Förslag till avgörande av generaladvokat Verica Trstenjak föredraget den 14 april 2011

1 Originalspråk i förslaget till avgörande: tyska. Rättegångsspråk: portugisiska.

2 Se generaladvokaten Geelhoeds förslag till avgörande av den 15 december 2005 i mål C-372/04, Watts (REG 2006, s. I-4325), punkt 1.

3 I artikel 35 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna föreskrivs följande: Var och en har rätt till tillgång till förebyggande hälsovård och till medicinsk vård på de villkor som fastställs i nationell lagstiftning och praxis. En hög nivå av skydd för människors hälsa ska säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder.

4 Detta synes hittills ha varit fallet. I förslaget av den 2 juli 2008 till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, KOM(2008) 414 slutlig, angav kommissionen att den genom det planerade direktivet avsåg att införa en mekanism som grundas på principerna om fri rörlighet och de principer som ligger till grund för domstolens beslut. En motsvarande hänvisning till domstolens rättspraxis finns i skäl 6 i detta förslag till direktiv. Där anges att domstolen redan har behandlat en del frågor som rör gränsöverskridande hälso- och sjukvård, särskilt kostnadsersättning för vård som ges i en annan medlemsstat än den där vårdmottagaren är bosatt. Eftersom hälso- och sjukvård undantogs från tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EC av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, s. 36) är det viktigt att denna fråga behandlas i en särskild gemenskapsrättsakt för att åstadkomma en mer allmän och effektiv tillämpning av de principer som domstolen utarbetat utifrån de enskilda fallen. Rådets ståndpunkt nr 14/2010 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (2010/C 275 E/01) (EUT C 275 E, s. 1), som antogs den 13 september 2010 vid första behandlingen, innehåller talrika hänvisningar till domstolens rättspraxis. Enligt skäl 8 syftar detta direktiv bland annat till att fastställa bestämmelser som gör det lättare att få tillgång till säker, högkvalitativ gränsöverskridande hälso- och sjukvård i unionen och att garantera patienterna rörlighet i överensstämmelse med de principer som fastslagits av domstolen samt till att främja vårdsamarbete mellan medlemsstaterna.

5 Då kommissionens talan grundar sig på artikel 226 EG och avser åsidosättande från medlemsstatens sida av bestämmelser i EG-fördraget, utgörs den rättsliga ramen för detta förslag till avgörande av dessa bestämmelser i deras lydelse innan Lissabonfördraget trädde i kraft.

6 Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57).

7 Mot bakgrund av de benämningar som används i FEU och FEUF kommer begreppet unionsrätt att användas som ett gemensamt begrepp för gemenskapsrätt och unionsrätt. I den mån det i det följande hänvisas till enskilda primärrättsliga bestämmelser är det den vid varje tid (ratione temporis) gällande lydelsen som avses.

8 SEK(2003) 900.

9 Ovan fotnot 4.

10 Se, bland annat, dom av den 25 maj 1982 i mål 96/81, kommissionen mot Nederländerna (REG 1982, s. 1791), punkt 6, av den 22 september 1988 i mål 272/86, kommissionen mot Grekland (REG 1988, s. 4875), punkt 17, av den 26 juni 2003 i mål C-404/00, kommissionen mot Spanien (REG 2003, s. I-6695), punkt 26, av den 6 november 2003 i mål C-434/01, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 2003, s. I-13239), punkt 21, av den 29 april 2004 i mål C-194/01, kommissionen mot Österrike (REG 2004, s. I-4579), punkt 34, av den 13 november 2007 i mål C-507/03, kommissionen mot Irland (REG 2007, s. I-9777), punkt 33, av den 6 oktober 2009 i mål C-438/07, kommissionen mot Sverige (REG 2009, s. I-9517), punkt 49, och av den 29 oktober 2009 i mål C-246/08, kommissionen mot Finland (REG 2009, s. I-10605), punkt 52.

11 Se dom av den 12 december 1996 i mål C-298/95, kommissionen mot Tyskland (REG 1996, s. I-6747), punkt 17, och domen i målet kommissionen mot Grekland (ovan fotnot 10), punkt 21. Se, för ett liknande resonemang, Burgi, M. i Handbuch des Rechtsschutzes in der Europäischen Union (utgiven av H.-W. Rengeling/A. Middeke/M. Gellermann), München 2003, 6 §, punkt 45, s. 79, och Schwarze, J., EU-Kommentar (utgiven av Jürgen Schwarze), andra upplagan, 2009, artikel 226 EG, punkt 27, s. 1755.

12 Se dom av den 1 juni 1995 i mål C-182/94, kommissionen mot Italien (REG 1995, s. I-1465), av den 10 september 1996 i mål C-61/94, kommissionen mot Tyskland (REG 1996, s. I-3989), av den 16 december 1997 i mål C-316/96, kommissionen mot Italien (REG 1997, s. I-7231), punkt 14, av den 11 juni 1998 i de förenade målen C-232/95 och C-233/95, kommissionen mot Grekland (REG 1998, s. I-3343), punkt 38, av den 9 mars 2000 i mål C-355/98, kommissionen mot Belgien (REG 2000, s. I-1221), punkt 22, av den 3 oktober 2002 i mål C-47/01, kommissionen mot Spanien (REG 2002, s. I-8231), punkt 15, och av den 14 april 2005 i mål C-519/03, kommissionen mot Luxemburg (REG 2005, s. I-3067), punkt 18.

13 Se även Burgi, M. (ovan fotnot 11), punkt 38, s. 75, Cremer, W., EUV/EGV-Kommentar (utgivare Christian Calliess och Matthias Ruffert), tredje upplagan, München 2007, artikel 226 EGV, punkt 33, s. 1991.

14 I skäl 8 i kommissionens förlag till direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (ovan fotnot 4) föreskrivs följande: Detta direktiv syftar till att fastställa allmänna bestämmelser för en säker, högkvalitativ och effektiv gränsöverskridande hälso- och sjukvård i EU och att garantera patientrörlighet och frihet att tillhandahålla hälso- och sjukvård och en hög hälsoskyddsnivå, samtidigt som medlemsstaternas ansvar för att fastställa sjukförmåner samt organisera och tillhandahålla hälso- och sjukvård och sociala förmåner, särskilt sjukförmåner, respekteras fullt ut.

15 Dom av den 7 februari 1984 i mål 238/82, Duphar m.fl. (REG 1984, s. 523), punkt 16, av den 17 juni 1997 i mål C-70/95, Sodermare m.fl. (REG 1997, s. I-3395), punkt 27, av den 28 april 1998 i mål C-158/96, Kohll (REG 1998, s. I-1931), punkt 17, av den 18 mars 2004 i mål C-8/02, Leichtle (REG 2004, s. I-12641), punkt 29, av den 16 maj 2006 i mål C-372/04, Watts (REG 2006, s. I-4325), punkt 92, och av den 15 juni 2010 i mål C-211/08, kommissionen mot Spanien, punkt 53.

16 Dom av den 24 april 1980 i mål 110/79, Coonan (REG 1980, s. 1445), punkt 12, av den 4 oktober 1991 i mål C-349/87, Paraschi (REG 1991, s. I-4501), punkt 15, och av den 30 januari 1997 i de förenade målen C-4/95 och C-5/95, Stöber och Piosa Pereira (REG 1997, s. I-511), punkt 36, domen i målet Watts (ovan fotnot 15), punkt 92, dom av den 13 maj 2003 i mål C-385/99, Müller-Fauré och van Riet (REG 2003, s. I-4509), punkt 100, domen i målet kommissionen mot Spanien (ovan fotnot 15), punkt 53, och dom av den 27 januari 2011 i mål C-490/09, kommissionen mot Luxemburg, punkt 32.

17 Domen i målet Watts (ovan fotnot 15), punkt 146. Se även domen i målet kommissionen mot Spanien (ovan fotnot 15), punkt 75.

18 Domen i målet Watts (ovan fotnot 15), punkt 147.

19 Dom av den 28 april 1998 i mål C-120/95, Decker (REG 1998, s. I-1831), punkt 19, av den 12 juli 2001 i mål C-157/99, Smits och Peerbooms (REG 2001, s. I-5473), punkterna 44–46, domen i målet Müller-Fauré och van Riet (ovan fotnot 16), punkt 100, dom av den 23 oktober 2003 i mål C-56/01, Inizan (REG 2003, s. I-12403), punkt 17, domen i målet Watts (ovan fotnot 15), punkt 92, och domen i målet kommissionen mot Spanien (ovan fotnot 15), punkt 53.

20 Dom av den 5 oktober 2010 i mål C-173/09, Elchinov (REU 2010, s. I-8889), punkt 40, domen i målet kommissionen mot Spanien (ovan fotnot 15), punkt 23, dom av den 19 april 2007 i mål C-444/05, Stamatelaki (REG 2007, s. I-3185), punkt 23, och domen i målet Watts (ovan fotnot 15), punkt 92.

21 Domarna i målen kommissionen mot Luxemburg (ovan fotnot 16), punkt 45, Watts (ovan fotnot 15), punkt 147, och Müller-Fauré och van Riet (ovan fotnot 16), punkt 102.

22 Se, till exempel, dom av den 11 december 2003 i mål C-322/01, DocMorris (REG 2003, s. I-14887) – nationellt förbud mot distansförsäljning av läkemedel av den 9 september 2003 i mål C-151/02, Jaeger (REG 2003, s. I-8389) – läkares jourtjänstgöring på sjukhus i samband med skyddet för arbetstagares säkerhet och hälsa samt domen i målet Leichtle (ovan fotnot 15), punkt 51 – villkor för ersättning för kurbehandling som har genomförts i en annan medlemsstat och dom av den 3 oktober 2000 i mål C-411/98, Ferlini (REG 2000, s. I-8081), punkterna 47 och 48.

23 Se, för ett liknande resonemang, Van Raepenbusch, S., Dossier: l’Europe de la santé – L’état de la jurisprudence de la CJCE relative au libre accès aux soins de santé à l’intérieur de l’Union européenne après l’arret du 16 mai 2006, Watts, C-372/04, Gazette du Palais, december 2006, s. 8.

24 Se dom av den 19 november 2009 i mål C-540/07, kommissionen mot Italien (REG 2009, s. I-12983), punkt 63.

25 Domarna i målen kommissionen mot Luxemburg (ovan fotnot 16), punkt 34, kommissionen mot Spanien (ovan fotnot 15), punkt 47, Stamatelaki (ovan fotnot 20), punkt 19, och Watts (ovan fotnot 15), punkt 86, samt dom av den 4 oktober 1991 i mål C-159/90, Society for the Protection of Unborn Children Ireland (REG 1991, s. I-4685; svensk specialutgåva, tillägg, s. 19), punkt 18, och domen i målet Kohll (ovan fotnot 15), punkt 29.

26 Domen i målet kommissionen mot Luxemburg (ovan fotnot 16), punkt 34, dom av den 5 oktober 2010 i mål C-512/08, kommissionen mot Frankrike (REU 2010, s. I-8833), punkt 30, domarna i målen Leichtle (ovan fotnot 15), punkt 28, Stamatelaki (ovan fotnot 20), punkt19, Watts (ovan fotnot 15), punkt 86, och Müller-Fauré och van Riet (ovan fotnot 16), punkt 103, samt dom av den 12 juli 2001 i mål C-368/98, Vanbraekel m.fl. (REG 2001, s. I-5363), punkt 41, och domen i målet Smits och Peerbooms (ovan fotnot 19), punkt 53.

27 Domarna i målen kommissionen mot Luxemburg (ovan fotnot 16), punkt 35, kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 26), punkt 31, Elchinov (ovan fotnot 20), punkt 37, kommissionen mot Spanien (ovan fotnot 15), punkt 49, Stamatelaki (ovan fotnot 20), punkt 20, och Watts (ovan fotnot 15), punkt 87.

28 Domarna i målen kommissionen mot Spanien (ovan fotnot 15), punkt 47, Stamatelaki (ovan fotnot 20), punkt 21, och Müller-Fauré och van Riet (ovan fotnot 16), punkt 103.

29 Se domen i målet Smits och Peerbooms (ovan fotnot 19), punkterna 60–69 och Eftadomstolens dom i de förenade målen E-11/07 och C-1/08, Rinsal och Slinning, punkt 44, varvid det där inte enbart fastställdes att de primärrättsliga bestämmelserna beträffande friheten att tillhandahålla varor i EG- och EES-avtalen var tillämpliga, utan även att de nationella bestämmelserna innebar en inskränkning. Artikel 49.1 EG motsvarar i materiellt hänseende artikel 36.1 i EES-avtalet, för vars tolkning Eftadomstolen är ansvarig (i fråga om Efta/EES-staterna). Eftadomstolen har tillämpat EU-domstolens ovannämnda rättspraxis på dessa avtalsbestämmelser i enlighet med kravet på en enhetlig rättspraxis inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

30 Ovan fotnot 15, punkt 90.

31 Se, för ett liknande resonemang, Schneider, U., Patientenmobilität und Wartelistenmedizin in der EG, European Law Reporter, 9/2006, s. 348; Schiano, R., Arrêt Yvonne Watts Revue du Droit de l’Union Européenne, 2/2006, s. 461.

32 Ovan fotnot 16, punkt 103.

33 Domarna i målen kommissionen mot Luxemburg (ovan fotnot 16), punkt 33, kommissionen mot Spanien (ovan fotnot 15), punkt 55, Stamatelaki (ovan fotnot 20), punkt 25, Watts (ovan fotnot 15), punkt 94, Smits och Peerbooms (ovan fotnot 19), punkt 61, Kohll (ovan fotnot 15), punkt 33, och dom av den 5 oktober 1994 i mål C-381/93, kommissionen mot Frankrike (REG 1994, s. I-5145), punkt 17.

34 Se punkterna 32 och 33 i ansökan.

35 Se s. 15 i de portugisiska myndigheternas svarsskrivelse av den 4 september 2007 till det motiverade yttrandet.

36 Se punkt 38 i ansökan.

37 Se, bland annat, dom av den 13 december 1991 i mål C-33/90, kommissionen mot Italien (REG 1991, s. I-5987), punkt 18, och av den 26 april 2005 i mål C-494/01, kommissionen mot Irland (REG 2005, s. I-3331). punkt 197.

38 Se, bland annat, dom av den 11 december 1985 i mål 192/84, kommissionen mot Grekland (REG 1985, s. 3967), punkt 19, av den 6 mars 2003 i mål C-478/01, kommissionen mot Luxemburg (REG 2003, s. I-2351), punkt 24, av den 13 juli 2004 i mål C-82/03, kommissionen mot Italien (REG 2004, s. I-6635), punkt 15, och domen i målet kommissionen mot Irland (ovan fotnot 37), punkt 198. Se, för ett liknande resonemang, även Lenaerts, K./Arts, D./Maselis, I., Procedural Law of the European Union, andra upplagan, London 2006, punkt 5-057, s. 163.

39 Se punkterna 16, 24 och 58 i svaromålet.

40 Dom av den 31 januari 1984 i de förenade målen 286/82 och 26/83, Luisi och Carbone (REG 1984, s. 377; svensk specialutgåva, volym 7, s. 473), punkt 16, och av den 28 januari 1992 i mål C-204/90, Bachmann (REG 1992, s. I-249; svensk specialutgåva, tillägg, s. 31), punkt 31, samt domen i målet Kohll (ovan fotnot 15), punkt 35. Se Eftadomstolens dom i målet Rinsal och Slinning (ovan fotnot 29), punkterna 44 och 45.

41 Domen i målen kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 26), punkt 32, Watts (ovan fotnot 15), punkt 98, Leichtle (ovan fotnot 15), punkt 30, Müller-Fauré och van Riet (ovan fotnot 16), punkterna 41 och 44, och Smits och Peerbooms (ovan fotnot 19), punkt 69.

42 Se punkt 21 i den spanska regeringens yttrande.

43 Se dom av den 8 september 2009 i mål C-42/09, Liga Portuguesa de Futebol Profissional och Bwin International (REG 2009, s. I-7633), punkt 51.

44 Se domarna i målen Kohll (ovan fotnot 15), punkterna 33–36, Smits och Peerbooms (ovan fotnot 19), punkterna 62 och 64, och Müller-Fauré och van Riet (ovan fotnot 16), punkterna 41 och 42.

45 Se punkterna 22 och 23 i svaromålet.

46 Se punkt 74 i detta förslag till avgörande.

47 Se punkt 54 i svaromålet.

48 Se punkt 69 i detta förslag till avgörande.

49 Se punkt 83 i detta förslag till avgörande.

50 Se domen i målet kommissionen mot Luxemburg (ovan fotnot 16), punkt 41.

51 Se punkt 85 i detta förslag till avgörande.

52 Se punkt 89 i detta förslag till avgörande.

53 Domarna i målen Elchinov (ovan fotnot 20), punkt 44, och Smits och Peerbooms (ovan fotnot 19), punkt 82.

54 Domen i målet Watts (ovan fotnot 15), punkt 106.

55 Se domarna i målen Elchinov (ovan fotnot 20), punkt 44, Müller-Fauré och van Riet (ovan fotnot 16), punkterna 83–85, och Smits och Peerbooms (ovan fotnot 19), punkterna 82 och 90.

56 Se Cousins, M.,Patient Mobility and National Health Systems, Kluwer Law International, 2007, s. 190.

57 Se Schiano, R. (ovan fotnot 31), som anser att det ankommer på domstolen att i varje mål upprätta en skälig jämvikt mellan dessa båda motstridiga intressen. Se, för ett liknande resonemang, även Van Raepenbusch, S. (ovan fotnot 23), s. 8, som framhåller att på domstolen ankommer den svåra uppgiften att bringa kraven på fri rörlighet för personer och behovet att i den allmänna hälso- och sjukvårdens intresse bibehålla den ekonomiska jämvikten i de nationella hälso- och sjukvårdssystemen i överensstämmelse.

58 Grundläggande i detta avseende är dom av den 30 november 1995 i mål C-55/94, Gebhard (REG 1995, s. I-4165), punkt 37. Se, avseende diskriminerande begränsningar av friheten att tillhandahålla tjänster, dom av den 6 oktober 2009 i mål C-153/08, kommissionen mot Spanien (REG 2009, s. I-9735), punkt 36, av den 30 mars 2006 i mål C-451/03, Servizi Ausiliari Dottori Commercialisti (REG 2006, s. I-2941), punkterna 36 och 37, och av den 16 januari 2003 i mål C-388/01, kommissionen mot Italien (REG 2003, s. I-721), punkt 19. Avseende principen att begränsningar av etableringsprincipen som grundar sig på medborgarskap inte kan motiveras av tvingande skäl av allmänintresse, se dom av den 16 december 2010 i mål C-89/09, kommissionen mot Frankrike (REU 2010, s. I-12941), punkterna 50 och 51, av den 1 juni 2010 i de förenade målen C-570/07 och C-571/07, Blanco Pérez och Chao Gómez (REU 2010, s. I-4629), punkterna 61 och 62, av den 19 maj 2009 i de förenade målen C-171/07 och C-172/07, Apothekerkammer des Saarlandes m.fl. (REG 2009, s. I-4171), punkterna 25 och 26, och av den 10 mars 2009 i mål C-169/07, Hartlauer (REG 2009, s. I-1721), punkterna 44 och 45.

59 Detta är till exempel fallet vad avser nationella miljöskyddsåtgärder av diskriminerande karaktär. Se, i detta avseende, mitt förslag till avgörande av den 16 december 2010 i det anhängiga målet C-28/09, kommissionen mot Österrike, punkt 82 och följande punkter.

60 Se punkt 20 i svaromålet.

61 Se domarna i målen Kohll (ovan fotnot 15), punkt 41, Smits och Peerbooms (ovan fotnot 19), punkt 72, Müller-Fauré och van Riet (ovan fotnot 16), punkt 73, och Stamatelaki (ovan fotnot 20), punkt 30.

62 Domen i målet kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 26), punkt 33, med hänvisning till domarna i målen Smits och Peerbooms (ovan fotnot 19), punkterna 76–81, Müller-Fauré och van Riet (ovan fotnot 16), punkterna 76–81, och Watts (ovan fotnot 15), punkterna 108–110.

63 Se domen i målet Müller-Fauré och van Riet (ovan fotnot 16), punkterna 72–92, i vilken domstolen företog en annan prövning i fråga om tjänster som utförs på sjukhus i förhållande till tjänster som inte utförs på sjukhus. Se domen i målet kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 26), punkt 34, i vilken domstolen klargjorde att ett behov av planering för att undvika allt slöseri med ekonomiska, tekniska och mänskliga resurser, kan utgöra grund för rättfärdigande i den mån det är fråga om medicinska tjänster som utförs på sjukhus. Se punkt 94 i generaladvokaten Mengozzis förslag till avgörande av den 25 februari 2010 i målet kommissionen mot Spanien (dom ovan fotnot 15).

64 Domarna i målen Elchinov (ovan fotnot 20), punkt 43, och Müller-Fauré och van Riet (ovan fotnot 16), punkt 80. Becker, U./Walser, C., Stationäre und ambulante Krankenhausleistungen im grenzüberschreitenden Dienstleistungsverkehr – von Entgrenzungen und neuen Grenzen in der EU, Neue Zeitschrift für Sozialrecht, 2005, s. 450, har av dessa uttalanden dragit slutsatsen att det i princip inte längre får uppställas krav på förhandstillstånd vid utnyttjandet av tjänster som utförs av en annan inrättning än ett sjukhus. Bieback, K.-J., Neue Rechtsprechung des EuGH zur grenzüberschreitenden Beanspruchung von Gesundheitsleistungen – zugleich eine Anmerkung zum Urteil des EuGH in der Rs. C-372/04, Zeitschrift für europäisches Sozial- und Arbeitsrecht, 7/2006, s. 242, tolkar domstolens rättspraxis så, att krav på förhandstillstånd vid ett gränsöverskridande utnyttjande av tjänster utgör en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster i artikel 49 EG som inte är tillåten vid utnyttjande av tjänster som tillhandahålls genom en annan inrättning än ett sjukhus men förmodligen vid utnyttjande av tjänster som tillhandahålls på sjukhus, eftersom planeringen av och säkerheten inom vården ska skyddas i fråga om sistnämnda tjänster.

65 Se domen i målet Smits och Peerbooms (ovan fotnot 19), punkterna 62 och 64.

66 Se punkt 34 i svaromålet.

67 Se domen i målet Müller-Fauré och van Riet (ovan fotnot 16), punkterna 76–80.

68 Se domen i målet Müller-Fauré och van Riet (ovan fotnot 16), punkt 75, samt punkt 67 i generaladvokaten Sharpstons förslag till avgörande av den 15 juli 2010 i målet kommissionen mot Frankrike (dom ovan fotnot 26).

69 Se domen i målet kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 26), punkterna 34–37.

70 Se punkt 21 i repliken.

71 Se punkt 54 i detta förslag till avgörande.

72 I punkt 16 i sin duplik anger den portugisiska regeringen att antalet försäkringstagare som erhöll sjukvård i en annan medlemsstat åren 2006–2008 och vilka erhöll ersättning för kostnaderna för vårdförmånerna uppgick till 1275, varvid dessa behandlingar till övervägande del ägde rum i Spanien, Tyskland, Frankrike, Förenade kungariket och Schweiz.

73 Ovan fotnot 16, punkterna 95 och 96.

74 Se punkt 13 i repliken.

75 Se domarna i målen Müller-Fauré och van Riet (ovan fotnot 16), punkt 85, Watts (ovan fotnot 15), punkt 116, kommissionen mot Spanien (ovan fotnot 15), punkt 43, och Elchinov (ovan fotnot 20), punkt 44.

76 Dom av den 20 februari 2001 i mål C-205/99, Analir (REG 2001, s. I-1271), punkt 38, och dornarna i målen Smits och Peerbooms (ovan fotnot 19), punkt 90, Müller-Fauré och van Riet (ovan fotnot 16), punkt 85, Watts (ovan fotnot 15), punkt 116, och kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 26), punkt 43. Se Eftadomstolens dom i målet Rinsal och Slinning (ovan fotnot 29), punkt 48.

77 Se de liknande omständigheterna i domen i målet Watts (ovan fotnot 15), punkt 118, i vilken domstolen kritiserade att det i de omtvistade lagbestämmelserna inte angavs enligt vilka kriterier förhandstillstånd för ersättning av kostnaden för sjukhusvård i en annan medlemsstat ska beviljas.

78 Se dom av den 11 mars 2010 i mål C-384/08, Attanasio Group (REU 2010, s. I-2055), punkt 51, och av den 17 november 2009 i mål C-169/08, Presidente del Consiglio dei Ministri (REG 2009, s. I-10821), punkt 42.

79 Dom av den 11 juli 1989 i mål 265/87, Schräder (REG 1989, s. 2237; svensk specialutgåva, volym 10, s. 97), punkt 21.

80 Se punkt 34 i den spanska regeringens yttrande.

81 Se domen i målet kommissionen mot Luxemburg (ovan fotnot 16), punkt 44.

82 Se dom av den 7 maj 1986 i mål 131/85, Gül (REG 1986, s. 1573; svensk specialutgåva, volym 8, s. 569), punkt 17, och domen i målet Kohll (ovan fotnot 15), punkt 46.

83 Domen i målet Kohll (ovan fotnot 15), punkt 43.

84 Domen i målet Kohll (ovan fotnot 15), punkterna 47–49.

85 EUT L 255, s. 22.

86 EGT L 165, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 4, s. 102.

87 Se domarna i målen Watts (ovan fotnot 15), punkt 48, och Inizan (ovan fotnot 19), punkt 19.

88 Domen i målet kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 26), punkt 27.

89 Se domen i målet Watts (ovan fotnot 15), punkt 48. Se, för ett liknande resonemang, Schneider, U. (ovan fotnot 31), s. 349.

90 Se, för ett liknande resonemang, Bieback, K.J. (ovan fotnot 64), s. 245.

91 Domen i målet Müller-Fauré och van Riet (ovan fotnot 16), punkt 105.

92 Domen i målet kommissionen mot Luxemburg (ovan fotnot 16), punkt 46.

93 Se punkt 87 i detta förslag till avgörande.

94 Se punkterna 95–105 i detta förslag till avgörande.

95 Se domarna i målen Smits och Peerbooms (ovan fotnot 16), punkt 90, Müller-Fauré och van Riet (ovan fotnot 16), punkt 84, och Watts (ovan fotnot 15), punkt 132.

96 Se domen i målet kommissionen mot Luxemburg (ovan fotnot 16), punkt 41, i vilken domstolen med rätta har fastställt att utsikten att ersättning nekas avhåller försäkringstagarna från att utnyttja friheten att tillhandahålla tjänster eller till och med hindrar dem från att utnyttja denna grundläggande frihet.

97 Se punkterna 120–125 i detta förslag till avgörande.

98 Se punkt 128 i detta förslag till avgörande.

99 Se punkt 136 i detta förslag till avgörande.