Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 28 juni 2011
1 Originalspråk: franska.
2 Dom av den 14 oktober 2009 i mål T-390/08 (REG 2009, s. II-3967).
3 EUT L 163, s. 29.
4 S/RES/1737 (2006)*.
5 EUT L 61, s. 49.
6 EUT L 103, s. 1.
7 S/RES/1803 (2008).
8 Se punkt 10 i nämnda resolution.
9 Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/479/Gusp av den 23 juni 2008 om ändring av den gemensamma ståndpunkten 2007/140/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 163, s. 43).
10 Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/652/Gusp av den 7 augusti 2008 om ändring av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 213, s. 58).
11 Klagandens brittiska dotterbolag har med stöd av samma beslut som utfärdats mot moderbolaget fått se sina tillgångar frysas. Efter att dess talan, separat från moderbolagets talan, hade ogillats av förstainstansrätten (se dom av den 9 juli 2009 i de förenade målen T-246/08 och T-332/08, Melli Bank mot rådet, REG 2009, s. II-2629) överklagade den detta beslut vid domstolen, som således har behandlat detta överklagande i ett separat mål, registrerat av domstolens kansli under målnummer C-380/09 P.
12 Punkt 7 i förevarande förslag till avgörande.
13 Dom av den 8 juli 1999 i mål C-227/92 P, Hoechst mot kommissionen (REG 1999, s. I-4443).
14 Artikel som citeras ovan i punkt 7 i förevarande förslag till avgörande.
15 Se punkt 86 i den överklagade domen.
16 Dom av den 3 september 2008 i de förenade målen C-402/05 P och C-415/05 P, Kadi och Al Barakaat International Foundation mot rådet och kommissionen (REG 2008, s. I-6351).
17 Ibidem, punkterna 241–244.
18 Ibidem, punkt 336.
19 Ibidem, punkt 337, min kursivering.
20 Se punkt 86 i den överklagade domen.
21 Dom av den 14 december 1962 i de förenade målen 16/62 och 17/62, Confederation nationale des producteurs de fruits et légumes m.fl. mot rådet (REG 1962, s. 901; svensk specialutgåva, volym 1, s. 145).
22 Se i detta avseende punkt 88 och följande punkter i förevarande förslag till avgörande.
23 Se punkt 1 i den överklagade domen.
24 Dom av den 25 januari 1979 i mål 98/78, Racke (REG 1979, s. 69; svensk specialutgåva, volym 4, s. 275), punkt 15.
25 Dom av den 14 juli 1972 i mål 52/69, Geigy mot kommissionen (REG 1972, s. 787).
26 Ibidem, punkt 18.
27 Ibidem.
28 Ibidem.
29 Dom av den 14 juli 1972 i mål 48/69, Imperial Chemical Industries mot kommissionen (REG 1972, s. 619; svensk specialutgåva, volym 7, s. 25), punkterna 39–44.
30 Jag konstaterar att förstainstansrätten fortsätter att inspireras av denna rättspraxis. Se, bland annat, förstainstansrättens dom av den 28 maj 1998 i de förenade målen T-78/96 och T-170/96, W mot kommissionen (REG 1998, s. I-A-239 och s. II-745), punkt 183, och av den 2 juli 2002 i mål T-323/00, SAT.1 mot harmoniseringsbyrån (SAT.2) (REG 2002, s. II-2839), punkt 12.
31 Domen i det ovan i fotnot 13 nämnda målet.
32 Ibidem, punkterna 68 och 72.
33 Dom av den 18 juni 2002 i mål C-398/00, Spanien mot kommissionen (REG 2002, s. I-5643).
34 Ibidem, punkt 33, min kursivering.
35 Ovan fotnot 25 respektive fotnot 29.
36 Dom av den 21 mars 1955 i mål 6/54, Nederländerna mot EKSG:s höga myndighet (REG 1955, s. 220).
37 Dom av den 23 februari 1988 i mål 68/86, Förenade kungariket mot rådet (REG 1988, s. 855; svensk specialutgåva, volym 9, s. 367).
38 Dom av den 20 september 1988 i mål 203/86, Spanien mot rådet (REG 1988, s. 4563).
39 Se särskilt dom av den 15 juni 1994 i mål C-137/92 P, kommissionen mot BASF m.fl. (REG 1994, s. I-2555; svensk specialutgåva, volym 15, s. I-201), punkt 76, och av den 6 april 2000 i de förenade målen C-287/95 P och C-288/95 P, kommissionen mot Solvay (REG 2000, s. I-2391), punkt 55.
40 Se särskilt dom av den 30 mars 2000 i mål C-265/97 P, VBA/Florimx (REG 2000, s. I-2061), av den 15 april 2008 i mål C-390/06, Nuova Agricast (REG 2008, s. I-2577), punkt 79 och följande punkter, och av den 1 juli 2008 i de förenade målen C-341/06 P och C-342/06 P, Chronopost och La Poste mot UFEX m.fl. (REG 2008, s. I-4777), punkt 88 och följande punkter.
41 Se punkt 39 i förevarande förslag till avgörande.
42 Punkt 340 och där angiven rättspraxis.
43 Ovan fotnot 25 respektive fotnot 29.
44 Skulle domstolen trots mitt förslag vara av uppfattningen att delgivningsskyldigheten hör till rättsaktens väsentliga formföreskrifter, ska i vilket fall som helst, och tvärtemot vad klaganden har påstått, åsidosättandet av en sådan skyldighet inte automatiskt medföra att det omtvistade beslutet ogiltigförklaras, eftersom domstolen nämligen i den ovannämnda domen Hoechst har funnit att åsidosättandet av denna väsentliga formföreskrift kan – och inte ska – medföra ogiltigförklaring av den rättsakt där delgivningsskyldigheten har åsidosatts. Den formulering som har använts i domen i det ovannämnda målet Spanien mot kommissionen är lika oklar, eftersom domstolen i denna begränsar ogiltigförklaring till följd av ett åsidosättande av delgivningsskyldigheten till vissa omständigheter (se punkt 33 i nämnda dom).
45 Ovan fotnot 25 respektive fotnot 29.
46 Den ovan i fotnot 16 nämnda domen.
47 Nedan punkterna 69 och 70 i förevarande förslag till avgörande.
48 Enligt vilken rådet [o]m en åtgärd från gemenskapens sida skulle visa sig nödvändig för att inom den gemensamma marknadens ram förverkliga något av gemenskapens mål och om detta fördrag inte innehåller de nödvändiga befogenheterna,... genom enhälligt beslut på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet [ska] vidta de åtgärder som behövs.
49 Den ovan i fotnot 16 nämnda domen.
50 Enligt artikel 301 EG, se punkt 69 i förevarande förslag till avgörande.
51 Se skäl 12 i den gemensamma ståndpunkten 2007/140.
52 Den ovan i fotnot 16 nämnda domen.
53 Ibidem, punkt 166.
54 Ibidem, punkt 167.
55 Ibidem, punkt 168.
56 Ibidem.
57 Se i detta avseende punkt 30 i den överklagade domen och punkt 136 och följande punkter i förevarande förslag till avgörande.
58 I punkt 4.21 i sin ansökan anför klaganden i detta avseende dom av den 13 februari 1979 i mål 85/76, Hoffman-La Roche mot kommissionen (REG 1979, s. 461; svensk specialutgåva, volym 4, s. 315), punkterna 9 och 11, av den 9 november 1983 i mål 322/81, Nederlandsche Banden-Industrie-Michelin mot kommissionen (REG 1983, s. 3461; svensk specialutgåva, volym 7, s. 351), punkt 7, av den 6 april 1995 i mål C-310/93 P, BPB Industries och British Gypsum mot kommissionen (REG 1995, s. I-865), punkt 21, och av den 17 december 1998 i mål C-185/95 P, Baustahlgewebe mot kommissionen (REG 1998, s. I-8417), punkt 89.
59 I punkt 4.22 i överklagandet anför klaganden i detta avseende domen av den 4 december 2008 i mål T-284/08, Peoples’s Mojahedin Organization of Iran mot rådet (REG 2008, s. II-3487).
60 I punkt 4.22 i sin ansökan anför klaganden i detta avseende Europadomstolens dom av den 28 februari 2008 i målet D. H. Saadi mot Italien (diarienr 37201/06, §§ 138 och 139), och av den 29 februari 2009 i målet A. mot Förenade kungariket (diarienr 3455/05, § 126).
61 Artikel 253 EG.
62 Se punkt 7 i förevarande förslag till avgörande.
63 Se bland annat dom av den 1 februari 2007 i mål C-266/05 P, Sison mot rådet (REG 2007, s. I-1233), punkt 80.
64 Se punkt 81 i den överklagade domen.
65 Ibidem.
66 Domen i det ovannämnda målet Kadi, punkt 336.
67 Se punkt 4.21 in fine i överklagandet.
68 Se punkterna 30 och 107 i den överklagade domen.
69 Vad avser omöjligheten att ex officio ta upp sådana grunder, se dom av den 2 december 2009 i mål C-89/08 P, kommissionen mot Irland m.fl. (REG 2009, s. I-11245), punkt 40 och där angiven rättspraxis.
70 Domen i det ovan i fotnot 59 nämnda målet.
71 Domstolen kommer senare att bli tvungen att ta ställning till denna punkt, eftersom ett överklagande har ingetts mot förstainstansrättens dom i det ovannämnda målet People’s Mojahedin Organization of Iran mot rådet (se målet Frankrike mot People’s Mojahedin Organization of Iran, registrerat av domstolens kansli under målnummer C-27/09 P), samt mot förstainstansrättens dom av den 19 maj 2010 i mål T-181/08, Tay Za mot rådet (REU 2010, s. II-1965), registrerat av domstolens kansli under målnummer C-376/10 P.
72 Förstainstansrättens ovan i punkt 76 nämnda dom i målet People’s Mojahedin Organization of Iran mot rådet.
73 Ibidem, punkt 75. En sådan inställning från gemenskapsinstitutionens sida medför en uppenbar risk för att rätten till ett effektivt domstolsskydd åsidosätts för den enhet gentemot vilken den restriktiva åtgärden riktar sig.
74 Domen i det ovannämnda målet Kadi, punkt 339.
75 Ibidem, punkt 340 och där angiven rättspraxis.
76 Ibidem, punkt 341.
77 Ovan fotnot 60 i förevarande förslag till avgörande.
78 Se punkt 126 i förevarande förslag till avgörande.
79 I detta avseende bör det även framhållas att rådet samma dag som det omtvistade beslutet offentliggjorde ett meddelande till de personer, enheter och organ som artikel 7.2 i rådets förordning nr 423/2007 är tillämplig på. Enligt detta meddelande kan de berörda enheterna begära en omprövning av uppförandet på förteckningen i bilaga V till den nämnda förordningen (se EUT C 159, 2008, s. 1, och punkt 98 i den överklagade domen). Klaganden utnyttjade emellertid denna möjlighet först efter offentliggörandet av meddelandet av den 25 juni 2009. Se punkt 133 i förevarande förslag till avgörande.
80 Som framgår nedan har klaganden, utan framgång, försökt att bestrida detta inom ramen för överklagandet (se punkt 132 och följande punkter i förevarande förslag till avgörande, i vilka den tredje andrahandsgrunden prövas).
81 Framför allt föreskrivs det i artikel 66.1 i tribunalens rättegångsregler att tribunalen genom beslut [ska] fastställa vilka bevismedel som godtas samt vad som ska bevisas (min kursivering).
82 Och detta i enlighet med domstolens rättspraxis. Se domen i det ovannämnda målet Kadi, punkt 342.
83 Se punkt 4.22 in fine i överklagandet.
84 Se punkt 8 i förevarande förslag till avgörande.
85 S/RES/1747 (2007).
86 Se skäl 12 i den gemensamma ståndpunkten 2007/140.
87 Se punkt 52 i den överklagade domen.
88 I skäl 2 i kommissionens förordning (EG) nr 219/2008 av den 11 mars 2008 om ändring av rådets förordning (EG) nr 423/2007 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 68, s. 5) hänvisas endast till resolution 1803 (2008). Det enda syftet med denna ändring är att ersätta bilaga IV i förordning nr 423/2007 (bilaga innehållande förteckning över personer, enheter och organ som uppgetts av säkerhetsrådet) med en uppdaterad förteckning. För rådets del avser beaktandet av resolution 1803 (2008) endast rådets gemensamma ståndpunkt 2008/652/Gusp av den 7 augusti 2008 om ändring av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 213, s. 58). Nämnda ståndpunkt ändrades först efter det omtvistade beslutet och i ståndpunkten ifrågasätts i vilket fall som helst inte rådets självständiga behörighet vad gäller att identifiera och föra upp sådana enheter på förteckningen som uppfyller villkoren i den gemensamma ståndpunkten.
89 Domen i det ovannämnda målet, §§ 138 och 139.
90 Domen i det ovannämnda målet, § 126.
91 Dom av den 17 december 1970 i mål 11/70, Internationale Handelsgesellschaft (REG 1970, s. 1125; svensk specialutgåva, volym 1, s. 503).
92 Se särskilt förstainstansrättens dom av den 2 september 2009 i de förenade målen T-37/07 och T-323/07, El Morabit mot rådet (REG 2009, ej publicerad i rättsfallssamlingen) samt domstolens dom av den 30 juli 1996 i mål C-84/95, Bosphorus (REG 1996, s. I-3953), och domen i det ovannämnda målet Kadi.
93 Se Europadomstolens dom av den 30 juni 2005 i målet D. H. Bosphorus Hava Yollari Turizm Ve Ticaret Anonim Sirketi mot Irland (diarienr nr 45036/98).
94 Det är nämligen först efter det att domstolen vid förhandlingen uppmanat de berörda parterna att ta ställning till denna fråga som parterna har tagit upp detta problem.
95 Se punkterna 70 och 71 i den överklagade domen.
96 Dom av den 13 juli 2000 i mål C-210/98 P, Salzgitter mot kommissionen (REG 2000, s. I-5843).
97 Se punkt 102 och följande punkter i mitt förslag till avgörande i mål C-443/05 P, Common Market Fertilizers mot kommissionen, i vilket dom meddelades den 13 september 2007 (REG 2007, s. 7209), samt punkt 78 i mitt förslag till avgörande i målet C-362/08 P, Internationaler Hilfsfonds mot kommissionen, i vilket dom meddelades den 26 januari 2010 (REU 2010, s. I-669).
98 Se punkt 143 i generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i det ovannämnda målet Salzgitter mot kommissionen, fotnot 54 i mitt förslag till avgörande i det ovannämnda målet Common Market Fertilizers mot kommissionen, samt fotnot 16 i mitt förslag till avgörande i det ovannämnda målet Internationaler Hilfsfonds mot kommissionen.
99 Domen i det ovannämnda målet, § 138.
100 Ibidem.
101 Domen i det ovannämnda målet, § 126.
102 I domen av den 7 december 1976 i målet Handyside mot Förenade kungariket (diarienr 5493/72) fann Europadomstolen att åtgärder för att beslagta tillgångar hade en provisorisk karaktär som tillfälligt hindrar rättighetsinnehavaren från att utnyttja och förfoga över sina tillgångar enligt tillämpningsområdet för artikel 1 andra stycket i protokoll nr 1 till Europadomstolen (se § 62 i nämnda dom). De nationella åtgärder som omfattas av tillämpningsområdet för nämnda andra stycke kan enbart motiveras av att det finns ett skyddsvärdigt allmänintresse och under förutsättning att de använda medlen står i rimlig proportion till det eftersträvade målet (se Europadomstolens dom av den 13 juni 1979 i målet Marckx mot Belgien (diarienr 6833/74), §§ 63 och 64, av den 24 oktober 1986 i målet AGOSI mot Förenade kungariket (diarienr 9118/80), §§ 48–52, i det ovannämnda målet Bosphorus Hava Yollari Turizm Ve Ticaret Anonim Sirketi mot Irland, §§ 141, 142 och 149, av den 28 juli 2005 i målet Rosenzweig and Bonded Warehousen Ltd mot Polen (diarienr 51728/99), § 48, och av den 29 mars 2011 i målet Uzan m.fl. mot Turkiet (diarienr 18240/03), §§ 82 och 94).
103 Se särskilt domen i det ovannämnda målet Bosphorus, punkt 21 och där angiven rättspraxis, samt punkterna 22 och 23.
104 Se domen i det ovannämnda målet Kadi, punkt 355 och där angiven rättspraxis.
105 Se analogt, ibidem, punkt 358.
106 Se punkt 71 i den överklagade domen.
107 Se domen i det ovannämnda målet Kadi, punkt 363.
108 Se domen i det ovannämnda målet Bosphorus, punkt 24.
109 EGT L 303, s. 31.
110 Enligt vilken [n]ya grunder [inte] får … åberopas under rättegången, såvida de inte föranleds av rättsliga eller faktiska omständigheter som framkommit först under förfarandet.
111 Meddelande till de personer, enheter och organ som har förts in av rådet på den förteckning över de personer, grupper och organ som artikel 7.2 i rådets förordning (EG) nr 423/2007 är tillämplig på (bilaga V) (EUT C 145, 2009, s. 1). Detta meddelande ska skiljas från det meddelande som förstainstansrätten har åberopat i punkt 98 i den överklagade domen. Det framgår nämligen av handlingarna i målet att Bank Melli inte har utnyttjat denna möjlighet till omprövning förrän direkt efter offentliggörandet av meddelandet av den 25 juni 2009 (se bilaga 18 till överklagandet), även om klaganden uppenbart hade kunnat göra detta redan vid offentliggörandet av det meddelande av den 24 juni 2008 som följde på antagandet av det omtvistade beslutet.
112 Punkt 30 i den överklagade domen.
113 Jag hänvisar här till klagandens tämligen lakoniska förklaring i punkt 5.1.2 i överklagandet.
114 Dom av den 21 september 2010 i de förenade målen C-514/07 P, C-528/07 P och C-532/07 P, Sverige m.fl. mot kommissionen (REU 2010, s. I-8533), punkt 126 och där angiven rättspraxis.
115 Det bör påpekas att artikel 2 i förordning nr 1100/2009 upphäver det omtvistade beslutet, men att detta saknar relevans för förevarande mål.
116 Se särskilt dom av den 16 maj 2002 i mål C-321/99 P, ARAP mot kommissionen (REG 2002, s. I-4287), punkt 112, och av den 18 januari 2007 i mål C-229/05 P, PKK mot rådet (REG 2007, s. I-439), punkt 61.
117 Se punkt 30 i den överklagade domen.
118 Se, bland en omfattande rättspraxis, domen i de ovannämnda förenade målen Sverige m.fl. mot kommissionen, punkt 126 och där angiven rättspraxis.