Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 19 februari 2009
1 Originalspråk: tyska.
2 Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT 2003, L 1, s. 1).
3 Till exempel har generaladvokaten Geelhoed senast hänvisat till dessa risker i punkterna 136 och 137 i förslaget till avgörande av den 12 september 2006 i mål C-407/04 P, Dalmine mot kommissionen- (REG 2007, s. I-829), vilka även domstolen har tagit hänsyn till i sin dom av den 25 januari 2007 i samma mål (punkt 84).
4 Wet van 22 mei 1997, houdende nieuwe regels omtrent de economische mededinging –Mededingingswet (Stb. 1997, 242).
5 Wet van 9 december 2004, houdende wijziging van de Mededingingswet in verband met het omvormen van het bestuursorgaan van de Nederlandse mededingingsautoriteit tot zelfstandig bestuursorgaan (Stb. 2005, 172).
6 Raad van bestuur.
7 Nederlandse Mededingingsautoriteit.
8 Nedan kallad Ben.
9 Nedan kallad Dutchtone.
10 Nedan kallad Telfort.
11 SIM-kortet (Subscriber Identity Module) är ett chipkort, som sätts in i en mobiltelefon och som tjänar som identifikation för användaren i fråga på nätet. Kortet utgör så att säga nyttjarens mobila telefonanslutning.
12 Den nederländska regeringen har i kompletterande syfte framhållit att dessa uppgifter rörde omfattningen, tidpunkten och villkoren för den planerade sänkningen av standardersättningarna till återförsäljare.
13 Detta fastställande gjordes enligt uppgift från den nederländska regeringen med hänsyn till ikraftträdandet av förordning nr 1/2003, särskilt artikel 3.1 i nämnda förordning.
14 Enligt vad som framgår av handlingarna ansåg Rechtbank te Rotterdam att det inte kunde anses styrkt att Orange och Telfort medverkat vid det samordnade förfarandet.
15 Överklagandet från NMa avser frågan huruvida Orange medverkat vid det samordnade förfarandet. I beslutet att begära förhandsavgörande bekräftade den hänskjutande domstolen den tidigare instansens uppfattning, att det inte kan anses styrkt att Orange medverkat.
16 Se senast dom av den 14 december 2006 i mål C-217/05, Confederación Española de Empresarios de Estaciones de Servicio (REG 2006, s. I-11987), punkterna 19 och 20, och av den 11 december 2007 i mål C-280/06, ETI m.fl. (REG 2007, s. I-10893), punkterna 21 och 26 och där angiven rättspraxis.
17 Vodafone hänvisar här till punkterna 21 och 22 i kommissionens meddelande Riktlinjer för tillämpningen av artikel 81.3 i [fördraget] (EUT C 101, 2004, s. 97).
18 Dom av den 14 juli 1972 i mål 48/69, ICI mot kommissionen (REG 1972, s. 619; svensk specialutgåva, volym 2, s. 25), punkt 64, av den 14 juli 1972 i mål 52/69, Geigy mot kommissionen (REG 1972, s. 787), punkt 26, av den 16 december 1975 i de förenade målen 40/73–48/73, 50/73, 54/73–56/73, 111/73, 113/73 och 114/73, Suiker Unie m.fl. mot kommissionen (REG 1975, s. 1663), punkt 26, av den 14 juli 1981 i mål 172/80, Züchner (REG 1981, s. 2021; svensk specialutgåva, volym 6, s. 181), punkt 12, vidare dom av den 8 juli 1999 i mål C-49/92 P, kommissionen mot Anic Partecipazioni (REG 1999, s. I-4125), punkt 115, och av den 8 juli 1999 i mål C-199/92 P, Hüls mot kommissionen (REG 1999, s. I-4287), punkt 158.
19 Exempelvis slog domstolen fast att det inte förelåg ett sådant syfte vad gällde det spanska systemet för utbyte av kreditinformationer i dom av den 23 november 2006 i mål C-238/05, Asnef-Equifax (REG 2006, s. I-11125), punkterna 46–48.
20 Domen i målet ICI mot kommissionen (ovan fotnot 18), punkterna 64 och 65, i målet kommissionen mot Anic Partecipazioni (ovan fotnot 18), punkterna 112 och 123, och i målet Hüls mot kommissionen (ovan fotnot 18), punkt 164.
21 Dom av den 30 juni 1966 i mål 56/65, LTM (REG 1966, s. 282, s. 303; svensk specialutgåva, volym 1, s. 251), av den 8 november 1983 i de förenade målen 96/82–102/82, 104/82, 105/82, 108/82 och 110/82, IAZ International Belgium m.fl. mot kommissionen (REG 1983, s. 3369), punkt 25, och av den 20 november 2008 i mål C-209/07, Beef Industry Development Society och Barry Brothers (BIDS, REG 2008, s. I-8637), punkt 16.
22 Domen i målet LTM (ovan fotnot 21), s. 303, av den 1 februari 1978 i mål 19/77, Miller mot kommissionen (REG 1978, s. 131), punkt 7, av den 28 mars 1984 i de förenade målen 29/83 och 30/83, CRAM och Rheinzink mot kommissionen (REG 1984, s. 1679), punkt 26, av den 6 april 2006 i mål C-551/03 P, General Motors mot kommissionen (REG 2006, s. I-3173), punkt 66, och i målet BIDS (ovan fotnot 21), punkt 21.
23 Domen i målen IAZ International Belgium m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 21), punkt 25, och i målet General Motors mot kommissionen (ovan fotnot 22), punkterna 77 och 78. Se, för ett liknande resonemang, domen i målet BIDS (ovan fotnot 21), punkt 21.
24 Domen i målet LTM (ovan fotnot 21), s. 303, i målen IAZ International Belgium m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 21), punkt 25, i målen CRAM och Rheinzink mot kommissionen (ovan fotnot 22), punkt 26, i målet General Motors mot kommissionen (ovan fotnot 22), punkt 66 och i målet BIDS (ovan fotnot 21), punkt 16. Se även dom av den 13 juli 1966 i de förenade målen 56/64 och 58/64, Consten och Grundig mot kommissionen (REG 1966, s. 322, s. 391; svensk specialutgåva, volym 1, s. 277).
25 Domen i målet LTM (ovan fotnot 21), s. 303 och 304 och i målet BIDS (ovan fotnot 21), punkt 15. Se även dom av den 17 juli 1997 i mål C-219/95 P, Ferriere Nord mot kommissionen (REG 1997, s. I-4411), punkterna 13–15.
26 Domen i målet kommissionen mot Anic Partecipazioni (ovan fotnot 18), punkt 123, i målet Hüls mot kommissionen (ovan fotnot 18), punkt 164, och av den 8 juli 1999 i mål C-235/92 P, Montecatini mot kommissionen (REG 1999, s. I-4539), punkt 124.
27 Fast rättspraxis sedan domen i målen Consten och Grundig mot kommissionen (ovan fotnot 24), s. 390 och 391. Se till exempel dom av den 30 januari 1985 i mål 123/83, Clair (REG 1985, s. 391), punkt 22, och, från senare tid, dom av den 15 oktober 2002 i de förenade målen C-238/99 P, C-244/99 P, C-245/99 P, C-247/99 P, C-250/99 P–C-252/99 P och C-254/99 P, Limburgse Vinyl Maatschappij m.fl. mot kommissionen (REG 2002, s. I-8375), punkt 491, av den 7 januari 2004 i de förenade målen C-204/00 P, C-205/00 P, C-211/00 P, C-213/00 P, C-217/00 P och C-219/00 P, Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen (REG 2004, s. I-123), punkt 261, av den 21 september 2006 i mål C-105/04 P, Nederlandse Federatieve Vereniging voor de Groothandel op Elektrotechnisch Gebied mot kommissionen (REG 2006, s. I-8725), punkt 125, i målet BIDS (ovan fotnot 21), punkt 15, och av den 18 december 2008 i de förenade målen C-101/07 P och C-110/07 P, Coop de France Bétail et Viande mot kommissionen (REG 2008, s. I-10193), punkt 87.
28 Domen i målet kommissionen mot Anic Partecipazioni (ovan fotnot 18), punkt 122, i målet Hüls mot kommissionen (ovan fotnot 18), punkt 163, och i målet Montecatini mot kommissionen (ovan fotnot 26), punkt 123.
29 Domen i målet BIDS (ovan fotnot 21), punkt 17.
30 För den principiellt restriktiva karaktären av artikel 81.1 EG (tidigare artikel 85.1 i EG-fördraget), se dom av den 29 februari 1968 i mål 24/67, Parke (REG 1968, s. 85, s. 112; svensk specialutgåva, volym 1, s. 329).
31 Enligt artikel 23.2 a i förordning nr 1/2003 hotas varje medverkande företag av böter på upp till 1 procent av föregående räkenskapsårs sammanlagda omsättning, om det uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter artikel 81 EG (se artikel 5.1 fjärde strecksatsen för sanktioner som åläggs av nationella myndigheter). Utöver denna sanktion kan företaget enligt artikel 7.1 i förordning nr 1/2003 åläggas att upphöra med konstaterade överträdelser (artikel 5.1 första strecksatsen). Dessutom tillkommer eventuella skadeståndsanspråk från tredje man.
32 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet kommissionen mot Anic Partecipazioni (ovan fotnot 18), punkt 125, i målet Hüls mot kommissionen (ovan fotnot 18), punkt 166, och i målet Montecatini mot kommissionen (ovan fotnot 26), punkt 126.
33 Den hänskjutande domstolen talar visserligen inte ordagrant om en presumtionsregel, men betonar emellertid att det är nödvändigt att förhindra falska positiva resultat.
34 Se punkt 21 i kommissionens riktlinjer (ovan fotnot 17).
35 Se, för ett liknande resonemang i samband med artikel 82 EG, mitt förslag till avgörande av den 23 februari 2006 i mål C-95/04 P, British Airways mot kommissionen (REG 2007, s. I-2331), punkterna 68–74.
36 Dom från förstainstansrätten av den 27 september 2006 i mål T-168/01, GlaxoSmithKline Services mot kommissionen (REG 2006, s. II-2969).
37 Dom av den 28 maj 1998 i mål C-7/95 P, Deere mot kommissionen (REG 1998, s. I-3111), punkt 88 jämförd med punkt 90, av den 2 oktober 2003 i mål C-194/99 P, Thyssen Stahl mot kommissionen (REG 2003, s. I-10821), punkt 81, och i målet Asnef-Equifax (ovan fotnot 19), punkterna 51 och 62. Se, för ett liknande resonemang, redan domen i målet ICI mot kommissionen (ovan fotnot 18), punkterna 101, 112 och 119.
38 Se, för ett liknande resonemang domen i målet General Motors mot kommissionen (ovan fotnot 22), punkt 64, och i målet BIDS (ovan fotnot 21), punkt 21.
39 Domen i målen Suiker Unie m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 18), punkterna 173 och 174, i målet Züchner (ovan fotnot 18), punkterna 13 och 14, i målet Deere mot kommissionen (ovan fotnot 37), punkterna 86 och 87, i målet kommissionen mot Anic Partecipazioni (ovan fotnot 18), punkterna 116 och 117, i målet Hüls mot kommissionen (ovan fotnot 18), punkterna 159 och 160, och i målet Asnef-Equifax (ovan fotnot 19), punkterna 52 och 53. Se även, för ett liknande resonemang, domen i målet BIDS (ovan fotnot 21), punkt 34.
40 Domen i målet Deere mot kommissionen (ovan fotnot 37), punkt 88 jämförd med punkt 90, och i målet Asnef-Equifax (ovan fotnot 19), punkt 58. I domen i målet Thyssen Stahl mot kommissionen (ovan fotnot 37), punkterna 86 och 87, har domstolen klarlagt att ett system för utbyte av information kan strida mot konkurrensreglerna även om marknaden i fråga inte utgör en oligopolistisk marknad med en hög grad av koncentration.
41 Se närmare ovan i punkt 12 i detta förslag till avgörande.
42 Se mitt förslag till avgörande i målet British Airways mot kommissionen (ovan fotnot 35), punkt 68.
43 Enligt uppgifter från den nederländska regeringen förmedlades de flesta postpaid-abonnemangen i Nederländerna år 2001 genom självständiga återförsäljare.
44 Enligt beslutet att begära förhandsavgörande bestämmer även återförsäljaren på vilket sätt och med vilka försäljningsåtgärder denne säljer postpaid-abonnemang till konsumenterna.
45 Dom av den 31 mars 1993 i de förenade målen 89/85, 104/85, 114/85, 116/85, 117/85 och 125/85–129/85, Ahlström Osakeyhtiö m.fl. mot kommissionen (Zellstoff II, REG 1993, s. I-1307), punkt 126. Se, för ett liknande resonemang, domen i målen CRAM och Rheinzink mot kommissionen (ovan fotnot 22), punkt 20 jämförd med punkt 18.
46 Se, för ett liknande resonemang, förslaget till avgörande av generaladvokaten Mayras av den 2 maj 1972 i målet ICI mot kommissionen (ovan fotnot 18), till vilket Vodafone hänvisar. För att ett beteende ska kvalificeras som ett samordnat förfarande, i den mening som avses i artikel 85.1 i EG-fördraget (nu artikel 81.1 EG), är det enligt generaladvokaten Mayras nödvändigt att detta beteende inte, eller åtminstone inte övervägande, följer av marknadsstrukturen och de ekonomiska förhållanden som råder på denna (se första rubriken, första avsnittet d, i nämnda förslag till avgörande, kursivering även i originalet).
47 Domen i målet Zellstoff II (ovan fotnot 45). Vodafone åberopar punkterna 85–88, 123 och 124 i denna dom, vilka dock inte innehåller något rättsligt resonemang över huvud taget från domstolens sida.
48 För ett liknande resonemang, se dom av den 29 oktober 1980 i de förenade målen 209/78–215/78 och 218/78, van Landewyck m.fl. mot kommissionen (REG 1980, s. 3125; svensk specialutgåva, volym 5, s. 345), punkt 153, av den 10 december 1985 i de förenade målen 240/82–242/82, 261/82, 262/82, 268/82 och 269/82, Stichting Sigarettenindustrie m.fl. mot kommissionen (REG 1985, s. 3831), punkterna 24–29, och i målet Montecatini mot kommissionen (ovan fotnot 26), punkt 127.
49 Domen i målen Suiker Unie m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 18), punkt 174, i målet Züchner (ovan fotnot 18), punkt 14, i målet Deere mot kommissionen (ovan fotnot 37), punkt 87, i målet kommissionen mot Anic Partecipazioni (ovan fotnot 18), punkt 117, i målet Hüls mot kommissionen (ovan fotnot 18), punkt 160, och i målet Asnef-Equifax (ovan fotnot 19), punkt 53.
50 Domen i målet kommissionen mot Anic Partecipazioni (ovan fotnot 18), punkt 118, och i målet Hüls mot kommissionen (ovan fotnot 18), punkt 161.
51 Domen i målet kommissionen mot Anic Partecipazioni (ovan fotnot 18), punkt 124, i målet Hüls mot kommissionen (ovan fotnot 18), punkt 165, i målet Montecatini mot kommissionen (ovan fotnot 26), punkt 125, och i målet Nederlandse Federatieve Vereniging voor de Groothandel op Elektrotechnisch Gebied mot kommissionen (ovan fotnot 27), punkt 139.
52 Domen i målet kommissionen mot Anic Partecipazioni (ovan fotnot 18), punkterna 121 och 126, och i målet Hüls mot kommissionen (ovan fotnot 18), punkterna 162 och 167.
53 Se, för en synbart avvikande uppfattning, dom av den 17 juli 1997 i mål C-242/95, GT-Link (REG 1997, s. I-4449), punkt 23 jämförd med punkt 26.
54 Fast rättspraxis, till exempel dom av den 17 december 1998 i mål C-185/95 P, Baustahlgewebe mot kommissionen (REG 1998, s. I-8417), punkt 58, i målet kommissionen mot Anic Partecipazioni (ovan fotnot 18), punkt 135, i målet Hüls mot kommissionen (ovan fotnot 18), punkt 154, i målet Montecatini mot kommissionen (ovan fotnot 26), punkt 179, och av den 6 januari 2004 i de förenade målen C-2/01 P och C-3/01 P, BAI och kommissionen mot Bayer (REG 2004, s. I-23), punkt 62.
55 Se bland annat domen i målen Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 27), punkt 81, samt från senare tid dom av den 25 januari 2007 i de förenade målen C-403/04 P och C-405/04 P, Sumitomo Metal Industries och Nippon Steel mot kommissionen (REG 2007, s. I-729), punkt 47, och i målen Coop de France Bétail et Viande mot kommissionen (ovan fotnot 27), punkt 88.
56 Domen i målet GT-Link (ovan fotnot 53), punkt 23.
57 Domen i målet GT-Link (ovan fotnot 53), punkt 26.
58 Se i detta avseende dom av den 10 november 1993 i mål C-60/92, Otto (REG 1993, s. I-5683), punkt 14.
59 Domen i målet Hüls mot kommissionen (ovan fotnot 18), punkt 155, och i målet Montecatini mot kommissionen (ovan fotnot 26), punkt 181.
60 Av bevisvärdet ska det utläsas under vilka förutsättningar en omständighet ska anses vara bevisad. Detta ska skiljas från bevisbördan, vilken inte är omtvistad i förevarande mål. Bevisbördan omfattar för det första vilken av parterna som måste åberopa omständigheter och i förekommande fall lägga fram de bevismedel som är förknippade med dessa (subjektiv eller formell bevisbörda), och för det andrar följer det av fördelningen av bevisbördan vem som bär risken för att en omständighet inte låter sig utredas eller ett påstående inte låter sig bevisas (objektiv eller materiell bevisbörda). Se, i kompletterande syfte, min redogörelse i Kokott, J., Beweislastverteilung und Prognoseentscheidungen bei der Inanspruchnahme von Grund- und Menschenrechten, Berlin/Heidelberg 1993, s. 12 och följande sidor.
61 Se dels formuleringen i slutet av skäl 5 i förordning nr 1/2003, enligt vilken de nationella reglerna måste vara förenliga med gemenskapsrättens allmänna principer, dels fast rättspraxis sedan domen av den 16 december 1976 i mål 33/76, Rewe-Zentralfinanz och Rewe-Zentral (REG 1976, s. 1989; svensk specialutgåva, volym 3, s. 261), punkt 5, och avseende beaktandet av likvärdighetsprincipen och effektivitetsprincipen i konkurrensrättsliga mål, särskilt domen i målet GT-Link (ovan fotnot 53), punkt 26, av den 20 september 2001 i mål C-453/99, Courage och Crehan (REG 2001, s. I-6297), punkt 29, av den 13 juli 2006 i de förenade målen C-295/04–C-298/04, Manfredi m.fl. (REG 2006, s. I-6619), punkterna 62 och 71, och av den 18 januari 2007 i mål C-421/05, City Motors Groep (REG 2007, s. I-653), punkt 34.
62 Fast rättspraxis sedan dom av den 21 september 1989 i mål 68/88, kommissionen mot Grekland (REG 1989, s. 2965; svensk specialutgåva, volym 10, s. 153), punkterna 23 och 24. Se till exempel dom av den 3 maj 2005 i de förenade målen C-387/02, C-391/02 och C-403/02, Berlusconi m.fl. (REG 2005, s. I-3565), punkt 65, och av den 4 juli 2006 i mål C-212/04, Adeneler m.fl. (REG 2006, s. I-6057), punkt 94.
63 Detta datum skedde övergången till det moderniserade kartellförfarandet enligt förordning nr 1/2003 (se artikel 45.2 i denna förordning).
64 Se särskilt skälen 4, 6, 7, 8, 21 och 22 i förordning nr 1/2003. Även för tiden före den 1 maj 2004 har domstolen redan framhållit att de nationella domstolarna omfattas av denna lojalitetsplikt inom konkurrensrätten (dom av den 14 december 2000 i mål C-344/98, Masterfoods och HB, REG 2000, s. I-11369, punkt 49).
65 Se särskilt artikel 3.1 och 2 i förordning nr 1/2003. Därutöver hänvisas till exempel till artiklarna 11 och 16 i denna förordning liksom till skälen 1, 14, 17, 19, 21 och 22 i ingressen.
66 Se, för ett liknande resonemang i tidigare rättspraxis, domen i målet Otto (ovan fotnot 58), punkt 14, sista meningen, och i målet GT-Link (ovan fotnot 53), punkterna 23–26.
67 För så kallad private enforcement i konkurrensrätten, se särskilt domarna i målen Courage och Manfredi (ovan fotnot 61). Se även allmänt om effektivitetsprincipen avseende verkställandet av civilrättsliga anspråk i dom av den 15 januari 2004 i mål C-230/01, Penycoed (REG 2004, s. I-937), punkterna 36 och 37.
68 Avseende artikel 81 EG, se till exempel domen i målen Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 27), punkt 57, i målet Nederlandse Federatieve Vereniging voor de Groothandel op Elektrotechnisch Gebied mot kommissionen (ovan fotnot 27), punkterna 94 och 135, av den 21 september 2006 i mål C-113/04 P, Technische Unie mot kommissionen (REG 2006, s. I-8831), punkt 165, och Sumitomo Metal Industries och Nippon Steel mot kommissionen (ovan fotnot 55), punkt 51. Avseende artikel 82 EG, se till exempel dom av den 13 juli 1989 i de förenade målen 110/88, 241/88 och 242/88, Lucazeau m.fl. (REG 1989, s. 2811), punkt 25, och i målet GT-Link (ovan fotnot 53), punkt 42.
69 Domen i målen Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 27), punkt 55, och i målen Sumitomo Metal Industries och Nippon Steel mot kommissionen (ovan fotnot 55), punkt 51.
70 Se, för ett liknande resonemang, domen i målen Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 27), punkt 79. Se, för ett liknande resonemang, redan domen i målen Lucazeau m.fl. (ovan fotnot 68), punkt 25.
71 Se även mitt förslag till avgörande av den 8 december 2005 i målet Nederlandse Federatieve Vereniging voor de Groothandel op Elektrotechnisch Gebied mot kommissionen (ovan fotnot 27), punkt 73.
72 Se, för ett liknande resonemang domen i målet kommissionen mot Anic Partecipazioni (ovan fotnot 18), punkterna 121 och 126, och i målet Hüls mot kommissionen (ovan fotnot 18), punkterna 162 och 167. Se dessutom punkt 66 i detta förslag till avgörande samt den rättspraxis som nämns i fotnot 45.
73 Se även punkterna 64–71 i detta förslag till avgörande.
74 Domen i målet kommissionen mot Anic Partecipazioni (ovan fotnot 18), punkt 121, och i målet Hüls mot kommissionen (ovan fotnot 18), punkt 162.
75 Dom av den 13 april 2000 i mål C-292/97, Karlsson m.fl. (REG 2000, s. I-2737), punkt 37, och av den 3 maj 2007 i mål C-303/05, Advocaten voor de Wereld (REG 2007, s. I-3633), punkt 45. Se även artikel 51.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
76 Domen i målet Hüls mot kommissionen (ovan fotnot 18), punkterna 149 och 150, och i målet Montecatini mot kommissionen (ovan fotnot 26), punkterna 175 och 176.
77 Undertecknad i Rom den 4 november 1950.
78 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tillkännagavs till att börja med högtidligt den 7 december 2000 i Nice (EGT C 364, 2000, s. 1) och därefter ännu en gång den 12 december 2007 i Strasbourg (EUT C 303, 2007, s. 1). Den har som sådan visserligen inte någon bindande rättsverkan som kan jämföras med primärrätten, men som rättskunskapskälla ger den upplysning om de gemenskapsrättsligt garanterade grundläggande rättigheterna. Se även dom av den 27 juni 2006 i mål C-540/03, parlamentet mot rådet (familjåterförening, REG 2006, s. I-5769), punkt 38, och punkt 108 i mitt förslag till avgörande av den 8 september 2005 i detta mål samt dom av den 13 mars 2007 i mål C-432/05, Unibet (REG 2007, s. I-2271), punkt 37.
79 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Hüls mot kommissionen (ovan fotnot 18), punkt 155, och i målet Montecatini mot kommissionen (ovan fotnot 26), punkt 181, i vilken det inte har ansetts att ett sådant agerande utgör en otillåten omvänd bevisbörda.
80 Domen i målet kommissionen mot Anic Partecipazioni (ovan fotnot 18), punkt 121 första meningen, och i målet Hüls mot kommissionen (ovan fotnot 18), punkt 162 första meningen.
81 Domen i målet kommissionen mot Anic Partecipazioni (ovan fotnot 18), punkt 121 andra meningen, och i målet Hüls mot kommissionen (ovan fotnot 18), punkt 162 andra meningen.
82 Dom av den 12 juli 2001 i de förenade målen T-202/98, T-204/98 och T-207/98, Tate & Lyle m.fl. mot kommissionen (REG 2001, s. II-2035), punkt 66.
83 Förslag till avgörande av generaladvokaten Cosmas av den 15 juli 1997 i målet kommissionen mot Anic Partecipazioni (ovan fotnot 18), punkt 56.
84 Följaktligen är det erkänt i rättspraxis att ett åsidosättande av artikel 81 EG kan bestå av en enskild handling, en rad handlingar eller ett fortlöpande förfarande, se domen i målet kommissionen mot Anic Partecipazioni (ovan fotnot 18), punkt 81, och i målen Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 27), punkt 258.
85 På gemenskapsnivå framgår detta uttryckligen av artikel 23.3 i förordning nr 1/2003.
86 Se i detta avseende domen i målen Manfredi m.fl. (ovan fotnot 61), punkt 92.