Breddtjänster - ett nytt skede i IT-politiken

Breddtjänster – ett nytt skede i IT-politiken

IT-kommissionens rapport 3/2002

Adress: 103 33 Stockholm • Telefon: 08-405 18 51 • Fax: 08-650 65 16 • E-post: info@itkommissionen.se • Webplats: www.itkommissionen.se

ISBN 91-38-21642-6 • ISSN 0375-250X

Nyckelbegrepp och definitioner

Diskussionen om hur vi går vidare i det nya skedet av IT-utvecklingen behöver en delvis ny terminologi och anpassning av begrepp till ett nytt sammanhang. I vissa fall saknas det ord som täcker viktiga aspekter. För att underlätta läsningen av boken presenteras här några av de nyckelbegrepp som används i den.

Infrastruktur

Grundläggande struktur i företag och på olika samhällsområden, vilken är till glädje för många olika aktörer. Kräver ofta långsiktiga investeringar. Det finns infrastruktur på många områden och på olika nivåer inom respektive område, varför ordet nästan alltid fordrar ett ”förnamn” som anger vilken struktur som avses.

Begreppet förknippas ofta med fysiska resurser som vägar, järnvägar, broar eller fabriksanläggningar. Men också med ekonomiska strukturer, till exempel finansierings- och kommunikationssystem, industriella traditioner samt med samhällsfunktioner, till exempel utbildning, lagar och regelverk, men även kunskap.

På IT-området används ordet infrastruktur flitigt om datorkapacitet, kommunikationsnät, till exempel bredband, och om tekniska plattformar. Det används också om grundläggande eller gemensam information respektive grundläggande tjänster och funktioner.

Infrastrukturen är en tillgång som dess användare slipper skapa helt själva, som därmed besparar dem egna investeringar och som sänker löpande kostnader i deras verksamheter. Infrastrukturbygge är en del av roll- och arbetsfördelningen i ett utvecklat produktionssystem i samhället.

Infrastrukturinvestering individen är intresserad av, men också förmåga att och uttagsmöjligheter för att vara till nytta. De Infrastrukturinvesteringar kännetecknas i praktiken hantera stora informationsmängder, det vill säga söka, fordrar investeringar för att byggas upp och hållas oftast av tre kriterier: de är stora, de är långsiktiga kritiskt granska, sovra och förmedla information. aktuella och tillgängliga.

och de har ett gemensamt värde för många använ-

Mjuk infrastruktur Bred information

dare. De fordrar planering, långsiktig förvaltning och Begreppet ”mjuk infrastruktur på IT-området” Bred information är IT-kommissionens beteckning finansiell uthållighet. De fordrar också ofta ett betecknar grundläggande resurser som gemensamt på informationsresurser som är relevanta som digisamarbete mellan olika intressenter i uppbyggnads- tillgänglig information, grundläggande tjänster och tala informationskällor för många aktörer och skedet. De ger avkastning på det satsade kapitalet funktioner (till exempel katalogtjänster, betalnings- intressenter, och som är en viktig bas för tjänster genom en bred användning som ger användarna och, identifikationssystem). Men också lagar och som betjänar många i samhälle och näringsliv för fördelar. Många av de traditionella infrastrukturer regelverk kring digital information samt digitala många ändamål. som nämnts ovan, har karaktären av omfattande, tjänster, kvalitets- och kontrollinstitutioner, kompe- Begreppet är knutet till ambitionen att skapa ibland nationella system, med en livslängd över 30- breda tjänster och bred nytta av IT-satsningarna i

tens- och resursförsörjning med mera. 50 år, och är i princip öppna för alla. Sverige.

Begreppet är ett komplement till den ”hårda”

Finansieringsformerna och avkastningskraven kan Bred information bygger ofta på investeringar i

infrastrukturen, som bland annat innefattar komvara mycket långsiktiga. mjuk infrastruktur. Den kan vara uppbyggd av

munikationsnäten. Det ska tydliggöra de andra

Infrastrukturinvesteringar sker såväl i privat som många samverkande informationsresurser. Eftersom

delar av den underliggande struktur för IT-samhäloffentlig regi, kan växla huvudmän och ägare utan den är knuten till syftet att skapa nytta för många

let, vilka behövs för att vi ska få de fördelar vi att dess funktion därmed behöver ändras i grunden. användargrupper kan nya typer av information till-

eftersträvar på ett rationellt, resurssnålt och håll-

komma och gamla bli mindre viktiga, allt eftersom

Digitala tjänster bart sätt.

behov och efterfrågan på tjänster förändras.

Allt mer produceras de viktiga tjänsterna i samhälle

Informationsresurs Breddtjänster

och näringsliv digitalt och i stigande grad kan vi

Informationsresurser är organiserade och struktureockså utnyttja dem digitalt, exempelvis via Breddtjänster är IT-kommissionens beteckning på

rade mängder av information om ett viss ämne eller Internet. Med digitala tjänster menar vi här både digitala tjänster som kommer en bred krets av digitalt producerade och/eller digitalt förmedlade objekt. Här används begreppet både om digitalise- användare i samhället och/eller i näringslivet till del tjänster. Tjänsterna kan vara enkla eller integrerade, rade informationsmängder och om sådan som kan och som av dem bedöms ”viktiga”. Det kan vara

de kan vara interaktiva och ha ”intelligens”. digitaliseras. De kan vara i form av kataloger, doku- både offentliga och privata tjänster.

mentarkiv, register eller ekonomisystem. Breddkompetens Digitalt kan de finnas i traditionella dataregister

Breddkompetens är IT-kommissionens beteckning eller sammanhållna databaser, men allt mer finns på de kompetenser som är relevanta för att kunna de i fristående men sammanlänkade databaser utnyttja bred informationen och breddtjänster. m.m. inom en organisation, fördelad på flera orga-

Begreppet är knutet till en ambition att alla ska ha nisationer eller helt enkelt ”på nätet”. förutsättningar att utnyttja de nya möjligheterna. Informationsresurser fordrar systematisering och Det kräver både gedigen kunskap inom områden som strukturering, insamling, lagring samt bearbetnings-

Breddtjänster – ett nytt skede i IT-politiken

Delbetänkande av IT-kommissionen

Stockholm 2002

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss.

Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29 www.regeringen.se/propositioner/sou/pdf/remiss.pdf

Produktion: AB Abrakadabra Tryck: Alfa Print AB Stockholm 2002

ISBN 91-38-21697-3 ISSN 0375-250X

Nu går vi vidare 5 Utnyttja industrins fokuserade satsningar 26

Ledamöter, IT-kommissionen 5 Undanröj byråkratiska hinder och underlätta förändring 26

Ny kunskap och nya metoder för nya tjänster 26

IT-kommissionens förslag i sammanfattning 6 IT-kommissionens förslag till handlingsprogram för breddtjänster IT-politik för förändring 6 – ett steg i IT-politiken 27

Sverige under det kommande decenniet 6 Handlingsprogram för breddtjänster 27

En ny tyngdpunkt 6 Handlingsprogram för utvecklingen av bred information 28

IT kan ge mer! 7 Handlingsprogram för vidareutveckling av bredbandet 30

Utan information – inga tjänster 7

”Breddtjänster” – ett nytt begrepp 7 Hur går vi vidare – IT-kommissionens slutord 34

God ordning – och öppenhet 8

Samspel offentligt – privat 9 IT-kommissionens sekretariat 35

Samhällsvinster inom alla områden 9 Rapporter utgivna av eller i samarbete med IT-kommissionen.

Ny IT-politik, mer ”I” än ”T” 9 SOU-rapporter 36-45

Statens offentliga utredningar 2002-05-27 46-47 Visioner för ett nytt skede, utblickar 11-19

Nu går vi vidare

Trots de senaste årens turbulens inom IT-världen ligger Sverige i topp utbyggd satsning på kompetens inom informationsteknikområdet. på flera rankinglistor. Den tätplaceringen har många orsaker. En av dem Med detta kan Sverige skapa en miljö för tjänsteutveckling som leder är att Sverige har en bredd i både tillgång till och användning av IT – i framåt och bidra till att vi finns i topp inte bara på IT-listor utan också företagen, i förvaltningen och bland vanliga människor. Vår "användar- ifråga om ekonomisk och social utveckling. kompetens" gör att många stora internationella företag gärna testar sina produkter här innan de går ut på världsmarknaden.

IT-propositionen 1999/2000 hade mottot "Ett informationssamhälle Björn Rosengren för alla". Den innehöll många breda satsningar, både på kommunikation och på bred tillgång till datorer. Även om inte alla dessa satsningar är slutförda är det dags att se framåt mot nästa skede i utvecklingen. Nu gäller det att få utdelning på våra grundläggande teknikinvesteringar, att bygga vidare på de erfarenheter, positiva och negativa, som de senaste åren gett.

IT-kommissionen har de senaste tre åren utforskat hur detta kan göras och var tyngdpunkten i politiken bör ligga i framtiden. Det har skett i en serie utfrågningar, konferenser och expertmöten. De har resulterat i ett flertal mer specialiserade rapporter men också konkreta förslag till regeringen. I den här boken redovisar IT-kommissionen slut- Övriga ledamöter i IT-kommissionen satserna av arbetet för en bredare publik och som underlag för diskus- Lisbeth Gustafsson sion om en balanserad och delvis ny inriktning på IT-politiken.

Birgitta Frejhagen

Målsättningen är att tekniken ska ge oss ännu bättre, mer produktiva och "behövda" tjänster i samhället och därmed bidra till tillväxt, kon- Lars Ilshammar kurrenskraft och ökad välfärd. Satsningarna på den tekniska infrastruk-

Ove Ivarsen

turen behöver nu kompletteras med insatser för att få fram dessa tjänster. De skall ge nytta till var och en men också vinster för samhället i Marie Persson Björkman stort. Det viktigaste vi kan göra är att få fram mer information i digital

Peter Seipel

form som grund för de nya tjänsterna samtidigt som vi stärker skyddet för människors integritet Rolf Skoglund

Jag vill höja ribban jämfört med den tidigare IT-propositionen och

Hans Wallberg

sätta målet till ett digitalt tjänstesamhälle för alla. Det innebär en medveten satsning på att tjänster skall kunna skapas för de många, "breddtjänster", och att investera i den "breda information" som krävs för detta. Målet innebär ett stöd för de omställningar mot ökad tjänsteproduktion som pågår i näringsliv och förvaltning. Det innefattar också en

IT-politik för förändring

IT-kommissionens förslag i sammanfattning Sverige under det kommande decenniet

Breddtjänster är IT-kommissionens namn på attraktiva, långt ut- Vid tiden kring millennieskiftet kom en strid ström av tillbakablickar byggda digitala tjänster, till nytta för enskilda människor, företag och och framtidsvisioner för landet Sverige. Eftersom dessa skiljde sig åt på förvaltningar – själva grunden till ett IT-samhälle för alla. många punkter undrade fler än en presskommentator om de verkligen

Kommissionen presenterar ett handlingsprogram för att stimulera handlade om samma land. Men samtidigt, mitt i det motsägelsefulla, framväxten av dessa breddtjänster. Programmet består av två huvud- fanns återkommande drag av samstämmighet i bedömningarna. delar med insatser för att:

Några exempel:

• få fram bred information. Detta innebär att olika slags information

Samtidigt som Sveriges ekonomiska utveckling, till exempel mätt i kro-

i samhället enkelt ska kunna användas i samverkan, av många

nans värde, halkat efter omvärlden, växer tjänstenäringarna och spås en

användare och för många användningar och ändamål,

fortsatt god tillväxt. Företagsklimatet bedöms vara rätt bra och Sverige • bredbandet i Sverige ska kunna klara att förmedla de breddtjänster

har en IT-infrastruktur och en IT-mognad i världsklass.

som utvecklas på den breda informationens grund.

En effektiv IT-användning spelar en central roll om Sverige ska IT-kommissionen bedömer att det finns goda förutsättningar för uppnå de höga ambitioner som finns. Vi måste säkra en fortsatt tillväxt Sverige att utveckla breddtjänster. Sverige har som få länder tillgång för tjänstebranscherna, skapa system för ett ekologiskt hållbart Sverige, till stora, systematiskt ordnade informationsresurser i samhällets regi. genomföra infrastrukturella satsningar för såväl näringsliv, offentlig Dessa resurser kan göras digitalt tillgängliga för breddtjänster, något verksamhet som för enskilda människor. Vidare måste vi skapa förutsom i sin tur skapar förutsättningar för ett bättre arbets- och var- sättningar för ett mindre stressande arbetsliv, öppna möjligheter för dagsliv för alla medborgare.

små och medelstora företag att etablera kontakt med internationella Breddtjänster är ett naturligt nästa steg i IT-samhällets utveckling, marknader samt bygga "Ett närmare Sverige", som kompenserar

där Sverige kan nå många fördelar genom att vara tidigt ute. Därför

Sveriges geografiska handikapp. Vi bör även utveckla en förvaltning bör regeringen påskynda utvecklingen genom aktiva insatser i enig-

med medborgaren i centrum samt skapa förbättrade möjligheter för ett het med handlingsprogrammet. Det gäller både att utveckla och sti-

livslångt lärande. mulera förutsättningarna för tjänsteutbyggnaden och samtidigt hantera de risker som ett öppnare och intensivare informationsutbyte

En ny tyngdpunkt

innebär, bland annat skyddet av den personliga integriteten.

IT används inte tillräckligt effektivt för att uppnå viktiga samhällsmål.

IT-kommissionen ser stora risker i att det händer för lite och går för

långsamt. Sverige kan fortsättningsvis skapa konkurrensfördelar genom

att ligga långt framme, men riskerar konkurrensnackdelar genom att

släpa efter.

Regeringen har i sin IT-politik formulerat mål inom breda områden.

De enskildas tillit till IT, användarkompetensen och IT:s tillgänglighet

för alla, står i centrum för politiken. Mycket har uträttats, även om

IT kan ge mer!

målen inte nåtts fullt ut. Dagens samhälle är inte ett IT-samhälle för

Svenskarna brukar snabbt ta till sig ny teknik. Även om många mänalla, även om i stort sett alla berörs av IT i vardagen och i arbetslivet.

niskor åtnjuter fördelarna med tillgången till både Internet och mobil Det är vad vanliga medborgare får ut av IT som måste ligga till grund kommunikation finns likväl en stor tillväxtpotential. Marknaden finns

för politiken.

där om tjänsterna är tillräckligt attraktiva och värdefulla. Häri ligger De allmänna förväntningarna på IT är höga och informationstekniken utmaningen – både för politiker och entreprenörer!

framställs ofta som lösningen på de mest skiftande problem. Vissa lös-

IT-politiken har hittills betonat förutsättningarna för utbyggnaden av ningar erbjuder marknaden redan idag; till exempel gör allt fler sina

bredband och spridning av datorer i skolor, i hemmen och andra delar bankärenden och biljettbokningar via Internet. Både kunder och leve-

av samhället. Satsningarna har varit både bra och nödvändiga, men har rantörer sparar tid.

givit många intrycket av att tekniken är ett mål i sig.

I många fall har förväntningarna dessvärre inte infriats. I utvärdering-

IT kan skapa större mervärden än vad som är fallet idag – det finns ar anses IT varken ha förbättrat undervisningen i skolan, lyckats korta

möjligheter som inte utnyttjats fullt ut, många förväntningar återstår vårdköerna eller vitaliserat demokratin.

att uppfyllas.

IT kan bidra till att lösa problem, men är sällan lösningen i sig. IT

IT-politiken måste därför betona hur enskilda människor, företag och har utvecklats snabbt, egentligen snabbare än kunskapen om hur IT

förvaltning ska kunna få större, direkt nytta av tekniken. kan användas på ett meningsfullt sätt. Ursäkterna för misslyckade sats-

ningar blir dock svårare att godta i takt med att de tekniska möjlighe- Utan information – inga tjänster

terna ökar.

Idag diskuteras de mobila tjänster som ska göra 3G lönsamt. Nyckel- IT-kommissionen ser nu ett tydligt behov av att förskjuta politikens frågan för denna tjänstutveckling är information. Den ska kunna

tyngdpunkt från den tekniska infrastrukturen till gemensamma infor-

komma från skilda källor, vara tillgänglig digitalt, kunna sammanställa mationsresurser och grundläggande breda tjänster – från en "hård" till

och användas av många aktörer, för många olika ändamål. en "mjuk" infrastruktur.

När den offentliga tjänsteproduktionen och privat näringsliv drar full

Denna tyngdpunktsförskjutning kan skönjas i flera länder och har i

nytta av bredbanden för sin verksamhet, kommer tjänsteflödet att vara Sverige tagit sig uttryck i tidigare försök inom flera områden – med

mycket omfattande. De mobila näten blir viktiga för att nå dessa nya varierande framgång.

tjänster, samt för att skapa mervärden genom sin mobilitet. Idag är emellertid förutsättningarna för denna förskjutning av tyngd- Tjänsteproduktionen måste utgå från den struktur som existerar. På

punkt goda, och möjligheterna till bred nytta framstår allt tydligare.

dessa villkor har all ny och genomgripande teknik utvecklats. Sverige kan med ett tydligt politiskt ledarskap bli bland de första länderna i världen att dra nytta av en genomtänkt och konsekvent politik "Breddtjänster" – ett nytt begrepp

med en attraktiv tjänsteutveckling i fokus. IT-kommissionen anser att IT-politiken ska inriktas mot tjänster som

Exempel på länder som ligger långt framme är Kanada, England och når många människor och ger dem stor nytta – "breddtjänster". Dessa

Australien. Sverige kan också vara ledande vad gäller hanteringen av de bygger på en kombination av information från flera källor, information

risker och den sårbarhet som ett framtida IT-samhälle tyvärr också som "förädlas" av datorerna på nätet och vars användning i alla mening-

innebär. ar är bred.

Några exempel från vardagen vilka visar hur breddtjänster

fungerar idag: Vad är bred information?

• bankomattjänsten som ger alla tillgång till "sin" bank från olika ställen, Bred information är:

• intelligenta trafiksystem som samlar information från många skilda • olika slags information som samverkar

källor och presenterar ett aktuellt beslutsunderlag för bilföraren,

• information för många användningar • den förenklade självdeklarationen där informationsinsamlingen till

• information för många användare

grund för taxeringen redan är gjord,

• bilregistret, en nyckelresurs för polis, försäkringsbolag, bilhandel

med flera,

• kartor som presenterar information från många källor som underlag

för beslut.

Världens produktion av information

Framtidens breddtjänster kan vi bara spekulera om – historien visar att

Vid en studie (2000) på School of Information and Management & inte ens de mest vildvuxna fantasier räcker när det gäller att sia om

Systems vid University of California vid Berkeleyuniversitetet uppframtida tillämpningar av ny teknik.

skattade studenter och lärare att den årliga ökningen av unik infor-

Vi möts idag av ett informationsöverflöd och kan hitta hur mycket som

mation uppgår till mellan 1 och 2 exabyte (1018). Detta innebär att helst på nätet – om vi vet var och hur vi ska leta. En sökmotor som ger

varje människa på jorden producerar i snitt 250 megabyte varje år. tiotusentals förslag är mer att se som ett problem än en möjlighet.

Information som lagras på papper, det vill säga böcker och tidning-

Utmaningen ligger i att få fram just den information som behövs för

ar med mera, ökar med i snitt 2 procent varje år. Information som den specifika uppgiften. För att detta ska bli möjligt måste informatio- lagras på film, det vill säga fotografier och biograffilmer med mera, nen förpackas på ett sätt som gör den begriplig för nätets datorer och ökar med i snitt 4 procent per år. Optiskt lagrad information, exemprogramvaror. Informationen måste också vara digitalt tillgänglig på ett pelvis musik på CD, CD med datainnehåll, ökar med i snitt 70 prosätt som möjliggör användning utan hinder i tid och rum. cent per år. Magnetiskt lagrad information, det

Breddtjänsterna bygger på och "förpackar" information från olika käl- vill säga servrar, hårddiskar med lor efter de behov den enskilde eller företaget har vid varje tillfälle. mera, ökar med i snitt 55 procent Eftersom många företags och myndigheters framtida verksamhet kom- per år. Den senare kategorin mer att bygga på breddtjänster blir nätet en kritisk resurs. De nät som samt information lagrad på byggs idag kommer inte att räcka till för de behov som breddtjänsterna film har i särklass den skapar. största mängden informa-

tion lagrad.

God ordning – och öppenhet

Sverige har en stor fördel eftersom vi ligger långt före många länder

Källa: http://www.sims.berkeley.edu/research/projects/how-much-info/ vad gäller tillgång till register och databaser med strukturerad information. Vår offentliga sektor har ordning på informationen som ofta

också är digitalt tillgänglig. Detta hänger samman med Sveriges förvalt- mindre geografiskt bundet och ändå minimera behovet av resor. ningstradition, offentlighetsprincipen, personnumren och vår långa tra- För att förverkliga dessa visioner krävs ett antal åtgärder. De beskrivs dition av öppenhet och informationsutbyte. i IT-kommissionens förslag till handlingsprogram senare i boken.

Sverige antog som första land i världen en nationell datalag. Denna lag reglerar integritetsfrågorna och bidrog till att medborgarna accepterade att företag och myndigheter byggde upp och utnyttjade stora IT- Webbtjänster baserade datamängder. Webbtjänster, eller Web services, avser en ny typ av programvarumoduler

som gör det möjligt för programvaror att samarbeta på ett nytt och effek-

Samspel offentligt – privat

tivt sätt. Genom att utnyttja standardiserade metoder för katalogisering, Samspelet mellan offentlig och privat sektor är också omfattande i beskrivning och anrop hos olika aktörers programvaror, system och appli- Sverige. Tjänster som utvecklas av privata företag bygger i mångt och kationer kan en rad fördelar uppnås. En rad standarder, verktyg och metomycket på information som hämtas direkt från offentlig sektor. Viktig der utvecklas kontinuerligt av IT-industrin. samhällsinformation för planering hämtas direkt från företagen. De största aktörerna finns samlade i organisationen Web Services

Det är kombinationen av olika informationskällor som ger möjlighe- Interoperability Organization, www.ws-i.org terna för utveckling av nya, attraktiva och värdefulla digitala tjänster. De delvis XML-baserade standarderna WSDL (beskrivning av webb-

tjänster), UDDI (katalogisering av webbtjänster) och SOAP (anrop av webb-

tjänster) är centrala. XML är en bred familj av standarder som tillämpar

Den offentliga sektorns informationsresurser är viktiga för

märkord och strukturbeskrivningar för att göra information mer tillgänglig. näringslivet Mer fakta om XML finns exempelvis på: www.xml.org Tänk om den offentliga sektorns databaser inte var tillgängliga för näringslivet, vad skulle hända då?

Tänk till exempel bort bilregistret, fastighetsdatabaser, Spar, GIS och

Ny IT-politik, mer "I" än "T"

fundera kring hur det skulle gå för till exempel bilhandel, försäkringsbolag, fastighets-, reklam- och entreprenadbransch med flera. Databaserna är IT-kommissionen föreslår en ny inriktning i IT-politiken för att skapa nödvändiga för näringslivet på ett eller annat sätt och kan göras ännu mer tillväxt, konkurrenskraft och ökad välfärd. Vägen dit handlar mer om tillgängliga för att underlätta arbetet för företagen. "I" än om "T", där fokus bör flyttas från tekniken till informationen. För

att säkerställa nyttan med IT måste vi mäta den där den uppstår i samhäl-

let för att se om satsningarna är värda sitt pris eller om de bör förändras.

Samhällsvinster inom alla områden

Detta ställer några grundläggande krav på IT-politiken, som måste:

Samhällsvinsterna med breddtjänster finns i ett bättre resursutnyttjan-

- ge bra förutsättningar och riktningsangivelser för de många aktörer i de. Breddtjänsterna ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv där fler

näringsliv och offentlig sektor med ansvar för förnyelsen av sina kan delta och få utrymme för sin förmåga. Enskilda människor kan få

respektive verksamhetsområden, ett helt nytt stöd i sitt lärande, i sina vardagliga sysslor och för sin förströelse. Handel och konsumenter får nya förutsättningar när informa- - bredda synen på IT. Den tekniska plattform vi bygger upp är en tion om varor och tjänster finns tillgänglig på ett jämförbart sätt. Sjuk- nödvändig, men inte tillräcklig förutsättning, för de förändringar och hälsovården kan bli bättre utan att kosta mer. Arbetslivet kan bli som behövs,

- leda till större investeringar i digital information och stimulera en

bra miljö för utveckling av interaktiva och allt intelligentare digitala IT-kommissionens roll

tjänster, I den tidvis heta bredbandsdebatten och i det intensiva arbetet med den

- lyfta fram behovet av kompetens inom nya områden. Det kommer "hårda" delen av IT-infrastrukturen, har IT-kommissionen sett ett behov av

att ta tid innan nya tjänster inom alla områden blir själv klara. Det en bättre hantering av information. Detta för att få fram tjänster för ökad

kommer också att ta tid innan allas kompetens att utnyttja de nya effektivitet och service. IT-kommissionen har därför uppmärksammat den

möjligheterna svarar mot deras behov. Kompetensutvecklingen hand- "mjuka" IT-infrastrukturen som berör gemensamma tjänster och funktioner

lar således både om människors förutsättningar att finna och att för att göra information tillgänglig.

utnyttja breddtjänster och om kunnandet hos de personer och organi-

Några av IT-kommissionen genomförda aktiviteter inom området:

sationer som utvecklar tjänsterna,

• "Hur blir en ny infostruktur motorn i e-Sverige" (SOU 2000:123) –

- utgå från att breddtjänster inte bara innebär nya möjligheter utan

Rapport baserad på utfrågning försommaren 2000 med fokus på

också nya säkerhetsrisker som måste hanteras genom tekniska och

ökad service och effektivitet i centrala samhällsområden.

organisatoriska åtgärder, i kombination med rättslig reglering.

• Bildandet av ett informellt nätverk, SIRNET, med fokus på samverkan Dessa fem delar av IT-politiken hör samman, men har samtidigt skilda

och med exempel på praktiskt arbete i förvaltning och näringsliv med förutsättningar. Varje del ställer särskilda krav på planering, resurser,

digital information och tjänster. kompetenser och långsiktighet för att utvecklas gynnsamt.

• "Om behovet av insatser för utvecklingen av samhällets informations-

IT-kommissionen anser det särskilt viktigt att regeringen sätter upp

infrastruktur" (DnrITK 2001/18) – skrivelse till regeringen mars 2001 tydliga mål för den offentliga tjänsteproduktionens användning av IT.

med övergripande rekommendationer och konkreta förslag kring utveck- Detta gäller sjukvård, omsorg, hälsovård och skola, men även sektorer

lingen av mjuk infrastruktur. där det allmänna har en viktig roll som producent – eller där den

• "Vårt digitala tjänstesamhälle – vision 2011+" – (SOU 2002:25) rapport offentliga sektorn är aktör på marknaden, exempelvis i samband med upphandling och köp. Regeringen bör sätta höga mål och följa upp hur baserad på utfrågning av ett 60-tal visionärer från 13 områden hösten

2001. myndigheterna uppfyller dessa mål.

IT-kommissionen presenterar i den här boken ett detaljerat handling- • Konferens, september 2001 om IT-samhällets mjuka infrastruktur i –

sprogram för breddtjänster. Regeringens mål och uppföljning bör base- några exempel från Transport, Förvaltning och Hälsovård. ras på detta detaljerade program.

Visioner för ett nytt skede

De följande avsnitten målar upp framtidsbilder i två perspektiv. Dels den enskilde individens, dels samhällets och de större sammanhangens. Förutsättningen för visionerna är att det finns ett fungerande skydd för människors integritet.

Breddtjänster för kvalitet och mänsklighet i vården

– vision om framtidens hälsa

En förutsättning för Vidare förutsätts en visionen är att patienter, så välutvecklad och Slutligen förutsätts vårdpersonal, sjukhus Säkerheten förutsätts accepterad säkerhet lagar som ger och andra vårdplatser också ha gett upphov att mottagare människor rätten att har ständig och till en utbredd tillit garanterat vet vem avgöra vem i obegränsad tillgång till med god integritet avsändaren är, samt vårdapparaten som får säker och tillförlitlig utan att ge avkall på att äkthet och ta del av vilken fast och mobil IT- funktionalitet. anonymitet vid behov information, samt när. infrastruktur med hög kan garanteras. överföringskapacitet. Precisionen i insatser vid akuta

sjukdomar och olyckor är mycket

Läkare, sjuksköterskor hög. Detta tack vare den brett Tack vare brett tillgänglig information uppfattas och annan personal kan Höga egna förkunskaper hos många patienter tillgängliga patientinformationen långtidsvården som både effektivare och humanare. tack vare brett tillgänglig i kombination med brett tillgänglig patient- och de breddtjänster som Många patienter inom åldringsvården uppger en patientinformation ge information för professionell bedömning ökar samverkar för att snabbt förse ökad trygghet. Det är framförallt breddtjänster för en hög nivå av personlig precisionen och kortar därmed väntetiden. ambulanser och annan akut distansvård som leder till känslan av att både service. insatspersonal med vårdhistorik anhöriga och vårdpersonal finns nära. och information om eventuella Sensorer i hemmet och enkelt tillgängliga speciella omständigheter eller andra hjälpmedel för information och kommunikation Breddtjänster för logistik, egenskaper hos patienten. Bred tillgång till olika former av bidrar också till brett tillgänglig information till och annan administration underhållning gör att hemtjänstpersonal kan direkt nytta för både patienter och personal.

bidrar till en ökande förgylla både sin egen arbetssituation och

kapacitet. hempatienternas livskvalitet genom att

tillsammans njuta av konst, musik och film. Läkare arbetar med breddtjänster för kvalitetsmätning.

Genom brett tillgängliga resultat, uppföljning och Brett tillgänglig information om uppdatering av informationen ökar kvaliteten i vården. sjukhus, kliniker, vårdcentraler Samma sak gäller för forskningsresultat och utvecklingsoch andra instanser, samt Den befintliga och allmänt tillgängliga infrastrukturen nätverk. lättillgängliga breddtjänster för medför snabb distanskonsultation – brett tillgänglig tidsbokning och administration information om tjänstgörande experter i kombination gör att de allra flesta hamnar rätt med tillgången på korrekt patientinformation, ökar Vårdpersonal har tillgång till bred information och breddtjänster från början och känner en hög tillgången på snabba konsultationer av rätt expert och en för kunskapsutbyte, vilket ger stora möjligheter till kontakter tillit för kvalitet i både information ökande grad av korrekta beslut. med rätt experter vid tveksamheter och därmed ökad ansvarsoch vårdprocessen. känsla och motivation.

Breddtjänster för ett kunskapsorienterat och innovativt näringsliv

– vision om framtidens affärer

Förutsättningarna för visionen är att anställda på alla nivåer i små såväl

som stora företag, lokala och centrala myndigheter samt forskare på högskolor

och universitet har ständig och obegränsad tillgång till säker och tillförlitlig

Regionala kluster, bransch-

fast och mobil IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Dessutom

organisationer och andra nätverk förutsätts att näringslivet funnit effektiva former för ett kunskapsorienterat

Företagens innovationsprocesser utnyttjar utnyttjar tillgången på informa-

arbetssätt som bygger på individens kompetens. breddtjänster för lokal, nationell eller tion och breddtjänster för internationell rekrytering. Standardiserade systematiskt och kreativt platsannonser och lediga platser matchas innovationsarbete.

kontinuerligt, inte bara mot varandra utan Effektivare och snabbare utbyte Bred tillgång till detaljerad marknadsinforma-

även mot företagens framtida behov. och nätverkande i näringslivet,

tion gynnar småföretag som utnyttjar tillgången

bland forskare samt entrepren- till avancerade verktyg för långsiktigt arbete

örer gynnar den ekonomiska såsom strategisk planering, scenariohantering

tillväxten. och konsekvensanalys. Även små företag är

därför mindre beroende av enstaka experter,

mindre riskkänsliga och uppnår ett jämnare Små och stora företag utnyttjar produktionsflöde och en jämnare kvalitet.

Brett tillgänglig information i Sverige är också tillgänglig för företag, breddtjänster för sina behov av myndigheter och forskare och andra aktörer i andra länder. Andra kunskap. Interna processer för länders brett tillgängliga information är på samma sätt en tillgång produktutveckling, marknads- för den svenska utvecklingen. En positiv global utveckling gynnas analys och omvärldsbevakning av breddtjänster för globalt samarbete och överbryggande av barriärer samverkar och utbyter informa- av språklig, kulturell, politisk, religiös eller annan karaktär tion och kunskap med externa

Fler stora företag är snabba trots sin storlek. källor för forskningsresultat och

Analyserande breddtjänster som utnyttjar brett branschstudier.

tillgängliga signaler i form av informationsfragment från

anställda, myndigheter, andra företag, branschorganisa-

tioner och samhället fungerar som de stora företagens

nervsystem och kortar reaktionstiden. Brett tillgänglig information om temporär produktionskapacitet, behov av specifika tjänster,

och tillgång på unika lösningar som söker sina Brett tillgänglig information kring statliga och kommunala upphandlingar

problem ligger till grund för breddtjänster för ökar effektiviteten i samverkan mellan offentlig förvaltning och privat

matchning, strategiskt stöd och marknadsföring näringsliv. Breddtjänster för administration kring skatter, tillstånd, regler,

som stödjer framförallt små och medelstora företag bidrag och andra rättigheter och skyldigheter underlättas av standardiserade

som i ökande grad tänker globalt. gränssnitt och breddtjänster.

Breddtjänster för individen i centrum

– vision om ett värdigare (arbets-) liv och enmer levande demokrati Breddtjänster för beläggningsplanering

kompletterar produktions- och

kapacitetsdata med mjukare information

Individuella relationer mellan

som personalens egna önskemål och

arbetskamrater, föreningskollegor, olika åldersgruppers preferenser. Allt fler anställda upplever att de med familjemedlemmar eller vänner

Bred tillgång till information Detta leder till ökade möjligheter att hjälp av breddtjänster för effektiv sökning, bygger på en brett tillgänglig

leder för många till minskad finna former för högre arbetsglädje, gallring och analys klarar att leva upp till infrastruktur och kan i många fall

stress och ett värdigare arbetsliv. flexibilitet och motivation vilket i sin de ökade krav som kunskapsarbetet ställer. kryddas och göras ännu mer

Sjukfrånvaron sjunker när tur är viktigt för att motverka en Varje individ tar mer eget ansvar och bred meningsfulla med hjälp av

människorna får mer kontroll sjunkande pensionsålder och andra informationstillgång, och nya sätt att breddtjänster för identifiering

över sin egen situation. effekter av den förändrade demografiska flexibelt och självständigt kunna arbeta individers smaker, behov och

situationen. med kunskap och kontaktnätverk är inte intressen.

bara nödvändiga utan centrala och naturliga i det dagliga arbetet.

Tillgänglighet till information om evenemang,

biljetter och underhållning i kombination med

breddtjänster för samspel i olika former inom Föreningsliv, hobbyverksamhet och andra konst, musik, teater och andra kreativa fritidsaktiviteter bygger till stor del på

områden förgyller tillvaron och underlättar tillgänglighet till information. Breddtjänster för för människor att ha roligt. planering, samverkan och administration gör att

fler upplever en rik och mångfaldig fritid trots ökad press på det totala tidschemat.

Brett tillgänglig samhällsinformation och breddtjänster för skapandet av nya

medborgarnätverk gör att människor är mer delaktiga i samhällets utveckling.

Anställda som tidigare hade smala arbetsuppgifter inom Individens motivation att delta i beslut och processer som rör närområde och kommun

är högre tack vare breddtjänster, som gör engagemanget roligare och mer lättillgängligt.

ren produktion arbetar nu bredare, och löser dessutom

problem inom planering, kvalitet, utbildning och

ledarskap. Tillgång till bred information och breddtjänster

som bistår med olika kombinationer av intern och

Breddtjänster för stöd i komplexa processer

extern information möjliggör denna breddning av

arbetsuppgifter utan att tappa i fackmässigt djup och avlastar arbetsledningen i företag och ger

anställda större potential att ta egna beslut.

unik expertis.

Förutsättningen för visionen är att lärande, lärare

och berörda myndigheter, företag och andra

Breddtjänster stödjer ett effektivt individualiserat lärande organisationer har ständig och obegränsad tillgång

till säker och tillförlitlig IT-infrastruktur med hög

– vision för framtidens lärande överföringskapacitet.

Förutsättningen är också att lärandet och dess

aktörer är organiserat så att lärandet och individen

Oavsett tid och rum kan Lärarnas olika roller ställer höga krav på flexibilitet i sätts i centrum.

folk arbeta vidare med sina informationshanteringen. Produktionen av nya läromedel

olika lärprocesser. stöds av breddtjänster. Den producerande läraren får hjälp i De lärandes behov av information Lärprocessens bredd- det komplexa arbetet att framställa läromedel som uppfyller olika krav från läroplaner, pedagogik, lärprocesser, tidigare tillgodoses av samverkande breddtjänster. tjänster vet vilken Standardiserat brett tillgänglig information information de behöver erfarenheter, aktuella trender och nyhetsflöden med mera. Eftersom samhällets information i övrigt är brett tillgänglig kombineras med den lärandes individuella och kan själv hämta den profil och vid behov matas lärprocessen oavsett lokal eller central finns verktyg som hjälper läraren att finna och välja aktuella och relevanta exempel. med ny information. Information kan söka lagring. upp annan information och föreslå ett

samarbete.

Breddtjänster för sortering, sökning, Med tillgång till rätt information via bra sammankoppling, uppdatering och gränssnitt kan fler ta makten över sitt eget annan nödvändig hantering av Den viktiga del av lärandet som sker lärande. Breddtjänster som kombinerar individ till individ kan med hjälp av både information och informationskällor information om formell utbildning och ökar effektiviteten i lärprocessen. breddtjänster för att hantera gemenyrkeserfarenhet med egna utvecklingsmål samma processer och tillgång till effektiva Den lärande kan lägga mer av bidrar till ett effektivare vardagslärande som sina resurser på själva lärandet och kommunikationskanaler bli mer livligt Med hjälp av brett tillgänglig höjer den totala kompetensen. och motiverande. Mötet mellan slipper ödsla tid på ostrukturerat resultatinformation och

sökande och villrådigt undrande. människor sker ständigt oberoende av breddtjänster för jämförelser och

tid och rum. utvärdering kan såväl lärare,

elever som läromedelsutvecklare

Planering av lärande underlättas av breddtjänster anpassa sitt arbete och höja

som använder brett tillgänglig information om lärandets kvalitet. Läraren har ett stort antal Grupper av lärande kan dela lärprocesser, resultat, erfarenheter, enkäter och Återkopplingen till både egna parallella relationer till de lärande. information på ett effektivt sätt. statistik från olika lärprocesser. Breddtjänsterna och andras tidigare resultat samt Breddtjänster utnyttjar olika Breddtjänster och kombinationer av förser planeringsprocessens aktörer med underlag kunskapen om hur olika detaljer informationsmängder hos de olika informationskällor bidrar aktivt som bygger på verkligheten. Analytiker och utredare i lärprocessen påverkar utfallet lärande, läromedel, myndigheter, till gruppens lärande. Unika relationer får tillgång till högkvalitativ information och kan är viktiga inslag för att hålla ett processer samt hos andra lärare mellan gruppens deltagare är viktiga dessutom utnyttja breddtjänster för att ytterligare kunskapssamhälle konkurrensför att erbjuda läraren stöd i sitt för att bibehålla det individuella. analysera och sammanställa underlag. Den totala kraftigt. arbete. Läraren får mer tid över Information om dessa relationer kan kvaliteten i lärandet ökar. till sin viktigaste uppgift. hanteras av breddtjänster för

lärprocesser.

med varandra på olika sätt – i nöjen och spel, och i olika slags

Visionerna – gemensamma drag

gemenskaper och så vidare. Tillgången till bred information skapar Som visionerna och situationsbeskrivningarna visar kan användningen

oändliga möjligheter, varför samspelet mellan enskilda individer av digitala tjänster få konkreta effekter inom många områden.

kommer att ställa mycket stora krav på bandbredd. Exemplen gäller sådant som har betydelse i många människors dagliga liv – på jobbet, i hemmet och på fritiden. De kan spara tid och pengar, - Nya sätt att samarbeta i och mellan företag och organisationer. ge sinnesfrid och ökat handlingsutrymme samt valfrihet – kort sagt öka Organisationer och företag kan internt och gentemot andra samverka människors välfärd. De innebär också nya risker i form av till exempel på ett effektivare sätt genom att informationssystemen kan "tala" hantering av personuppgifter, skydd av rättigheter och beroenden mel- med varandra och att relevant information gjorts tillgänglig. lan olika hanteringar av information.

- Resultat för medborgaren eller företaget i centrum.

Visionerna visar hur vi kan handskas med möjligheter och risker, hur vi kan välja en framtid med tekniken som verktyg, inte vad tekniken i Detta handlar om att kunna leverera en tjänst snabbare, om att minska sig själv kan medföra. Även om beskrivningarna är starkt förenklade har tidsinsatsen och transaktionskostnaden för kunder, företag och de en kärna av praktisk realism som gör det möjligt att skissera hur de medborgare, samt att öka överblicken över en marknad eller ett skulle kunna förverkligas och därmed påverka den praktiska politiken. ämnesområde. Detta bland annat för att ge bättre beslutsunderlag

Trots att visionerna gäller olika typer av behov och olika samhällsom- inför en åtgärd eller ett köp. Värdemätaren ska sökas i den faktiska

nyttan för användaren, inte i användningen av ny teknik som sådan. råden, finns det flera gemensamma drag i vad som krävs för att de ska

förverkligas. - Ökad självständighet i arbetssituationerna.

- Avstamp från en hög tekniknivå. Ett utmärkande drag för exemplen är att människor på alla nivåer är

Samtliga exempel utgår från att det finns ett kraftfullt bredband och bättre informerade, och att de därför med ökad självständighet kan

samverka med andra. Deras beslut grundas på egen kompetens och en bred datorisering av de aktuella verksamheterna. Exemplen beskriver ett "naturligt nästa steg" mot de nya tjänster som ofta varit ett på tillgång till information, fakta, policys med mera. De blir mer skäl till datoriseringen, men hittills varit utom räckhåll. flexibla i förhållande till kunder eller vårdtagare och samspelar i en

öppnare anda inom företaget eller myndigheten med stöd av teknik

- Tillit.

och bättre informationsunderlag. De har kontakt och informations-

Alla exemplen förutsätter att enskilda, företag och organisationer litar utbyte med anställda på andra företag och myndigheter. Allt detta

på att deras integritet inte kränks, att de känner förtroende att den infor- utan att deras agerande bottnar i detaljerade befattningsbeskrivningar

mation de drar nytta av är tillförlitlig och att identiteten hos den de eller order av arbetsledare och chefer. De tar sina beslut utifrån gedi-

samverkar med är den uppgivna. Utan sådan tillit blir det svårt eller till gen kunskap och förmåga att söka, kritiskt granska och hantera stora

och med omöjligt att utveckla breddtjänster. Det är kombinationen av datamängder – de besitter breddkompetens. möjligheter och tillit som ska bära utvecklingen framåt.

- En bredare och mer sammanhållen informationsplattform. - Umgänge, samarbete och samverkan mellan människor i allmänhet.

Exemplen visar att man måste utnyttja befintliga "informationsöar" En mycket stor del av IT-användningen i framtiden handlar om och knyta samman och komplettera dessa med ny digitaliserad enskilda som utan någon organisatorisk ram umgås och samverkar information till ett bredare "informationslandskap" för nya tjänster.

Tydligast framträder detta i exemplen från vårdsektorn, med dess är erfarenheter från samverkan vid uppbyggnaden av dagens teknik många specialiteter, vårdenheter och huvudmän. Men samma bild plattformar direkt tillämpliga även i den nya informations- och tjänstefinns även inom till exempel offentlig förvaltning, där kraven på miljön. Detta är lätt att se ifråga om produktions- eller ärendekedjor samarbete mellan hittills väl avgränsade verksamheter ökar. Den över organisationsgränser, men också i exemplen från olika marknadssammanhållna informationsplattformen har krävt målinriktade och situationer. I de senare fallen bidrar informationen till ökad konkurrens resurskrävande insatser. Befintliga informationskällors kvalitet har vad gäller mer utvecklade tjänster. inventerats och dess möjligheter att samverka med andra källor har utretts. Ny information följer grundläggande enhetliga terminologier och begreppsstandarder.

- Insatser för enhetlig informationsstruktur och terminologi nödvändig.

De nämnda exemplen förutsätter i de flesta fall ett aktivt standardiserings- och terminologiarbete i syfte att få befintliga och nya informationskällor (databaser och register) att tala "samma språk", det vill säga använda samma begrepp, identitetsbeteckningar och beskrivningssätt för det som är registrerat (dokument, varor, tjänster, personer med mera).

- Enkla katalogtjänster öppnar för mer avancerade tjänster.

Med ett unikt artikelnummer, beteckning för ett ledigförklarat jobb eller en lista över en viss kategori tjänsteleverantörer kan man skapa kataloger för enkla sökningar. Dessa kan sedan utvecklas alltmer, dels

MN

genom att beskrivningarna av varje "objekt" i katalogen utökas med OP

G KL

fler detaljer, dels genom att information om objekten kan hämtas R IJ

S 1100010H

från angränsande källor. Ju mer detaljerat ett ledigt jobb eller en T 011

U G 00

sökandes kvalifikationer beskrivs, desto precisare kan en sökning bli. V 00 EF

D 1 01

Om beskrivningen av en vara knyts till ett annat register som 11X Y HIJKLMNOPABC 00

0

Både i exemplen från vården och olika marknader framstår samarbete 00

1 0

0 0 1 1

kring de grundläggande informations- och tjänsteplattformarna (till exempel kataloger) som fördelaktigt för de flesta aktörer. I många fall

Detta förutsätter:

Hur blir visionerna verklighet?

- ett kommunikationssystem och bakomliggande teknik som kan hantera IT-kommissionen är övertygad om att delar av breddtjänsterna kommer

de olika meddelandetyperna och dokumenten, av sig själv. Både inom förvaltningen och på marknaden pågår redan ett utvecklingsarbete. - överenskomna format, standards och språkbruk för olika meddelan-

För att nå fram snabbare behöver dock ytterligare insatser göras. Om den och besked, inte informationen finns tillgänglig kan inte breddtjänsterna utvecklas

- möjlighet att välja ut, förmedla och uppdatera information och andra fullt ut. Flera inslag i utvecklingen mot breddtjänster kräver gemensam-

data på ett överenskommet sätt samt, ma insatser.

- informationssäkerhet och informationskvalitet som ger trygghet och

Vägvisare till breddtjänster tillit för nya tjänster.

Ett enkelt sätt att belysa vägen från vision till verklighet är att "räkna En obruten vårdkedja måste stödjas av ett "oavbrutet" stödsystem. baklänges", från de mål som ställs upp, tillbaka

Kartbild över helheten

till de åtgärder som krävs för att visionerna ska kunna uppfyllas. Detta kan exempelvis göras I första hand måste en sammanfattande bild över hela informamed utgångspunkt i de beskrivna visionerna tionssystemet skapas. Detta för att utröna vilka investeringar som behöinom vårdområdet. ver göras, bland annat i databaser. Likaså måste säkerhetskraven analy-

seras, liksom vilka förändringar som krävs i dagens rutiner.

För att "vårdorganisationen ska bli en professio-

Man måste även komma överens om vem som ska göra vad och vem nell researrangör" måste en rad nya förutsätt-

som ska finansiera förändringarna i journalsystemen. Då visionerna ningar uppfyllas, inte minst vad gäller

fordrar stora och långsiktiga förändringar måste utvecklingen ske stegvis informationsutbytet längs resvägen. Hit 0

och vägledas av vilka insatser som ger snabb och bra nytta. hör strukturerade och standardisera-

Prioriteringarna bör göras utifrån vilka slutresultat som är viktigast. de färdmeddelanden mellan de olika Men för att detta inte ska äventyra "arkitekturen" i det nya som byggs stationerna, gemensam tillgång till rele- måste tillräckliga och tillförlitliga byggnadsritningar finnas för helheten. vanta vårddokument och provresultat, lik- Endast då kan eventuella utvikningar och omkastningar utformas så att som beställningar eller besked om de passar in i strukturen och för arbetet framåt. behandling vid nästa uppehåll på

Standardisering – en utmaning

resan, men också mycket mer.

I rutinärenden ska helst så mycket Vad gäller informationsstandardisering och terminologiarbete är det som möjligt av beställningar, färdmedde- viktigt att inte låta det bästa bli det godas fiende. Krav på en total stanlanden och besked kunna behandlas auto- dardisering av begrepp och termer innan ett nytt system eller en tjänst matiskt, så att exempelvis tidsbeställningar sjösätts kan resultera i orimligt långa förhandlingar, i värsta fall olösliga hanteras i en schemarutin och provsvar konflikter och uteblivna utvecklingsresultat. jämförs och presenteras grafiskt, tillsammans Därför gäller det att vara praktisk, att ägna tid åt det mest angelägna med tidigare prover för att spara tid och under- och planera för hur kvarvarande olikheter ska kunna åtgärdas i ett senalätta beslut. re skede.

För att snabbare få fram fungerande och resultatgivande lösningar kan En rad nationella IT-relaterade utredningar är på gång. "Vården ITiden" till exempel sammanknytningen av information ske med hjälp av tem- (SOU 2002:3) skisserar en nationell, samlad strategi för IT-användning-

porära anpassningar, översättningstabeller och "adapters", vilka senare en i vården. kan ersättas med mer effektiva och stabila lösningar. För att snabbare Den pekar ut informationsområdet som ett av de viktiga åtgärdsom-

ge marknadsöverblick kan sålunda FN:s varukod tillsvidare kombineras rådena. Det saknas dock tydliga handlingsplaner för insatser inom de med branschkoder på de e-handelsmarknader där respektive bran-

flesta samhällssektorer. schkod tillämpas.

Det är alltså ett bra läge för initiativ från det politiska ledarskapet

I ett senare skede kan varukoderna måhända ersätta några av bran-

och från ledningen för olika verksamheter. Utmaningen ligger främst i schkoderna. På samma sätt kan snabbfixar för tjänsteutformningen

att samla, stimulera och fokusera de insatser som pågår för att lägga en göras med hjälp av tillfälliga lösningar, vilka på samma sätt senare kan

bra grund inför framtiden. ersättas av mer integrerade lösningar.

Misstag att lära av Flera angreppssätt – samlat perspektiv

Flera olika organisationer och vårdenheter har var för sig De framtidsbilder IT-kommissionen presenterar i detta dokument visar

och med olika ansatser tagit sig an uppgiften att skapa att omställningen till ett tjänstesamhälle som bygger på breddtjänster är breddtjänster. Insatserna inom vården, liksom motsva- ett naturligt nästa steg. Men det är också en rejäl utmaning som förut-

rande arbete inom andra sektorer, är dessvärre i regel sätter en ambition att dra maximal nytta av de teknikinvesteringar som för små, för splittrade, bristfälligt systematiserade tidigare genomförts.

och samordnade. Från område till område kan En viktig fråga är hur utmaningen kan delas upp i hanterbara bitar man finna exempel på att standardiseringsinitia-

som kan lösas för sig utan att helheten går förlorad. Några av insatserna tiv och terminologiprojekt misslyckats eller

kan ske "nedifrån" för att lösa konkreta, avgränsade problem eller för dragit ut på tiden. Skälen till dessa svårigheter

att utnyttja de nya möjligheter som IT-utvecklingen erbjuder. och misslyckanden kan växla. Inte sällan har ett tyd-

Andra insatser behöver göras "uppifrån", för att få grepp om helheligt och uthålligt stöd från ledningen såväl som tyd-

ten, underlätta samsyn och att se till att olika insatser stödjer varandra ligt nyttomål saknats. Tekniska problem har ofta

och blir hanterbara för oss i egenskap av medborgare, konsumenter och gjort att de integrationsambitioner som initierat

i arbetslivet. arbetet ej kunnat realiseras.

Medvetna och väl valda punktinsatser Goda förutsättningar för förverkligande!

Biljettbeställningar, bil- och bostadsannonsering, samt information om I takt med att det utvecklas ett kraftfullt bredband kommer olikheter i

lediga jobb är exempel på tidiga tjänster som växte fram på nätet terminologi och informationsstrukturer allt tydligare att framstå som ett akut problem som måste lösas. Budgetnedskärningar och effektivi- under 1990-talet. Några var och är företagsspecifika tjänster, andra

tetskrav framtvingar integration och samverkan, samtidigt som medbor- sköts av branschgrupperingar.

gare, kunder och företag aktivt kräver att myndigheter, kommuner eller Denna typ av tjänster är inte sällan branschspecifikt utformade, med

olika vårdenheter samverkar. Det finns allt fler praktiska föregångsex- likartad form och likartade funktioner, vilket underlättar för användare

empel som visar att ökad enhetlighet är möjlig att åstadkomma. som går från webbsida till webbsida för att söka och jämföra. Ett nästa

steg i utvecklingen är att ytterligare samordna och bredda denna typ av Exempel på sektor- och branschvisa initiativ

tjänster. IT-kommissionen uppmärksammade flera sådana initiativ i en

Ambitionen att ge så snabb och direkt service som möjligt har lett till skrivelse till regeringen i mars år 2001. följande branschvisa initiativ och försök att skapa nya e-miljöer för

kontakter och tjänsteutveckling:

Nedan några exempel på pågående projekt som visar att det går:

- en bredare samannonsering av lediga jobb och av arbetssökande, som - Bilbranschens affärsmodell för e-handel. Här kan vi som nybilsköpare

når en bredare krets av de som letar nytt arbete, respektive de som beställa precis den modell vi önskar, med rätt färg, motorstyrka och

ska nyanställa. Här samarbetar Arbetsmarknadsverket och olika pri- annan utrustning. Detta har vi bilbranschens interna datasystem att

vata förmedlingsföretag, tacka för, som har automatiserat många av de vanligaste rutinerna

mellan fabrikant, underleverantör och bilförsäljare. På så sätt kan våra - en samlad och mer lättillgänglig katalog över studievägar i gymnasiet,

önskningar översättas i frågor som "har vi detta på lager?". Systemet högskolan och på sikt även vuxenutbildningen, där de olika skolorna

kan hantera nya beställningar, beräkna leveranstid med mera och ge och universiteten samverkar,

oss ett direkt besked om bilen kan hämtas ut. Allt detta bygger bland - samannonsering av turistevenemang, konferenser och andra arrange-

annat på en långtgående standardisering av beteckningar på bildelar, mang, där både turistbranschen, kulturinstitutioner, idrottsrörelsen

av formulär för beställningar, leveransbesked, lagerställning med med flera har många fördelar att hämta.

mera. Liknande system finns exempelvis inom konfektionsbranschen,

möbelhandeln med flera.

Passframtagning - Den offentliga förvaltningens pågående arbete med 24-timmarsmyn-

Enskilda företag och myndigheter har visat vad som kan göras inom digheten som bland annat omfattar insatser för att komplettera den

deras egna verksamhetsområden. Sverige hade länge ett tekniska plattformen. Syftet är att underlätta för framtida tjänsteut-

inofficiellt världsrekord i att expediera pass. Från det att veckling, liksom för enskilda och gemensamma pilotprojekt som både

den sökande kom fram till disken hos pass- är förebilder och klargör vad som kan uppnås, och att beskriva hur

myndigheten tog det normalt cirka 6 minu- arbetet kan bedrivas i större skala.

ter tills den sökande hade sitt pass i sin

- Tullverkets hantering av export och import av varor. Rapportering hand. Det var möjligt tack vare att kontrollen

mellan de importerande eller exporterande företagen och tullverket i polisens register automatiserats och att

sker i allt väsentligt digitalt, och på en bråkdel av den tid som fordrapersonbevis kunde hämtas från folk-

des tidigare. Det är resultatet av mer än 25 års rationalisering av bokföringsregistret. Så fungerar det fort-

informationen i fraktsedlar och andra handelsdokument. De legala farande, men av säkerhetsskäl måste

varuflödena över gränserna kan följas i detalj, samtidigt som systemet passet nu tryckas centralt med mer avancerad teknik för att förhindra för- kan ge indikationer om var och när en mer ingående tullkontroll kan

falskning. Vanligen kommer passet på vara befogad.

posten efter en till två veckor (fortfarande

- Sektorer som vård, utbildning och kultur har tagit initiativ till nationella en toppnotering internationellt).

IT-strategier, som i varierande grad beaktar och utgår från den

utveckling mot nya tjänster som här diskuteras.

Dessa kan ge en ram för riktade och samlade insatser i syfte att lösa kommissionens visioner. Den information systemen hanterar är direkt

specifika problem och att bygga upp ett bredare och mer systema- kopplad dels till den enskildes personliga integritet eller säkerhet, dels

tiskt kvalitetsarbete över institutions- och specialitetsgränserna. till den säkerhet och sekretess som är en förutsättning för transaktioner

inom näringslivet. Här bör en ökad användning bland annat av krypter- - Ett nytt område för breddtjänster öppnas i takt med att den nationella

vägdatabasen kommer i reguljär drift och bidrar ytterligare till den ing och elektroniska signaturer ske för att öka säkerheten av kommuni-

expansiva utvecklingen av tjänster baserad på geografiska informa- kationen.

tionssystem. Lagstiftning och andra regler behöver förändras, såväl för att skapa

öppenhet och ökat informationsutbyte, som för att hantera konflikten

Sökes: ledarskap och samlade initiativ

mellan den enskildes integritet och behovet av informationstillgänglig- Exemplen på utvecklingsinitiativ och konstruktivt infrastrukturbygge het inom nya strukturer hos olika myndigheter. Därför bör behörig-

visar både att det går och att det fyller viktiga behov att utveckla

hetsreglerna ses över, liksom de behörighetssystem som finns inom breda, informationsbaserade tjänster.

organisationerna.

Men trots alla de goda exemplen är problemet idag att det saknas en

Ett systematiskt arbete krävs för att förbättra informationskvaliteten kraftfull ledning och samlade initiativ som hanterar viktiga gemensam-

så att en övergång till en rent digital hantering möjliggörs. Enhetlighet i ma frågor. På snart sagt varje område som hittills nämnts tvingas enskil-

begrepp, termer och informationsstruktur måste skapas för att integrerada myndigheter eller branscher som är föregångare bestämma de stan-

de digitala tjänster ska utvecklas väl. Ansvaret för detta ligger främst på darder, gränssnitt och den terminologi som borde vara bransch- och

den organisation som "äger" ett register, en katalog eller en databas, som myndighetsöverskridande.

utnyttjas som en del av en tjänst av externa användare. Men det åligger

Det finns få, om ens något forum där breddtjänsternas frågor om

även den som hämtar information hos annan organisation att både begäprioriteringar av insatser, samverkan och ansvarsfördelning mellan sek-

ra en kvalitetsdeklaration när en tjänst startas och att rapportera de svagtorer, branscher eller organisationer kan diskuteras. Även kompetens-

heter som upptäcks i den praktiska hanteringen. Kvalitet i information försörjningen är ett gemensamt växande problem. Redan nu står vissa

är en viktig förutsättning för både säkerhet och transparens. informations- och tjänsteområden inför vad som kan kallas en kompe-

Den enskilde ska kunna lita på att personliga uppgifter enbart tenskris, där en stor del av dagens experter inom de närmaste fem åren

används av den med korrekt behörighet. Utan sådana förbättringar av går i pension och återväxten inte alls svarar mot de väntande och väx-

informationssäkerhet och integritetsskydd riskerar medborgare, företag ande behoven.

och kunder att förlora tilliten till breddtjänsterna.

Öppenhet och transparens fordrar utbyggt skydd

Vänjer vi oss?

Flera av visionerna och situationsbilderna pekar mot ett ökat behov av

I många sammanhang i livet tycks vi värdera nytta högre än säkerhet. transparens och öppenhet. Breddtjänsterna fordrar att information i

Kanske är det i okunnighet om säkerhets- och integritetsriskerna vi för större omfattning kan återanvändas, utan att ge avkall på traditionellt

intima mobilsamtal offentligt högt ställda krav på ett kvalificerat skydd av information om enskilda.

Detta ställer även stora krav på de regelverk och praktiska skyddsåtgär- - på bussen eller restaurangen – och använder e-post i alltfler samman-

der som ska garantera denna säkerhet. hang, både privat och i våra arbeten? Å andra sidan vill många ogärna

Informationssäkerheten har genomgående mycket stor betydelse i IT- använda betalkortsnumret för betalning över nätet.

Breddtjänster aktualiserar svåra frågeställningar om säkerhet och och gränsöverskridande förskjutningar sker av vem som tar ansvar för integritet, varför det är viktigt att lösningarna utvecklas i takt med vad. Detta får betydelse också för informationsbehoven på ömse håll.

kommande användning. Även näringslivet måste ta sitt ansvar för den breda informationen.

Utnyttja industrins fokuserade satsningar

En strategi för förändring

Utvecklingen inom IT-industrin utgår från en ökande informationstill-

Våga tro på överraskningarnas möjligheter

gänglighet och krav på integration mellan system. Världens ledande IT- Tillväxten är beroende av tillgången på information och av de nya företag är mycket aktiva i anpassning och utveckling av sina affärsidéer,

förutsättningar som breddtjänster kommer att föra med sig. Tillväxten strategier och produktprogram. Stora resurser läggs på att standardisera rör i första hand näringslivet och marknaden, men frågan är om det går samverkan mellan olika system och applikationer. Detta är en viktig del

att förlita sig på att marknaden klarar av att få fram det som behövs för av utvecklingen som kräver att information kan utväxlas mellan systebreddtjänster. Det är viktigt att medvetet skapa rätt förutsättningar för men. Här öppnas ett nytt område för den kommersiella IT-utvecklingatt marknadskrafterna ska dra åt rätt håll. Först då kan en ny företag- en. Inte minst därför är det viktigt för det offentliga Sverige att snabbt samhet växa på nya områden som bygger på breddtjänster. Det offent- ställa höga krav på tekniken, något hela samhället kan dra nytta av.

liga har goda förutsättningar att agera förlöpare, så som skett tidigare i

Undanröj byråkratiska hinder och underlätta förändring

användningen av IT.

Parallellt med förslag till åtgärder för att gynna tillgången till bred Tillväxten är även beroende av innovationer. Med rätt åtgärder för information och utvecklingen av breddtjänster, finns även behov av

bred information och breddtjänster kan vi skapa en grogrund för ett

åtgärder som öppnar upp gamla strukturer eller på annat sätt undaninnovativt klimat. Det är inte säkert att det idag går att peka ut exakt

röjer hinder som ligger i vägen för utvecklingen. Trögheter finns i byråvad som kommer ut av satsningarna. Men det är viktigt att våga tro på

kratin och i de byråkratiska systemen som motverkar förändring. Detta överraskningarnas möjligheter. En effektiv IT-infrastruktur, brett till-

kräver översyn av arbetsrutiner, inrättande av nya roller av typen "Chief gänglig information och breddtjänster bildar förutsättningar för ett slags

Services Officer" och andra åtgärder för att minimera dessa problem. "digitala garage" där framtidens framgångsrika företag kan växa fram

Det är också möjligt att förändra förvaltningsorganisationen för att och ges tillväxtmöjligheter.

därmed underlätta och påskynda utvecklingen.

Låt sektorerna gripa in i varandra Ny kunskap och nya metoder för nya tjänster

Breddtjänster ger på längre sikt nya förutsättningar för offentlig service

I en samhällsmiljö där digitala tjänster är en allt större del av vardagsoch hur denna produceras. Arbetet med att skapa bred information

och arbetslivet blir frågor om öppenhet och tillgänglighet, standardiserinom offentlig sektor bör därför påskyndas. I framtiden behöver de ing och enkelhet, kvalitet och tillförlitlighet samt integration och sam-

myndigheter som gemensamt skapar 24-timmarsmyndigheten automa- verkan mellan tjänster, viktiga forskningsområden. tiskt kunna använda varandras information. Många kommer att vinna Metoder för effektiv informationssökning, strukturering och organisa-

på mindre dubbelarbete i skarven mellan olika IT-system och på tion av digital information, informationsanalys och modellering, funksnabbare informationstillgång. tioner för interaktivitet och dialog, strategier för digitalisering, tjänste-

Näringslivet blir allt mer tjänsteproducerande, även de traditionellt utformning och utveckling av nya gränssnitt är centrala kunskapsområvaruproducerande delarna av industrin. Näringslivet och den offentliga den för en högkvalitativ tjänsteutveckling. Detta gäller i näringsliv, för-

sektorn samverkar på många områden. Sektorerna griper in i varandra, valtning och i samhället i övrigt.

Programmet bör peka ut intressenter, förutsättningar och vilka

IT-kommissionens förslag till handling-

handlingsvägar som står till buds. Huvudsyftet med programmet är att sprogram för breddtjänster – ett steg i IT- skapa en kraftsamling kring utvecklingen av breddtjänster, där intres-

senter och aktörer från olika delar av samhälle och näringsliv samver-

politiken

kar. Programmet ska ge den vägledning och sammanhållning som idag De flesta samhällssektorer och medborgare kommer att påverkas eller

efterlyses inom många områden. bli beroende av de breddtjänster som blir grunden i det framtida

Det är viktigt att klargöra de nya förutsättningar som bör gälla för tjänstesamhället.

Det är viktigt för framväxten av breddtjänster att myndigheter, före- digitala tjänster: servicekrav, konsumentskydd, kvalitetsgarantier samt tag och högskolor ges förutsättningar att bedriva gemensam utveckling. sekretess och etik vid hantering av den digitalt registrerade informatio- Därför krävs kraftfulla initiativ för att snabbt hitta sätt att arbeta som nen kring en tjänst. Nya regler, kvalitetskriterier och kontroll- eller ökar kvaliteten och sänker kostnaderna i samverkan mellan offentlig skyddsmekanismer är kritiska för breddtjänsternas användning och sektor och näringsliv.

fordrar framförhållning från både lagstiftares och tjänsteutvecklares

sida.

Handlingsprogram för breddtjänster

I främjandeprogrammet ingår att regeringen aktivt skapar utveckling- Även om breddtjänster kommer att utvecklas på lång sikt, kan reger-

smiljöer för breddtjänster inom den offentliga sektorn och att detta ingen skynda på förloppet så att Sverige tidigt kan hämta hem vinsterna. Det handlingsprogram som IT-kommissionen föreslår syftar till att görs i samverkan med näringslivet. De nya utvecklingsmiljöerna bör stimulera utvecklingen av breddtjänster i Sverige. Programmet ger en bygga på samordning och kombinationer av redan existerande resurser ram för IT-kommissionens åtgärdsförslag. Tyngdpunkten ligger på bred inom forskning, offentliga organ och näringsliv. Inledningsvis bör de information – själva nyckeln till tjänsteutvecklingen, och på en fram-

inriktas på de stora offentliga tjänsteområdena som skola, vård, omsorg tidssäker IT-infrastruktur, i första hand vidareutveckling av bredband.

och förvaltning. Arbetet kan där visa vägen för nya breddtjänster i sam-

Satsningar på breddkompetens, kunskapsutveckling och på kunnig personal för förändringsarbetet är nödvändiga om Sverige ska kunna ta verkan med näringslivet och på helt andra områden, till exempel inom steget in i det framtida tjänstesamhället. e-handel, underhållning och arbetsliv. Handlingsprogrammet för breddtjänster består av två huvuddelar: För att säkerställa att handlingsprogrammet ger de avsedda samhälls-

vinsterna bör regeringen också planera särskilda insatser för uppföljning • långsiktiga satsningar på bred information.

och utvärdering. Vinster och eventuella negativa effekter bör identifie- • vidareutveckling av bredband, en framtidssäker IT-infrastruktur.

ras och dokumenteras.

IT-kommissionen föreslår därför att: IT-kommissionen föreslår också att:

Regeringen utformar ett främjandeprogram för att stimulera utveck- Regeringen tillsätter en främjandekommission som driver på arbetet lingen av offentliga breddtjänster. med utveckling, samverkan och uppföljning inom ramen för handling-

I programmet bör klargöras vilka mål för tillväxt, samhällsservice, sprogrammet. vardagsliv och demokrati som ska vara vägledande för att snabbt uppnå Arbetet med breddtjänster och bred information kräver både kunresultat med breddtjänster. skapsstöd och resurser för gemensamt arbete och ledning för att nå en

effektiv samordning av utvecklingsarbetet. mationsresurser.

Handlingsprogram för utvecklingen av bred information Utveckla informationsresurserna

IT-kommissionen föreslår att regeringen tar initiativ till ett handling- IT-kommissionen föreslår att:

sprogram för utveckling av bred information. Sverige har en guldgruva

regeringen ger myndigheterna ett långsiktigt uppdrag genom myndigav information inom den offentliga sektorn. Informationen är idag vik-

heternas instruktion att aktivt utveckla och förvalta sin del av samhältig som underlag för planering, men är samtidigt underskattad som lets informations- och tjänsteresurser. Detta innefattar begrepps- och

förutsättning för ett rationellt och mångsidigt näringsliv. terminologiansvar inom det egna området.

Om informationen hos myndigheter, kommuner och andra offentliga Uppdraget tar sikte på att stärka grunden för informationssamhället -

organisationer görs tillgänglig i digital och strukturerad form, frigörs en tillgänglighet och kvalitet i informationen.

ny resurs i samhället för helt nya tjänster vilka ger ökad nytta för

Underlätta informationssamarbete, satsa på terminologiarbete

många till låg kostnad.

Programmet ska ge en bättre överblick över den del av samhällets och standardisering

informationsresurser som myndigheterna ansvarar för, få fram konkreta

IT-kommissionen föreslår att:

förslag till hur de kan vidareutvecklas som underlag för morgondagens tjänster, och hur informationsutbytet kan underlättas genom enhetlig regeringen utformar regler som skapar ekonomiska förutsättningar för

investeringar i digital information, terminologi och standarder. Detta terminologi och informationsstandardisering.

behövs för de olika områden där samhällsrelevanta informationsresurser

Det är viktigt att en stark samverkan kan etableras mellan sektorerna.

finns samlade, men även för en aktiv svensk medverkan i det interna- För detta behövs också finansieringsformer och prissättningsregler som

tionella utvecklingsarbetet. möjliggör investeringar i och utnyttjande av gemensam information.

Prissättning och andra villkor för informationsåtkomst om informa- Det behövs även besluts- och samrådsprocesser för denna samverkan,

tionsöverföring behöver granskas. Ofta kan utvecklingen av bred inforsärskilt kring olika grundläggande informationsinvesteringar samt inve-

mation om breddtjänster försvåras i onödan. steringar i terminologi, standarder med mera. Samtidigt ska program-

Utveckling av metodkunnande och teori om standard met bidra till att lösa akuta och långsiktiga frågor om säkerhet, ansvars-

ges ett bra stöd för att kunna vara en gemensam resurs för utvecklingen fördelning med mera. På flera av dessa punkter har IT-kommissionen

av informationsresurser i Sverige. konkreta förslag till regeringen.

Skydda den personliga integriteten Inventera resurser, digitalisera

IT-kommissionen föreslår att: IT-kommissionen föreslår att:

regeringen ser över regler som har betydelse när information om enskilregeringen ger myndigheterna i uppdrag att inventera sin del av sam- da och annan information blir en del av den breda information som

hällets informationsresurser och att utarbeta en plan för att digitalisera krävs för breddtjänster. sådan icke digital information, som är en resurs i den breda informationen. Olika breddtjänster medför att information om personliga förhållan-

Varje myndighet bör beskriva vilken information den förfogar över så den, liksom annan information, kommer att utnyttjas i skilda och föratt denna information kan utgöra en del av samhällets samlade infor- änderliga sammanhang. Utvecklingen mot bred information och bredd-

tjänster ställer därför krav på regelverken. Det kan gälla krav på för- På längre sikt bör en beredskap för systematiska genomgångar av ändringar på både kort och lång sikt. regelverken skapas. Sådana genomgångar är nödvändiga för att rätten

Vid bedömningen av om förändringar är nödvändiga bör man ta hän- inte i onödan ska bromsa utvecklingen eller skapa osäkerhet kring de syn till att det rättsliga regelverket i sig själv är en trög, men också flex- nya tjänsterna. En sådan framförhållning kan vara en av uppgifterna för ibel struktur. Det går således i många sammanhang att tolka in en för- främjandekommissionen. ändrad verklighet under gällande regler.

Utveckla grundtjänster och annan infrastruktur

På kort sikt är det viktigt att se över regler som rör informationsutbyte om enskilda, mellan företag och myndigheter, mellan myndigheter

IT-kommissionen föreslår att:

inbördes, liksom inom myndigheter och företag. Idag är det främst per-

regeringen utformar besluts- och samrådsprocesser för myndigheternas sonuppgiftslagen och olika registerförfattningar, men också offentlig-

gemensamma arbete med att utveckla och förvalta informations- och hetsprincipen och sekretesslagen, som påverkar möjligheterna till såda-

tjänsteresurser, bland annat grundtjänster, liksom för att främja en samna informationsöverföringar.

verkan med näringslivet. Detta gäller bland annat sådana infrastrukturer

En översyn av dessa regler måste ske med inriktning på ett fortsatt

som termkataloger, metadatasystem, förmedlings- och katalogtjänster. starkt integritetsskydd för den enskilde. I annat fall kan misstron

Statskontoret bör få i uppdrag att stödja och främja arbetet hos mynkomma att växa mot de nya tjänsterna. Å andra sidan måste översynen

digheterna att skapa bra metadata för de informationsresurser de förundanröja onödiga hinder som kan finnas mot att bred information

valtar, samt att utveckla lämpliga principer och tekniska system för görs tillgänglig för utvecklingen av breddtjänster.

metadataanvändningen

Det handlar således om en grannlaga uppgift och en balansakt, väl illustrerad genom kampanjen "Rör inte mitt Internet!" som drog igång Till grundtjänster räknas bland annat tjänster som är nödvändiga för samtidigt som den nya personuppgiftslagen trädde i kraft. att information ska kunna var tillgänglig, exempelvis katalogtjänster,

I frågan om skydd för personuppgifter har IT- kommissionen tidigare adressregister och vissa sammanställningstjänster, men också till exemfört fram förslag om utformningen av integritetsskyddet enligt en så pel allmänt accepterade betalningssystem, system för identifiering, kallad missbruksmodell. Den innebär att hanteringen av personuppgif- elektroniska signaturer med mera. Utvecklingen av målgruppsinriktade ter inte regleras i den omfattning som sker idag, utan att regleringen grundtjänster bör stimuleras, det vill säga sådana tjänster som möjliggör fokuserar på användningen av uppgifterna, det vill säga möjligheten att för grupper som är relativt svaga på marknaden att få effektiva breddreagera på en viss behandling av enskildas personuppgifter som är att tjänster, till exempel pensionärer, långtidssjuka, barn och föräldrar. Ett bedöma som missbruk. Detta skapar större flexibilitet. exempel på samverkansmiljö med näringslivet är Gemenskapen för

Nyligen har en översyn av gällande personuppgiftslag mot bakgrund

Elektroniska Affärer, GEA. av en missbruksmodell inletts. Utredningen bör göras uppmärksam på de frågeställningar som bred information och breddtjänster kan få för Stimulera forskning och kompetensutveckling om bred

utformningen av en missbruksmodell. information

Utredningen om offentlighetsprincipen och sekretesslagen bör ges

IT-kommissionen föreslår att:

tilläggsdirektiv som tar hänsyn till utvecklingen av bred information och breddtjänster. regeringen gör insatser för forskning och för att effektivisera använd-

Därutöver bör även annan reglering uppmärksammas, bland annat ningen av samhällets informationsresurser - men också för att öka kunden om konsumentskydd och om konkurrensförhållanden. skapen inom svenska universitet och högskolor. Resurserna för utbild-

ning och kompetensutveckling inom området bred information bör öka. Idag är utbildningsinsatserna inom området begränsade. En potentiell Ett led i moderniseringen av arbetslivet... och relativt snabb utveckling hindras i dag av kompetensbrist - varför Forskning, utveckling och utbildning bör vara ett led i programmet. det är rimligt att tala om en kompetenskris inom området som helhet. Vinnova bör ges i uppdrag att planera insatser tillsammans med när- I stort sett alla utbildningar behöver i framtiden innehålla moment som ingslivet, universitet och högskolor samt offentlig förvaltning. En del handlar om hur kvalitet och tillgång till information ska hanteras. insatser bör gälla utveckling av gränssnitt och programvaror. Andra Eftersom forskning inom området är begränsad är det viktigt att forsk- bör utformas med hänsyn till att det ofta är mentala bromsningar som ningsinformation görs tillgänglig som bred information, något med gör att IT inte används effektivt eller upplevs som meningsfull. Det betydelse för hela samhället. måste också bli enklare, mer intuitivt, gå att använda utan kurs. Det

Den informations- och tjänsteinriktade utbildning som genomförs i måste också kännas motiverande och rätt. Chefer, både inom offentlig högskolor, universitet och i vuxenutbildningen bör inventeras. Berörda förvaltning och privat näringsliv, behöver få bättre insikt och kunskap myndigheter bör ge förslag till hur utbildningen kan utvecklas för att för att leda och motivera medarbetare. De företag som lyckas hitta rätt möta de krav som handlingsprogrammen ställer. först kommer få stora fördelar. Företagen i Sverige har goda förutsätt-

Offentligt stödd forskning och utveckling på området bör kartläggas. ningar – forskningen i Sverige på området har länge varit framstående Berörda myndigheter bör ges i uppdrag att ge förslag till hur den kan utvecklas för att möta de krav som handlingsprogrammen ställer. En arbetskraftsinventering och behovsanalys bör genomföras för att belysa Handlingsprogram för vidareutvecklingen av bredbandet de främjande – eller utbildningsinsatser som behövs för att genomföra

En förutsättning för en långsiktig utveckling av breddtjänster är att handlingsprogrammen på längre sikt.

Sverige har en framtidssäkrad teknisk IT-infrastruktur. Detta innebär ska- En modernisering av svenskt arbetsliv pandet av en rationell, ekonomisk och flexibel grundplattform – särskilt

vad gäller kommunikationsnät och bredband som tar hänsyn till den IT-kommissionen föreslår att: väntade efterfrågeutvecklingen och som har reservkapacitet för oväntaregeringen tar initiativ till ett bredare program för en modernisering av de språng i efterfrågan. svenskt arbetsliv med avseende på ett effektivare utnyttjande av när- Mycket berednings- och planeringsarbete har skett sedan IT-proposiingslivets del av samhällets informationsresurser. tionen antogs av riksdagen, samtidigt som en rad faktiska initiativ visat

Arbetet bör ske i samverkan med arbetsmarknadens parter och pro- vilka praktiska handlingsvägar som är framkomliga. grammet bör vara inriktat mot utveckling av bred information inom IT-kommissionen föreslår därför ett nytt handlingsprogram för bredarbetslivet. Detta för att möjliggöra en ökad produktivitet och informa- bandsutveckling, som tar hänsyn till hittills vunna erfarenheter från tionsförhållanden som motsvarar kunskapssamhällets krav. utbyggnadsarbetet. Syftet bör vara att ge Sverige ett bredare bredband,

Kompetens på mottagarsidan är en viktig länk i kedjan. Här står indi- som både har tillräcklig kapacitet och når ut brett i landet. viden ofta i centrum. Målet är enkelhet och helt transparenta gränssnitt Huvudpunkterna i programmet är att göra en övergripande plan för och hjälpmedel. På vägen krävs kompetens även kring handhavande utbyggnaden, stimulera lokal finansiering och tillsätta en expertgrupp och tillvägagångssätt. till stöd för de olika nationella och lokala aktörerna. Säkerhetsfrågorna

måste prioriteras, inte bara vad gäller nätets funktion utan också med

individuella användares situation som utgångspunkt, till exempel

enskilda PC-användare vilkas datorer "exponeras" gentemot nätet. När verksamheter i offentlig och privat regi organiseras så att de drar Åtgärder föreslås också för kvalitetshöjning genom ett standardavtal för full nytta av IT-infrastrukturen, både den "hårda" och den "mjuka", bredbandsanslutning. växer snabbt kraven på bredbandet. För att vi ska kunna hämta hem

samhällsvinsterna med IT måste alltså bredbandet klara kraven. Om

Ge Sverige ett bredare bredband!

inte förutsättningarna finns kommer vi heller inte att få se besparingar- IT-kommissionens vision om den svenska bredbands-infrastrukturens na och kvalitetshöjningen i den offentliga tjänsteproduktionen utbyggnad är fortfarande aktuell. (sjukvård, skola, omsorg, förvaltning, försvar med flera).

Vidare kommer inte företagen att utvecklas tillfredställande och

enskilda människor kommer inte att kunna utveckla nya mönster för

IT-kommissionens bredbandsvision

umgänge och samverkan. IT-kommissionens vision innebär 5 megabit per sekund (Mbps) till och från alla före år 2005 till en kostnad som inte är större än ett månadskort på bussen, och med möjlighet att överallt kunna välja mellan minst 5 Internetoperatörer. Bredbandsinfrastrukturen ska också klara minst en fördubbling av trafiken varje år. Konkurrensen mellan dem som levererar Internettjänsten är viktig, både för att kvaliteten ska vara acceptabel och för att det ska finnas någon som vill leverera den högre kapacitet som så småningom kommer att behövas. Se även IT-kommissionens webbplats, www.itkommissionen.se

Tyvärr når inte det bredbandsnät som byggs idag upp till visionen. Nätet består av bitar och delar som inte alltid passar ihop och det lappas och lagas. Visionen om ett väl strukturerat nät riskerar att förbli en vision. Vissa bitar av bredbandsnätet klarar inte på långa vägar 5 Mbps och har inte alltid samma kapacitet i båda riktningarna. Detta gör dem olämpliga när interaktiviteten ökar. På många ställen kan man nå flera operatörer, på vissa bara en. Operatörerna tycks idag vilja "låsa in" sina kunder och erbjuder därför lägre hastigheter utanför sitt nät.

Bredband med möjlig överföringshastighet över 0,5 Mbps når enligt Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) ännu inte mer än 10 procent av hushållen. Det finns således fortfarande möjligheter att göra något bra på många ställen. Det krävs dock kraftfulla åtgärder som inte behöver belasta statsbudgeten mer än marginellt. IT-kommissionen anser att möjligheterna med bredband inte tas tillvara i produktionen av varor och tjänster, varken inom offentlig eller privat sektor.

Gör en övergripande bredbandsplan Stärk säkerheten Skapa en stödjande expertgrupp

IT-kommissionen föreslår att:

Stimulera lokal finansiering regeringen skärper kraven på myndigheterna att betona säkerhet i sam-

band med upphandlingar.

IT-kommissionen föreslår att:

Staten kan ställa höga krav på säkerhet i kommunikationstjänster, regeringen utformar en tydlig övergripande plan för hur bredbandet ska tillämpningar och hårdvara och därigenom gå i bräschen för bättre

utvecklas i Sverige, samt inrättar en oberoende expertgrupp som kan säkerhet för alla. utgöra en kompetent och oberoende rådgivande grupp till kommuner-

Stärk ledning av säkerhetsarbetet

na i tekniska och ekonomiska frågor.

IT-kommissionens övergripande plan, baserad på kommissionens

IT-kommissionen föreslår att:

vision 1999, bör aktualiseras i förhållande till den utbyggnad som idag pågår och fungera som ledning för utvecklingsarbetet. regeringen skapar en tydlig ledningsfunktion för IT-säkerhetsfrågorna.

Regeringen bör ge expertgruppen i uppdrag att informera om kom- Idag sker en omorganisation av statens säkerhetsarbete. Den nya

Krisberedskapsmyndigheten har givits ett samordningsuppdrag. Detta munernas möjligheter att finansiera bredbandsutbyggnaden med infra-

uppdrag bör förstärkas till ett lednings- eller samordningsansvar med strukturlån. Dessa lån har lång löptid och låg ränta. Flera institut,

tillräckliga resurser för att en faktisk samordning ska bli möjlig. I led- (Kommuninvest, SEK, EIB med flera) kan ge liknande lån i utbyte mot

ningsfunktionen bör det ingå att etablera ett aktivt nätverk mellan spesolidarisk borgen kommunerna emellan. Det viktiga är att kommuner-

cialister inom säkerhetsområdet. Regeringen bör också begära en plan na ser att bredband är en viktig infrastruktursatsning för framtiden.

för hur framtida kompetensbehov inom säkerhetsområden ska kunna IT-kommissionen föreslår även att regeringen i den föreslagna övergrifyllas.

pande planen särskilt behandlar frågan om tillgänglighet, det vill säga

EU-kommissionen har i ett meddelande, "Nät- och informationssäatt samhällskritiska förbindelser kan upprätthållas utan avbrott. Allt

kerhet: förslag till europeisk strategi", lagt fram rekommendationer hur fler tillämpningar blir av det slaget och berör allt fler användare. En

en högre säkerhetsnivå kan uppnås. viktig aspekt i sammanhanget är frågan om reservkraft. När alltfler var- IT-kommissionen föreslår att regeringen har hög ambitionsnivå i dagliga tjänster, till exempel breddtjänster, blir beroende av Internet genomförandet av EU:s rekommendationer.

och ip-trafik är en förutsättning för ett fungerande samhälle att kraftförsörjningen till alla punkter i nätet kan upprätthållas, även i händelse Inför ett grundskydd

av strömavbrott på elnätet. Regeringen bör samla berörda aktörer på

IT-kommissionen föreslår att:

marknaden för samråd om lämpliga åtgärder för en hög tillgänglighet.

regeringen genomför IT-kommissionens förslag om ett grundskydd .

Den som har fast uppkoppling med hög överföringskapacitet riskerar

att bli intressant för främmande och onda avsikter. De med kunskap

om IT vet hur de ska skydda sig mot dessa faror, och när tillgången till

bredband ökar kan problemet bli avsevärt, bland annat på grund av den

enskildes ofta bristande kunskap. IT-kommissionens tidigare förslag till

grundskydd bidrar med en lösning på detta problem.

Grundskydd i datorer och programvaror TPTEST och en generell specifikation av Internettjänst

IT-kommissionens förslag om grundskydd i datorer och programvaror IT-kommissionens TPTEST, som mäter genomströmningshastigheten innebär att varje persondator som levereras under avtalen om hem-PC (bandbredd, bit/s) till och från olika platser, togs fram under år 2000ska levereras med: 2001. TPTEST kan laddas ner från II-stiftelsen (www.iis.se) och från - samtliga nättjänster avstängda; det vill säga datorn ska inte ha nät- Konsumentverket (www.konsumentverket.se). Rapporten "Generell

specifikation av Internettjänst" från år 2000 kan hittas på IT-kommis-

verkstjänster aktiva som grundinställning,

sionens webbplats, www.itkommissionen.se. - nättjänster som är robusta och motståndskraftiga mot attacker, - enkla funktioner för att aktivera nättjänster och konfigurera behörig-

het för dem som har rätt att använda dessa, Tveksamma avtal - möjlighet att separera olika användare; säkerhetsfunktioner måste Konsumentverket och Post- och Telestyrelsen (PTS) har redan upp-

ställas i relation till vilka applikationer och tjänster som används märksammat vissa tveksamheter i de avtal som idag förekommer på

och av vem, marknaden. Förbud mot svordomar, begränsningar i mängden överförd - antivirusprogram med möjlighet till automatiska uppdateringar. information och förbud mot negativa uttalanden om leverantören är

exempel på sådant som kunderna tvingas gå med på för att få tillgång IT-kommissionens förslag finns i sin helhet på IT-kommissionens

till företagens tjänster. webbplats, www.itkommissionen.se.

Standardavtal för konsumenter Upphandla för ett bättre Internet

IT-kommissionen föreslår att: IT-kommissionen föreslår att:

regeringen ger Konsumentverket uppdraget att ta fram ett standardav- regeringen tar initiativ till att kravspecifikationen för offentligt upptal för abonnemang för Internetanslutning för enskilda personer. handlade system ska kunna använda IPv6 vid sidan av IPv4.

IT-kommissionen vill med förslaget bidra till att rimliga krav på IT- EU har i ett meddelande pekat på behovet av att så snabbt som möjinfrastrukturens tillgänglighet och funktion formuleras och förhandlas ligt övergå till IPv6 som protokoll på Internet. Sverige bör ta initiativ med branschen för att därigenom skapa förutsättningar för bra Internet- till detta genom en aktiv insats från statens sida. förbindelser för enskilda konsumenter. IPv6, "Internet Protocol version 6" (eller IPng, "Internet Protocol

IT-kommissionen har bidragit till utvecklingen av testprogrammet next generation”) är en ny version av ett av de mest grundläggande pro- TPTEST med vilket man enkelt kan mäta den reella överföringshastig- tokollen för överföring av information på Internet. Den nya versionen heten i en given situation. medför ett antal viktiga förändringar för Internets prestanda. Det utö-

Kommissionen har också tagit fram en generell specifikation av en kar exempelvis antalet adresserbara datorer och förbättrar möjligheter- Internettjänst. Specifikationen tillsammans med TPTEST kan utgöra na att säkra kommunikationsinfrastrukturen. IPv6 förväntas samexistera grunden för avtalskraven. med IPv4 under en relativt lång övergångsperiod.

Slutord

IT är kraftfull och rik på möjligheter. IT ska användas mångsidigt för Prioriteringar behövs och kommer att bedömas olika av olika intressen att ge verklig nytta. Teknikens hårda delar – apparater och grundläg- ter. Det är viktigt att effekter och prioriteringar belyses i en bred gande tekniska funktioner – har utvecklats i en takt som överträffat alla debatt, inte minst på arbetsmarknaden. förväntningar. Utmaningen består i att utveckla de mjuka delarna – IT-kommissionen tar en aktiv roll i arbetet med breddtjänster. I första informationen och tjänsterna – så att de kommer någorlunda i nivå. hand genom att initiera samverkan mellan olika myndigheter i arbetet

Idag kan man vara oroad över att Sverige har för låg takt i utveckling- med bred information och breddtjänster, stödja nätverksarbete mellan en av en bra och värdefull användning av IT. Det kan innebära att vi berörda aktörer och följa arbetet i andra länder, särskilt inom EU. inte får skörda frukterna i ökad välfärd av att vara tidigt ute. Det obalanserade "iT" måste bli till ett välbalanserat "IT".

IT-kommissionen lyfter fram de mjuka delarna i form av breddtjänster. Det är informationstjänster i samspel med varandra, på många områden och till gagn för många människor. Exempel på första steg finns redan inom arbetsförmedling, hälsovård, handel, transporter, privata intressegemenskaper med mera. Men arbetet möter många hinder och misslyckanden saknas inte. För att nå framgång krävs ökade ansträngningar, större målmedvetenhet, mer samverkan, och mer kunskaper om förutsättningar och tillvägagångssätt. Framgången kommer när enskilda människor upplever att deras vardag fungerar enklare och bättre genom goda informationstjänster, när oredan på datanäten övergått i ordning, åtkomlighet och begriplighet, när alla informationsöar som naturligt beror av varandra fått goda förbindelser. IT i sig är inte lösningen. Men IT är en nödvändig förutsättning för att nå denna framgång.

IT-kommissionen är medveten om att satsningarna på breddtjänster måste utformas så att de både tar tillvara möjligheter och klarar att hantera breddtjänsternas risker. Uppgiften är svår men inte omöjlig. Den kvarstår även om man skulle avstå från att samordnat och genomtänkt utveckla breddtjänster. Det öppna samhället är sårbart.

Breddtjänster är ett sätt att tänka kring samhällets framtid och samtidigt styra teknikutvecklingen. IT-kommissionen föreslår ett handlingsprogram på bred front med satsningar på kunskapsbygge, verksamhetsutveckling, standarder, forskning och så vidare. Också nödvändiga satsningar på hård teknik, främst bredband, finns med i bilden.

IT-kommissionens sekretariat

Christer Marking, kanslichef

e-post: christer.marking@itkommissionen.se

Bo Beckeström, projektledare

e-post: bo.beckestrom@itkommissionen.se

Margaretha de Woul, bitr sekreterare

e-post: margaretha.de.woul@itkommissionen.se

Susanne Eliasson, projektledare

e-post: susanne.eliasson@itkommissionen.se

Per Hjertén, projektledare

e-post: per.hjerten@itkommissionen.se

Karin Larsson, projektledare

e-post: karin.larsson@itkommissionen.se

Sören Lindh, projektledare

e-post: soren.lindh@itkommissionen.se

Kjell Skoglund, projektledare

e-post: kjell.skoglund@itkommissionen.se

Rapporter utgivna av eller i samarbete med IT-kommissionen SOU-rapporter

SOU 1995:68 IT-kommissionens arbetsprogram. Delbetänkande om kommissionens överväganden och prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor. Beställes hos Fritzes Kundtjänst,

tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91 1/97 IT-problem inför 2000-skiftet. Referat och slutsatser från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 18 december 1996. Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 1997:12 tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91 2/97 Digital demokr@ti. Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredn, Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 1997:23 IT-kommissionen och Kommunikationsforskningsberedningen. tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91 3/97 Kristallkulan – 13 röster om framtiden. Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 1997:31 tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91 4/97 IT och miljön – en samling goda exempel. Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 1996:178 tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91 5/97 Sverige inför epokskiftet. Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 1997:63 tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91 5/97 Sweden in the Information Society. Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 1997:67 tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91 6/97 Säker elektronisk kommunikation. Referat från ett seminarium anordnat av IT-kommissionen, Närings- och handelsdepartementet och Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 1997:73 SEIS den 11 december 1996. tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91 7/97 IT-kommissionens hearing om den nya medie- och programvaruindustrin. Andrakammarsalen, Riksdagen. Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 1997:124 tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91 1/98 IT och regional utveckling – 120 exempel från Sveriges län. Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 1998:19 tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91 2/98 IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för digitala medier. Referat från en hearing anordnad av IT-kommissionen den Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 1998:20 24 oktober 1997. tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91 3/98 Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet. Hearing anordnad av IT-kommissionen i samverkan med Industriförbundet och Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 1998:21 Statskontoret 14 november 1997. tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91 4/98 Identifiering och identitet i digitala miljöer. Referat från en hearing den 12 november 1997. Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 1998:36 tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91 5/98 Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag. Ett rådslag anordnat av IT-kommissionen på uppdrag av Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 1998:54 Kommunikationsdepartementet, Närings- och handelsdepartementet och Industriförbundet 18 november 1997. tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91 6/98 IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 1998:58 tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91 7/98 Skolan, IT och det livslånga lärandet. Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och IT-kommissionen 4 december 1997. Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 1998:70 tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91 8/98 Nya tider, nya förutsättningar... Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 1998:65 tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91

9/98 IT och regional utveckling – Erfarenheter från tre hearingar under mars 1998. Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 1998:79 tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91

10/98 Rättsinformation och IT. Rapport från två seminarier 1996 och 1998 anordnade av IT-kommissionen och Stiftelsen för rättsinformation. Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 1998:109 tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91

11/98 God etik på nätet. Hearing anordnad av IT-kommissionen i samarbete med Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 1998:133 Röda Korsets Idé- och utbildningscenter, ISOC-SE, SUNET, Telenordia, Telia, Tele2, IT-Företagen och BitoS. tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91

12/98 Hur skall man finansiera välfärden i det globaliserade IT-samhället? Ett samtal om IT-utveckling och offentlig ekonomi anordnat Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 1998:153 av IT-kommissionen och ESO. tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91

1/99 PC:n är död – länge leve PC:n! – nya möjligheter för Sverige. En rapport från hearingen ”Efter PC:n” anordnad av IT-kommissionen Beställes hos Fakta Info Direkt, SOU 1999:86 i juni 1999. tel: 08-587 671 00, fax: 08-587 671

71, e-post: order@faktainfo.se

2/99 Framtidssäker IT-infrastruktur för Sverige. En rapport från hearingen ”Kommunikation till alla alltid. Visioner och strategier om en ny Beställes hos Fakta Info Direkt, SOU 1999:134 svensk infrastruktur”. tel: 08-587 671 00, fax: 08-587 671

71, e-post: order@faktainfo.se

3/99 Från callcenter till kontaktcenter. Trender, möjligheter och problem. En rapport från hearingen ”Hemma bra med borta bäst?”. Beställes hos Fakta Info Direkt, SOU 1999:138 tel: 08-587 671 00, fax: 08-587 671

71, e-post: order@faktainfo.se

1/2000 EG-rätten och den svenska rättsinformationen. Rapport från ett seminarium. Beställes hos Fakta Info Direkt, SOU 2000:48 tel: 08-587 671 00, fax: 08-587 671

71, e-post: order@faktainfo.se

2/2000 Självreglering inom elektroniska affärer. Rapport från en hearing. Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 2000:96 tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91

3/2000 Hur blir en ny infostruktur motorn i e-Sverige? Rapport från en hearing om den ”mjuka” IT-infrastrukturen. Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 2000:123 tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91

4/2000 Vuxenutbildning – en nyckelfråga i IT-samhället. Rapport från ett seminarium. Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 2000:124 tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91

1/2001 Rättsinformation under 2000-talet. Nuläge i Sverige och Europa, trender och policy. Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 2001:71 tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91

1/2002 Vem använder Internet och till vad? Spridning av Internet bland befolkningen. Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 2002:24 tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91

2/2002 IT och äldre. Rapporten skriven av Håkan Selg och Urban Kindhult. Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 2002:15 tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91

3/2002 Vårt digitala tjänstesamhälle – vision 2011+ Beställes hos Fritzes Kundtjänst, SOU 2002:25 Rapport från ett tvådagarsseminarium om visioner år 2011 och framåt. tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91

4/2002 Breddtjänster – ett nytt skede i IT-politiken. Beställes hos Fritzes Kundtjänst,

tel: 08-690 91 90, fax: 08-690 91 91

Övriga rapporter

Kommunikation utan gränser – rapport från IT-kommissionen, juni 1995. Skriften är ett sammandrag av kommissionens Beställes hos IT-kommissionen,

arbetsprogram, 15 sidor. tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

Communication Without Frontiers – report by the Swedish ICT-Commission, june 1995. Engelsk översättning av sammandraget, Beställes hos IT-kommissionen,

15 sidor. tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

1/96 Så kan Sverige utveckla en framgångsrik programvaruindustri inför 2000-talet. Rapport, 25 sidor. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

2/96 IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas? Av Nils-Göran Olve & Carl-Johan Westin, CEPRO AB. Rapport 65 sidor. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

3/96 När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked. Om IT och handikapp. Rapport 36 sidor. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

4/96 Kvinnor och IT. Rapport 41 sidor. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

5/96 Rättsinformation och IT – Svårigheternas advokater eller möjligheternas ambassadörer? Rapport 60 sidor. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

6/96 ERROR, När IT inte fungerar – en rapport om IT och dess användbarhet. Av Per Gustafsson på uppdrag av IT-kommissionen. 50 sidor. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

7/96 IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för information och kommunikation. Dokumentation från IT-kommissionens Beställes hos IT-kommissionen,

hearing den 5-6 juni 1996, 127 sidor. tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

8/96 Affärsnyttan med Internet. Sammanfattning av det seminarium som anordnades av IT-kommissionen, Swebizz och Sveriges Attachéer Beställes hos IT-kommissionen,

den 4 juni 1996. tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

1/97 Transaktionens anonymisering och dess påverkan på rättsliga problemställningar (Det IT-rättsliga obveratoriet). En teori om varför Beställes hos IT-kommissionen,

rättsliga problem uppstår vid användningen av IT. Joachim Benno (SLUT-rapporten är bearbetad och utgiven på engelska tel: 08-405 18 51,

– se rapport 6/98). e-mail: info@itkommissionen.se

2/97 Konsumentskydd i informationssamhället (Det IT-rättsliga observatoriet). Dokumentation från en hearing. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

3/98 Cyberrymdens juridik – Lagstiftning och självreglering (Det IT-rättsliga observatoriet). Ett seminarium den 9 september 1997 Beställes hos IT-kommissionen,

om den framtida rättsordningen. tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

4/98 Mobila agenter (Det IT-rättsliga observatoriet). Ett underlag för diskussioner om rättsliga aspekter på agentteknik. Erik Woodcock. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

5/98 SPAMI? (Det IT-rättsliga observatoriet). Dokumentation från två samtal om en ny företeelse och dess rättsliga konsekvenser. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

6/98 The ”anonymisation” of the transaction and it´s impact on legal problems (Det IT-rättsliga observatoriet). A theory s to why the use Beställes hos IT-kommissionen,

of ICT engendes legal problems. Joachim Benno. tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

7/98 Fri aktör, egenanställd, ny daglönare!? (Det IT-rättsliga observatoriet). Lösare förbindelser – hur, varför, vad göra? Dokumentation Beställes hos IT-kommissionen,

från ett samtal den 15 juni 1998 anordnat av IT-kommissionens IT-rättsliga observatorium, Småföretagsdelegationen och tel: 08-405 18 51,

Distansarbetsutredningen. e-mail: info@itkommissionen.se

8/98 En missbruksmodell (Det IT-rättsliga observatoriet). Ny reglering av skyddet för personuppgifter. Per Hammarstedt. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

9/98 Rättspolitik på IT-området (Det IT-rättsliga observatoriet) – ett diskussionsunderlag. Daniel Westman. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

10/99 Teknikberoende yttrandefrihetsreglering? (Det IT-rättsliga observatoriet). Diskussionsunderlag för anpassning av det särskilda Beställes hos IT-kommissionen,

yttrandefrihetsskyddet i TF och YGL till IT-utvecklingen. Martin Brinnen. tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

11/99 Fri aktör, egenanställd, ny daglönare? II (Det IT-rättsliga observatoriet). – Hur ser det ut idag? – Vad behöver göras? Beställes hos IT-kommissionen,

Dokumentation från ett andra samtal den 12 april 1999 om nya anställningsformer anordnat av Det IT-rättsliga observatoriet. tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

12/2000 Ledningsrätt i IT-tider (Det IT-rättsliga observatoriet) – en kvartssekelgammal form måste anpassas till IT-satsningarna. Beställes hos IT-kommissionen,

Anders Victorin och Barbro Julstad. tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

13/2000 -

14/2000 Elektronisk handel och indirekt skatt (Det IT-rättsliga observatoriet). Philip Hallenborg. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

15/2000 Behov av nya associationsformer? – ett diskussionsunderlag (Det IT-rättsliga observatoriet). Christina Helgesson. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

16/2000 Insynens gränser – Allt eller intet? (Det IT-rättsliga observatoriet). Seminarium om handlingsoffentlighetens rättspolitiska aspekter. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

17/2000 Datavirus – Hur skall en reglering utformas? (Det IT-rättsliga observatoriet). En redovisning av ett samtal. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

18/2000 e-skatt? i-skatt? o-skatt? (Det IT-rättsliga observatoriet). Gustaf Johnssén. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

19/2000 Att ge plats för bredband (Observatoriet för IT-infrastruktur). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

20/2000 Generell specifikation av Internettjänst (Observatoriet för IT-infrastruktur). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

21/2000 Kooperativ IT-infrastruktur i glesbygd. Bertil Andersson. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

22/2000 Dyslexi – rapport från IT-kommissionens rundabordssamtal 8 juni 2000 (Observatoriet för IT, lärande, kunskap och kompetens). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

23/2000 Säkerhet på Internet – datavirus och blockering av tjänster (Observatoriet för informationssäkerhet). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

24/2000 Forskning om IT och demokrati (Observatoriet för IT, demokrati och medborgarskap). Redovisning av en hearing. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

25/2000 Generell vägledning till framtidssäker IT-infrastruktur (Observatoriet för IT-infrastruktur). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

26/2000 A future-proof IT infrastructure for Sweden (Observatoriet för IT-infrastruktur). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

27/2000 Konsekvenser vid tillväxt av elektronisk handel (Observatoriet för IT och tillväxt). Mats Larsson och David Lundberg. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

28/2000 Ekonomin genom analytikernas kalejdoskop (Observatoriet för IT och tillväxt). Bengt-Arne Vedin. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

29/2001 Informationsteknologi som ideologi (Observatoriet för IT, demokrati och medborgarskap). Johannes Åsberg. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

30/2001 Ledningsrätt i IT-tider – utnyttjande av befintlig infrastruktur för att dra fram optokablar för bredband (Det IT-rättsliga observatoriet). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

31/2001 Fri aktör, egenanställd, ny daglönare IV – Fri, ensam, trygg? (Det IT-rättsliga observatoriet). Dokumentation från ett samtal om Beställes hos IT-kommissionen,

soloföretagare och socialförsäkringarna. tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

32/2001 Japanrapport. Sammanställning av intryck från IT-kommissionens resa till Japan hösten 2000. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

33/2001 Making room for broadband (Observatoriet för IT-infrastruktur). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

34/2001 Solowparadoxen eller den nya ekonomin? (Observatoriet för IT och tillväxt). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

35/2001 E-röstning. En lägesbeskrivning (Observatoriet för IT, demokrati och medborgarskap). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

36/2001 Internets påverkan på demokratin i Kina (Observatoriet för IT, demokrati och medborgarskap). Thomas Carlén. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

37/2001 General guide to a future-proof IT infrastructure (Observatoriet för IT-infrastruktur). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

38/2001 General specification of Internet Service (Observatoriet för IT-infrastruktur). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

39/2001 Incidenthantering (Observatoriet för informationssäkerhet). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

40/2001 Den fjärde IT-kommissionens arbete 2000-2001. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

41/2001 Operatörsneutrala nät (Observatoriet för IT-infrastruktur). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

42/2001 IT-satsningar på området läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (Observatoriet för IT, lärande, kunskap och kompetens). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

43/2001 Gratiserbjudanden och IT (Det IT-rättsliga observatoriet). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

44/2001 ”Bredband åt alla” är Singapores mantra. Anna K Nilsson, Swedish Office of Science and Technology, Kuala Lumpur. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

45/2001 IT i skolan (Observatoriet för IT, lärande, kunskap och kompetens). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

46/2002 IT-samhällets mjuka infrastruktur – några exempel från Transport, Förvaltning och Hälsovård. Beställes hos IT-kommissionen,

Rapport från ett seminarium hösten 2001. tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

PM

1/1998 En missbruksmodell (Det IT-rättsliga observatoriet). Alternativ reglering av skyddet för personuppgifter. Per Hammarstedt. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

1/1998 An Abuse Model. Alternative Regulation of the Protection of Personal Data. Per Hammarstedt. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

1999 Fri aktör – egenanställd – ny daglönare. Hur ser det ut idag? (Det IT-rättsliga observatoriet). En första karta och sammanställning av Beställes hos IT-kommissionen,

utmaningar inför det IT-rättsliga observatoriets samtal 12 april 1999. tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

1999 Nätets genomskinlighet (Det IT-rättsliga observatoriet). En redovisning av ett samtal. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

1999 Observatoriets syn på vissa straff- och processrättsliga lagstiftningsfrågor (Det IT-rättsliga observatoriet). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

5/1999 E-post på arbetsplatsen (Det IT-rättsliga observatoriet). En redovisning av ett samtal. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

6/2000 Fri aktör – egenanställd – ny daglönare III. Hur skapar man en rättslig miljö för dessa? (Det IT-rättsliga observatoriet). Beställes hos IT-kommissionen,

En workshop om ett förslag till ”Lag om självanställning”, 22 oktober 1999. tel;:08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

07/2000 Rättsliga och andra samhällsaspekter på agentteknik (Det IT-rättsliga observatoriet). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

08/2000 Auktioner på nätet (Det IT-rättsliga observatoriet). En redovisning av ett seminarium. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

09/2000 Överlever upphovsrätten upphovsrätten? (Det IT-rättsliga observatoriet). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

10/2000 Bolagsstämma online (Det IT-rättsliga observatoriet). Rapport från ett seminarium. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

1/2001 Grundskydd i datorer och programvaror (Observatoriet för informationssäkerhet). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

1/2001 IT i skolan (Observatoriet för IT, lärande, kunskap och kompetens). Rapport från IT-kommissionens seminarium om Beställes hos IT-kommissionen,

användningen av IT i skolan. tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

Företagshemligheter (Det IT-rättsliga observatoriet). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

11/2001 Digitala dokuments bevisvärde (Det IT-rättsliga observatoriet). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

12/2001 Deposition av källkod (Det IT-rättsliga observatoriet). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

14/2001 Fri aktör, egenanställd, ny daglönare – en summering (Det IT-rättsliga observatoriet). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

15/2001 Alternativ tvistelösning on line (Det IT-rättsliga observatoriet). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

Open source (Det IT-rättsliga observatoriet). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

1/2002 Svensk språkteknologi – vadan och varthän? Rapport från en utfrågning den 24 augusti 2001. Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

Report Basic protection in computer hardware and software. (Observatoriet för IT och informationssäkerhet). Beställes hos IT-kommissionen,

tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

Rapporter utgivna på uppdrag av eller i samarbete med IT-kommissionen

Data om IT i Sverige. Statistiksammanställning om IT gjord av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av IT-kommissionen. Beställes hos SCB Förlag,

701 89 Örebro,

tel: 019-17 68 00, fax: 019-17 69 32

Datorvanor 1995. Undersökning av svenska folkets datorvanor utförd av Statistiska Centralbyrån, 102 sidor. Beställes hos SCB Förlag,

701 89 Örebro,

tel: 019-17 68 00, fax: 019-17 69 32

IT världen runt – Nationella initiativ. Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT-kommissionen och Beställes hos STATT, Näringsdepartementet. Box 5282, 102 46 Stockholm

IT världen runt – Regionala initiativ. Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT-kommissionen och Beställes hos STATT, Näringsdepartementet. Stencil. Box 5282, 102 46 Stockholm

IT världen runt – statligt stöd till mjukvaruindustri. Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av Beställes hos STATT, IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Box 5282, 102 46 Stockholm

Europeiska Unionen – IT, telekommunikation och nya medier. En kartläggning och analys gjord av Statskontoret på uppdrag Beställes hos IT-kommissionen, av IT-kommissionen, 111 sidor. tel: 08-405 18 51,

e-mail: info@itkommissionen.se

Statens offentliga utredningar 2002

Kronologisk förteckning

1. Samordning och regress. Ersättning vid personskada. Ju. 26. Frigivning från livstidsstraff. Ju. 49. Arbetstiden – livets gränser. En skrift om jämställd- 2. Datainspektionen. Kompetens – Effektivitet – 27. Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska hets- och hälsoaspekter på arbetstidsförkortning. N.

Service. Ju. språket. + Bilagor. Ku. 50. Miljöbalken under utveckling. Ett principbetänkande. M. 3. Psykisk störning, brott och ansvar. Ju. 28. Rapport till regeringen om den allmänna inriktingen på 51. Breddtjänster – ett nytt skede i IT-politiken. N. 4. Gränsövervakning under höjd beredskap. Fö. arbetet gällande en nationell utjämning av verksam

hetskostnader enligt lagen om stöd och service till viss 5. Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet. + Bilagor. S.

funktionshindrade. Fi. 6. Arbetstiden – pengarna eller livet. N. 29. Riv ålderstrappan! Livslopp i förändring. S. 7. Konkurrensen på elmarknaden. N.

30. Märk – värdig jämställdhet. N. 8. Företrädaransvar. Fi.

31. Vinst för vården. S. 9. Skatt på avfall idag – och i framtiden. Fi.

32. Den arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten – en 10. Reformerad räddningstjänstlagstiftning. Fö. samlad utvärdering . Ju. 11. Långsiktig utvecklingsstrategi för transportsystemet i 33. Ändrad indelning? En översyn av reglerna för indel-

Stockholm – Mälardalsregionen. N. ningsändringar. Ju. 12. Arbetstiden – kortare arbetstid eller mer ledigt. N. 34. Muskövarvet – Utveckling eller avveckling? Fö. 13. Vår anhöriginvandring. UD. 35. Ny handelsbolagsbeskattning. Fi. 14. Statlig tillsyn. Granskning på medborgarnas uppdrag. Ju. 36. Euro till jordbruket – spekulation eller säkerhet? Jo. 15. IT och Äldre. N. 37. Osmo Vallo utredning om en utredning. Ju. 16. Stabiliseringspolitik i valutaunionen. + Bilagedel. Fi. 38. Digital Radio. Kartläggning och analys. Ku. 17. Riksrevisionen. Organisation och resurser. Fi. 39. STYROM. Översyn av Försvarets Materielverk. Fö. 18. Personlig integritet i arbetslivet. N. 40. Statlig skog och skyddad mark. Del 1 och Del 2. N. 19. Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationen. S. 41. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Ju. 20. Guide på Internet – ett stöd för medborgarens möte 42. Den gemensamma valdagen och andra valfrågor. Ju.

med det offentliga. SB.

43. Ett utvidgat skydd mot diskriminering. N. 21. Att äga sin lägenhet. Ju.

44. Snabbare lagföring 3 – Snatteribrott. Ju. 22. Arbetstiden – internationell jämförelse av arbetstid. N.

45. Snabbare lagföring 4 – Ett snabbförfarande för brott 23. Tillsyn över vägtrafiksäkerheten – en vägtrafikinspek- mål. Ju.

tion. N.

46. Plats för slutförvaring av kärnavfall? Förstudier i åtta 24. Vem använder Internet och till vad? Spridning av kommuner. M.

Internet bland befolkningen. N.

47. Våra skatter? + Bilagor volym A och B. Fi. 25. Vårt digitala tjänstesamhälle – vision 2011+. N.

48. Rätt på spåret. N.

Statens offentliga utredningar 2002

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Socialdepartementet IT och Äldre. [15]

Guide på Internet – ett stöd för medborgarens möte med Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet. + Bilagor. [5] Personlig integritet i arbetslivet. [18]

det offentliga. [20] Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationen. [19] Arbetstiden – internationell jämförelse av arbetstid. [22]

Justitiedepartementet Riv ålderstrappan! Livslopp i förändring. [29] Tillsyn över vägtrafiksäkerheten – en vägtrafik-

Vinst för vården. [31] inspektion. [23] Samordning och regress. Ersättning vid personskada. [1]

Vem använder Internet och till vad?

Datainspektionen. Finansdepartementet

Kompetens – Effektivitet – Service. [2] Spridning av Internet bland befolkningen. [24]

Företrädaransvar. [8] Psykisk störning, brott och ansvar. [3] Vårt digitala tjänstesamhälle – vision 2011+. [25]

Skatt på avfall idag – och i framtiden. [9] Statlig tillsyn. Granskning på medborgarnas uppdrag. [14] Märk – värdig jämställdhet. [30]

Stabiliseringspolitik i valutaunionen. + Bilagedel. [16] Att äga sin lägenhet. [21] Statlig skog och skyddad mark. Del 1 och Del 2. [40]

Riksrevisionen. Organisation och resurser. [17] Frigivning från livstidsstraff. [26] Ett utvidgat skydd mot diskriminering. [43]

Rapport till regeringen om den allmänna inriktingen på Den arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten – en samlad Rätt på spåret. [48]

arbetet gällande en nationell utjämning av verksamhets-

utvärdering. [32] kostnader enligt lagen om stöd och service till viss Arbetstiden – livets gränser. En skrift om jämställdhets- Ändrad indelning? En översyn av reglerna för indelnings funktionshindrade. [28] och hälsoaspekter på arbetstidsförkortning. [49]

ändringar. [33] Ny handelsbolagsbeskattning. [35] Breddtjänster – ett nytt skede i IT-politiken. [51]

Osmo Vallo utredning om en utredning. [37] Våra skatter? + Bilagor volym A och B. [47]

Miljödepartementet

Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. [41]

Jordbruksdepartementet Plats för slutförvaring av kärnavfall? Förstudier i åtta Den gemensamma valdagen och andra valfrågor. [42]

kommuner. [46]

Euro till jordbruket Œ spekulation eller säkerhet? [36] Snabbare lagföring 3 – Snatteribrott. [44] Miljöbalken under utveckling. Ett principbetänkande. [50]

Snabbare lagföring 4 – Ett snabbförfarande för Kulturdepartementet

brottmål. [45]

Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska

språket. + Bilagor. [27]

Utrikesdepartementet

Digital Radio. Kartläggning och analys. [38] Vår anhöriginvandring. [13]

Näringsdepartementet Försvarsdepartementet

Arbetstiden – pengarna eller livet. [6] Gränsövervakning under höjd beredskap. [4]

Konkurrensen på elmarknaden. [7] Reformerad räddningstjänstlagstiftning. [10]

Långsiktig utvecklingsstrategi för transportsystemet i Muskövarvet – Utveckling eller avveckling. [34]

Stockholm – Mälardalsregionen. [11] STYROM. Översyn av Försvarets Materielverk. [39]

Arbetstiden – kortare arbetstid eller mer ledigt. [12]