Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 19 mars 2015

1 Originalspråk: tyska.

2 Ytterligare rättstvister avseende artikel 114 FEUF pågår, framför allt målen C‑358/14 (Polen/parlamentet och rådet), C‑477/14 (Pillbox 38) och C‑547/14 (Philip Morris m.fl.).

3 Inuiterna är en ursprungsbefolkning som framför allt lever i de arktiska och subarktiska områdena i centrala och nordöstra Kanada, i Alaska, på Grönland och i delar av Ryssland. Begreppet eskimå som hittills använts i dagligt tal betecknar förutom inuiterna även andra arktiska folkgrupper.

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1007/2009 av den 16 september 2009 om handel med sälprodukter (EUT L 286, s. 36).

5 Beslut Inuit Tapiriit Kanatami m.fl./parlamentet och rådet (T‑18/10, EU:T:2011:419), fastställt genom dom Inuit Tapiriit Kanatami m.fl./parlamentet och rådet (C‑583/11 P, EU:C:2013:625).

6 Kommissionens förordning (EU) nr 737/2010 av den 10 augusti 2010 om genomförandebestämmelser för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1007/2009 om handel med sälprodukter (EUT L 216, s. 1).

7 Dom Inuit Tapiriit Kanatami m.fl./kommissionen (T‑526/10, EU:T:2013:215), nedan kallad den överklagade domen.

8 Engelska: as a standard of achievement to be pursued in a spirit of partnership and mutual respect; franska: qui constitue un idéal à atteindre dans un esprit de partenariat et de respect mutuel; spanska: como ideal común que debe perseguirse en un espíritu de solidaridad y respeto mutuo.

9 De förfaranden som Kanada och Norge anhängiggjorde mot Europeiska unionen vid Världshandelsorganisationens överprövningsorgan (EC – Seal Products, DS 400 och DS 401), för vilka slutrapporterna godkändes med rekommendationer den 18 juli 2014, avsåg andra frågor än de som är omtvistade i förevarande mål om överklagande.

10 Se punkterna 27–96 i detta förslag till avgörande.

11 Tribunalen stödde sig i detta avseende på den rättspraxis som domstolen ibland har tillämpat i enlighet med dom rådet/Boehringer (C‑23/00 P, EU:C:2002:118, punkterna 51 och 52) och mål Frankrike/kommissionen (C‑233/02, EU:C:2004:173, punkt 26).

12 Dom Stadtwerke Schwäbisch Hall m.fl./kommissionen (C‑176/06 P, EU:C:2007:730, punkt 18).

13 Se ovan fotnot 5.

14 Det tredje alternativet i artikel 263.4 FEUF som infördes genom Lissabonfördraget ger fysiska och juridiska personer rätt att väcka talan om ogiltigförklaring av regleringsakter som direkt berör dem och inte medför genomförandeåtgärder.

15 Dom CIRFS m.fl./kommissionen (C‑313/90, EU:C:1993:111, punkterna 30 och 31).

16 Dom Frankrike/kommissionen (15/76 och 16/76, EU:C:1979:29, punkt 7), mål Crispoltoni m.fl. (C‑133/93, C‑300/93 och C‑362/93, EU:C:1994:364, punkt 43), mål IECC/kommissionen (C‑449/98 P, EU:C:2001:275, punkt 87) och mål Schaible (C‑101/12, EU:C:2013:661, punkt 50).

17 Dom Arnold André (C‑434/02, EU:C:2004:800, punkt 38), dom Swedish Match (C‑210/03, EU:C:2004:802, punkt 37), dom Tyskland/parlamentet och rådet (C‑380/03, EU:C:2006:772, punkterna 46, 51 och 55) och dom Vodafone m.fl. (C‑58/08, EU:C:2010:321, särskilt punkt 39).

18 Dom British American Tobacco (Investments) och Imperial Tobacco (C‑491/01, EU:C:2002:741, punkt 60), dom Förenade kungariket/parlamentet och rådet (C‑217/04, EU:C:2006:279) och dom Vodafone m.fl. (C‑58/08, EU:C:2010:321, punkt 32).

19 Dom Tyskland/parlamentet och rådet (C‑380/03, EU:C:2006:772, punkt 37) och dom Vodafone m.fl. (C‑58/08, EU:C:2010:321, punkt 32).

20 Dom Tyskland/parlamentet och rådet (C‑376/98, EU:C:2000:544, punkterna 84 och 106) och dom Vodafone m.fl. (C‑58/08, EU:C:2010:321, punkt 32).

21 Se särskilt punkt 36 i den överklagade domen.

22 Skälen 5, 6 och 7 i förordning nr 1007/2009.

23 Skäl 6 i förordning nr 1007/2009.

24 Skälen 7 och 10 i förordning nr 1007/2009.

25 Dom AJD Tuna (C‑221/09, EU:C:2011:153, punkt 59).

26 Dom Stora Kopparbergs Bergslags AB/kommissionen (C‑286/98 P, EU:C:2000:630, punkt 61); se, för ett liknande resonemang, dom Präsident Ruhrkohlen‑Verkaufsgesellschaft m.fl./Höga myndigheten (36/59–38/59 och 40/59, EU:C:1960:36, särskilt sidorna 926 och 927) och dom Picciolo/parlamentet (111/83, EU:C:1984:200, punkt 22).

27 Dom Michel/parlamentet (195/80, EU:C:1981:284, punkt 22), dom Dansk Rørindustri m.fl./kommissionen (C‑189/02 P, C‑202/02 P, C‑205/02 P–C‑208/02 P och C‑213/02 P, EU:C:2005:408, punkt 463), dom Elf Aquitaine/kommissionen (C‑521/09 P, EU:C:2011:620, punkt 149) och dom Alliance One International och Standard Commercial Tobacco/kommissionen (C‑628/10 P och C‑14/11 P, EU:C:2012:479, punkt 74).

28 Punkt 51 i den överklagade domen.

29 Belgien och Nederländerna.

30 Se, för ett liknande resonemang, dom Arnold André (C‑434/02, EU:C:2004:800, punkt 38) och dom Swedish Match (C‑210/03, EU:C:2004:802, punkt 37).

31 Dom Sumitomo Metal Industries och Nippon Steel/kommissionen (C‑403/04 P och C‑405/04 P, EU:C:2007:52, punkt 40), dom Bertelsmann och Sony Corporation of America/Impala (C‑413/06 P, EU:C:2008:392, punkt 117), dom Solvay/kommissionen (C‑109/10 P, EU:C:2011:686, punkt 51) och dom kommissionen/Stichting Administratiekantoor Portielje (C‑440/11 P, EU:C:2013:514, punkt 59).

32 Dom British American Tobacco (Investments) och Imperial Tobacco (C‑491/01, EU:C:2002:741, punkt 64), dom Arnold André (C‑434/02, EU:C:2004:800, punkt 39) och dom Swedish Match (C‑210/03, EU:C:2004:802, punkt 38).

33 Dom Tyskland/parlamentet och rådet (C‑380/03, EU:C:2006:772, punkt 53).

34 Se punkt 55 i den överklagade domen.

35 Se de domar som anges i fotnoterna 32 och 33 ovan.

36 Bara när det gäller omfattningen av ingrepp i de grundläggande friheterna, men inte när det gäller den berörda handelsvolymens betydelse, har ibland en slags minimigräns erkänts i rättspraxis; se till exempel dom CMC Motorradcenter (C‑93/92, EU:C:1993:838, punkt 12), dom Graf (C‑190/98, EU:C:2000:49, punkt 25) och dom kommissionen/Spanien (C‑211/08, EU:C:2010:340, punkt 72).

37 Se särskilt punkt 105 i den överklagade domen.

38 Dom Schindler Holding m.fl./kommissionen (C‑501/11 P, EU:C:2013:522, punkt 32) och dom Åkerberg Fransson (C‑617/10, EU:C:2013:105, punkt 44) samt yttrande 2/13 (EU:C:2014:2454, punkt 179).

39 Se, för ett liknande resonemang, dom Otis m.fl. (C‑199/11, EU:C:2012:684), dom Chalkor/kommissionen (C‑386/10 P, EU:C:2011:815) och dom Schindler Holding m.fl./kommissionen (C‑501/11 P, EU:C:2013:522); även i domen Sky Österreich (C‑283/11, EU:C:2013:28) gick domstolen bara in på bestämmelserna i stadgan om de grundläggande rättigheterna, trots att den hänskjutna frågan också avsåg första tilläggsprotokollet till Europakonventionen.

40 Se även mitt förslag till avgörande Akzo Nobel Chemicals och Akcros Chemicals/kommissionen (C‑550/07 P, EU:C:2010:229, punkt 143) och mitt ställningstagande i förfarandet om yttrande 2/13 (EU:C:2014:2475, punkt 203).

41 I den mån klagandena påstår att skyddet för affärsintressen är mer omfattande i Europakonventionen än i stadgan om de grundläggande rättigheterna ska jag gå in på det i samband med den andra grundens andra del (se punkterna 72–82 i detta förslag till avgörande).

42 Dom Nold/kommissionen (4/73, EU:C:1974:51, punkt 14), dom FIAMM m.fl./rådet och kommissionen (C‑120/06 P och C‑121/06 P, EU:C:2008:476, punkt 185) och dom Sky Österreich (C‑283/11, EU:C:2013:28, punkt 34).

43 Dom Faust/kommissionen (52/81, EU:C:1982:369, punkt 27), dom Swedish Match (C‑210/03, EU:C:2004:802, punkt 73) och dom Alliance for Natural Health m.fl. (C‑154/04 och C‑155/04, EU:C:2005:449, punkt 128).

44 Europadomstolen, dom av den 13 juni 1979, Marckx mot Belgien (ansökan nr 6833/74, serie A nr 31, punkt 50), av den 11 januari 2007, Anheuser-Busch mot Portugal (ansökan nr 73049/01, Recueil des arrêts et décisions 2007-I, punkt 64), och av den 13 mars 2012, Malik mot Förenade kungariket (ansökan nr 23780/08, punkt 93).

45 Se, till exempel, Europadomstolen, dom av den 20 november 1995, Pressos Compania Naviera mot Belgien (ansökan nr 17849/91, serie A nr 322, punkt 31), och av den 6 oktober 2005, Maurice mot Frankrike (ansökan nr 11810/03, Recueil des arrêts et décisions 2005-IX, punkt 63).

46 Se, för ett liknande resonemang, Europadomstolen, dom Maurice mot Frankrike (ovan fotnot 42), punkterna 65 och 66, och av den 12 juli 2001, Prinz Hans‑Adam II. von Liechtenstein mot Tyskland (ansökan nr 42527/98, Recueil des arrêts et décisions 2001-VIII, punkterna 83–87).

47 Europadomstolen, dom av den 7 juli 1989, Tre Traktörer mot Sverige (ansökan nr 10873/84, serie A nr 159, punkt 53), av den 26 juni 1986, Van Marle m.fl. mot Nederländerna (ansökan nr 8543/79 m.fl., serie A nr 101), av den 25 mars 1999, Iatridis mot Grekland (ansökan nr 31107/96, Recueil des arrêts et décisions 1999‑II, punkterna 54 och 55), av den 7 juni 2012, Centro Europa 7 och Di Stefano mot Italien (ansökan nr 38433/09, Recueil des arrêts et décisions 2012, punkterna 178 och 179) samt domen i målet Malik mot Förenade kungariket (ovan fotnot 44), punkt 93.

48 Se särskilt punkt 109 i den överklagade domen.

49 Deras hänvisning till domen Alliance for Natural Health m.fl. (C‑154/04 och C‑155/04, EU:C:2005:449, punkt 127) tyder på detta.

50 Dom Groupe Gascogne/kommissionen (C‑58/12 P, EU:C:2013:770, punkt 35); se även dom Dansk Rørindustri m.fl./kommissionen (C‑189/02 P, C‑202/02 P, C‑205/02 P–C‑208/02 P och C‑213/02 P, EU:C:2005:408, punkt 165), dom Alliance One International och Standard Commercial Tobacco/kommissionen (C‑628/10 P och C‑14/11 P, EU:C:2012:479, punkt 111) samt dom Nexans och Nexans France/kommissionen (C‑37/13 P, EU:C:2014:2030, punkt 45).

51 Dom Sky Österreich (C‑283/11, EU:C:2013:28, punkterna 45 och 46).

52 Se, för ett liknande resonemang, dom Lindorfer/rådet (C‑227/04 P, EU:C:2007:490, punkt 83), dom Schindler Holding m.fl./kommissionen (C‑501/11 P, EU:C:2013:522, punkterna 45 och 106) och dom MasterCard m.fl./kommissionen (C‑382/12 P, EU:C:2014:2201, punkt 151).

53 Se rättspraxis som anges i fotnot 50 ovan.

54 Se, till exempel, dom Scaramuzza/kommissionen (C‑76/93 P, EU:C:1994:371, punkt 18), dom Akzo Nobel m.fl./kommissionen (C‑97/08 P, EU:C:2009:536, punkterna 38 och 39) och dom kommissionen/Polen (C‑504/09 P, EU:C:2012:178, punkterna 35 och 36).

55 Dom Air Transport Association of America m.fl. (C‑366/10, EU:C:2011:864, punkt 101).

56 Se sista skälet i ingressen till Förenta nationernas förklaring om urbefolkningars grundläggande rättigheter (min kursivering).

57 Se särskilt Internationella domstolens dom av den 20 februari 1969 i de så kallade Nordsjökontinentalsockelmålen (Tyskland mot Nederländerna och Tyskland mot Danmark), C.I.J. Recueil 1969, s. 4 (punkt 77), och av den 27 juni 1986, militär och paramilitär verksamhet i och mot Nicaragua i målet Nicaragua mot Amerikas förenta stater, C.I.J. Recueil 1986, s. 14 (punkterna 183 och 184).

58 Resolution 61/295 antogs med 143 ja-röster, 4 nej-röster och 11 nedlagda röster (Official Records of the General Assembly, Sixty-first session, Supplement No. 53, A/61/53, del 1, kapitel II, avsnitt A). Nej-rösterna kom från Australien, Kanada, Nya Zeeland och Förenta staterna. Bland de stater som lade ned sin röst fanns bland andra Bangladesh, Kenya, Colombia, Nigeria och Ryska federationen.

59 Dom NTN Toyo Bearing m.fl./rådet (113/77, EU:C:1979:91, punkt 21).

60 Dom Fediol/kommissionen (191/82, EU:C:1983:259, punkt 22); se, från senare tid, också dom rådet och parlamentet/kommissionen och kommissionen/Vereniging Milieudefensie och Stichting Stop Luchtverontreiniging Utrecht (C‑401/12 P–C‑403/12 P, EU:C:2015:4, punkt 58).

61 Skäl 14 i förordning nr 1007/2009.

62 Dom Nakajima/rådet (C‑69/89, EU:C:1991:186, punkt 31); se, från senare tid, också dom rådet och parlamentet/kommissionen och kommissionen/Vereniging Milieudefensie och Stichting Stop Luchtverontreiniging Utrecht (C‑401/12 P–C‑403/12 P, EU:C:2015:4, punkt 59).

63 Se, beträffande begreppet soft law, från senare tid till exempel generaladvokaten Cruz Villalóns förslag till avgörande Tyskland/rådet (C‑399/12, EU:C:2014:289, punkt 97 och där angiven rättspraxis).

64 Punkterna 114 och 115 i den överklagade domen.

65 Dom Akzo Nobel Chemicals och Akcros Chemicals/kommissionen (C‑550/07 P, EU:C:2010:512, punkt 123); se, för ett liknande resonemang, dom D och Sverige/rådet (C‑122/99 P och C‑125/99 P, EU:C:2001:304, punkt 65). I det senare fallet hade Konungariket Sverige till och med ingett två separata överklaganden och förpliktades ändå att ersätta rättegångskostnaderna solidariskt.

66 Se, för ett liknande resonemang, till exempel dom rådet/Zhejiang Xinan Chemical Industrial Group (C‑337/09 P, EU:C:2012:471, punkt 112); i det målet förpliktades rådet som tappande part bland annat att ersätta rättegångskostnaderna för Audace, som intervenerade till stöd för motparten i första instans och nådde framgång med sina yrkanden vid överklagandet.

67 Se, för ett liknande resonemang, dom Inuit Tapiriit Kanatami m.fl./parlamentet och rådet (C‑583/11 P, EU:C:2013:625, punkt116).