 Det räcker att jämföra detta resonemang med den bedömning som domstolen gjorde i domen i det ovannämnda målet Kupferberg rörande ett internationellt avtal (punktera 17–22).

38 Domarna i de ovannämnda målen Portugal mot rådet, punkterna 46 och 47, och Van Parys, punkt 53.

39 Se domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Tyskland, punkt 52, dom av den 7 juni 2007 i mål C-335/05, Řízení Letového Provozu (REG 2007, s. I-4307), punkt 16, och domen i det ovannämnda målet Genéricos Produtos Farmacêuticos, punkt 35.

40 Se domarna i de ovannämnda målen Hermès, punkt 28, och Dior m.fl., punkt 47.

41 Se domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Tyskland.

42 Bekräftat bland annat i domen i det ovannämnda målet Portugal mot rådet, punkt 49.

43 Det är det fall som var aktuellt i målet Nakajima. För en tillämpning av denna se domen i det ovannämnda målet Petrotub och Republica, punkterna 52–56.

44 Det är det fall som var aktuellt i målet Fediol.

45 Se domen i det ovannämnda målet Portugal mot rådet, punkt 35.

46 Fiammdomen, punkt 108, och Fedondomen, punkt 101.

47 Domstolen har redan preciserat att ett åberopande av ett enskilt rättssubjekt av ett åsidosättande av den bindande verkan som ett beslut från DSB har för gemenskapen innebär ett påstående att gemenskapen har åsidosatt WTO-avtalets bindande verkan, vilket endast vore möjligt om sistnämnda avtal hade direkt effekt (se domstolens dom av den 14 oktober 1999 i mål C-104/97 P, Atlanta mot Europeiska gemenskapen, REG 1999, s. I-6983, punkterna 17–23).

48 Se domen i det ovannämnda målet Biret International mot rådet, punkt 57.

49 Se domen i det ovannämnda målet Van Parys.

50 Se förstainstansrättens dom i det ovannämnda målet Chiquita Brands m.fl. mot kommissionen.

51 Domen i det ovannämnda målet Biret International mot rådet, punkt 62.

52 Klaganden finner dock stöd för sin bedömning i vissa generaladvokaters förslag till avgörande (se generaladvokaten Albers förslag till avgörande i det ovannämnda målet Biret International mot rådet och generaladvokaten Tizzanos förslag till avgörande i det ovannämnda målet Van Parys).

53 Se domen i det ovannämnda målet Portugal mot rådet, punkt 41.

54 Se domen i det ovannämnda målet Van Parys, punkterna 42–51. Se även förstainstansrättens dom i det ovannämnda målet Chiquita Brands m.fl. mot kommissionen, punkt 164.

55 Se Fiammdomen, punkterna 125–129, och Fedondomen, punkterna 118–123.

56 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Albers förslag till avgörande i det ovannämnda målet Biret International mot rådet, punkterna 74–88, och generaladvokaten Tizzanos förslag till avgörande i det ovannämnda målet Van Parys, punkterna 56 och 57.

57 Se Fiammdomen, punkterna 130-135, och Fedondomen, punkterna 123–128.

58 Fiammdomen, punkt 159, och Fedondomen, punkt 152. Denna lösning har använts med angivande av samma skäl i förstainstansrättens dom av den 10 maj 2006 i mål T-279/03, Galileo International Technology m.fl. mot kommissionen (REG 2006, s. II-1291), punkterna 144–147.

59 Generaladvokaten Roemer förkastade tillämpningen av den lägsta gränsens princip, vilken skulle bli följden av att endast använda sig av de bestämmelser som finns i samtliga medlemsstater (förslag till avgörande i mål 5/71, Zuckerfabrik Schöppenstedt mot rådet, där domstolen meddelade dom den 2 december 1971, REG 1971, s. 975, särskilt s. 991). Generaladvokaten Roemer underströk att vad som är av betydelse är inte samstämmigheten mellan samtliga medlemsstaters rättsordningar, och inte heller en slags omröstning av huruvida det föreligger en majoritet, utan … en väl avvägd komparativrättslig studie (förslag till avgörande i de förenade målen 63/72–69/72, Werhahn Hansamühle m.fl. mot rådet och kommissionen, där domstolen meddelade dom den 13 november 1973, REG 1973, s. 1253, särskilt s. 1258). Han ansåg att det till och med skulle vara möjligt att finna stöd i de nationella bestämmelser som är mest omsorgsfullt utformade (überlegenst) (förslag till avgörande i det ovannämnda målet 5/71, särskilt s. 991), och fastställa vilken rättsordning som framstår som den bästa (förslag till avgörande i de ovannämnda förenade målen 63/72–69/72, särskilt s. 1258). Ur min synvinkel är det emellertid inte fråga om att söka den bästa rättsliga lösningen, utan om att finna den rättsliga lösning som är mest lämpad med hänsyn till gemenskapsrätten och dess behov.

60 För ett exempel på detta tillvägagångssätt i fråga om strejkrätten, enligt vilket en lösning som finns i nationella rättssystem ställs mot kraven i gemenskapens rättsordning, se mitt förslag till avgörande i mål C-438/05, International Transport Workers’ Federation och Finnish Seamen’s Union, där domstolen meddelade dom den 11 december 2007, REG 2007, s. I-10779, punkt 60.

61 Se dom av den 4 juli 2000 i mål C-352/98 P, Bergaderm och Goupil mot kommissionen (REG 2000, s. I-5291), punkterna 41 och 42.

62 Se dom av den 13 juni 1972 i de förenade målen 9/71 och 11/71, Compagnie d’approvisionnement, de transport et de crédit och Grands Moulins de Paris mot kommissionen (REG 1972, s. 391) punkt 46, av den 31 mars 1977 i de förenade målen 54/76–60/76, Compagnie industrielle et agricole du comté de Loheac m.fl. mot rådet och kommissionen (REG 1977, s. 645), punkt 19, av den 6 december 1984 i mål 59/83, Biovilac mot EEG (REG 1984, s. 4057; svensk specialutgåva, volym 7, s. 701), punkt 29, av den 24 juni 1986 i mål 267/82, Développement och Clemessy mot kommissionen (REG 1986, s. 1907; svensk specialutgåva, volym 8, s. 637), punkt 33, av den 15 juni 2000 i mål C-237/98 P, Dorsch Consult mot rådet och kommissionen (REG 2000, s. I-4549), punkt 18, förstainstansrättens dom av den 6 december 2001 i mål T-196/99, Area Cova m.fl. mot rådet och kommissionen (REG 2001, s. II-3597), punkt 171, av den 20 februari 2002 i mål T-170/00, Förde-Reederei mot rådet och kommissionen (REG 2002, s. II-515), punkt 56, av den 10 april 2003 i mål T-195/00, Travelex Global and Financial Services och Interpayment Services mot kommissionen (REG 2003, s. II-1677), punkt 161, av den 2 juli 2003 i mål T-99/98, Hameico Stuttgart m.fl. mot rådet och kommissionen (REG 2003, s. II-2195), punkt 60, av den 10 februari 2004 i de förenade målen T-64/01 och T-65/01, Afrikanische Frucht-Compagnie mot rådet och kommissionen (REG 2004, s. II-521), punkterna 150 och 151.

63 Se nedan punkt 63.

64 Formuleringen är hämtad ur Picod, F. och Coutron, L., La responsabilité de la Communauté européenne du fait de son activité administrative, i Auby, J.-B. och Dutheil de la Rochère, J., Droit administratif européen, Bruylant 2007, s. 171, se särskilt sidorna 204–208.

65 Se generaladvokaten Sir Gordon Slynns förslag till avgörande i det ovannämnda målet Biovilac mot EEG, se särskilt s. 4091. Denna princip återfinns, i en eller annan form, i de flesta rättsordningar (se Amaral, M. L., Responsabilidade do Estado e dever de indemnizar do legislador, Coimbra Editora, 1998, s. 474 och följande sidor).

66 Fiammdomen, punkt 159, och Fedondomen, punkt 152.

67 Se förstainstansrättens dom av den 29 januari 1998, Dubois et Fils mot rådet och kommissionen (REG 1998, s. II-125), punkterna 40–48.

68 Se Fiammdomen, punkterna 166–170, och Fedondomen, punkterna 159–162.

69 Se domstolens dom av den 4 oktober 1979 i de förenade målen 64/76, 113/76, 167/78, 239/78, 27/79, 28/79 och 45/79, Dumortier m.fl. mot rådet (REG 1979, s. 3091), punkt 21. Se även förstainstansrättens dom av den 24 oktober 2000 i mål T-178/98, Fresh Marine mot kommissionen (REG 2000, s. II-3331), punkt 118.

70 Fiammdomen, punkt 183, och Fedondomen, punkt 177.

71 Fiammdomen, punkt 185, och Fedondomen, punkt 179.

72 Se domen i det ovannämnda målet Compagnie d’approvisionnement, de transport et de crédit och Grands Moulins de Paris mot kommissionen, punkterna 45 och 46, förstainstansrättens dom i de ovannämnda målen, Förde-Reederei mot rådet och kommissionen, punkt 56, och Afrikanische Frucht-Compagnie mot rådet och kommissionen, punkt 151.

73 Se domen i det ovannämnda målet Dorsch Consult mot rådet och kommissionen, punkterna 18 och 53.

74 Se domen i det ovannämnda målet Développement och Clemessy mot kommissionen, punkt 33.

75 Domen i det ovannämnda målet Biovilac mot EEG, punkterna 28 och 29.

76 Fiammdomen, punkt 202, och Fedondomen, punkt 191.

77 Se för tidigare avgöranden bland annat förstainstansrättens dom i det ovannämnda målet Afrikanische Frucht-Compagnie mot rådet och kommissionen, punkterna 150 och 151. Se för senare avgöranden domen i det ovannämnda målet Galileo International Technology m.fl. mot kommissionen, punkterna 147 och 148.

78 Under förutsättning att skadan dessutom är tillräckligt allvarlig.

79 Domen i det ovannämnda målet Förde-Reederei mot rådet och kommissionen, punkterna, 58–60.

80 Se domen i det ovannämnda målet Biovilac mot EEG, punkterna 27–30.

81 Dom av den 17 december 1998 i mål C-185/95 P, Baustahlgewebe mot kommissionen (REG 1998, s. I-8417).

82 Se domen i det ovannämnda målet Baustahlgewebe mot kommissionen, punkt 49, beslut av den 13 december 2000 i mål C-39/00 P, SGA mot kommissionen (REG 2000, s. I-11201), punkt 46.

83 Se generaladvokaten Légers analys i dennes förslag till avgörande i det ovannämnda målet Baustahlgewebe mot kommissionen, punkterna 46–76.

84 Domen i det ovannämnda målet Baustahlgewebe mot kommissionen, punkt 48.

85 Jag anser att domstolen och inte förstainstansrätten skall vara behörig att pröva en sådan talan. Jag delar således de argument som har framförts av generaladvokaten Léger i dennes förslag till avgörande i det ovannämnda målet Baustahlgewebe mot kommissionen, punkterna 66–71.

86 Se domen i det ovannämnda målet Werhahn Hansamühle m.fl. mot rådet och kommissionen, punkt 7.