lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat M. Poiares Maduro föredraget den 23 maj 2007

CELEX
62005CC0438
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: portugisiska.

2 Regel III i ITF:s stadgar, i ändrad lydelse enligt 40:e kongressen, Vancouver, Kanada, den 14 augusti-den 21 augusti 2002.

3 EUT C 60, 2006, s. 16.

4 Dom den 21 september 1999 i mål C-67/96, Albany (REG 1999, s. I-5751).

5 Rådets förordning (EEG) nr 4055/86 av den 22 december 1986 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet mellan medlemsstater samt mellan medlemsstater och tredje land (EGT L 378, s. 1; svensk specialutgåva, område 7, volym 3, s. 145).

6 Dom av den 5 oktober 1994 i mål C-381/93, kommissionen mot Frankrike (REG 1994, s. I-5145; svensk specialutgåva, volym 16, s. I-223), punkt 13.

7 Dom av den 17 maj 1994 i mål C-18/93, Corsica Ferries (REG 1994, s. I-1783; svensk specialutgåva, volym 15, s. 113).

8 Dom av den 25 juli 1991 i mål C-221/89, Factortame m.fl. (REG 1991, s. I-3905; svensk specialutgåva, volym 11, s. 313), punkt 22.

9 Ovan fotnot 4.

10 Dom av den 12 juni 2003 i mål C-112/00, Schmidberger (REG 2003, s. I-5659).

11 Dom av den 14 oktober 2004 i mål C-36/02, Omega (REG 2004, s. I-9609).

12 Domarna i målen Schmidberger (ovan fotnot 10), punkterna 71-72 och 76, och Omega (ovan fotnot 11), punkt 34. Se angående skyddet av den mänskliga värdigheten som en grundläggande rättighet i gemenskapsrätten, generaladvokaten Stix-Hackls förslag till avgörande i målet Omega, punkterna 82-91.

13 Domarna i målen Schmidberger (ovan fotnot 10), punkt 93, och Omega (ovan fotnot 11), punkterna 38-40.

14 Se, exempelvis, dom av den 24 januari 2002 i mål C-164/99, Portugaia Construções (REG 2002, s. I-787), punkt 22, och dom av den 25 oktober 2001 i de förenade målen C-49/98, C-50/98, C-52/98C-54/98 och C-68/98C-71/98, Finalarte m.fl. (REG 2001, s. I-7831), punkterna 33 och 49.

15 Dom av den 20 september 1988 i mål C-302/86, kommissionen mot Danmark (REG 1988, s. 4607; svensk specialutgåva, volym 9 , s. 4607).

16 Dom av den 16 december 1980 i mål C-27/80, Fietje (REG 1980, s. 3839).

17 Dom av den 26 juni 1997 i mål C-368/95, Familiapress (REG 1997, s. I-3689).

18 Dom av den 2 december 2004 i mål C-41/02, kommissionen mot Nederländerna (REG 2004, s. I-11375), punkt 42.

19 Ovan fotnot 4. Se även domar av den 21 september 1999 i de förenade målen C-115/97C-117/97, Brentjens' (REG 1999, s. I-6025), och i mål C-219/97, Drijvende Bokken (REG 1999, s. I-6121).

20 Dom av den 19 februari 2002 i mål C-309/99, Wouters m.fl. (REG 2002, s. I-1577).

21 Dom av den 18 juli 2006 i mål C-519/04 P, Meca-Medina och Majcen mot kommissionen (REG 2006, s. I-6991).

22 Se även mitt förslag till avgörande av den 10 november 2005 i mål C-205/03 P, FENIN mot kommissionen (REG 2006, s. I-6295), punkt 51.

23 Domen i målet Albany (ovan fotnot 4), punkt 59.

24 Generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i målet Albany, punkterna 179 och 183. Se även dom av den 21 september 2000 i mål C-222/98, Van der Woude (REG 2000, s. I-7111), punkterna 23-27, och EFTA-domstolens dom av den 22 mars 2002 i mål E-8/00, Landsorganisasjonen i Norge, punkterna 35 och 36.

25 Se ovan punkterna 23 och 25.

26 Såsom jag har förklarat ovan i punkt 17, kan artikel 1.1 i förordning nr 4055/86 jämställas med artikel 49 EG inom ramen för denna bedömning.

27 Dom av den 10 januari 1985 i mål 229/83, Leclerc (REG 1985, s. 1; svensk specialutgåva, volym 8, s. 1), punkt 9.

28 Se artiklarna 3 a, c och g EG samt, exempelvis, dom av den 13 juli 1966 i mål 32/65, Italien mot rådet och kommissionen (REG 1966, s. 389; svensk specialutgåva, volym 1, s. 303) och generaladvokaten Van Gervens förslag till avgörande i mål C-145/88, B & Q (REG 1989, s. 3851; svensk specialutgåva, volym 10, s. 241), punkt 22.

29 Se mitt förslag till avgörande av den 7 april 2005 i mål C-446/03, Marks & Spencer (REG 2005, s. I-10837), punkterna 37-40.

30 Dom av den 5 april 1984 i de förenade målen 177/82 och 178/82, Van de Haar (REG 1984, s. 1797), punkterna 12, och dom av den 27 september 1988 i mål C-65/86, Bayer (REG 1988, s. 5249), punkt 11.

31 Dom av den 27 mars 1974 i mål 127/73, BRT (REG 1974, s. 313; svensk specialutgåva, volym 2, s. 249). Se även, exempelvis, dom av den 20 september 2001 i mål C-453/99, Courage och Crehan (REG 2001, s. I-6297).

32 Se, exempelvis, dom av den 22 mars 1977 i mål 74/76, Ianelli & Volpi (REG 1977, s. 557; svensk specialutgåva, volym 3, s. 315), punkt 13, av den 4 december 1974 i mål 41/74, Van Duyn (REG 1974, s. 1337; svensk specialutgåva, volym 2, s. 389), punkterna 4-8, av den 7 juli 1976 i mål 118/75, Watson (REG 1976, s. 1185; svensk specialutgåva, volym 3, s. 145), punkt 12, och av den 14 december 1995 i de förenade målen C-163/94, C-165/94 och C-250/94, Sanz de Lera m.fl. (REG 1995, s. I-4821), punkt 41.

33 Marenco, G., Competition between national economies and competition between businesses — a response to Judge Pescatore, Fordham International Law Journal, volym 10 (1987) s. 420. Samma ståndpunkt synes ha motiverat de obiter dicta som framförts i punkt 30 i dom av den 1 oktober 1987 i mål 311/85, Vlaamse Reisbureaus (REG 1987, s. 3801) och i punkt 74 i dom av den 6 juni 2002 i mål C-159/00, Sapod Audic (REG 2002, s. I-5031).

34 Pescatore, P., Public and Private Aspects of European Community Law, Fordham International Law Journal, volym 10 (1987), s. 373, hänvisning till sidorna 378-379, Baquero Cruz, J., Free movement and private autonomy, European Law Review, 1999, s. 603-620, Waelbroeck, M., Les rapports entre les règles sur la libre circulation des marchandises et les règles de concurrence applicables aux entreprises dans la CEE, Du droit international au droit de l'intégration, Nomos, Baden-Baden, 1987, s. 781-803.

35 Dom av den 9 december 1997 i mål C-265/95, kommissionen mot Frankrike (REG 1997, s. I-6959).

36 Ovan fotnot 10.

37 Se exempelvis Europadomstolens dom av den 10 april 2007 i mål Evans mot Förenade kungariket, § 75, och av den 26 mars 1985 i mål X & Y mot Nederländerna, §§ 23-27. Angående den horisontella effekten av bestämmelserna i Europakonventionen, se Spielmann, D., L'effet potentiel de la Convention européenne des droits de l'homme entre personnes privées, Bruylant, Bryssel, 1995, Besson, S., Comment humaniser le droit privé sans commodifier les droits de l'homme, Droit civil et Convention européenne des droits de l'homme, Zürich, Schulthess. 2006, s. 1-51.

38 Ett exempel på en dom i vilken domstolen medgav horisontell effekt på detta sätt var dom av den 8 april 1976 i mål 43/75, Defrenne (REG 1976, s. 455; svensk specialutgåva, volym 3, s. 59), punkterna 35-37 och 40. Se även dom av den 22 januari 1981 i mål 58/80, Dansk Supermarked mot Imerco (REG 1981, s. 181; svensk specialutgåva, volym 6, s. 13), punkt 12. I nationell rättspraxis finns ett stort antal exempel, av vilka jag endast skall nämna några slumpmässigt utvalda. Förenade kungariket: Dom i mål Campbell mot Mirror Group Newspapers (2005) 1 WLR 3394, punkterna 17-18 (Lord Nicholls), A mot B (2003) QB 195. Tyskland: BverfG 7, 198 (Lüth); BverfG 81, 242 (handelsagent); BverfG 89, 214 (garanti); BverfG, 1 BvR 12/92 av den 6.2.2001 (äktenskapsförord). Nederländerna: Hoge Raad, dom av den 15 april 1994 i mål Valkenhorst, NJ 1994, 608. Republiken Tjeckien: I. ÚS 326/99 (se: Bulletin of Constitutional Case-Law, 2000, s. 240). Cypern: Fartyget Panayia Myrtidiotissa mot Sidiropoulou m.fl. (1993) 1. J.S.C 991. Två klassiska exempel från Förenta staterna är dom i mål USSC Shelley mot Kraemer, 334 U.S. 1 (1948) och i mål USSC New York Times Co. mot Sullivan, 376 U.S. 254 (1964).

39 Shapiro, M., och Stone Sweet, A., On Law, Politics & Judicialization, Oxford University Press, Oxford, 2002, s. 35. Se även Sunstein, C, State Action is Always Present, 3 Chicago Journal of International Law 465 (2002). Se även domen i målet Defrenne (ovan fotnot 38), punkt 35.

40 Alexy, R., A theory of constitutional rights, Oxford University Press, Oxford, 2002, p. 363, Kumm, M., Who is Afraid of the Total Constitution? Constitutional Rights as Principles and the Constitutionalization of Private Law, German Law Journal, Volym 7, nr 4 (2006), s. 341-369, s. 352; Tushnet, M., The issue of state action/horizontal effect in comparative constitutional law, International Journal of Constitutional Law, Volym 1, nr 1 (2003), s. 79-98, s. 98; Sunstein (ovan fotnot 39), s. 467-468.

41 Domen i målet Defrenne (ovan fotnot 38), punkterna 35-37 och 40.

42 För ett liknande resonemang, se Kumm, M., och Ferreres Cornelia, V., What is so special about constitutional rights in private litigation? A comparative analysis of the function of state action requirements and indirect horizontal effect, The Constitution in Private Relations, Eleven International Publishing, Utrecht, 2005, s. 241-286, s. 253.

43 Härav kommer påpekandet att en horisontell effekt i slutändan alltid kommer att vara direkt (Leisner, W., Grundrechte und Privatrecht, Beck, München, 1960, s. 378).

44 För en mer detaljerad behandling av denna fråga, se punkt 25 i mitt förslag till avgörande av den 7 september 2006 i de förenade målen C-463/04 och C-464/04, Federconsumatori m.fl., för närvarande anhängiga vid domstolen.

45 Se även mitt förslag till avgörande i målet Marks & Spencer (ovan fotnot 29), punkterna 37-40.

46 Se, exempelvis, domar av den 31 oktober 1974 i mål 15/74, Centrafarm (REG 1974, s. 1147; svensk specialutgåva, volym 2, s. 367), punkterna 11 och 12, och i mål 16/74, Centrafarm (REG 1974, s. 1183), punkterna 11 och 12, samt dom av den 22 juni 1976 i mål 119/75, Terrapin (REG 1976, s. 1039; svensk specialutgåva, volym 3, s. 127).

47 Se, exempelvis, domarna i de ovannämnda målen Centrafarm (ovan fotnot 46), punkt 9 (i båda målen), dom av den 17 oktober 1990 i mål C-10/89, HAG II (REG 1990, s. I-3711; svensk specialutgåva, s. 521), punkterna 13-14, och av den 17 maj 1988 i mål 158/86, Warner Brothers och Metronome Video (REG 1988, s. 2605).

48 Se, exempelvis, domen i målet HAG II (ovan fotnot 47), punkterna 15-20, och dom av den 22 juni 1994 i mål C-9/93, IHT Internationale Heiztechnik (REG 1994, s. I-2789; svensk specialutgåva, volym 15, s. I-227), punkterna 41-60.

49 Domen i mål 15/74, Centrafarm (ovan fotnot 46), punkt 12.

50 Dom av den 12 december 1974 i mål 36/74, Walrave (REG 1974, s. 1405; svensk specialutgåva, volym 2, s. 409), av den 14 juli 1976 i mål 13/76, Dona mot Mantero (REG 1976, s. 1333; svensk specialutgåva, volym 3, s. 169), av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman (REG 1995, s. I-4921), av den 11 april 2000 i de förenade målen C-51/96 och C-191/97, Deliège (REG 2000, s. I-2549), domen i målet Meca-Medina och Majcen mot kommissionen (ovan fotnot 21) och dom av den 13 april 2000 i mål C-176/96, Lehtonen och Castors Braine (REG 2000, s. I-2681).

51 Domarna i de förenade målen Deliège (ovan fotnot 50), punkt 47, Meca-Medina och Majcen mot kommissionen (ovan fotnot 21), punkt 24, och Lehtonen och Castors Braine (ovan fotnot 50), punkt 35.

52 Dom av den 8 maj 2003 i mål C-438/00, Deutscher Handballbund (REG 2003, s. I-4135), punkt 32, fastställd genom dom av den 9 juni 2005 i mål C-265/03, Simutenkov (REG 2005, s. I-2579), punkt 33.

53 Dom av den 6 juni 2000 i mål C-281/98, Angonese (REG 2000, s. I-4139). Se Ragnemalm, H., Fundamental freedoms and private action: a new horizon for EU citizens?, EG-domstolen inifrån, Jure Förlag AB, 2006, s. 177.

54 Domen i målet Angonese (ovan fotnot 53), punkt 7.

55 Uttalande av John Maynard Keynes.

56 Se Kumm (ovan fotnot 40), s. 352 och 362-364. Se även, för ett liknande resonemang, Sunstein (ovan fotnot 39).

57 Domen i målet Schmidberger (ovan fotnot 10), punkterna 82, 89 och 93.

58 Domen i målet kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 35), punkt 34.

59 Det finns emellertid situationer där gemenskapsrätten lämnar endast ett litet eller inget spelrum alls, såsom i målet Angonese (vilket rörde en uppenbar diskriminering utan minsta antydan om ett rimligt skäl för en sådan).

60 Domen i målet Defrenne (ovan fotnot 38), punkterna 24-26.

61 Dom av den 15 juli 1964 i mål 6/64, Costa mot ENEL (REG 1964, s. 585; svensk specialutgåva, volym 1, s. 211) och av den 9 mars 1978 i mål 106/77, Simmenthal (REG 1978, s. 629; svensk specialutgåva, volym 4, s. 75).

62 Se, analogt, dom av den 5 mars 1996 i de förenade målen C-46/93 och C-48/93, Brasserie du Pêcheur och Factortame III (REG 1996, s. I-1029), punkt 22, och av den 19 november 1991 i de förenade målen C-6/90 och C-9/90, Francovich m. fl. (REG 1991, s. I-5357; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-435), och domen i målet Courage (ovan fotnot 31).

63 Se exempelvis, Corden, M.W., The Normative Theory of International Trade, The Handbook of International Economics, volym 1, Elsevier, Amsterdam, 1984, s. 63-130, Kenen, P., The International Economy, Cambridge University Press, Cambridge, 2000, Molle, The Economics of European Integration: Theory, Practice and Policy, Ashgate, Aldershot, 2006.

64 Se, för ett liknande resonemang, Elwell, CK., Foreign Outsourcing: Economic Implications and Policy Responses, CRS Report for Congress. 2005, tillgänglig på http://ec.europa.eu/employment_social/restructuring/facts_en.htm.

65 Artiklarna 12 och 28 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Se även punkt 48 i mitt förslag till avgörande av den 14 december 2006 i mål C-305/05, Ordre des barreaux francophones et germanophone m.fl., för närvarande anhängigt vid domstolen.

66 Ovan fotnot 35.

67 Se, exempelvis, dom av den 23 november 1999 i de förenade målen C-369/96 och C-376/96, Arblade m.fl. (REG 1999, s. I-8453), punkterna 41-42, av den 15 mars 2001 i mål C-165/98, Mazzoleni och ISA (REG 2001, s. I-2189), punkt 29, och av den 12 oktober 2004 i mål C-60/03, Wolff & Müller (REG 2004, s. I-9553), punkt 36.

68 Dom av den 21 september 2006 i mål C-168/04, kommissionen mot Österrike (REG 2006, s. I-9041), punkt 47, samt domarna i målen Arblade m.fl. (ovan fotnot 67), punkt 53, Finalarte m.fl. (ovan fotnot 14), punkt 41, och Mazzoleni och ISA (ovan fotnot 67), punkt 35.