Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 9 januari 2008

1 Originalspråk: tyska.

2 EGT L 175, 1999, s. 45.

3 Dom av den 4 juli 2006 i mål C-212/04, Adeneler m.fl. (REG 2006, s. I-6057), punkterna 54–57, av den 7 september 2006 i mål C-53/04, Marrosu och Sardino (REG 2006, s. I-7213), punkterna 39–42, och i mål C-180/04, Vassallo (REG 2006, s. I-7251), punkt 32, samt av den 13 september 2007 i mål C-307/05, Del Cerro Alonso (REG 2007, s. I-709), punkt 25.

4 EGT L 175, s. 43.

5 Skäl 14 i direktiv 1999/70.

6 Andra stycket i ramavtalets inledning. Se även punkt 6 i de allmänna övervägandena.

7 Punkt 8 i de allmänna övervägandena till ramavtalet. Se även andra stycket i ramavtalets inledning.

8 Punkt 7 i de allmänna övervägandena till ramavtalet.

9 Skäl 17 i direktiv 1999/70.

10 Punkt 10 i de allmänna övervägandena till ramavtalet om visstidsarbete. Se även tredje stycket i inledningen till ramavtalet.

11 Protection of Employees (Fixed-Term Work) Act 2003.

12 I begäran om förhandsavgörande anges att en överenskommelse som strider mot Section 9 (1) i 2003 års lag om att avtalet skall upphöra på grund av att en viss tidsperiod löpt ut eller på grund av en viss händelse är void ab initio (ogiltig ab initio).

13 Se Sections 6(2) och 9(4) i 2003 års lag.

14 Rights Commissioner utnämns av den behöriga ministern och har en funktion som snarast kan jämföras med en oberoende offentlig skiljedomares. De hör till irländska Labour Relations Commission. Beroende på den tillämpliga rättsliga grunden är deras beslut bindande eller har endast karaktären av icke bindande förslag. Närmare information om Rights Commissioners roll i arbetsrättsliga tvister finns till exempel på http://www.lrc.ie (besökt senast den 14 november 2007).

15 Angående begreppet processuell autonomi, se domarna i de ovan i fotnot 3 nämnda målen Adeneler, punkt 95, Marrosu och Sardino, punkt 52, och Vassallo, punkt 37. Se vidare dom av den 7 januari 2004 i mål C-201/02, Wells (REG 2004, s. I-723), punkt 67, och av den 28 juni 2007 i mål C-1/06, Bonn Fleisch (REG 2007, s. I-5609), punkt 41.

16 Dom av den 19 december 1968 i mål 13/68, Salgoil (REG 1968, s. 680, s. 693; svensk specialutgåva, volym 1, s. 367), av den 16 december 1976 i mål 33/76, Rewe-Zentralfinanz (REG 1976, s. 1989; svensk specialutgåva, volym 3, s. 261), punkt 5, av den 9 juli 1985 i mål 179/84, Bozzetti (REG 1985, s. 2301), punkt 17, av den 14 december 1995 i mål C-312/93, Peterbroeck (REG 1995, s. I-4599), punkt 12, av den 20 september 2001 i mål C-453/99, Courage och Crehan (REG 2001, s. I-6297), punkt 29, av den 30 september 2003 i mål C-224/01, Köbler (REG 2003, s. I-10239), punkt 46, av den 13 mars 2007 i mål C-432/05, Unibet (REG 2007, s. I-2271), punkt 39, och av den 7 juni 2007 i de förenade målen C-222/05-C-225/05, Van der Weerd m.fl. (REG 2007, s. I-4233), punkt 28.

17 Domen i målet Bozzetti (ovan fotnot 16), punkt 17, dom av den 18 januari 1996 i mål C-446/93, SEIM (REG 1996, s. I-73), punkt 32, av den 17 september 1997 i mål C-54/96, Dorsch Consult (REG 1997, s. I-4961), punkt 40, och av den 22 maj 2003 i mål C-462/99, Connect Austria (REG 2003, s. I-5197), punkt 35, samt domen i målet Köbler (ovan fotnot 16), punkt 47.

18 Domen i målet Unibet (ovan fotnot 16), punkt 38, jämförd med punkt 39.

19 Domarna i målen Bozzetti (ovan fotnot 16), punkt 17, SEIM (ovan fotnot 17), punkt 32, Dorsch Consult (ovan fotnot 17), punkt 40, Connect Austria (ovan fotnot 17), punkt 35 och Köbler (ovan fotnot 16), punkt 47.

20 Se exempelvis dom av den 15 maj 1986 i mål 222/84, Johnston (REG 1986, s. 1651; svensk specialutgåva, volym 8, s. 597), punkterna 18 och 19, och av den 25 juli 2002 i mål C-50/00 P, Unión de Pequeños Agricultores mot rådet (REG 2002, s. I-6677), punkt 39, samt domen i målet Unibet (ovan fotnot 16), punkt 37. Avseende den grundrättsliga garantin för rätten till ett effektivt rättsmedel, se artiklarna 6 och 13 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (undertecknad i Rom den 4 november 1950) samt artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (proklamerad i Nice den 7 december 2000, EGT C 364, s. 1).

21 Se i detta avseende bland annat dom av den 7 september 2006 i mål C-81/05, Cordero Alonso (REG 2006, s. I-7569), punkt 35. Se även dom av den 3 maj 2007 i mål C-303/05, Advocaten voor de Wereld (REG 2007, s. I-3633), punkt 45, vad gäller unionsrätten och artikel 51.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

22 Vad gäller processuella regler är detta förenligt med fast rättspraxis, se bland annat de ovan i fotnot 16 nämnda domarna i målen Rewe-Zentralfinanz, punkt 5, Peterbroeck, punkt 12, Courage och Crehan, punkt 29, Unibet, punkt 43, och Van der Weerd, punkt 28.

23 Dom av den 1 december 1998 i mål C-326/96, Levez (REG 1998, s. I-7835), punkterna 39 och 40, och av den 16 maj 2000 i mål C-78/98, Preston m.fl. (REG 2000, s. I-3201), punkterna 49 och 50.

24 I punkt 51 i begäran om förhandsavgörande anges i detta sammanhang följande: … [t]he Complainants could proceed against the State as their employer before a Court of competent jurisdiction claiming redress for the alleged infringement of their rights under the Directive …. Se dessutom den andra strecksatsen i den första tolkningsfrågan.

25 Sådana skadeståndsanspråk har erkänts i fast rättspraxis sedan domen av den 19 november 1991 i de förenade målen C-6/90 och C-9/90, Francovich m.fl. (REG 1991, s. I-5357; svensk specialutgåva, volym, 11, s. I-435).

26 Enligt de svarande irländska departementen följer den fakulativa karaktären av denna behörighet av Section 14 i 2003 års lag, enligt vilken en arbetstagare kan vända sig till Rights Commissioner med ett klagomål: An employee … may present a complaint to a rights commissioner … (min kursivering).

27 Dom av den 29 april 2004 i de förenade målen C-482/01 och C-493/01, Orfanopoulos och Oliveri (REG 2004, s. I-5257, punkt 42), av den 30 juni 2005 i mål C-28/04, Tod’s (REG 2005, s. I-5781, punkt 14), och av den 12 januari 2006 i mål C-246/04, Turn- und Sportunion Waldburg (REG 2006, s. I-589, punkt 21).

28 Se särskilt punkt 21 i beslutet om hänskjutande i vilken det anges att ett klagomål som grundar sig på 2003 års lag i första instans skall inges till en rättskommissionär (Section 14 of the Act of 2003 provides that a complaint alleging a contravention of the Act shall be referred in the first instance to a Rights Commissioner; min kurisvering). Det finns ingen hänvisning till fakulativ behörighet i nämnda beslut såsom de svarande irländska departementen har gjort gällande.

29 Den enda skillnaden är att de nationella bestämmelser genom vilka direktivet införlivats ger ett mer omfattande skydd, vilket går utöver det som ges i direktivet och ramavtalet.

30 Se, vad gäller direktivbestämmelsers direkta effekt, dom av den 5 april 1979 i mål 148/78, Ratti (REG 1979, s. 1629; svensk specialutgåva, volym 4, s. 439), punkterna 21 och 22, och av den 19 januari 1982 i mål 8/81, Becker (REG 1982, s. 53; svensk specialutgåva, volym 6, s. 285), punkterna 23 och 24.

31 Avseende likhetsprincipen, se fast rättspraxis, bland annat dom av den 12 september 2006 i mål C-300/04, Eman och Sevinger (REG 2006, s. I-8055), punkt 57, och av den 11 september 2007 i mål C-227/04 P, Lindorfer mot rådet (REG 2007, s. I-6767), punkt 63, samt de ovan i fotnot 21 nämnda domarna i målen Cordero Alonso, punkt 37, och Advocaten voor de Wereld, punkt 56.

32 Se ovan i punkt 58 i detta förslag till avgörande.

33 Se, för ett liknande resonemang, domarna i de ovan i fotnot 23 nämnda målen Levez, punkterna 43 och 44, och Preston, punkterna 61 och 62.

34 Se domarna i de ovan i fotnot 23 nämnda målen Levez, punkt 51, och Preston, punkt 60.

35 En fysisk person kan emellertid enligt de uppgifter som lämnats i begäran om förhandsavgörande även själv uppträda inför domstol.

36 Dom av den 3 oktober 2000 i mål C-58/98, Corsten (REG 2000, s. I-7919), punkt 24, av den 29 april 2004 i de förenade målen C-482/01 och C-493/01, Orfanopoulos och Oliveri (ovan fotnot 27) (REG 2004, s. I-5257), punkt 42, och av den 18 januari 2007 i mål C-220/05, Auroux (REG 2007, s. I-385), punkt 25.

37 Se den rättspraxis som anges i fotnot 27.

38 Se diskussionen avseende effektivitetsprincipen i punkterna 54-66 ovan i förevarande förslag till avgörande.

39 Se bland annat de ovan i fotnot 30 nämnda domarna i målen Ratti, punkt 22, och Becker, punkterna 24, 33 och 34.

40 Se i detta avseende domen i målet Unibet (ovan fotnot 16), punkt 44.

41 Se även punkt 48 och fotnot 19 i förevarande förslag till avgörande.

42 Punkterna 45–84 i förevarande förslag till avgörande.

43 Dom av den 4 december 1974 i mål 41/74, Van Duyn (REG 1974, s. 1337; svensk. specialutgåva, volym 2, s. 389), punkt 12, samt domarna i målen Ratti (ovan fotnot 30), punkterna 19–23, och Becker (ovan fotnot 30), punkterna 17–25. Se även domen i målet Dorsch Consult (ovan fotnot 17), punkt 44.

44 Dom av den 28 juni 2007 i mål C-363/05, JP Morgan Fleming Claverhouse (REG 2007, s. I-5517), punkt 58. Se även domen i målet Becker (ovan fotnot 30), punkt 25, dom av den 8 oktober 1987 i mål 80/86, Kolpinghuis Nijmegen (REG 1987, s. 3969), punkt 7, av den 22 juni 1989 i mål 103/88 Fratelli Costanzo (REG 1989, s. 1839), punkt 29, och av den 19 april 2007 i mål C-356/05, Farrell (REG 2007, s. I-3067), punkt 37.

45 Se bland annat dom av den 26 februari 1986 i mål 152/84, Marshall (REG 1986, s. 723; svensk specialutgåva, volym 8, s. 457), Marshall I, punkt 49, och av den 20 mars 2003 i mål C-187/00, Kutz-Bauer (REG 2003, s. I-2741), punkterna 31 och 71.

46 Se, i detta avseende, domarna i de ovan i fotnot 3 nämnda målen Adeneler, Marrosu och Sardino, Vassallo samt Del Cerro Alonso.

47 I domen i målet Adeneler (ovan fotnot 3, punkterna 28 och 107) har domstolen endast återgett den nationella domstolens uppfattning avseende (avsaknaden av) direkt effekt hos ramavtalet, utan att själv ta ställning till detta problem.

48 Se bland annat dom av den 21 juni 1974 i mål 2/74, Reyners (REG 1974, s. 631; svensk specialutgåva, volym 2, s. 309), punkterna 24–32, och dom av den 8 april 1976 i mål 43/75, Defrenne (REG 1976, s. 455; svensk specialutgåva, volym 3, s. 59), Defrenne II, punkterna 38 och 39.

49 Se bland annat domen i målet Marshall I (ovan fotnot 45), punkt 52, och dom av den 21 juni 2007, i de förenade målen C-231/06–C-233/06, Jonkman m.fl. (REG 2007, s. I-5149), punkt 19, avseende det sekundärrättsliga förbudet mot diskriminering på grund av kön.

50 Se i detta avseende domen i målet Becker (ovan fotnot 30), punkterna 32 och 33, med avseende på de förutsättningar som medlemsstaterna skall skapa i samband med införlivandet av det sjätte mervärdesskattedirektivet. Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Reyners (ovan fotnot 48), punkterna 26 och 31, avseende en grundläggande frihet.

51 Se punkt 10 i de allmänna övervägandena till ramavtalet och tredje stycket i inledningen till ramavtalet.

52 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Reyners (ovan fotnot 48), punkterna 25, 26 och 29, och dom av den 17 september 2002 i mål C-413/99, Baumbast och R (REG 2002, s. I-7091), punkterna 84–86, avseende grundläggande friheter, samt domen i målet Becker (ovan fotnot 30), punkterna 33 och 34, avseende ett direktiv.

53 Se i detta hänseende till exempel domen i målet Becker (ovan fotnot 30), punkt 30, dom av den 24 mars 1987, i mål 286/85, McDermott och Cotter (REG 1987, s. 1453), punkt 15, Francovich (ovan fotnot 25), punkt 17, dom av den 2 augusti 1993 i mål C-271/91, Marshall (REG 1993, s. I-4367; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-315), Marshall II, punkt 37, och av den 5 oktober 2004 i de förenade målen C-397/01–C-403/01, Pfeiffer m.fl. (REG 2004, s. I-8835), punkt 105.

54 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Pfeiffer (ovan fotnot 53), punkt 105.

55 Dom av den 22 maj 1980 i mål 131/79, Santillo (REG 1980, s. 1585), punkt 13. Se även, för ett liknande resonemang, domarna i målen Marshall I (ovan fotnot 45), punkt 55, Marshall II (ovan fotnot 43), punkt 37, och generaladvokaten Van Gervens förslag till avgörande av den 27 oktober 1993 i mål C-128/92, Banks, där domstolen meddelade dom den 13 april 1994 (REG 1994, s. I-1209), punkt 27.

56 Se till exempel domstolens fasta rättspraxis avseende principen om lika lön för kvinnor och män (artikel 141 EG) sedan domen i målet Defrenne II (ovan fotnot 48), punkt 28, och domstolens fasta rättspraxis avseende principen om likabehandling av kvinnor och män, inte minst avseende anställningsvillkor (till exempel domen i målet Marshall I (ovan fotnot 45), och domen i målet Johnston (ovan fotnot 20).

57 Se i detta avseende domen i målet Van Duyn (ovan fotnot 43), punkt 14.

58 Dom av den 10 november 1992 i mål C-156/91, Hansa Fleisch Ernst Mundt (REG 1992, s. I-5567), punkt 15, och av den 9 september 1999 i mål C-374/97, Feyrer (REG 1999, s. I-5153), punkt 24, samt domen i målet Pfeiffer (ovan fotnot 53), punkt 105. Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Marshall I (ovan fotnot 45), punkterna 53–55. Något annat gäller heller inte för de grundläggande friheterna i EG-fördraget, vilka också kan tillämpas direkt oberoende av förekomsten av undantag. Jämför bland annat domarna i målen Van Duyn (ovan fotnot 43), punkt 7, och Baumbast och R (ovan fotnot 52), punkterna 85 och 86.

59 Jämför bland annat domen i målet Advocaten voor de Wereld (ovan fotnot 21), punkt 56.

60 Se i detta avseende dessutom klausul 4.4 i ramavtalet.

61 Domstolens dom av den 6 oktober 1983 i de förenade målen 118/82–123/82, Celant mot kommissionen (REG 1983, s. 2995), punkt 22, och av den 19 april 1988 i mål 37/87, Sperber mot domstolen (REG 1988, s. 1943), punkterna 8 och 9, samt personaldomstolens dom av den 19 oktober 2006 i mål F-59/05, De Smedt mot kommissionen (REG 2006, s. I-A-1-109 och II-A-1-409), punkterna 70–76. Den sistnämnda har bekräftats genom förstainstansrättens beslut av den 9 juli 2007 i mål T-415/06 P, De Smedt mot kommissionen (REGP), punkterna 54 och 55.

62 Se bland annat domarna i målen Cordero Alonso (ovan fotnot 21), punkterna 45 och 46, och Jonkman (ovan fotnot 49), punkt 39.

63 Domen i målet Adeneler (ovan fotnot 3), punkterna 62 och 63.

64 Klausul 1.b i ramavtalet. Se även domen i målet Adeneler (ovan fotnot 3), punkterna 63 och 79.

65 Domarna i de ovan i fotnot 3 nämnda målen Adeneler, punkterna 65, 80, 92 och 101, Marrosu och Sardino, punkterna 44 och 50, samt Vassallo.

66 Avseende skyldigheten att säkerställa direktivets eller ramavtalets syfte eller ändamålsenliga verkan, se domen i målet Adeneler (ovan fotnot 3), punkterna 68, 82 och 101.

67 Punkt 10 i de allmänna övervägandena till ramavtalet och tredje stycket i inledningen till ramavtalet. Se även domen i målet Adeneler (ovan fotnot 3), punkt 68.

68 I den tyska språkversionen av ramavtalet är terminologin inte enhetlig. I punkt 7 i de allmänna övervägandena står det objektiven Gründen medan det i klausul 5.1 a talas om sachlichen Gründen. Vid en jämförelse med andra språkversioner framgår emellertid att detta är ett särskilt problem i den tyska versionen och att det inte föreligger någon innehållsmässig skillnad.

69 Se i detta avseende domen i målet Adeneler (ovan fotnot 3), punkt 62.

70 Se punkt 6 i de allmänna övervägandena till ramavtalet och andra stycket i inledningen till ramavtalet.

71 Domen i målet Adeneler (ovan fotnot 3), punkt 62. Se dessutom punkt 8 i de allmänna övervägandena till ramavtalet och andra stycket i inledningen till ramavtalet.

72 Domen i målet Francovich (ovan fotnot 25), punkterna 17–20, avseende innehållet i garantin. Andra skäl anfördes till stöd för att det i det målet aktuella direktivet inte hade direkt effekt (domen i målet Francovich, punkterna 23–26).

73 Dom av den 10 april 1984 i mål 14/83, Von Colson och Kamann (REG 1984, s. 1891), särskilt punkterna 18 och 27.

74 Se domen i målet Adeneler (ovan fotnot 3), punkterna 91 och 101, i målet Marrosu och Sardino, punkt 47.

75 Domen i målet Francovich (ovan fotnot 25), punkterna 30–46, och fast rättspraxis därefter. Se senast domen i målet Farrell (ovan fotnot 44), punkt 43.

76 Punkterna 105-119 i förevarande förslag till avgörande.

77 Se i detta avseende domen i målet Adeneler (ovan fotnot 3), punkt 117.

78 Dom av den 18 december 1997 i mål C-129/96, Inter-Environnement Wallonie (REG 1997, s. I-7411), punkt 45, och av den 8 maj 2003 i mål C-14/02, ATRAL (REG 2003, s. I-4431), punkt 58, samt domen i målet Adeneler (ovan fotnot 3), punkt 121.

79 I domen i målet Adeneler (ovan fotnot 3), punkterna 65, 68, 82, 92 och 101, fastställde domstolen att medlemsstaterna är skyldiga att garantera det resultat som skall uppnås enligt gemenskapsrätten och effektivt förhindra missbruk vid användandet av på varandra följande avtal om tidsbegränsad anställning.

80 Se punkterna 105-119 i förevarande förslag till avgörande.

81 Se ovan punkterna 45-84 och punkterna 89-102 i förevarande förslag till avgörande.

82 Se bland annat domarna i målen Von Colson och Kamann (ovan fotnot 73), punkt 26, Pfeiffer (ovan fotnot 53), punkt 113, och Adeneler (ovan fotnot 3), punkt 108.

83 Domarna i målen Pfeiffer (ovan fotnot 53), punkterna 115, 116, 118 och 119, och Adeneler (ovan fotnot 3), punkt 111. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 november 1990 i mål C-106/89, Marleasing (REG 1990, s. I-4135), punkt 8, i vilken domstolen fastställde att den nationella domstolen är skyldig att i den utsträckning det är möjligt tolka den nationella rätten mot bakgrund av direktivets ordalydelse och syfte.

84 Domen i målet Von Colson och Kamann (ovan fotnot 73), punkt 28. Se även dom av den 4 februari 1988 i mål 157/86, Murphy m.fl. (REG 1988, s. 673; svensk specialutgåva, volym 9, s. 349), punkt 11, och av den 11 januari 2007 i mål C-208/05, ITC (REG 2007, s. I-181), punkt 68.

85 Dom av den 16 juni 2005 i mål C-105/03, Pupino (REG 2005, s. I-5285), punkterna 44 och 47, och domen i målet Adeneler (ovan fotnot 3), punkt 110.

86 Dom av den 26 april 2005 i mål C-376/02, Goed Wonen (REG 2005, s. I-3445), punkt 33. Se, för ett liknande resonemang,, avseende materiellrättsliga bestämmelser, dom av den 12 november 1981 i de förenade målen 212/80–217/80, Amministrazione delle finanze dello Stato/Salumi (REG 1981, s. 2735), punkterna 9 och 10 och fast rättspraxis. Domstolen har i dom av den 8 mars 1988 i mål 80/87, Dik (REG 1988, s. 1601), punkt 15, uttryckligen fastställt att den nationella lagstiftaren kan införliva ett direktiv med retroaktiv verkan.

87 Se, för ett liknande resonemang avseende ekonomiska operatörer, dom av den 10 mars 2005 i mål C-342/03, Spanien mot rådet (REG 2005, s. I-1975), punkt 48.

88 Principen om skydd för berättigade förväntningar kan inte åberopas av en person som gjort sig skyldig till en uppenbar överträdelse av gällande bestämmelser (dom av den 14 juli 2005 i de förenade målen C-65/02 P och C-73/02 P, ThyssenKrupp mot kommissionen (REG 2005, s. I-6773), punkt 41.

89 Enligt ytterligare uppgifter som de svarande irländska departementen lämnade vid den muntliga förhandlingen har retrokativ tillämpning av 2003 års lag diskuterats i det irlänska parlamentet och medvetet förkastats av lagstiftaren.

90 Domarna i målen Marleasing (ovan fotnot 83), punkt 8, Pfeiffer (ovan fotnot 53), punkterna 115, 118 och 119, och Adeneler (ovan fotnot 3), punkterna 108 och 111.

91 Se, för ett liknande resonemang, mitt förslag till avgörande av den 18 maj 2004 i mål C-313/02, Wippel, där domstolen meddelade dom den 12 oktober 2004 (REG 2004, s. I-9483), punkt 63, avseende tolkningen av begreppet åsidosättande av god sed i överensstämmelse med direktivet. Se, även om sammanhanget där var ett annat, dom av den 5 juli 2007 i mål C-321/05, Kofoed (REG 2007 s. I-5795), punkt 46, avseende förbud mot agerande som utgör missbruk.

92 Dom av den 14 juli 1994 i mål C-91/92, Faccini Dori (REG 1994, s. I-3325; svensk specialutgåva, volym 16, s. I-1), punkt 27, och domen i målet Adeneler (ovan fotnot 3), punkt 112. Se även punkt 121 i förevarande förslag till avgörande samt den rättspraxis som nämns i fotnot 75.

93 Se ovan punkterna 45–84 i förevarande förslag till avgörande.

94 Generaladvokaten Poiares Maduros förslag till avgörande av den 10 januari 2007 i målet Del Cerro Alonso (ovan fotnot 3), punkterna 16–25.

95 Se artikel 3.1 c i rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, s. 22), artikel 3.1 c i rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (EGT L 303, s. 16) och artikel 3.1 c i rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (EGT L 39, s. 40; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 191), i dess lydelse enligt direktiv 2002/73/EG (EGT L 269, s. 15).

96 Dom av den 13 februari 1996 i mål C-342/93, Gillespie m.fl. (REG 1996, s. I-475), punkt 24, och av den 8 september 2005 i mål C-191/03, McKenna (REG 2005, s. I-7631), punkt 30.

97 Rådets direktiv 75/117/EEG av den 10 februari 1975 om tillnärmningen av medlemsstaternas lagar om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män (EGT L 45, s. 19; svensk specialutgåva, område 13, volym 4, s. 78).

98 Se även andra skälet i direktiv 76/207, till vilket domarna i de ovan i fotnot 96 nämnda målen uttryckligen hänvisar. Sedan ändringen av direktiv 76/207 genom direktiv 2002/73 är direktiv 75/117 inte någon specialbestämmelse utan en bestämmelse till vilken artikel 3.1 c i direktiv 76/207 hänvisar för en mer detaljerad beskrivning av lönebegreppet.

99 Dom av den 7 juni 2005 i mål C-17/03, VEMW m.fl. (REG 2005, s. I-4983), punkt 41, och av den 7 juni 2007 i mål C-76/06 P, Britannia Alloys & Chemicals mot kommissionen (REG 2007, s. I-4405), punkt 21.

100 Se även skäl 14 i direktiv 1999/70 och tredje stycket i inledningen till ramavtalet.

101 I EU-fördragets ingress bekräftas den vikt som fästs vid de grundläggande sociala rättigheterna (fjärde skälet), och syftet med ekonomiska och sociala framsteg betonas (åttonde skälet).

102 I EG-fördragets ingress understryks den vikt som fästs vid ekonomiska och sociala framsteg (andra skälet), och en fortgående förbättring av levnads- och arbetsvillkoren för de europeiska folken har uppställts som ett väsentligt mål (tredje skälet). Se i detta avseende även domen i målet Defrenne II (ovan fotnot 48), punkterna 10 och 11.

103 Gemenskapens stadga om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter, som antogs vid Europeiska rådets möte i Strasbourg den 9 december 1989 och som återges i kommissionens dokument KOM(89) 471 av den 2 oktober 1989. Punkt 7 i denna stadga har följande lydelse: Förverkligandet av den inre marknaden måste leda till att levnads- och arbetsvillkoren för arbetstagarna inom Europeiska gemenskapen förbättras. Detta skall ske genom en tillnärmning av dessa villkor samtidigt som de förbättras, i synnerhet vad gäller arbetstid och arbetstidens förläggning samt andra arbetsformer än tillsvidareanställning, såsom visstidsanställning, deltidsarbete, tillfällig anställning och säsongsarbete. I punkt 10 första strecksatsen i denna stadga anförs följande: Enligt den ordning som gäller i varje land skall … varje arbetare i Europeiska gemenskapen ha rätt till skälig social trygghet …

104 Den europeiska sociala stadgan undertecknades den 18 oktober 1961 i Turin av medlemsstater i Europarådet. I del I, punkterna 2 och 4, i denna stadga betonades samtliga arbetstagares rätt till rättvisa arbetsvillkor och en rättvis lön, varvid denna rätt skall anses vara en målbestämmelse (se del III artikel 20.1 a i stadgan).

105 Domen i målet Del Cerro Alonso (ovan fotnot 3), punkt 38.

106 Dom av den 25 maj 1971 i mål 80/70, Defrenne (REG 1971, s. 445; svensk specialutgåva, volym 1, s. 569) Defrenne I, punkterna 7 och 8, och av den 17 maj 1990 i mål C-262/88, Barber (REG 1990, s. I-1889; svensk specialutgåva, volym 10, s. 407), punkterna 22 och 28, samt domen i målet Jonkman (ovan fotnot 49), punkt 17, och, särskilt avseende ålderspension för tjänstemän, dom av den 23 oktober 2003 i de förenade målen C-4/02 och C-5/02, Schönheit och Becker (REG 2003, s. I-12575), punkterna 56–59.

107 Femte stycket i inledningen till ramavtalet. Att det i ramavtalet görs en skillnad mellan lagstadgade och yrkesbaserade sociala trygghetssystem framgår även av femte och sjätte styckena i inledningen till ramavtalet.

108 Dom av den 9 mars 2006 i mål C-65/04, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 2006, s. I-2239), punkt 27.

109 Dom av den 13 december 1983 i mål 218/82, kommissionen mot rådet (REG 1983, s. 4063), punkt 15, av den 29 juni 1995 i mål C-135/93, Spanien mot kommissionen (REG 1995, s. I-1651), punkt 37, och av den 26 juni 2007 i mål C-305/05, Ordre des barreaux francophones et germanophone m.fl. (REG 2007, s. I-5305), punkt 28.

110 Domen i målet Del Cerro Alonso (ovan fotnot 3), punkt 39. Se även avseende den restriktiva tolkningen av undantagsbestämmelser i primärrätten, dom av den 21 juli 2005 i mål C-349/03, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 2005, s. I-7321), punkt 43.

111 Domen i målet Del Cerro Alonso (ovan fotnot 3), punkt 41.

112 Detta har skett i artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EGT L 299, s. 9). Genom detta direktiv gavs en ny lydelse åt det dittills gällande rådets direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EGT L 307, s. 18), vilket innehöll en likalydande bestämmelse. Domstolen har i dom av den 12 november 1996 i mål C-84/94, Förenade kungariket mot rådet (REG 1996, s. I-5755), särskilt punkterna 45 och 49, bekräftat att artikel 118a i EG-fördraget, vilken är en föregångsbestämmelse till artikel 137.1 a EG, utgjorde den korrekta rättsliga grunden för direktiv 93/104.

113 Domen i målet Del Cerro Alonso (ovan fotnot 3), punkterna 43 och 44, i vilken tolkningen av dom av den 1 december 2005 i mål C-14/04, Dellas m.fl. (REG 2005, s. I-10253), punkterna 37–39, och beslut av den 11 januari 2007 i mål C-437/05, Vorel (REG 2007, s. I-331), punkterna 32, 35 och 36, klargörs.

114 Domen i målet Del Cerro Alonso (ovan fotnot 3), punkterna 45 och 46.

115 Domen i målet Del Cerro Alonso (ovan fotnot 3), punkt 47.

116 Ett sådant diskrimineringsförbud återfinns till exempel även i klausul 4 i ramavtalet om deltidsarbete i bilagan till rådets direktiv 97/81/EG av den 15 december 1997 om ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS (EGT L 14, 1998, s. 9).

117 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 december 2007 i mål C-438/05, International Transport Workers’ Federation och Finnish Seamen’s Union (REG 2007, s. I-10779), punkterna 39 och 40, och av den 18 december 2007 i mål C-341/05, Laval un Partneri (REG 2007, s. I-11767), punkterna 86 och 87 samt där citerad rättspraxis. Se också dom av den 11 september 2003 i mål C-77/02, Steinicke (REG 2003, s. I-9027), punkt 63, och av den 4 december 2003 i mål C-92/02, Kristiansen (REG 2003, s. I-14597), punkt 31.