Förslag till avgörande av generaladvokat Pedro Cruz Villalón föredraget den 14 april 2011 Innehållsförteckning

1 Originalspråk: franska.

2 Det är knappast nödvändigt att understryka att frågan om piratkopiering på Internet är global och att den har hanterats på olika sätt i olika länder, för det mesta genom ett domstolsavgörande (mot Internetanvändare, tjänstetillhandahållare, Internetleverantörer, webbvärdar, utgivare av peer to peer-program eller av tjänster (se bland annat målen Napster (A & M Records mot Napster, 239 F.3d 1004, 9th Cir. 201) och Grokster (Metro-Goldwyn-Mayer Studios mot Grokster, 125 S. Ct. 2764, 2005) i Förenta staterna, målet Kazaa i Australien (Kazaa [2005] F.C.A. 1242) eller målet PirateBay i Sverige (Svea hovrätt, den 26 november 2010, mål nr B 4041-09)), ibland genom lagstiftning (till exempel, i Frankrike, den så kallade lagen Hadopi, benämnd efter den myndighet – Haute Autorité pour la diffusion des œuvres et la protection des droits sur Internet – som inrättas genom lagen (lag nr 2009-669 av den 12 juni 2009, genom vilken spridning och skydd för skapande på Internet främjas, JORF nr 135 av den 13 juni 2009, s. 9666), i Spanien, Disposición final cuadragésima tercera de la Ley 2/2011, de 4 de marzo, de Economía Sostenible (BOE av den 5 mars 2011). s. 25033, ibland sui generis (se till exempel, Joint Memorandum of Understanding on an approach to reduce unlawful file sharing, som undertecknades år 2008 av de största Internetleverantörerna i Förenade kungariket och företrädare för den kreativa industrin), som har kommenterats i omfattande utsträckning. Det är dock inte möjligt att, ens kortfattat, redogöra för denna överenskommelse. Den diskussion som överenskommelsen har väckt är global och särskilt kontroversiell. För en överblick av det franska synsättet på frågan, se bland annat Derieux, E. et Granchet, A., La lutte contre le téléchargement illégal, Lois DADVSI et HADOPI, Lamy Axe Droit, 2010. För en överblick av det synsätt som kommissionen företräder, se kommissionens första rapport om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden av den 21 november 2003 (KOM(2003) 702 slutlig, punkt 4.7), kommissionens rapport om tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (KOM(2010) 779 slutlig, punkt 3.3) samt kommissionens meddelande av den 16 juli 2008, En europeisk strategi för industriell äganderätt, (KOM(2008) 465 slutlig), punkt 5.3. Bland det arbete som utförts inom ramen för Europarådet kan även rekommendation nr CM/Rec(2008)6 från ministerkommittén för Europarådets medlemsstater av den 26 mars 2008 om åtgärder för att främja respekten för yttrande- och informationsfriheten med avseende på Internetfilter och riktlinjer som syftar till att stödja Internetleverantörer från juli 2008 beaktas. Se även OECD:s rapport som lämnades den 13 december 2005 på Working Party on the Information Economy, Digital Broadband Content: Music, DSTI/ICCP/IE(2004)12/FINAL.

3 Nedan kallad stadgan.

4 Nedan kallad Europakonventionen.

5 Den rättsliga klassificeringen av intrång och undantag för kopiering för privat bruk kommer inte att granskas. Inte heller kommer de olika tekniska metoderna för olaglig nedladdning eller de möjliga medlen för att hindra detta att undersökas. Jag får i detta hänseende göra en allmän hänvisning till den omfattande doktrin som detta fenomen ger upphov till.

6 Nedan kallad Internetleverantör.

7 Generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande av den 18 juli 2007 i mål C-275/06, Promusicae, där domstolen meddelade dom den 29 januari 2008 (REG 2008, s. I-271).

8 En IP-adress är en unik adress som de anordningar som kommunicerar i enlighet med Internetprotokollet använder för att identifiera sig och kommunicera med varandra på ett datanät. Se framför allt, Jon Postel ed., Internet Protocol, RFC 791, september 1981, http://www.faqs.org/rfcs/rfc791.html. Se även generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i målet Promusicae, punkterna 30 och 31.

9 Det krävs visserligen att Internetleverantören inrättar en förebyggande anordning för att bekämpa intrång i immateriella rättigheter, men det ska betonas att i förevarande fall har ett föreläggande riktats mot Internetleverantören i ett tvistemål till följd av konstaterade intrång i immateriella rättigheter.

10 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, s. 10).

11 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (EUT L 157, s. 45, och rättelse i EUT L 195, s. 16, och L 204, 2007, s. 27).

12 Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, s. 31).

13 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (EGT L 201, s. 37).

14 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (Direktiv om elektronisk handel) (EGT L 178, s. 1).

15 Moniteur belge av den 27 juli 1994, s. 19297.

16 Nedan kallad Scarlet.

17 Se bland annat senast dom av den 14 oktober 2010 i mål C-243/09, Fuß, punkt 66, samt av den 9 november 2010 i de förenade målen C-92/09 och C-93/09, Volker und Markus Schecke och Eifert, punkt 45 och följande punkter, och i de förenade målen C-57/09 och C-101/09, B och D, punkt 78, av den 12 november 2010 i mål C-339/10, Asparuhov Estov, punkt 12, av den 23 november 2010 i mål C-145/09, Tsakouridis, punkt 52, domen av den 22 december 2010 i målet DEB Deutsche Energiehandels-und Beratungsgesellschaft, punkt 30, samt dom av den 22 december 2010 i mål C-208/09, Sayn-Wittgenstein, punkt 52, i de förenade målen C-444/09 och C-456/09, Gavieiro Gavieiro och Iglesias Torres, punkt 75, och i mål C-491/10 PPU, Aguirre Zarraga, samt av den 1 mars 2011 i mål C-236/09, Association Belge des Consommateurs Test-Achats m.fl.), punkt 16.

18 Se även, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Bots förslag till avgörande av den 5 april 2011 i mål C-108/10, Scattolon.

19 Se dom av den du 5 oktober 2010 i mål C-400/10 PPU, McB. (REU 2010, s. I-8965), punkt 53, och domen i det ovannämnda målet DEB Deutsche Energiehandels-und Beratungsgesellschaft, punkt 35.

20 Se även de förklaringar som utarbetats för att ge vägledning vid tolkningen av stadgan, till vilka det hänvisas i artikel 52.7 och, i synnerhet, förklaringarna till artiklarna 7, 8, 11 och 52 i stadgan.

21 Såsom domstolen fastställde i punkt 35 i domen i det ovannämnda målet DEB Deutsche Energiehandels-und Beratungsgesellschaft bestäms de garanterade rättigheternas innebörd och räckvidd inte endast av lydelsen i [Europakonventionen] utan också av praxis från bland annat Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna enligt de förklaringar som utarbetats för att ge vägledning vid tolkningen av stadgan som avses i artikel 52.7.

22 Se, i detta avseende, mitt förslag till avgörande av den 1 mars 2011 i mål C-69/10, Samba Diouf, punkt 42.

23 Detta är innebörden av den fråga som jag ställde under förhandlingen till olika parter.

24 För en hänvisning till villkoret, se bland annat dom av den 21 september 1989 i de förenade målen 46/87 och 227/88, Hoechst mot kommissionen (1989. s. 2859; svensk specialutgåva, volym 10, s. 133), punkt 19, av den 17 oktober 1989 i mål 85/87, Dow Benelux mot kommissionen (REG 1989, s. 3137), punkt 30 och följande punkter, av den 26 juni 1997 i mål C-368/95, Familiapress (REG 1997, s. I-3689), punkt 26, av den 11 juli 2002 i mål C-60/00, Carpenter (REG 2002, s. I-6279), punkt 42, och av den 1 juli 2010 i mål C-407/08 P, Knauf Gips mot kommissionen (REU 2010, s. I-6375), punkt 91. För en kontroll av villkoret, se domen i det ovannämnda målet Volker und Markus Schecke och Eifert, punkt 66. Se även generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i det ovannämnda målet Promusicae, punkt 53.

25 I det följande kommer det följaktligen enbart att hänvisas till tolkningsfrågan i singular.

26 Nedan kallat systemet för filtrering.

27 Nedan kallad blockeringsmekanismen.

28 Sabam har i sina inlagor emellertid påpekat att den åtgärd som sökts enbart avser peer-to-peer-kommunikation. Uttrycket peer-to-peer (vän till vän) betecknar en kommunikationsmetod enligt vilken datorer som är uppkopplade till ett direkt nätverk som är on-line och genom program som använder särskilda protokoll utbyter information som kan vara filer (file sharing som avses i förevarande fall) men även till exempel teletjänster som Skype. För att illustrera detta kan följande protokoll och program för file sharing nämnas: BitTorrent (Azureus, BitComet, Shareaza, MlDonkey…), eDonkey (eDonkey2000, MlDonkey), FastTrack (Kazaa, Grokster, iMesh, MlDonkey), Gnutella (BearShare, Shareaza, Casbos, LimeWire, MlDonkey…), Gnutella2 (Shareaza, Trustyfiles, Kiwi Alpha, FileScope, MlDonkey…), OpenNap (Napster, Lopster, Teknap, MlDonkey). För en noggrannare redogörelse av peer-to-peer, se bland annat Stevens R., Peer-to-Peer (P2P) Resource Sharing, juli 2010 (på Oxforduniversitetets webbplats, Information and Communications Technology) <http://www.ict.ox.ac.uk/oxford/rules/p2p.xml>. Sabam har anfört att åtgärden syftar till att göra det omöjligt … att [genom peer to peer-program] skicka eller ta emot elektroniska filer innehållande musikaliska verk ur Sabams repertoar, Det ankommer på den hänskjutande domstolen att fastställa de faktiska omständigheterna och huruvida systemet även ska anpassas till metoder alternativa till peer-to-peer för fildelning, såsom streaming och direct download (direkt nedladdning via till exempel RapidShare, MegaUpload). Domstolen, som inte får frångå ordalydelsen i de frågor som ställts och skälen till beslutet om hänskjutande, ska utgå från principen att det sökta systemet för filtrering och blockering bland annat och således inte uteslutande avser kommunikation genom peer-to-peer-program.

29 Detta är en oundviklig följd av principen om en teknisk neutral lösning som åberopats av Sabam, vilken innebär att den sökta åtgärden inte ålägger Scarlet att använda en särskild teknik.

30 Med den försiktighet som krävs av den som inte är fackman kan inrättandet av ett system för filtrering och blockering grunda sig på flera mekanismer för fastställande. Man kan urskilja 1) kontroll av de kommunikationsprotokoll som använts: varje peer-to-peer-protokoll har en egen mekanism för att förvalta nätet och samordna trafikfördelningen, det är möjligt att inrätta filter som i varje IP-paket söker ett spår som är specifikt för varje protokoll (signaturen). När signaturen väl har identifierats är det möjligt att i avskräckande syfte antingen blockera eller avsevärt sakta ned alla kommunikationer som använder detta protokoll eller utnyttja de möjligheter för fördjupad kontroll av innehållet i filerna för att enbart blockera de filer som fastställts göra intrång i en rättighet, 2) kontroll av innehållet i de filer som delas: genom denna typ av system kan man antingen fastställa en digital vattenstämpel som tidigare införts i en fil eller jämföra dataspåret i en fil med spår som tidigare införts i verken. Systemet CopySense d’Audible Magic, som nämns i beslutet om hänskjutande är ett system av denna typ, 3) kontroll av beteendet hos dem som deltar i den omtvistade kommunikationen: kontroll av kommunikationsportaler, kontroll av klientservrar när dessa öppnar flera anslutningar till flera andra kunder, kontroll av sökningar/överföring av filer, kontroll av kryptering för delning som ett försök att kringgå upptäckt. För en överblick av varierande teknik, se till exempel rapporten Kahn-Brugidou av den 9 mars 2005 och rapporten Olivennes om utvecklingen och skyddet för kulturella verk på nya nät av den 23 november 2007, som inspirerat den ovannämnda lagen Hadopi.

31 Oaktat principen om en tekniskt neutral lösning, som Sabam åberopat, är inte heller valet av det system som ska inrättas tekniskt neutralt. Det kan till exempel rimligen anses att ett system för filtrering av innehåll av alla kommunikationer sannolikt i högre grad påverkar kommunikationsnätet än filtrering av de filer som delas enligt ett protokoll vars signatur har identifierats.

32 Detta är en direkt följd av principen om en tekniskt neutral lösning, som åberopats av Sabam.

33 Dessutom har en identisk fråga hänskjutits till domstolen inom ramen för en annan tvist mellan Sabam och Netlog, en plattform för sociala nätverk. Se mål C-360/10, Sabam, som ännu inte avgjorts av domstolen (EUT C 288, 2010, s. 18).

34 Avgörandena från de belgiska domstolarna i detta mål har gett stort genljud utanför Europa, vilket kan konstateras genom en snabb sökning på Internet.

35 Det är knappast nödvändigt att framhålla de avsevärda processuella och ekonomiska fördelar som ett allmänt inrättande av system för filtrering och blockering har för rättighetsinnehavare och framför allt för de organ som förvaltar rättigheter som deltar i kampen mot olaglig nedladdning, under förutsättning att systemen är effektiva i praktiken, i förhållande till en strategi som består i att få domstolar att förplikta Internetleverantörer att medverka till att kontrollera och förteckna dem som gjort sig skyldiga till en överträdelse för att sedan vidta åtgärder mot dem.

36 Sabam har i detta avseende anfört att den inte påstår att Scarlet har gjort sig skyldigt till intrång eller är ansvarigt för dessa intrång i den immateriella rättigheten, utan syftet med Sabams talan är att avhålla Scarlet från att tillhandahålla tjänster till tredje man såvida dessa använder tjänsten för att göra intrång i en upphovsrätt eller en närstående rättighet. Det ska emellertid erinras om att Scarlet i första instans har ålagts ett föreläggande om upphörande förenat med vite som är föremål för överklagandet i målet vid den nationella domstolen och att Sabam har yrkat att avgörandena i första instans ska fastställas samt att det avgörande som meddelas ska översättas och offentliggöras på dess webbplats och i flera tidskrifter.

37 Den sakkunnige, som utnämnts av ordföranden för domstolen i första instans i Bryssel, har tryckt på denna aspekt av frågan. Se punkterna 4 och 5 i slutsatserna i hans rapport av den 29 januari 2009, som anges i beslutet om hänskjutande och återges ovan i punkt 21.

38 Principen om en tekniskt neutral lösning, som åberopats av Sabam, innebär att det är omöjligt att i förväg bedöma de totala kostnaderna för inrättandet av ett system för filtrering och blockering, oberoende av om det rör sig om kostnader för att utforska och testa själva systemet, investeringskostnader (filtreringsbox, router …), kostnader för anläggningsarbeten och förvaltning av projektet eller löpande kostnader för underhåll eller den operativa uppföljningen.

39 Punkt 19.

40 Det behöver knappast erinras om att unionen enligt artikel 2 FEU bland annat grundar sig på rättsstatsprincipen och att domstolen i sin rättspraxis för länge sedan fastställt principen om rättslig gemenskap. Se bland annat dom av den 23 april 1986 i mål 294/83, Les Verts mot parlamentet (1986, s. 1339; svensk specialutgåva, volym 8, s. 529), punkt 23, och av den 3 september 2008 i de förenade målen C-402/05 P och C-415/05 P, Kadi och Al Barakaat International Foundation mot rådet och kommissionen (REG 2008, s. I-6351), punkt 281. Avseende dessa frågor och de reservationer som gäller vid tillämpningen av nationella begrepp i unionsrätten, se bland annat Calliess, C. och Ruffert, M., EUV/EGV, Das Verfassungsrecht der Europäischen Union mit Europäischer Grundrechtcharta, Kommentar, Beck, 2007, s. 62, Schwarze, J., Droit administratif européen, Bruylant 2009, s. 219 och följande sidor, Azoulai, L, Le principe de légalité, i Auby, J.-B. och Dutheil de la Rochère, J, Droit administratif européen, Bruylant 2007, s. 394, framför allt s. 399; Simon D, La Communauté de droit, i Sudre, F. och Labayle, H., Réalité et perspectives du droit communautaire des droits fondamentaux, Bruylant, 2000, s. 85, framför allt s. 117 och följande sidor.

41 Se dom av den 9 juli 1981 i mål 169/80, Gondrand och Garancini (REG 1981, s. 1931), punkt 17, av den 22 februari 1989 i de förenade målen 92/87 och 93/87, kommissionen mot Frankrike och Förenade kungariket (REG 1989, s. 405), punkt 22, av den 13 februari 1996 i mål C-143/93, Van Es Douane Agenten (REG 1996, s. I-431), punkt 27, av den 17 juli 1997 i mål C-354/95, National Farmers’ Union m.fl. (REG 1997, s. I-4559), punkt 57, av den 16 oktober 1997 i mål C-177/96, Banque Indosuez m.fl. (REG 1997, s. I-5659), punkt 27, av den 23 september 2003 i mål C-78/01, BGL (REG 2003, s. I-9543), punkt 71, och av den 20 november 1997 i mål C-338/95, Wiener SI (REG 1997, s. I-6495), punkt 19.

42 Se, till exempel, dom av den 7 juni 2005 i mål C-17/03, VEMW m.fl. (REG 2005 s. I-4983), punkt 80, av den 14 januari 2010 i mål C-226/08 Stadt Papenburg (REU 2010, s. I-131), punkt 45, av den 14 september 2010 i mål C-550/07 P, Akzo Nobel Chemicals och Akcros Chemicals mot kommissionen m.fl. (REU 2010, s. I-8301), punkt 100, och av den 2 december 2010 i mål C-225/09, Jakubowska (REU 2010, s. I-12329), punk 42.

43 Dom av den 29 april 2010 i mål C-340/08, M m.fl. (REU 2010, s. I-3913), punkt 65.

44 Se även dom av den 30 januari 1985 i mål 143/83, kommissionen mot Danmark (REG 1985, s. 427; svensk specialutgåva, volym 8, s. 31), punkt 10, av den 21 juni 1988 i mål 257/86, kommissionen mot Italien (REG 1988, s. 3249), punkt 12, av den 16 juni 1993 i mål C-325/91, Frankrike mot kommissionen (REG 1993, s. I-3283; svensk specialutgåva, tillägg, s. 87), punkt 26, av den 1 oktober 2009 i mål C-370/07, kommissionen mot rådet (REG 2009, s. I-8917), punkt 39, av den 11 november 2010 i mål C-152/09, Grootes (REU 2010, s. I-11285), punkt 43, och av den 22 december 2010 i mål C-77/09, Gowan Comércio (REU 2010, s. I-13533), punkt 47. Avseende kravet att åtgärder för att införliva direktiv ska vara klara och precisa, se, bland annat, dom av den 20 oktober 2005 i mål C-6/04, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 2005, s. I-9017), punkt 21, av den 10 maj 2007 i mål C-508/04, kommissionen mot Österrike (REG 2007, s. I-3787), punkt 73, och av den 3 mars 2011 i mål C-50/09, kommissionen mot Irland (REU 2011, s. I-873), punkt 46.

45 Se nedan punkt E, punkt 101 och följande punkter.

46 Medlemsstaterna har enligt artikel 8.3 i direktiv 2001/29 och artikel 9.1 a i direktiv 2004/48 en dubbel skyldighet att inrätta rättsliga mekanismer för att förebygga och beivra intrång i immateriella rättigheter. Enligt artikel 15.1 i direktiv 2000/31 har medlemsstaterna en dubbel skyldighet att underlåta att vidta åtgärder. Medlemsstaterna får inte ålägga tjänsteleverantörerna en allmän skyldighet att övervaka den information de överför eller lagrar, och inte heller någon allmän skyldighet att aktivt efterforska fakta eller omständigheter som kan tyda på olaglig verksamhet. I direktiven 95/46 och 2002/58 garanteras genom det syfte som eftersträvas med dem rätten till skydd av personuppgifter. I artikel 4 i direktiv 2006/24 föreskrivs att medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att de uppgifter som lagras i enlighet med detta direktiv enbart överförs till behöriga nationella myndigheter i närmare angivna fall och i enlighet med nationell lagstiftning.

47 Se, i detta avseende, generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i det ovannämnda målet Promusicae, som har gjort en noggrann undersökning av förhållandet mellan olika direktiv.

48 Se framfört allt skälen 1, 2. 10 och 37 i direktiv 95/46/EG, skälen 3, 11 och 24 i direktiv 2002/58, skäl 9 i direktiv 2000/31 och skälen 9 och 25 och artikel 4 i direktiv 2006/24.

49 I den mån som systemet för filtrering och blockering ska inrättas enbart på Internetleverantörens bekostnad kan den nämnda åtgärden även anses innebära att rätten till egendom berövas i den mening som avses i artikel 17 i stadgan, tolkad mot bakgrund av artikel 1 i protokoll nr 1 i Europakonventionen och rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Denna aspekt av frågan kommer emellertid inte att undersökas i förevarande förslag till avgörande.

50 Eller som ingripande, i den mening som avses i artikel 8 i Europakonventionen, eller inskränkning, i den mening som avses i artikel 10 i Europakonventionen. Avseende dessa begrepp, se bland annat Ganshof van der Meersch, W.J., Réflexions sur les restrictions à l’exercice des droits de l’homme dans la jurisprudence de la Cour européenne de Strasbourg, Völkerrecht als Rechtsordnung – Internationale Gerichtsbarkeit – Menschenrechte, Festschrift für H. Mosler, Springer, 1983, s. 263, Kiss, C.-A., Les clauses de limitation et de dérogation dans la CEDH, i Turp, D. och Beaudoin, G., Perspectives canadiennes et européennes des droits de la personne, Yvon Blais, 1986, s. 119, Duarte, B., Les restrictions aux droits de l’homme garantis par le Pacte international relatif aux droits civils et politiques et les Conventions américaine et européenne des droits de l’homme, avhandling, Université de Lille II, 2005, Viljanen, J., The European Court of Human Rights as a Developer of the General Doctrines of Human Rights Law. A Study of the Limitation Clauses of the European Convention on Human Rights, avhandling, University of Tampere, 2003, Loucaides, L. G., Restrictions or limitations on the Rights guaranteed by the European Convention on Human Rights, The Finnish Yearbook of International Law, volym 3, s. 334.

51 Meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Ett säkrare informationssamhälle ökad säkerhet i informationsinfrastrukturen och bekämpning av datorrelaterad brottslighet – eEurope 2002 KOM(2000) 890 slutlig, särskilt s. 23.

52 Se i detta avseende framför allt dom av den 20 maj 2003 i de förenade målen C-465/00, C-138/01 och C-139/01, Rundfunk (REG 2003, s. I-4989), punkt 68, av den 16 december 2008 i mål C-73/07, Satakunnan Markkinapörssi och Satamedia (REG 2008, s. I-9831), och domen i det ovannämnda målet Volker och Markus Schecke och Eifert, punkt 56 och följande punkter. Se även generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i det ovannämnda målet Promusicae, punkt 51 och följande punkter.

53 Se framför allt skäl 10 i direktiv 95/46, skälen 1, 2, 7, 10, 11 och 24 samt artikel 1.1 i direktiv 2002/58.

54 Scarlet och ISPA samt den belgiska, tjeckiska och nederländska regeringen har huvudsakligen gjort gällande att inrättandet av ett sådant system för filtrering och blockering leder till att Internetleverantörer behandlar personuppgifter i strid med bestämmelserna i direktiven 95/46 och 2002/58. Sabam, den polska och den finländska regeringen samt kommissionen har däremot anfört att inrättandet av ett sådant system inte strider mot direktiven 95/46 och 2002/58. Avseende en prövning av förbuden mot behandling av personuppgifter som föreskrivs i dessa direktiv, se framför allt generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i det ovannämnda målet Promusicae, punkt 64 och följande punkter.

55 Scarlet och ISPA har anfört att en Internetanvändares IP-adress utgör en personuppgift i den mån som den gör det möjligt att identifiera Internetanvändarna. Insamling och dechiffrering av Internetanvändares IP-adresser är nödvändiga för att identifiera dessa och för att ett sådant system ska fungera och utgör således behandling av personuppgifter som inte är tillåten enligt direktiven.

56 Domen i det ovannämnda målet Promusicae, punkt 45, beslut av den 19 februari 2009 i mål C-557/07, LSG-Gesellschaft zur Wahrnehmung von Leistungsschutzrechten (REG 2009, s. I-1227).

57 Det kan noteras att frågan uppkommer indirekt i mål C-461/10, Bonnier Audio m.fl., som ännu inte har avgjorts av domstolen (EUT C 317, 2010, s. 24). I det målet vill den nationella domstolen huvudsakligen få klarhet i huruvida direktiv 2006/24 om ändring av direktiv 2002/58 utgör hinder mot en tillämpning av en nationell bestämmelse, som införts med stöd av artikel 8 i direktiv 2004/48, enligt vilken en Internetleverantör kan föreläggas att ge en upphovsrättsinnehavare eller dennes rättsinnehavare den IP-adress som använts vid intrånget i rättigheten i syfte att identifiera en kund.

58 Yttrande från Europeiska datatillsynsmannen av den 22 februari 2010 över EU:s pågående förhandlingar om ett handelsavtal om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Actaavtalet) (EUT C 147, s. 1), punkt 24. Yttrande från Europeiska datatillsynsmannen av den 10 maj 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt om upphävande av rambeslut 2004/68/RIF (EUT C 323, s. 6), punkt 11.

59 Europeiska datatillsynsmannen har i detta avseende hänvisat till rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, beslut av den 29 juni 2006 i mål 54934/00, Weber och Saravia mot Tyskland, Rec. 2006-XI och domen i målet Liberty m.fl. mot Förenade kungariket av den 1 juli 2008 i mål 58243. Det ska emellertid noteras att dessa två mål inte särskilt avsåg insamling av IP-adresser på Internet, utan övervakning av telekommunikation.

60 Kallad Artikel 29-arbetsgruppen.

61 Se framför allt yttrande 4/2007 av den 20 juni 2007 om begreppet personuppgifter, WP 136, tillgängligt på följande adress: http://ec.europa.eu/justice/policies/privacy/>. Se även mer allmänt rekommendation nr 3/97 av den 3 december 1997, Anonymitet på Internet, WP 6 och arbetsdokument rubricerat Skydd av privatlivet på Internet – Ett integrerat förhållningssätt till dataskydd på Internet, som antogs den 21 november 2000, WP 37, framför allt s. 22.

62 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG av den 15 mars 2006 om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät och om ändring av direktiv 2002/58/EG (EUT L 105, s. 54).

63 Denna uppfattning företräds till exempel av Commission nationale de l’informatique et des libertés i Frankrike. Se beslut nr 2007-334 av den 8 november 2007. Avseende dessa frågor, se till exempel González Pascual, M., La Directiva de retención de datos ante el Tribunal Constitucional Federal alemán. La convergencia de jurisprudencias en la Europa de los Derechos: un fin no siempre deseable, REDE, 2010, nr. 36, s. 591.

64 Avseende omfattningen av förbudet mot lagring av kommunikation av trafikuppgifter i den mening som avses i direktiv 2002/58 och dess undantag hänvisas till generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i det ovannämnda målet Promusicae, punkt 64 och följande punkter.

65 I artikel 11 i direktiv 2006/24 infördes bland annat punkt 1a till artikel 15 i direktiv 2002/58, enligt vilken direktiv 2002/58 inte ska tillämpas på uppgifter som specifikt ska lagras enligt direktiv 2006/24. I artikel 4 i direktiv 2006/24 föreskrivs att [m]edlemsstaterna skall anta åtgärder för att säkerställa att uppgifter som lagras i enlighet med detta direktiv endast görs tillgängliga för behöriga nationella myndigheter, i närmare angivna fall och i enlighet med nationell lagstiftning. De förfaranden som skall följas och de villkor som skall uppfyllas för att erhålla tillgång till lagrade uppgifter i enlighet med nödvändighets- och proportionalitetskraven skall fastställas av varje enskild medlemsstat i den nationella lagstiftningen och följa tillämpliga bestämmelser i EU-lagstiftningen och folkrätten, särskilt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, i enlighet med den tolkning som görs av Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter.

66 Scarlet har, med stöd av ISPA, gjort gällande att inrättandet av ett sådant system påverkar bestämmelserna i direktiv 2002/58 avseende sekretesskydd för elektroniska kommunikationer och har i detta avseende hänvisat till skäl 26 och artikel 5 i ovannämnda direktiv.

67 Den har uttryckligen hänvisat till denna rättspraxis och prövat åtgärder för avlyssning av en lägenhet. Se Europadomstolens dom av den 31 maj 2005 i mål 59842/00, Vetter mot Frankrike, punkt 27, i vilken det uttryckligen hänvisas till domstolens överväganden i dom av den 24 april 1990 i mål 11105/84, Huvig mot Frankrike, serie A nr 176-B, och i mål 11801/85, Kruslin mot Frankrike, serie A, nr. 176-A.

68 Europadomstolens dom av den 3 april 2007 i mål 62617/00, Copland mot Förenade kungariket, 43 och 44 §§.

69 Det ska noteras att det i skäl 15 i direktiv 2000/31 uttryckligen hänvisas till artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/66/EG av den 15 december 1997 om behandling av personuppgifter och skydd för privatlivet inom telekommunikationsområdet (EGT L 24, 1998, s. 1), vilket upphörde att gälla genom direktiv 2002/58.

70 I likhet med artikel 10 i Europakonventionen. Se bland annat Europadomstolens dom av den 26 november 1991 i mål 13585/88, Observer och Guardian mot Förenade kungariket, serie A nr 216, 59 §, och dom av den 19 februari 1998 i mål 14967/89, Guerra m.fl. mot Italien, Rec. 1998-I, 53 §.

71 Det kan noteras att Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna även har haft tillfälle att beakta den styrka som Internet har som i sig är tillgänglig för alla produkter och därför har en omfattande multiplikatoreffekt vid sin bedömning av huruvida en inskränkning av yttrandefriheten är förenlig med kraven i artikel 10.2 i Europakonventionen. Se framför allt Europadomstolens dom av den 13 januari 2011 i mål 16354/06, Mouvement Raëlien Suisse mot Schweiz, 54 § och följande paragrafer, dom av den 16 februari 2010 i mål 41056/04, Akdaş mot Turkiet, 28 §, och av den 16 juli 2009 i mål 10883/05, Willem mot Frankrike, 36 och 38 §§.

72 Europadomstolens dom av den 10 maj 2009 i målen 3002/03 och 23676/03, Times Newspapers Limited mot Förenade kungariket, 27 §. Domstolen slog fast att utvecklingen av arkiv är en viktig aspekt av den roll som webbplatser har den omfattas av artikel 10 i Europakonventionen.

73 Det har gjorts gällande att den immaterialrättsliga lagstiftningen i en medlemsstat kunde utgöra en inskränkning i den mening som avses i artikel 10 i Europakonventionen. Se Danay, R., Copyright vs. Free Expression: the Case of peer-to-peer File-sharing of Music in the United Kingdom, Yale Journal of Law & Technology, 2005–2006, volym. 8, nr 2, s. 32.

74 Eller alternativt ingrepp i den mening som avses i artikel 8 och inskränkning i den mening som avses i artikel 10 i Europakonventionen.

75 Se, bland annat, dom av den 12 september 2006 i mål C-479/04, Laserdisken (REG 2006, s. I-8089), punkt 62.

76 Domen i det ovannämnda målet Laserdisken, punkt 65.

77 Se, framför allt, skälen 3 och 4 i direktiv 2001/29 och skälen 1 och 10 i direktiv 2004/48.

78 Se, bland annat, Europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheternas beslut av den 4 oktober 1990 i mål 12633/87, Smith Kline och French Laboratories Ltd. mot Nederländerna, DR 66, s. 81, och beslut av den 11 januari 1994 i mål 21962/93, A. D. mot Nederländerna, samt Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheternas dom av den 20 november 1995, British-American Tobacco Company Ltd mot Nederländerna, serie A, nr. 331, 71 och 72 §§, av den 30 mars 1989 i mål 10461/83, Chappel mot Förenade kungariket, serie A, nr. 152A, 59 §, och av den 11 januari 2007 i mål 73049/01, Anheuser-Bush Inc. mot Portugal, 71 och 72 §§, samt beslut av den 5 juli 2005 i mål 28743/03, Melnychuk mot Ukraina, 3 §.

79 Se dom av den 17 maj 1988 i mål 158/86, Warner Brothers och Metronome Video (REG 1988, s. 2605; svensk specialutgåva, volym 9, s. 465), punkt 13.

80 Se dom av den 20 januari 1981 i de förenade målen 55/80 och 57/80, Musik-Vertrieb membran och K-tel International (REG 1981, s. 147; svensk specialutgåva, volym 6, s. 1), punkt 12, och av den 20 oktober 1993 i de förenade målen C-92/92 och C-326/92, Phil Collins m.fl. (REG 1993, s. I-5145; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-351), punkt 20.

81 Bland annat, van Dijk P m.fl., Theory and practice of the European Convention on Human Rights, fjärde upplagan, Intersentia, 2006, s. 336 och följande sidor, Jacobs F. G, White R.C. A and Ovey C., The European Convention on Human Rights, femte upplagan, Oxford University Press, 2010, s. 315; Harris D.J., O’Boyle M. och Warbrick C., Law of the European Convention on Human Rights, andra upplagan, Oxford University Press, 2009, Grabenwarter C., Europäische Menschenrechtskonvention: ein Studienbuch, tredje upplagan, Helbing & Lichtenhahn, 2008, s. 112, Matscher F., Der Gesetzesbegriff der EMRK, i Adamovich und Kobzina A., Der Rechstaat in der Krise – Festschrift Edwin Loebenstein zum 80. Geburstag, Mainz, 1991, s. 105, Gundel J., Beschränkungsmöglichkeiten, i Handbuch der Grundrechte, volym VI/1, Müller, 2010, s. 471, och Weiß R., Das Gesetz im Sinne der europäischen Menschenrechtskonvention, Duncker & Humblot, 1996.

82 Se, bland annat, Martín-Retortillo Baquer L., La calidad de la ley según la jurisprudencia del Tribunal europeo de derechos humanos, Derecho Privado y Constitución, 2003, nr 17, s. 377, Wachsmann, P., De la qualité de la loi à la qualité du système juridique, i Libertes, Justice, Tolerance, Melanges en hommage au doyen Gerard Cohen-Jonathan, Bruylant, Bruxelles, volym 2, s. 1687.

83 Europadomstolens dom av den 26 mars 1987 i mål 9248/81, Leander mot Sverige, serie A, nr 116, 50 §.

84 Europadomstolens dom av den 25 februari 1992 i mål 12963/87, Margareta och Roger Andersson mot Sverige, serie A, nr 226-A, s. 25, 75 §.

85 Europadomstolens dom av den 3 juli 2007 i mål 9460/03, Tan mot Turkiet, 2226 §§. I detta mål fastställde domstolen att en bestämmelse om frihetsberövades korrespondens ska vara förenlig med principen om att lagen ska vara klar. Domstolen anförde att bestämmelsen enligt vilken direktörer för kriminalvårdsanstalter, efter bemyndigande från disciplinnämnden, kunde vägra att vidarebefordra, censurera eller förstöra all korrespondens som ansågs vara besvärande, inte med tillräcklig klarhet angav omfattningen och sättet för myndigheterna att utöva sitt utrymme för skönsmässig bedömning på det berörda området.

86 Se bland annat Europadomstolens dom i det ovannämnda målet Kruslin mot Frankrike, 30 §, och beslut av den 25 september 2006 i mål 17060/02, Coban mot Spanien.

87 Se bland annat Europadomstolens dom av den 14 september 2010 i mål 38224/03, Sanoma Uitgevers mot Nederländerna, 81 och 82 §§.

88 Bland annat domen i det ovannämnda målet Margareta och Roger Andersson, 75 §.

89 Europadomstolens dom av den 14 september 2010 i målen 5947/72, 6205/73, 7052/75, 7061/75, 7107/75, 7113/75 och 7136/75, Silver m.fl. mot Förenade kungariket, serie A, nr 61, 88 §.

90 Se, i denna fråga, punkt 53 i generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i det ovannämnda målet Promusicae, i vilket det hänvisas till domen i det ovannämnda målet Österreichischer Rundfunk, punkterna 76 och 77.

91 För en samlad formulering av olika krav, se bland annat Europadomstolens dom av den 25 maj 1998 i mål 23224/94, Kopp mot Schweiz, Rec. 1998-II, 55 §.

92 Europadomstolens dom av den 30 juli 1998 i mål 27671/95, Valenzuela Contreras mot Spanien, Rec. 1998-V, 46 § i vilken det hänvisas till dom av den 2 augusti 1984 i mål 8691/79, Malone, serie A, nr 82, och till de ovannämnda domarna i målen Kruslin och Kopp mot Schweiz.

93 Rättsstatsprincipen, som fastställs i ingressen till Europakonventionen, innebär att den nationella lagstiftningen ger ett visst skydd mot godtyckliga ingrepp av den offentliga makten i de rättigheter som den garanterar. Syftet med denna princip är att myndigheternas ingrepp i den enskildes rättigheter ska kunna bli föremål för en effektiv prövning (Europadomstolens dom av den 6 september 1978 i mål 5029/71, Klass m.fl. mot Tyskland, serie A, nr 28, sidorna 25 och 26, 55 §, domarna i de ovannämnda målen Malone, 68 §, och Silver m.fl., 90 §). Principen medför bland annat att den verkställande maktens inskränkningar av den enskildes rättigheter ska bli föremål för en effektiv prövning som normalt sett ska göras av den dömande makten, åtminstone i sista instans, eftersom en domstolskontroll erbjuder de bästa garantierna för oberoende, opartiskhet och ett korrekt förfarande (se Europadomstolens dom i det ovannämnda målet Klass, 55 §). Principen innebär också att det krävs en lägsta skyddsnivå som skulle åsidosättas om det utrymme för skönmässig bedömning som den verkställande makten har skulle vara obegränsat (avseende artikel 8 i Europakonventionen, se förutom domarna i de ovannämnda målen Malone, 68 § och Kruslin mot Frankrike, 30 §, Europadomstolens dom av den 4 maj 2000 i mål 28341/95, Rotaru mot Rumänien, Rec. 2000-V, 55 §, samt dom av den 6 juni 2006 i mål 62332/00, Segerstedt-Wiberg m.fl. mot Sverige, Rec. 2006-VII, 76 §, och av den 8 juni 2006 i mål 10337/04, Lupsa mot Rumänien, Rec. 2006-VII, 34 §, beslut av den 29 juni 2006 i mål 54934/00, Weber och Saravia mot Tyskland, Rec. 2006-XI, 94 §, avseende artikel 10 i Europakonventionen, domen i det ovannämnda målet Sanoma Uitgevers, 82 §, eller om domstolens utrymme för skönsmässig bedömning vore obegränsat, Europadomstolens dom av den 24 april 1990 i mål 11105/84, Huvig mot Frankrike, serie A, nr 176-B, s. 55, 29 §, det ovannämnda beslutet Weber och Saravia mot Tyskland, 94 §, domen i det ovannämnda målet Liberty m.fl., 62 §, och dom av den 10 mars 2009 i mål 4378/02, Bykov mot Ryssland, 78 §).

94 Wachsmann, P., La prééminence du droit, in, Le droit des organisations internationales, Recueil d’études à la mémoire de Jacques Schwob, s. 241, framför allt s. 263, se även Wiarda, G., La Convention européenne des droits de l’homme et la prééminence du droit, Rivista di studi politici internazionali, 1984, s. 452, Grabarczyk, K, Les principes généraux dans la jurisprudence de la Cour européenne des droits de l’homme, PUAM, 2008, särskilt s. 194 och följande sidor, Morin, J.-Y, La prééminence du droit dans l’ordre juridique européen, i Theory of International Law at the Threshold of the 21st Century. Essays in Honour of Krzysztof Skubiszewski, Kluwer Law International, 1996, s. 643.

95 Europadomstolens dom av den 28 mars 1990 i mål 10890/84, Groppera Radio m.fl. mot Schweiz, serie A nr 173, s. 26, 68 §, och av den 15 november 1996 i mål 17862/91, Cantoni mot Frankrike, Rec. 1996-V, 35 §. Såsom Europadomstolen anfört med avseende på en övervakningsåtgärd genom GPS av en persons förflyttning på allmän plats kan de relativt stränga kriterier som fastställts och tillämpas på det särskilda området för övervakning av telekommunikation inte gälla i tillämpliga delar på varje form av ingrepp. Se Europadomstolens dom av den 2 september 2009 i mål 35623/05, Uzun mot Tyskland, 66 §. I detta mål tillämpade Europadomstolen de allmänna rättsprinciperna för att säkerställa ett lämpligt skydd mot ett godtyckligt intrång i utövandet av de rättigheter som fastställs i artikel 8 i Europakonventionen. Domstolen erinrade om att avsaknaden av statlig kontroll och risken för maktmissbruk vid hemliga övervakningsåtgärder innebär att den nationella lagstiftningen ger skydd mot godtyckliga ingrepp i utövandet av de rättigheter som fastställs i artikel 8. Domstolen måste övertyga sig om att det föreligger lämpliga och tillräckliga garantier mot missbruk. Denna bedömning beror på samtliga omständigheter i det enskilda fallet, till exempel beskaffenheten, omfattningen och varaktigheten av eventuella åtgärder, de skäl som krävs för att kunna vidta dem, de myndigheter som har befogenhet att tillåta, verkställa och kontrollera dem samt typen av rättsmedel som finns i den nationella rätten.

96 Se, bland annat, domarna i de ovannämnda målen Groppera Radio, 68 §, och Tolstoy Miloslavsky, 37 §.

97 Se, bland annat, Europadomstolens dom av den 26 april 1979 i mål 6538/74, Sunday Times mot Förenade kungariket (nr 1), serie A nr 30, 49 §, av den 13 juli 1995 i mål 18139/91, Tolstoy Miloslavsky mot Förenade kungariket, serie A nr 316-B, 37 §, samt domen i det ovannämnda målet Sanoma Uitgevers, 83 §.

98 Se, bland annat, Europadomstolens dom av den 24 maj 1988 i mål 10737/84, Müller m.fl. mot Schweiz, serie A nr 133, 29 §.

99 Det kan konstateras att begreppet de egenskaper som lagen måste ha i rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna successivt har getts en egen betydelse, som är anpassad till de mål som Europadomstolen eftersträvar och som skiljer det från liknande begrepp som oftast har ett mer omfattande innehåll som återfinns i lagstiftningen i vissa medlemsstater. Se bland annat Milano, L., Contrôle de constitutionnalité et qualité de la loi, Revue du Droit public, 2006, nr 3, s. 637, La mauvaise qualité de la loi: Vagueness Doctrine at the French Constitutional Council, Hastings Constitutional Law Quarterly, Winter 2010, nr 37, s. 243, Reicherzer, M, Legitimität und Qualität von Gesetzen, Zeitschrift für Gesetzgebung, 2004, s. 121, Wachsmann, P. La qualité de la loi, Mélanges Paul Amselek, s. 809, Montalivet, P., La juridicisation de la légistique. À propos de l’objectif de valeur constitutionnelle d’accessibilité et d’intelligibilité de la Loi, i La confection de la loi, PUF, 2005, s. 99, Moysan, H., L’accessibilité et l’intelligibilité de la loi. Des objectifs à l’épreuve de la pratique normative, AJDA, 2001, s. 428.

100 I artikel 15.1 i direktiv 2000/31 föreskrivs en dubbel skyldighet för medlemsstaterna att underlåta att vidta åtgärder. Medlemsstaterna får inte ålägga tjänsteleverantörerna en allmän skyldighet att övervaka den information de överför eller lagrar, och inte heller någon allmän skyldighet att aktivt efterforska fakta eller omständigheter som kan tyda på olaglig verksamhet. I artikel 12.1 i direktiv 2000/31 föreskrivs dessutom att medlemsstaterna ska se till att en tjänsteleverantör som tillhandahåller tillgång till ett kommunikationsnät, följaktligen bland annat tjänsteleverantörer, inte ska vara ansvariga för den överförda informationen.

101 I skäl 30 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/136/EG av den 25 november 2009 om ändring av direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, direktiv 2002/58/EG om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation och förordning (EG) nr 2006/2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen (EUT L 337, sidorna 11–36), anges också att [direktiv 2002/22/EG] … [inte] innehåller … något krav på att leverantörerna ska övervaka den information som skickas via deras nätverk eller vidta rättsliga åtgärder mot kunder på grund av sådan information och direktivet gör inte heller leverantörerna ansvariga för informationen.

102 Se, bland annat, Europadomstolens dom av den 24 maj 1988 i målet Chappel, 56 §. Se även Europadomstolens dom av den 15 februari 2007 i mål 21740/02, Bock och Palade mot Rumänien, 61–64 §§, av den 14 februari 2008 i mål 20893/03, July och Libération mot Frankrike, 55 §, och av den 5 februari 2009 i mål 42117/04, Brunet-Lecomte m.fl. mot Frankrike, 42 §.

103 Vad gäller Europeiska domstolen för mänskliga rättigheters beaktande av unionsrätten vid prövningen av de egenskaper som lagen måste ha, se, bland annat, Europadomstolens dom i det ovannämnda målet Cantoni, 30 §, och beslut av den 27 maj 2008 i mål 30392/03, Marchiani mot Frankrike.

104 Punkt 56.

105 Såsom Europadomstolen påpekat är visshet högst önskvärd men ibland förenad med alltför stelbenta regler, eftersom lagstiftningen ska anpassas till förändringar av situationen. Se bland annat domen i det ovannämnda målet Sunday Times, 49 §, och Europadomstolens dom av den 18 maj 2004 i mål 58148/00, Éditions Plon mot Frankrike, Rec. 2004-IV, 26 §.

106 Avseende det samband som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna ibland fastställt mellan rättsstatsprincipen och rättssäkerhetsprincipen, se framför allt Europadomstolens dom av den 25 juli 2002 i mål 48553/99, Sovtransavto Holding mot Ukraina, Rec. 2000-VII, 77 §, och av den 8 november 2005 i mål 63158/00, Timotiyevich mot Ukraina, 32 §. Se även K. Grabarczyks ovannämnda avhandling, Les principes généraux dans la jurisprudence de la Cour européenne des droits de l’homme, särskilt s. 209 och följande sidor, nr 583 och nr 584