Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 24 maj 2012
1 Originalspråk: tyska.
2 I stort sett samma fråga har för övrigt också uppkommit i det anhängiggjorda förfarandet om överklagande i mål C-287/11 P, kommissionen mot Aalberts Industries m.fl.
3 Kommissionens beslut av den 11 mars 2008 avseende förfarandet vid tillämpningen av artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/38.543 – Internationella flyttjänster), delgett med nr K(2008) 926 slutlig, sammanfattat i EUT C 188, 2009, s. 16. Den fullständiga texten till detta beslut finns enbart på internet på kommissionens webbplats, generaldirektoratet för konkurrens, i en icke-konfidentiell version på franska (http://ec.europa.eu/competition/antitrust/cases/index.html).
4 Dom av den 16 juni 2011 i mål T-210/08, Verhuizingen Coppens mot kommissionen (REU 2011, s. II-3713).
5 Målen Gosselin Group mot kommissionen m.fl. (C-429/11 P), Ziegler mot kommissionen (C-439/11 P), kommissionen mot Gosselin Group m.fl. (C-440/11 P) och Team Relocations m.fl. mot kommissionen (C-444/11 P).
6 Allied Arthur Pierre, Compas, Coppens, Gosselin, Interdean, Mozer, Putters, Team Relocations, Transworld och Ziegler (se exempelvis skäl 345 i det omtvistade beslutet).
7 Dessa perioder uppgick till mellan tre månader och mer än 18 år.
8 Se särskilt skälen 307, 314 och 345 i det omtvistade beslutet.
9 Se skäl 121 i det omtvistade beslutet och punkterna 10–12 i den överklagade domen.
10 Se skälen 123–153 i det omtvistade beslutet .
11 Artikel 1 i det omtvistade beslutet.
12 De olika bötesbeloppen uppgick till mellan 1500 euro och 9200000 euro.
13 Punkt 31 i den överklagade domen.
14 Se, förutom den överklagade domen, tribunalens domar av den 16 juni 2011 i mål T-199/08, Ziegler mot kommissionen (REU 2011, s. II-3507), i de förenade målen T-204/08 och T-212/08, Relocations m.fl. mot kommissionen (REU 2011, s. II-3569), i de förenade målen T-208/08 och T-209/08, Gosselin Group m.fl. mot kommissionen (REU 2011, s. II-3639), och i mål T-211/08, Putters International mot kommissionen (REU 2011, s. II-3729).
15 Se även dom av den 11 december 2008 i mål C-295/07 P, kommissionen mot Département du Loiret (REG 2008, s. I-9363), punkt 103.
16 Domen i målet kommissionen mot Département du Loiret (ovan fotnot 15), punkt 104.
17 Principen ne bis in idem förbjuder enligt artikel 50 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna inte bara att vederbörande straffas på nytt för en lagöverträdelse för vilken han eller hon redan har blivit dömd genom en lagakraftvunnen brottmålsdom, utan vederbörande får inte heller lagföras på nytt för en lagöverträdelse för vilken han eller hon redan har blivit frikänd. Det skulle kunna anses röra sig om ett sådant frikännande när unionsdomstolarna ogiltigförklarar kommissionens beslut genom en lagakraftvunnen dom och då inte bara stöder sig på processrättsliga, utan också på faktiska och materiellrättsliga överväganden.
18 Se, beträffande den grundläggande betydelse som fördragen har för den inre marknadens funktion, till exempel dom av den 1 juni 1999 i mål C-126/97, Eco Swiss (REG 1999, s. I-3055), punkt 36, och av den 20 september 2001 i mål C-453/99, Courage och Crehan (REG 2001, s. I-6297), punkt 20; betydelsen av en effektiv tillämpning av dessa regler har dessutom på senare tid betonats i dom av den 11 juni 2009 i mål C-429/07, X BV (REG 2009, s. I-4833), punkterna 34, 35 och 37, av den 7 december 2010 i mål C-439/08, VEBIC (REU 2010, s. I-12471), särskilt punkterna 59 och 61, och av den 14 juni 2011 i mål C-360/09, Pfleiderer (REU 2011, s. I-5161), punkt 19.
19 Dom av den 28 juni 1972 i mål 37/71, Jamet mot kommissionen (REG 1972, s. 483), punkt 11, av den 31 mars 1998 i de förenade målen C-68/94 och C-30/95, Frankrike m.fl. mot kommissionen (REG 1998, s. I-1375), punkt 257, av den 10 december 2002 i mål C-29/99, kommissionen mot rådet (REG 2002, s. I-11221), punkt 45, av den 24 maj 2005 i mål C-244/03, Frankrike mot parlamentet och rådet (REG 2005, s. I-4021), punkt 12, av den 27 juni 2006 i mål C-540/03, parlamentet mot rådet (REG 2006, s. I-5769), punkt 27, domen i målet kommissionen mot Département du Loiret (ovan fotnot 15), punkt 105, och dom av den 29 mars 2012 i mål C-505/09 P, kommissionen mot Estland, punkt 111.
20 Domarna i målen Frankrike m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 19), punkterna 258 och 259, Frankrike mot parlamentet och rådet (ovan fotnot 19), punkt 13, parlamentet mot rådet (ovan fotnot 19), punkt 28, och kommissionen mot Département du Loiret (ovan fotnot 15), punkt 106.
21 Dom av den 30 september 2003 i mål C-239/01, Tyskland mot kommissionen (REG 2003, s. I-10333), punkt 37, samt domarna i målen Frankrike mot parlamentet och rådet (ovan fotnot 19), punkt 14, och kommissionen mot Estland (ovan fotnot 19), s. 121.
22 Punkterna 33–35 i den överklagade domen.
23 Dom av den 8 juli 1999 i mål C-49/92 P, kommissionen mot Anic Partecipazioni (REG 1999, s. I-4125), punkterna 83, 87 och 203, och av den 7 januari 2004 i de förenade målen C-204/00 P, C-205/00 P, C-211/00 P, C-213/00 P, C-217/00 P och C-219/00 P, Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen (REG 2004, s. I-123), punkt 83; se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 juni 2005 i de förenade målen C-189/02 P, C-202/02 P, C-205/02 P-C-208/02 P och C-213/02 P, Dansk Rørindustri m.fl. mot kommissionen (REG 2005, s. I-5425), punkt 143, där det talas om det tysta medgivandet av ett olagligt initiativ, vilket leder till samförstånd och ett passivt deltagande i överträdelsen.
24 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet kommissionen mot Anic Partecipazioni (ovan fotnot 23), punkt 87.
25 Se, för ett liknande resonemang, domarna i målen kommissionen mot Anic Partecipazioni (ovan fotnot 23), punkt 90, och Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 23), punkt 86; se nedan punkterna 69–72 i detta förslag till avgörande.
26 I det aktuella fallet är Coppens medverkan i systemet med skenanbud bevisad enligt vad som har fastställts av tribunalen (se särskilt punkt 28 och dessutom punkt 36 i den överklagade domen).
27 Se, för ett liknande resonemang för det motsatta fallet, domarna i målen kommissionen mot Anic Partecipazioni (ovan fotnot 23), punkt 81, och Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 23), punkt 258.
28 Punkt 36 i den överklagade domen.
29 Se, för ett liknande resonemang, domarna i målen kommissionen mot Anic Partecipazioni (ovan fotnot 23), punkt 82, och Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 23), punkterna 258 och 259.
30 Artikel 1 i det omtvistade beslutet och punkterna 15 och 30 i den överklagade domen.
31 Se exempelvis dom av den 20 februari 1997 i mål C-166/95 P, kommissionen mot Daffix (REG 1997, s. I-983), punkt 41, av den 18 juli 2007 i mål C-213/06 P, EAR mot Karatzoglou (REG 2007, s. I-6733), punkt 47, och av den 10 juli 2008 i mål C-413/06 P, Bertelsmann och Sony mot Impala (REG 2008, s. I-4951), punkt 190.
32 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 oktober 1999 i mål C-104/97 P, Atlanta mot kommissionen och rådet (REG 1999, s. I-6983), punkt 69, av den 16 mars 2000 i de förenade målen C-395/96 P och C-396/96 P, Compagnie maritime belge transports m.fl. mot kommissionen (REG 2000, s. I-1365), punkt 148, av den 18 juli 2007 i mål C-326/05 P, Indústrias Químicas del Vallés mot kommissionen (REG 2007, s. I-6557), punkt 71, och av den 22 mars 2007 i mål C-15/06 P, Regione siciliana mot kommissionen (REG 2007, s. I-2591), punkt 41.
33 Dom av den 15 oktober 2002 i de förenade målen C-238/99 P, C-244/99 P, C-245/99 P, C-247/99 P, C-250/99 P-C-252/99 P och C-254/99 P, Limburgse Vinyl Maatschappij m.fl. mot kommissionen (REG 2002, s. I-8375), punkt 510, och domarna i målen Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 23), punkt 85, och Dansk Rørindustri m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 23), punkt 145.
34 Dom av den 16 november 2000 i mål C-291/98 P, Sarrió mot kommissionen (REG 2000, s. I-9991), punkt 50, och domarna i målen Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 23), punkt 85, och Dansk Rørindustri m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 23), punkt 144.
35 Se, för ett liknande resonemang, domarna i målen kommissionen mot Anic Partecipazioni (ovan fotnot 23), punkt 96, Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 23), punkt 81, och Dansk Rørindustri m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 23), punkt 142.
36 Se i detta avseende punkterna 3 och 12 ovan och i fotnot 23 angiven rättspraxis.
37 I framtida konkurrensförfaranden kan till exempel frågan uppkomma huruvida ett företag ska anses ha begått upprepade överträdelser eller inte.
38 Se punkterna 22–41 i detta förslag till avgörande.
39 Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 2003, s. 1).
40 Domen i målet kommissionen mot Anic Partecipazioni (ovan fotnot 23), punkt 218, och dom av den 21 september 2006 i mål C-167/04 P, JCB Service mot kommissionen (REG 2006, s. I-8935), punkt 244; se dessutom dom av den 17 december 1998, i mål C-185/95 P, Baustahlgewebe mot kommissionen (REG 1998, s. I-8485), punkterna 141 och 142, av den 16 november 2000 i mål C-280/98 P, Weig mot kommissionen (REG 2000, s. I-9757), punkt 83, samt domen i målet Sarrió mot kommissionen (ovan fotnot 34), punkt 102.
41 Enligt rättspraxis får fastställandet av ett lämpligt bötesbelopp inte ske genom en enkel beräkning som grundar sig på den totala omsättningen; se dom av den 7 juni 1983 i de förenade målen 100/80-103/80, Musique Diffusion française m.fl. mot kommissionen (REG 1983, s. 1825), punkterna 120 och 121, av den 18 maj 2006 i mål C-397/03 P, Archer Daniels Midland och Archer Daniels Midland Ingredients mot kommissionen (REG 2006, s. I-4429), punkt 100, samt förstainstansrättens dom av den 14 juli 1994 i mål T-77/92, Parker Pen mot kommissionen (REG 1994, s. II-549), punkterna 94 och 95.
42 Se skäl 540 i det omtvistade beslutet.
43 Artikel 1 i det omtvistade beslutet.
44 Se skäl 237 i det omtvistade beslutet.
45 Coppens har framfört att företaget bara fick 23 procent av uppdragen i fråga.
46 Skäl 543 i det omtvistade beslutet.
47 Skälen 555 och 556 i det omtvistade beslutet.
48 Det är erkänt i rättspraxis att en avskräckande faktor kan tillämpas; se domen i målet Musique Diffusion française m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 41), punkt 106, dom av den 29 juni 2006 i mål C-289/04 P, Showa Denko mot kommissionen (REG 2006, s. I-5859), punkt 16, och av den 17 juni 2010 i mål C-413/08 P, Lafarge mot kommissionen (REU 2010, s. I-5361), punkt 102.
49 Se ovan punkterna 48–53 i detta förslag till avgörande.
50 Se skäl 547 i det omtvistade beslutet.
51 Se, för ett liknande resonemang, kommissionens beräkningar (skäl 558 i det omtvistade beslutet).
52 Se i detta avseende punkterna 3 och 12 ovan och i fotnot 23 angiven rättspraxis.
53 Avtalen om priser som en tredje beståndsdel av den övergripande kartellen tillämpades enligt vad kommissionen känner till bara till maj 1990 (se ovan punkt 8 i detta förslag till avgörande).
54 Se ovan punkterna 48–53 i detta förslag till avgörande.
55 Se skäl 605 i det omtvistade beslutet där Coppens relevanta sammanlagda omsättning år 2006 uppges till 1 046 318 euro.
56 Se generellt, beträffande tillämpning av proportionalitetsprincipen vid beräkning av bötesbelopp, domen i målet Dansk Rørindustri m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 23), punkt 319.