Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 16 maj 2006

1 Originalspråk: spanska.

2 Dom av den 21 oktober 1999 i mål C-67/98, Zenutti (REG 1999, s. I-7289).

3 Dom av den 6 december 2003 i mål C-243/01, Gambelli m.fl. (REG 2003, s. I-13031).

4 Antagen genom kungligt dekret nr 773 av den 18 juni 1931 (Gazzeta ufficiale della Repubblica italiana nr 146 av den 26 juni 1931).

5 Lag nr 388 av den 23 december 2000 (Gazzeta ufficiale della Repubblica italiana nr 302 av den 29 december 2000, supplemento ordinario nr 219). Den författningstext som anges i punkt 7 i domen i målet Gambelli innefattar inte denna ändring, vilken nämns i punkt 8 som om det skulle vara fråga om en annan bestämmelse.

6 Artikel 1 i dekret av republikens president nr 33 av den 24 januari 2002 (Gazzeta ufficiale della Repubblica italiana nr 63 av den 15 mars 2002) och artikel 4 i lagdekret nr 138 av den 8 juli 2002 (Gazzeta ufficiale della Repubblica italiana nr 158 av den 8 juli 2002), ändrad till lag nr 178 av den 8 augusti 2002 (Gazzeta ufficiale della Repubblica italiana nr 187 av den 10 augusti 2002).

7 Rossi, G., Il mercato unico europeo e il monopolio dei CONI sui giuochi e concorsi pronostici connessi alle manifestazioni sportive, Rivista di diritto sportivo,

8 Artikel 6 lagstiftningsdekret nr 496 av den 14 april 1948 (Gazzeta ufficiale della Repubblica italiana nr 118 av den 22 maj 1948).

9 Artikel 3.229 i lag nr 549 av den 28 december 1995 (Gazzeta ufficiale della Repubblica italiana nr 302 av den 2 november 1995) — CONI —, och artikel 3.78 i lag nr 662 av den 23 december 1996 (Gazzeta ufficiale della Repubblica italiana nr 303 av den 28 december 1996) — UNIRE -.

10 Artiklarna 2.1 a och artikel 6 i Ministero delle Finanzes dekret nr 174 av den 2 juni 1998 (Gazzeta ufficiale della Repubblica italiana nr 129 av den 5 juni 1998) beträffande CONI och artiklarna 2.1 a och 8 i republikens presidents dekret nr 169 av den 8 april 1998 (Gazzeta ufficiale della Repubblica italiana nr 125 av den 1 juni 1998) beträffande UNIRE.

11 Lag nr 289 av den 27 december 2002 (Gazzeta ufficiale della Repubblica italiana nr 305 av den 31 december 2002, supplemento ordinario nr 240).

12 Gazzeta ufficiale della Repubblica italiana nr 294 av den 18 december 1989.

13 Tillagda genom artikel 37.5 i ovannämnda lag nr 388/00. I punkt 9 i domen i målet Gambelli talas om artikel 4a och artikel 4b, när i själva verket fråga är om två stycken i artikel 4.

14 Dom av den 24 mars 1994 i mål C-275/92, Schindler (REG 1994, s. I-1039; svensk specialutgåva, tillägg, s. 119).

15 Dom av den 21 september 1999 i mål C-124/97, Läärä m.fl. (REG 1999, s. I-6067).

16 Den har även undersökt andra områden: i dom av den 11 september 2003 i mål C-6/01, Anomar m.fl. (REG 2003, s. I-8621), området för spelautomater, och i dom av den 13 november 2003 i mål C-42/02, Lindman (REG 2003, s. I-13519), området för beskattning i Finland av vinster. Vidare är mål C-89/05, United Utilities, anhängigt, i vilket House of Lords (Förenade kungariket) har frågat huruvida det undantag för vadhållning som föreskrivs i artikel 13 B f i rådets sjätte direktiv av den 17 maj 1977 (Direktiv 77/388/EEG) avseende [v]adslagning, lotterier och andra former av hasardspel tillämpas på tjänster från en person (representanten) som utför nämnda tjänster i en annan persons namn (huvudmannen) ...

17 Tribunale di Ascoli Piceno ställde följande fråga: Är en sådan nationell reglering som följer av artikel 4.1 och följande punkter och artikel 4a och 4b i lag nr 401/89 (i deras lydelse enligt artikel 37.5 i lag nr 388 av den 23 december 2000), vilka innehåller straffsanktionerade förbud mot att utöva verksamhet, oavsett av vem eller var den utförs, avseende upptagande, mottagande, registrering och förmedling av vad, i synnerhet vid sportevenemang, om inte förutsättningar föreligger för sådan koncession eller sådant tillstånd som föreskrivs i inhemsk rätt, förenlig med artikel 43 och följande artiklar och artikel 49 och följande artiklar i EG-fördraget om etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla gränsöverskridande tjänster?

18 1 sitt förslag till avgörande ansåg generaladvokaten Alber att dataöverföringscentraler inte var sekundära etableringsställen för det brittiska företaget utan att dessa centraler bedrev verksamhet med tillhandahållande av tjänster (punkt 87), varför han föreslog ett svar som var begränsat till friheten att tillhandhålla tjänster.

19 1 liknande ordalag överlät domstolen i punkt 37 i domen i målet Zenatti åt den nationella domstolen att kontrollera huruvida den nationella lagstiftningen var berättigad och huruvida de föreskrivna begränsningarna inte framstod som oproportionerliga. Generaladvokaten Alber bekräftade i sitt förslag till avgörande i målet Gambelli att dittills hade bedömningen överlåtits åt de nationella domstolarna men påpekade att denna uppgift bereder dem svårigheter (punkt 116).

20 Det skall påpekas att även om domstolen överlämnade åt den nationella domstolen att bedöma huruvida de förutsättningar som fastslagits i rättspraxis var uppfyllda i dess tvist, domstolen i detta fall tog sig friheten att uttrycka sin åsikt i frågan.

21 Enligt vad som framgår av Corte suprema di cassaziones dom var skälet till detta att den nationella lagstiftningen inte var berättigad: dels erbjöd den ingen garanti för att allmän säkerhet skyddades eftersom den i stället för att minska möjligheterna till spel ökade insatserna och det antal personer som hade tillstånd att utöva sådan verksamhet. Dessutom syftade den inte heller till att öka allmän säkerhet eftersom det saknades medel för att hindra infiltration av kriminella grupper. Enligt Tribunale di Prato hade endast statens ekonomiska intressen varit avgörande för dessa begränsningar av gemenskapens friheter.

22 Dom av Sezioni III nr 124 av den 27 mars 2000, Foglia, rv. 216223, nr 7764 av den 4 juli 2000, Vicentini, rv. 216986, och nr 36206 av den 6 oktober 2001, Publiese, rv. 220112.

23 Denna har fogats som bilaga 6 till Massimiliano Placanicas yttrande, och det går att ta del av den på http://www.ictlex.net/index.php/2004/04/26/cass-su-sent-11104/.

24 Consiglio di Stato (högsta förvaltningsdomstol) har gått på samma linje i beslut av den 1 mars (Nr 5203/2005, överklagande NRG. 4587 av år 2004) och av den 14 juni (N 5898/2005, överklagande NRG. 2715 av år 1998) av år 2005.

25 Enligt Tribunale di Teramo mottog [den tilltalade] på sin agentur listor över evenemang och dess motsvarande värde för det engelska företaget, spred dem, godtog vaden från enskilda och översände dessa data till det nämnda företaget.

26 1 punkterna 10 och 11 i generaladvokaten Albers förslag till avgörande och punkterna 12-14 i domen i målet Gambelli beskrivs dessa företag och deras sätt att agera på den italienska marknaden i detalj.

27 1 avvaktan på det avgörande som skall meddelas i förevarande mål finns andra liknande mål om begäran om förhandsavgörande som också gjorts av italienska domstolar (mål C-395/05, D'Antonio m.fl., mål C-397/05, Di Maggio och Buccola, och mål C-466/05, Damonte).

28 EUT C 217, 2004, s. 14.

29 Dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman (REG 1995, s. I-4921), punkterna 59-61, av den 5 juni 1997 i mål C-105/94, Celestini (REG 1997, s. I-2971), punkt 22, av den 7 september 1999 i mål C-355/97, Beck och Bergdorf (REG 1999, s. I-4977), punkt 22, av den 13 juli 2000 i mål C-36/99, Idéal tourisme (REG 2000, s. I-6049), punkt 20, av den 19 februari 2002 i mål C-35/99, Arduino (REG 2002, s. I-1529), punkterna 24 och 25, av den 22 maj 2003 i mål C-18/01, Korhonen m.fl. (REG 2003, s. I-5321), punkterna 19 och 20, av den 9 september 2003 i mål C-137/00, Milk Marque och National Farmers' Union (REG 2003, s. I-7975), punkt 37, av den 25 mars 2004 i de förenade målen C-480/00-C-482/00, C-484/00, C-489/00-C-491/00 och C-497/00-C-499/00, Azienda Agricola Ettore Ribaldi m.fl. (REG 2004, s. I-2943), punkt 72, eller av den 10 november 2005 i mål C-316/04, Stichting Zuid-Hollandse Milieufederatie (REG 2005, s. I-9759), punkterna 29 och 30.

30 Beslut av den 8 oktober 2002 i mål C-190/02, Viacom (REG 2002, s. I-8287), punkt 15, och dom av den 17 februari 2005 i mål C-134/03, Viacom Outdoor (REG 2005, s. I-1167), punkt 22, av den 12 april 2005 i mål C-145/03, Keller (REG 2005, s. I-2529), punkt 29, och av den 6 december 2005 i de förenade målen C-453/03, C-11/04, C-12/04 och C-194/04, ABNA m.fl. (REG 2005, s. I-10423), punkt 45.

31 Beslutet i det ovannämnda målet Auto Viacom, punkt 16, samt dom av den 16 december 1981 i mål 244/80, Foglia (REG 1981, s. 3045; svensk specialutgåva, volym 6, s. 243), punkt 17, av den 12 juni 1986 i de förenade målen 98/85, 162/85 och 258/85, Bertini m.fl. (REG 1986, s. 1885), punkt 6, av den 17 maj 1994 i mål C-18/93, Corsica Ferries (REG 1994, s. I-1783; svensk specialutgåva, volym 15 s. 113), punkt 14, av den 8 juni 2000 i mål C-258/98, Carra m.fl. (REG 2000, s. I-4217), punkt 19, och av den 21 januari 2003 i mål C-318/00, Bacardi-Martini och Cellier des Dauphins (REG 2003, s. I-905), punkt 43.

32 Dom av den 26 januari 1993 i de förenade målen C-320/90-C-322/90, Telemarsicabruzzo m.fl. (REG 1993, s. I-393; svensk specialutgåva, volym 14, s. 1), punkt 6.

33 Beslut av den 30 april 1998 i de förenade målen C-128/97 och C-137/97, Testa och Modesti (REG 1998, s. I-2181), punkt 6, av den 2 mars 1999 i mål C-422/98, Colonia Versicherung m. fl. (REG 1999, s. I-1279), punkt 5, av den 11 maj 1999 i mål C-325/98, Anssens (REG 1999, s. I-2969), punkt 8, av den 28 juni 2000 i mål C-116/00, Laguillaumie (REG 2000, s. I-4979), punkt 15, och av den 8 oktober 2002 i det ovannämnda målet Viacom, punkt 14, samt dom av den 21 september 1999 i mål C-67/96, Albany (REG 1999, s. I-5751), punkt 40, av den 11 september 2003 i mål C-207/01, Altair Chimica (REG 2003, s. I-8875), punkt 25, och av den 12 april 2005 i det ovannämnda målet Keller, punkt 30.

34 Dom av den 13 mars 1986 i mål 296/84, Sinatra (REG 1986, s. 1047), punkt 11, av den 21 januari 1993 i mål C-188/91, Deutsche Shell (REG 1993, s. I-363), punkt 27, av den 7 december 1995 i mål C-45/94, Ayuntamiento de Ceuta (REG 1995, s. I-4385), punkt 26, av den 26 september 1996 i mål C-341/94, Allain (REG 1996, s. I-4631), punkt 11, av den 24 oktober 1996 i mål C-435/93, Dietz (REG 1996, s. I-5223), punkt 39, av den 30 april 1998 i mål C-136/95, Thibault (REG 1998, s. I-2011), punkt 21, eller av den 19 januari 2006 i mål C-265/04, Bouanich (REG 2006, s. I-923), punkt 51.

35 Dom av den 26 september de 1985 i mål 166/84, Thomasdünger (REG 1985, s. 3001), av den 8 november 1990 i mål C-231/89, Gmurzynska-Bscher (REG 1990, s. I-4003), av den 24 januari 1991 i mål C-384/89, Tomatis och Fulchiron (REG 1991, s. I-127), av den 28 mars 1995 i mål C-346/93, Kleinwort Benson (REG 1995, s. I-615), av den 17 juli 1997 i mål C-28/95, Leur-Bloem (REG 1997, s. I-4161), samt även av den 17 mars 2005 i mål C-170/03, Feron (REG 2005, s. I-2299). Bartoloni, M.E., La competenza della Corte di giustizia ad interpretare il diritto nazionale modellato sulla normativa comunitaria, Il diritto dell'Unione europea, año VI, nr 2-3, 2001, sidorna 311-349.

36 Dom av den 30 april 1998 i de förenade målen C-37/96 och C-38/96, Sodiprem m.fl. (REG 1998, s. I-2039), punkt 22, och av den 12 juli 2001 i mål C-399/98, Ordine degli Architetti m. fl. (REG 2001, s. I-5409), punkt 48.

37 Exempel på fall där artikel 104.3 i rättegångsreglerna använts är beslut av den 26 maj 2005 i mål C-297/03, Sozialhilfeverband Rohrbach (REG 2005, s. I-4305), och av den 13 december 2005 i mål C-177/05, Guerrero Pečino (REG 2005, s. I-10887), vilka grundades på att svaret framgick klart av tidigare domar, samt av den 14 juli 2005 i mål C-52/04, Personalrat der Feuerwehr Hamburg (REG 2005, s. I-7111), och av den 1 december 2005 i mål C-447/04, Ostermann (REG 2005, s. I-10407), som grundades på att det inte fanns något rimligt tvivel. Det andra kriteriet som föreskrivs i bestämmelsen — identiska frågor — är sällan för handen, dock i beslut av den 7 juli 1998 i de förenade målen C-405/96-C-408/96, Beton Express m.fl. (REG 1998, s. I-4253).

38 I den sjätte delen av Massimiliano Placanicas och Christian Palazzeses yttrande och i den andra delen, sjätte kapitlet, i Angelo Sorricchios belyses skillnaderna i de italienska domstolarnas tolkning. I fotnot 27 nämnde jag andra liknande tolkningsfrågor som också ställts av italienska domstolar och i vilka avgörandet i förevarande mål avvaktas.

39 Tribunale di Teramo har nyanserat denna oenighet ytterligare genom att, såsom jag redan har påpekat, införa nya aspekter. Tvisten har upptäckts i doktrin: Botella, A.S., La responsabilité du juge national, Revue trimestrielle de droit européen, nr 2, 2004, s. 307, nämner eventuell bristande överensstämmelse mellan olika rättsordningar eller mellan domstolar i samma jurisdiktion och har nämnt ett franskt exempel.

40 Särskilt punkterna 66, 71, 73 och 75.

41 Generaladvokaten Léger erinrade i sitt förslag till avgörande inför dom av den 30 september 2003 i mål C-224/01, Köbler (REG 2003, s. I-10239), om att domstolen år 1975 i sitt yttrande beträffande Europeiska unionen föreslog att fördraget skulle innehålla en lämplig garanti för att skydda enskildas rättigheter mot överträdelser av artikel 234 EG av högsta domstolar (fotnot 126)

42 Ossenbühl, F., Der Entwurf eines Staatsvertrages zum Lotteriewesen in Deutschland — Verfassungs- und europarechtliche Fragen, Deutsches Verwaltungsblatt, juli 2003, s. 892, hävdar att, även om nationella domstolar inte kan kontrollera sanningshalten i de ursäkter som medlemsstaterna lämnar som motiv för nationella inskränkningar och iakttagandet av proportionalitetsprincipen, domstolen inte helt har slutat att göra denna kontroll, och den anser att antagandet att den har delegerat denna behörighet är felaktigt.

43 Beslut av den 5 mars 1986 i mål 69/85, Wünsche (REG 1986, s. 947; svensk specialutgåva, volym 8, s. 497), punkt 15, samt dom av den 11 juni 1987 i mål 14/86, Pretore di Salò (REG 1987, s. 2545; svensk specialutgåva, volym 9, s. 111), punkt 12, och av den 6 mars 2003 i mål C-466/00, Kaba II (REG 2003, s. I-2219), punkt 39, i vilket Immigration Adjudicator ställde en fråga som var identisk med den som besvarats i dom av den 11 april 2000 i mål C-356/98, Kaba I (REG 2000, s. I-2623), men där Immigration Adjudicator inte höll med om vissa av de bedömningar som gjorts i domen.

44 Dom av den 9 december 2003 i mål C-129/00, kommissionen mot Italien (REG 2003, s. I-14637).

45 Kommissionen har visat sig motvillig till att väcka talan om fördragsbrott mot medlemsstaterna för underlåtenhet som deras domstolar gjort sig skyldiga till: Cobreros Mendazona, E., La responsabilidad por actuaciones judiciales. El último gran paso en la responsabilidad de los Estados por el incumplimiento del derecho comunitario, Revista Española de Derecho Europeo, nr 10, 2004, särskilt sidorna 291-299; beträffande tidigare fall, Ortúzar Andéchaga, L., La aplicación judicial del derecho comunitario, Trivium, Madrid, 1992, sidorna 184 och 185.

46 Med förbehåll för att domstolen om det är nödvändigt för att fastställa sin egen behörighet undersöker de omständigheter under vilka den nationella domstolen utformar sin begäran om förhandsavgörande (domen i målet Foglia (ovan fotnot 22), punkterna 21 och 27, dom av den 26 september 2000 i mål C-322/98, Kachelmann (REG 2000, s. I-7505), punkt 17, av den 13 mars 2001 i mål C-379/98, PreussenElektra (REG 2001, s. I-2099), punkt 39, av den 17 maj 2001 i mål C-340/99, TNT Traco (REG 2001, s. I-4109), punkt 31, och av den 16 december 2004 i mål C-293/03, My (REG 2004, s. I-12013), punkt 25).

47 Martin Rodriguez, P., La responsabilidad del Estado por actos judiciales en derecho comunitario, Revista de Derecho Comunitario Europeo, nr 19, 2004, s. 859, betonar svårigheterna att göra gällande fördragsbrott i det målet, eftersom det skulle tillskrivas den lagstiftande makten, som antagit den bestämmelse som hade diskriminerande följder, den verkställande makten, eftersom den österrikiska myndigheten skulle ha gett företräde åt gemenskapsbestämmelserna, eller den dömande, såsom skedde, för att inte ha gett ett effektivt skydd åt de rättigheter som medborgaren ges i gemenskapens rättsordning.

48 Simon, D., The Sanction of Member States' Serious Violations of Community Law, i O'Keeffe, ed., Judicial Review in European Law. Liber Amicorum Lord Slynn of Hadley, Kluwer, Haag, 2000, sidan 275 och följande sidor.

49 I domen i det ovannämnda målet Köbler betecknas dessa fall som undantag (punkt 53).

50 Mål 107/76 (REG 1977, s. 957; svensk specialutgåva, volym 3, s. 375), punkt 5.

51 Mål 166/73 (REG 1974, s. 33; svensk specialutgåva, volym 2, s. 195). Detta mål hade sitt ursprung i några ansökningar om exportbidrag som avslagits av det tyska interventionsorganet för spannmål och foder, vilka avslag fastställts av domstol genom Hessisches Finanzgericht (Hesses skattedomstol). Sedan domen överklagats ställde Bundesfinanzhof (högsta skattedomstol på förbundsnivå) ett flertal tolkningsfrågor. Sedan de besvarats (dom av den 27 oktober 1971 i mål 6/71, Rheinmühlen Düsseldorf, REG 1971, s. 823), biföll Bundesfinanzhof talan delvis och återförvisade målet till underrätten för att denna skulle meddela en ny dom. Dessförinnan ställde emellertid Hessisches Finanzgericht några frågor till domstolen genom beslut som överklagades till Bundesfinanzhof, som i sin tur ställde nya tolkningsfrågor till domstolen, vilket gav upphov till den dom som jag kommenterar, medan Hessisches Finanzgerichts frågor behandlades i dom av den 12 februari 1974 i mål 146/73, Rheinmühlen Düsseldorf (REG 1974, s. 139).

52 Domstolen fastslog att [f]örekomsten av en nationell rättsregel enligt vilken domstolarna är bundna av en högre instans rättsliga bedömning är ensam inte av beskaffenhet att kunna frånta dessa möjligheten att enligt artikel [234 EG] hänskjuta en fråga till Europeiska gemenskapernas domstol.

53 Även om valet kan diskuteras är det utan en ändring i rätten endast domstolar i sista instans som har möjlighet att ställa tolkningsfrågor, i likhet med vad som är fallet på vissa områden (artikel 68 EG).

54 Rivas Torralba, RA., Juegos de azar, Real Academia de Legislación y Jurisprudencia de Murcia, Murcia, 1996, s. 11.

55 Diez Picazzo, L., Experiencia jurídica y teoría del derecho, Ariel, Barcelona, 1987, sidorna 18 och 21.

56 1 Hamurabis lag under det babyloniska imperiets höjdpunkt under det artonde århundradet före Kristus användes ofta vattnets gudsdom: den tilltalade kastades i vattnet och om han överlevde förklarades han oskyldig.

57 Vanligtvis används lottdragning för att välja ledamöterna i en jury eller för att utse domare. Ibland gör sig extrema lösningar gällande, såsom i målet USA mot William Holmes, i vilket, sedan en besättning efter ett skeppsbrott hade kastat fjorton passagerare överbord från en överfull livbåt, domstolen uttalade att i en dramatisk lottdragning för att välja ut offren skall alla delta, såväl sjömän som passagerare.

58 Ofta syftar envishet endast till att säga emot eller förlöjliga en kamrat, såsom när Don Quijote retar sin väpnare med: Jag har ett bra vad till dig, Sancho: att nu när du går och talar utan att någon håller dig i handen, finns det inget som gör ont i din kropp (Cervantes Saavedra, M., El ingenioso hidalgo Don Quijote de la Mancha, Andra delen, kapitel XXVIII, Espasa Calpe, Madrid, 2004, s. 466).

59 Kant, I., hänvisar till dessa aspekter när han berättar att barns lekar, såsom fotboll, brottning, springtävlingar, soldater, syftar till förströelse och möjlig personlig utveckling. Därefter syftar vuxenlekar, såsom schack och kortspel, samtidigt till rena vinster. Slutligen medborgarnas spel, där deras tur visas i offentliga sammanhang med roulett och tärningsspel och där alla, omedvetet, drivs av den mänskliga naturen (Antropología en sentido pragmático, Alianza Editorial, Madrid, 1991, s. 216).

60 Dostoyevski, F., som var allmänt känd för att vara leksugen, beskriver mästerligt dem som fastnar i dess nät: [...] i spelets värld vet man perfekt att en spelare, när han känner sig passionerat fångad i en så sällsam kamp mot slumpen, kan stanna upp till tjugofyra timmar i sträck sittande framför ett bord utan att ens en sekund vika bort blicken från korten eller det hjul som snurrar (Spelaren, Ed. Bruguera, Barcelona, 1974, s. 247), varefter han tillägger att efter ett ögonblick kunde jag uppfatta att pengar inte längre betydde något för mig, utan känslan av risk, det intryck av äventyr som det innebar att trotsa all logik. Från den tidpunkten har jag funderat mycket över den omständigheten, och jag har kommit till slutsatsen att det är mycket möjligt att, när man går igenom så många känslor sinnet, långt ifrån att ge efter, blir allt mer upphetsat och kräver allt starkare känslor, tills det slutligen blir håglöst (s. 274). Samma känsla är underliggande i texten av Gabriel y Galán, J.A., [...] det var riktigt att dagen tillbringades med att tänka på pengar, vara beroende av dem och leva i deras rytm men, precis som alla spelare hade han inte någon böjelse till pengar, utan till spelmarker [...] (Mänga är senare, Alfaguara, Madrid, 1992, s. 324). Chateaubriand, F., erkänner en motsvarande känsla efter att ha förlorat större delen av de pengar som han precis hade fått låna: Jag hade aldrig spelat: spel gav mig en sorts smärta. Efter att denna passion hade härskat över mig hade den stört min mentala förmåga [Minnen från andra sidan graven (bok I-XXIV), El Acantilado, Barcelona, 2004, s. 385].

61 Dostojevski låter huvudpersonen i sin roman fantisera: Varför skulle spel vara sämre än alla andra sätt att tjäna pengar, såsom handel, för att ta ett exempel? Det är riktigt att av hundra spelare vinner endast en, men ... vad kunde denna detalj betyda för mig om jag kände mig förutbestämd att vinna? (Spelaren, a.a., s. 68).

62 José Zorrillas berömda person Juan Tenorio visar prov på detta bekymmer när han efter att ha vunnit ett kortspel utmanas av förloraren och svarar denne: Det vill säga/att eftersom Ni vann vadet/vill Ni att festen slutar/med att vi går ut och slåss? (D. Juan Tenorio, Alianza, Madrid, 1998, Första delen, fjärde akten, scen VI).

63 Domarna i de ovannämnda målen Schindler, punkt 19, och Anomar m.fl., punkt 46.

64 Domen i det ovannämnda målet Anomar m.fl., punkt 47, samt, för ett liknande resonemang, domen i det ovannämnda målet Zenatti, punkt 24.

65 Domarna i de ovannämnda målen Schindler, punkterna 25 och 34, Läärä m.fl., punkt 27, och Anomar m.fl., punkt 52.

66 Han stödde sig på dom av den 30 november 1995 i mål C-55/94, Gebhard (REG 1995, s. I-4165), punkt 22.

67 Korte, S., Das Gambelli-Urteil des EuGH, Neue Zeitschrift für Veraltungsrecht,

68 Korte, S., a.a., s. 1451.

69 Dom av den 31 mars 1993 i mål C-19/92, Kraus (REG 1992, s. I-1663; svensk specialutgåva, volym 14, s. 167), punkt 32, och domen i det ovannämnda målet Gebhard, punkt 37.

70 Punkt 116 i generaladvokaten Albers förslag till avgörande i målet Gambelli. I punkt 120 insisterade han på att, när domstolen har tillräckliga uppgifter för att göra en bedömning, inget bör hindra den från att göra den önskade bedömningen.

71 Brouwer, L., och Docquir, B., hävdar när de kommenterar domen i målet Gambelli i Revue de droit comercial belge, nr 3, 2004, s. 314, punkt 7, att domstolen inte lämnade något utrymme för tvivel: även om bedömningen av förenligheten i princip ankom på den nationella domstolen framgick det klart att den italienska lagstiftningen inte uppfyllde kraven för att vara förenlig med gemenskapsrätten.

72 Domstolen har som hänsyn till allmän ordning i den mening som avses i artikel 46 EG avfärdat skäl av ekonomisk art (se exempelvis dom av den 25 juli 1991 i mål C-288/89, Collectieve Antennevoorziening Gouda (REG 1991, s. I-4007; svensk specialutgåva, volym 11, s. 331), punkt 11, och av den 29 april 1999 i mål C-224/97, Ciola (REG 1999, s. I-2517), punkt 16.

73 Domen i det ovannämnda målet Gesualdi, punkt 11.2.3. I doktrinen hävdar Beltrani, S., La disciplina penale dei giochi e delle scommesse, Giuffrè, Milán, 1999, s. 313, att systemet syftar framför allt till att skydda statens ekonomiska och fiskala intressen. Detsamma gör Coccia, M., Rien ne va plus: la corte di giustizia pone un freno alla libera circolazione dei giochi d'azzardo”, Foro italiano,

74 Punkt D.a i det yttrande som getts in i målet Placanica och i målen Palazzese och Sorricchio.

75 Punkt D.b i samma yttranden.

76 Domen i målet Gambelli, punkterna 68 och 69.

77 1 domen i målet Gesualdi, punkt 11.2.3, nämnde Corte suprema di cassazione lotterierna Gratta e vinci, som infördes år 1994 av AAMS, Totogol, som lanserades av CONI, även det år 1994, SuperEnalotto, som godkändes för bolaget Sisal i oktober 1997, Totosei, som CONI startade år 1998, Formula 101, som regleras av ett dekret från augusti 1999 och som Ministero dell'Economia genomförde i april 2000, Totobingol, som drivs av CONI sedan januari 2001, och Bingo, som Ministero dell'Economia godkände år 2000.

78 Förhindrande av kriminalitet utgör enligt Buschle, D., Der Spieler — Schreckgespenst des Gemeinschaftsrechts”, European Law Reporter, nr 12, 2003, s. 471, ett skäl hänförligt till allmän ordning och samtidigt ett tvingande hänsyn till allmänintresset.

79 1 domen i målet Zenatti, punkt 35, och Anomar m.fl., punkt 74, upprepades denna ståndpunkt.

80 Generaladvokaten Alber redogjorde i punkterna 95-97 i sitt förslag till avgörande för flera argument som visade på ett åsidosättande.

81 Punkterna 70 och 71.

82 Domen i målet Zenatti, punkt 26.

83 Såsom domstolen påpekade i domarna i målen Schindler, punkt 43, och Anomar m.fl., punkt 65, innebär gemenskapsrätten också ett förbud mot nationella bestämmelser som, även om nationalitet inte beaktas, förbjuder eller hindrar verksamheten för en företagare i en annan medlemsstat där denne tillhandahåller liknande tjänster. I domen i målet Zenatti fastslog domstolen i punkt 27 att den italienska lagstiftningen direkt eller indirekt hindra [de] näringsidkare i andra medlemsländer från att själva bedriva vadhållningsverksamhet i Italien.

84 Korte, S., a.a., s. 1450. I detta sammanhang medgav den italienska regeringens ombud när den besvarade en av de frågor som ställdes vid förhandlingen i målet att det var åtta företag som hade erhållit koncession, i flertalet fall genom köp av någon som tilldelats koncession.

85 CONI erbjöd 1000 koncessioner år 1998. Ministro delle Finanze och Ministro per le Politiche Agricole beviljade inom ramen för sina respektive behörigheter 671 nya koncessioner och förnyade automatiskt 329 befintliga. Denna sista åtgärd motiverade att kommissionen väckte talan om fördragsbrott mot Italien — mål C-260/04, vilket fortfarande är anhängigt — till vilken jag har hänvisat.

86 1 anbudsinfordringar för koncessioner för spel på hästar som genomfördes genom ministerdekret av den 7 april 1999, Approvazione del piano di potenziamento della rete di raccolta ed accettazione delle scommesse ippiche (Gazzeta ufficiale della Repubblica italiana nr 86 av den 14 april 1999), föreskrevs att antalet skulle bestämmas med hänsyn till andra parametrar.

87 Denna uppgift framgår av Tribunale di Teramos beslut med begäran om förhandsavgörande i mål C-359/04.

88 Dom av den 23 februari 1995 i de förenade målen C-358/93 och C-416/93, Bordessa m.fl. (REG 1995, s. I-361), punkt 25, av den 14 december 1995 i de förenade målen C-163/94, C-165/94 och C-250/94, Sanz de Lera m.fl. (REG 1995, s. I-4821), punkterna 23-28, av den 20 februari 2001 i mål C-205/99, Analir m.fl. (REG 2001, s. I-1271), punkt 37, och av den 12 juli 2001 i mål C-157/99, Smits och Peerbooms (REG 2001, s. I-5473), punkt 90.

89 Domen i det ovannämnda målet Smits och Peerbooms, punkt 90.

90 Kommissionen har nämnt artikel 11.1 i TULPS, enligt vilken tillstånd kan nekas om inte god sed styrks, men Corte constituzionale (konstitutionsdomstol) fastslog i dom nr 440 av den 16 december 1994 att den meningen inte överensstämde med konstitutionen eftersom den berörde åläggs bevisbördan.

91 Hoeller, B., och Bodemann, R., Das Gambell-Urteil des EuGH und seinen Auswirkungen auf Deutschland, Neue Juristische Wochenschrift,

92 Punkt 74.

93 Punkt 99.

94 Brouwer, L., och Docquir, B., a.a., s. 314, punkt 8.

95 Dom av den 4 december 1986 i mål 205/84, kommissionen mot Tyskland (REG 1986, s. 3755; svensk specialutgåva, volym 8, s. 741).

96 Generaladvokaten La Pergola fäste i punkt 36 i sitt förslag till avgörande i målet Läärä m.fl. uppmärksamheten på detta kriterium, men domstolen nämnde det inte.

97 Dom av den 10 maj 1995 i mål C-384/93, Alpine Investments (REG 1995, s. I-1141), särskilt punkterna 46-49.

98 För detta fall redogörs i de första punkterna i generaladvokaten Gulmanns förslag till avgörande i det ovannämnda målet Schindler.

99 På ett vidare plan, Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet — Situationen på den inre marknaden för tjänster — Rapport inom ramen för den första etappen av strategin för tjänster på den inre marknaden (KOM(2002) 441 slutlig), särskilt sidan 36 och följande sidor.

100 Enligt Schütz, H.-J., Bruha, T., och König, D., Europarecht Casebook, München, 2004, s. 752, kräver en medlemsstats införande av striktare villkor en noggrann undersökning av proportionaliteten, särskilt vad gäller bevisningen för att det inte finns mindre begränsande åtgärder.

101 Dom av den 25 juli 1991 i mål C-76/90, Säger (REG 1991, s. I-4221).

102 Domen i det ovannämnda målet Schindler, punkt 61, Läärä m.fl., punkt 35, Zenatti, punkt 33, och Anomar m.fl., punkterna 79 och 87.

103 Såsom generaladvokaten La Pergola har anfört i punkt 34 i sitt förslag till avgörande i målet Läärä m.fl., är det så att [ä] ven om de restriktiva åtgärderna är beroende av skönsmässig bedömning, är de likväl underkastade en domstolsprövning. Den nationella domstol som har att tillämpa åtgärderna måste nämligen kontrollera att de är lämpliga i förhållande till kraven avseende allmänintresse. Den nationella domstolen skall inom ramen för denna prövning stödja sig på de motiveringsregler — inbegripet proportionalitetsprincipen — som har utarbetats i gemenskapernas rättspraxis i fråga om de gränser som lagligen får uppställas för utövandet av de rättigheter och friheter som följer av fördraget. Såsom jag har anfört utesluter detta inte en kontroll från domstolens sida.

104 Detta redogjorde jag för i punkt 48 i mitt förslag till avgörande inför dom av den 13 september 2005 i mål C-176/03, kommissionen mot rådet (REG 2005, s. I-7879).

105 Jag använder mig av det uttryck som generaladvokaten Alber använde i punkterna 97 och 99 i sitt förslag till avgörande i målet Gambelli.

106 Domen i det ovannämnda målet Schindler, punkt 32.

107 Dom av den 29 februari 1996 i mål C-193/94, Skanavi och Chryssanthakopoulos (REG 1996, s. I-929), punkterna 34-39, och av den 25 juli 2002 i mål C-459/99, MRAX (REG 2002, s. I-6591), punkterna 89-91.

108 Korte, S., a.a., s. 1451, ger uttryck för allvarligt tvivel beträffande nyttan av straffrättsliga sanktioner med hänsyn till den expansiva politiken avseende spel i Italien. Mignoné, C. I., La Corte di giustizia si pronuncia sul gioco d'azzarso nell'era di Internet, Diritto pubblico comparato ed europeo,. 2004, s. 401, frågar sig huruvida det föreligger proportionalitet mellan de skyddade intressena och den personliga frihet som de inskränkt. Hoeller, B., och Bodemann, R., a.a., s. 125, anser att i tysk rätt visar sig den bristande proportionaliteten i att staten undergräver sina egna mål.

109 Se exempelvis dom av den 19 januari 1999 i mål C-348/96, Calfa (REG 1999, s. I-11), punkt 23, som avser skyddet för allmän ordning.

110 Dom av den 3 juli 1980 i mål 157/79, Pieck (REG 1980, s. 2171; svensk specialutgåva, volym 5, s. 267), punkt 19, och av den 12 december 1989 i mål C-265/88, Messner (REG 1989, s. 4209; svensk specialutgåva, volym 10, s. 281), punkt 14, samt domen i det ovannämnda målet Skanavi och Chryssanthakopoulos, punkt 36.

111 Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, Luxemburg, 1991. Den kommenterades av generaladvokaten Gulmann i dennes förslag till avgörande i det ovannämnda målet Schindler.

112 Coccia, M., a.a., s. 524. Kommissionen åberopade subsidiaritetsprincipen för att hindra initiativet (Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Edinburgh den 11 och den 12 december 1992, bilaga 2, del A: Subsidiaritet — Exempel på omprövning av anhängiga förslag och gällande lagstiftning, vilka publicerades i den periodiska publikationen Europeiska gemenskapernas bulletin nr 2, 1992).

113 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31 /EG av den 8 juni 2000, om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (Direktiv om elektronisk handel) (DO L 178, s. 1).

114 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden (KOM(2004) 2 slutlig).

115 Enligt denna princip omfattas den som tillhandahåller tjänsten endast av lagen i den medlemsstat där han har hemvist, vilken är ansvarig för tillsynen även när verksamheten bedrivs i ett annat gemenskapsland (artikel 16).

116 Det har inte undgått mig att liberaliseringen av sektorn är långt ifrån okontroversiell. Exempelvis hävdar Ohlmann, W., Lotterien, Sportwetten, der Lotteriestaatsvertrag und Gambelli, Wettbewerb in Recht und Praxis, nr 1, 2005, sidorna 55 och 58, att det inte måste finnas konkurrens. Walz, S., Gambling um Gambelli? — Rechtsfolgen der Entscheidung Gambelli für das staatliche Sportwettenmonopol, Europäische Zeitschrift für Wirtschaftsrecht, Giustizia civile, Cross-Border Gambling on the Internet — Challenging National ant International Law, Zurich/Basel/Geneve, 2004, s. 180.

117 Buschle, D., a.a., s. 471, framhåller att i Tyskland finns det mellan 90000 och 500000 personer som är spelberoende, två tredjedelar män med låg inkomst. Enligt dagstidningen El Pais, som utgått från uppgifter från konsultföretaget Christiansen Capital Advisors, finns det mellan 1800 och 2500 hemsidor på Internet med hasardspel, vilka omsätter mer än 8200 miljoner dollar i hela världen, vilken summa kommer att stiga till 23500 miljoner år 2009 (Ciberpais, den 13 oktober 2005).

118 Debatten pågår för närvarande. De franska domstolarna har nyligen ställts inför svårigheter liknande dem som deras italienska motsvarigheter beträffande spel på hästar på Internet som bedrivs av företaget Zeturf, som är registrerat på Malta. Cour d'appel (appelationsdomstol) de Paris fastställde i dom av den 4 januari 2006 en dom meddelad av Tribunal de grande instance (förstainstansdomstol) de Paris och har, utan att ha begärt förhandsavgörande från domstolen, bekräftat att den nationella lagstiftningen är förenlig med gemenskapsrätten, vilket redan har föranlett kritik (Verbiest, T., Paris hippiques en ligne: la Cour d'appel de Paris confirme la condamnation de Zeturf, Droit et Nouvelles Technologies, http://www.droit-technologie.org/1_2.asp?actu_id=1150).

119 Exempelvis oenigheten mellan USA och Antigua, vilken har avgjorts genom nämnda organisations appellationsorgans rapport USA — Åtgärder som påverkar det gränsöverskridande tillhandahållandet av tjänster i form av hasardspel och vadhållning, WT/DS285/AB/R, vilken antogs den 7 april 2005.