Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 22 januari 2020

1 Originalspråk: franska.

2 Närmare bestämt GlaxoSmithKline plc, Xellia Pharmaceuticals ApS, Alpharma, LLC, Actavis UK Ltd och Merck KGaA.

3 Se kommissionens beslut C(2013) 3803 slutlig av den 19 juni 2013 om ett förfarande enligt artikel 101 [FEUF] och artikel 53 i EES-avtalet (ärende AT.39226 – Lundbeck); detta beslut har blivit föremål för tribunalens – sedermera överklagade – domar av den 8 september 2016 i målet Sun Pharmaceutical Industries och Ranbaxy (UK)/kommissionen ( T‑460/13, ej offentliggjord, EU:T:2016:453; mål C‑586/16 P, ännu ej avgjort), i målet Arrow Group och Arrow Generics/kommissionen ( T‑467/13, ej offentliggjord, EU:T:2016:450; mål C‑601/16 P, ännu ej avgjort), i målet Generics (UK)/kommissionen ( T‑469/13, ej offentliggjord, EU:T:2016:454; mål C‑588/16 P, ännu ej avgjort), i målet Merck/kommissionen ( T‑470/13, ej offentliggjord, EU:T:2016:452; mål C‑614/16 P, ännu ej avgjort), i målet Xellia Pharmaceuticals och Alpharma/kommissionen ( T‑471/13, ej offentliggjord, EU:T:2016:460; mål C‑611/16 P, ännu ej avgjort) och i målet Lundbeck/kommissionen ( T‑472/13, EU:T:2016:449; mål C‑591/16 P, ännu ej avgjort).

4 Se kommissionens beslut C(2014) 4955 slutlig av den 9 juli 2014 angående ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 102 FEUF (ärende AT.39612 – Perindopril (Servier)); detta beslut har blivit föremål för tribunalens – sedermera överklagade – domar av den 12 december 2018 i målet Biogaran/kommissionen ( T‑677/14, EU:T:2018:910; mål C‑207/19 P, ännu ej avgjort), i målet Teva UK m.fl./kommissionen ( T‑679/14, ej offentliggjord, EU:T:2018:919; mål C‑198/19 P, ännu ej avgjort), i målet Lupin/kommissionen ( T‑680/14, ej offentliggjord, EU:T:2018:908; mål C‑144/19 P, ännu ej avgjort), i målet Mylan Laboratories och Mylan/kommissionen ( T‑682/14, ej offentliggjord, EU:T:2018:907; mål C‑197/19 P, ännu ej avgjort), i målet Krka/kommissionen ( T‑684/14, ej offentliggjord, EU:T:2018:918; mål C‑151/19 P, ännu ej avgjort), i målet Servier m.fl./kommissionen ( T‑691/14, EU:T:2018:922; målen C‑176/19 P och C‑201/19 P, ännu ej avgjorda), i målet Niche Generics/kommissionen ( T‑701/14, ej offentliggjord, EU:T:2018:921; mål C‑164/19 P, ännu ej avgjort) och i målet Unichem Laboratories/kommissionen ( T‑705/14, ej offentliggjord, EU:T:2018:915; mål C‑166/19 P, ännu ej avgjort).

5 Se, såvitt avser regelverket i detta sistnämnda hänseende, dom av den 28 juni 2017, Novartis Europharm/kommissionen ( C‑629/15 P och C‑630/15 P, EU:C:2017:498, punkt 2 och följande punkter).

6 Det vill säga ett åtagande om att rätta sig efter patentdomstolens beslut för den händelse att denna senare skulle finna att föreläggandet hade vållat GUK en skada som behövde gottgöras genom skadestånd.

7 Se ovan punkterna 15 och 16 i detta förslag till avgörande.

8 I andra instans (men inte i första) i denna Apotexprocess bekräftades också giltigheten av de metodkrav i dehydratiseringspatentet som hade befunnits vara giltiga i målet BASF (punkt 24 i detta förslag till avgörande) (se punkterna 47–49 och fotnot 14 i CAT:s dom samt punkterna 3.135 och 3.136 i CMA:s beslut).

9 Referens: CE-9531/11.

10 Competition Act 1998 (Land and Vertical Agreements Exclusion) Order 2000, SI 2000/310.

11 Se ovan fotnot 3 i detta förslag till avgörande.

12 Se ovan fotnot 4 i detta förslag till avgörande.

13 Referens: [2018] CAT 4, målnummer: 1251–1255/1/12/16.

14 Se ovan punkt 28 i detta förslag till avgörande.

15 Som den hänskjutande domstolen har påpekat, hade CMA från och med den 1 maj 2004 i kraft av artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 2003, s. 1) en skyldighet att tillämpa unionens konkurrensregler samtidigt med de nationella konkurrensreglerna på avtal som kunde påverka handeln mellan medlemsstater. CMA fann i punkterna 10.19–10.27 i sitt beslut att så var fallet för GUK-avtalet.

16 Se ovan punkt 18 i detta förslag till avgörande.

17 Punkterna 1.17 och 4.127 i CMA:s beslut; punkt 377 i CAT:s dom.

18 Såvitt avser detta datum, se ovan punkt 15 i detta förslag till avgörande.

19 Dom av den 18 oktober 1990, Dzodzi ( C‑297/88 och C‑197/89, EU:C:1990:360, punkterna 36, 37 och 41), dom av den 14 mars 2013, Allianz Hungária Biztosító m.fl. ( C‑32/11, EU:C:2013:160, punkt 20), och dom av den 15 november 2016, Ullens de Schooten ( C‑268/15, EU:C:2016:874, punkt 53).

20 Se ovan punkterna 14, 16 och 19 i detta förslag till avgörande. Vad särskilt beträffar IVAX-avtalet, se även punkt 253 i förevarande förslag till avgörande.

21 Se ovan punkterna 22 och 27 i detta förslag till avgörande.

22 Se ovan punkterna 10 och 11 i detta förslag till avgörande.

23 Se bland annat punkterna 205, 321 och 333 i CAT:s dom. Utan att det påverkar frågan om när i tiden denna punkt ska bedömas, ska det i faktiskt avseende och uteslutande upplysningsvis påpekas att metodkraven i dehydratiseringspatentet har befunnits vara giltiga en första gång (efter ingåendet av IVAX- och GUK-avtalen) i BASF-målet och en andra gång (efter ingåendet av IVAX-, GUK- och Alpharmaavtalen) i Apotexmålet (se ovan punkterna 24 och 25 samt fotnot 8 i detta förslag till avgörande), men det är inte möjligt att avgöra huruvida detta slutligen har reglerat frågan om dessa kravs giltighet. I alla händelser har den hänskjutande domstolen, som är behörig att bedöma de faktiska omständigheterna, utgått från antagandet att det vid tidpunkten för ingåendet av de aktuella avtalen var osäkert huruvida de omtvistade patentkraven var giltiga, och det är under alla omständigheter osäkert huruvida IVAX:s, GUK:s och Alpharmas produkter skulle ha befunnits göra intrång i hydratiseringspatentet såvitt avsåg dessa krav.

24 Se bland annat punkterna 162, 242–244 och 320–326 i CAT:s dom.

25 Se ovan punkterna 28 och 29 i detta förslag till avgörande.

26 Se dom av den 1 juli 2008, MOTOE ( C‑49/07, EU:C:2008:376, punkt 30), och dom av den 14 mars 2013, Allianz Hungária Biztosító m.fl. ( C‑32/11, EU:C:2013:160, punkt 29).

27 Se tribunalens dom av den 29 juni 2012, E.ON Ruhrgas och E.ON/kommissionen ( T‑360/09, EU:T:2012:332, punkt 84), och tribunalens dom av den 8 september 2016, Lundbeck/kommissionen ( T‑472/13, EU:T:2016:449, punkt 98).

28 Tribunalens dom av den 15 september 1998, European Night Services m.fl./kommissionen ( T‑374/94, T‑375/94, T‑384/94 och T‑388/94, EU:T:1998:198, punkt 137), tribunalens dom av den 14 april 2011, Visa Europe och Visa International Service/kommissionen ( T‑461/07, EU:T:2011:181, punkt 68), tribunalens dom av den 29 juni 2012, E.ON Ruhrgas och E.ON/kommissionen ( T‑360/09, EU:T:2012:332, punkt 85), och tribunalens dom av den 8 september 2016, Lundbeck/kommissionen ( T‑472/13, EU:T:2016:449, punkt 99).

29 Dom av den 20 januari 2016, Toshiba Corporation/kommissionen ( C‑373/14 P, EU:C:2016:26, punkterna 31, 32 och 34); se även tribunalens dom av den 28 juni 2016, Portugal Telecom/kommissionen ( T‑208/13, EU:T:2016:368, punkt 181), och tribunalens dom av den 28 juni 2016, Telefónica/kommissionen ( T‑216/13, EU:T:2016:369, punkt 221).

30 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 februari 1991, Delimitis ( C‑234/89, EU:C:1991:91, punkt 21); såvitt avser villkoren för att kommissionen ska få kvalificera ett företag som potentiell konkurrent, se tribunalens dom av den 15 september 1998, European Night Services m.fl./kommissionen ( T‑374/94, T‑375/94, T‑384/94 och T‑388/94, EU:T:1998:198, punkt 137), tribunalens dom av den 14 april 2011, Visa Europe och Visa International Service/kommissionen ( T‑461/07, EU:T:2011:181, punkterna 68, 166 och 167), tribunalens dom av den 29 juni 2012, E.ON Ruhrgas och E.ON/kommissionen ( T‑360/09, EU:T:2012:332, punkterna 85 och 86), och tribunalens dom av den 8 september 2016, Lundbeck/kommissionen ( T‑472/13, EU:T:2016:449, punkterna 99 och 100); se även punkt 10 i kommissionens riktlinjer för tillämpningen av artikel 101 FEUF på horisontella samarbetsavtal (EUT C 11, 2011, s. 1).

31 Se, för ett liknande resonemang, tribunalens dom av den 14 april 2011, Visa Europe och Visa International Service/kommissionen ( T‑461/07, EU:T:2011:181, punkt 168), tribunalens dom av den 29 juni 2012, E.ON Ruhrgas och E.ON/kommissionen ( T‑360/09, EU:T:2012:332, punkt 87), och tribunalens dom av den 8 september 2016, Lundbeck/kommissionen ( T‑472/13, EU:T:2016:449, punkt 101).

32 Dom av den 20 januari 2016, Toshiba Corporation/kommissionen ( C‑373/14 P, EU:C:2016:26, punkterna 33 och 34); se även tribunalens dom av den 28 juni 2016, Portugal Telecom/kommissionen ( T‑208/13, EU:T:2016:368, punkt 180), och tribunalens dom av den 28 juni 2016, Telefónica/kommissionen ( T‑216/13, EU:T:2016:369, punkterna 218 och 227), samt tribunalens dom av den 8 september 2016, Lundbeck/kommissionen ( T‑472/13, EU:T:2016:449, punkt 144).

33 Tribunalens dom av den 14 april 2011, Visa Europe och Visa International Service/kommissionen ( T‑461/07, EU:T:2011:181, punkt 169); se även tribunalens dom av den 8 september 2016, Lundbeck/kommissionen ( T‑472/13, EU:T:2016:449, punkt 144), och tribunalens dom av den 12 december 2018, Servier m.fl./kommissionen ( T‑691/14, EU:T:2018:922, punkt 342 och följande punkter).

34 Se ovan punkterna 15, 16, 18 och 19 i detta förslag till avgörande.

35 Se ovan punkterna 40 och 41 i detta förslag till avgörande.

36 Tribunalens dom av den 8 september 2016, Lundbeck/kommissionen ( T‑472/13, EU:T:2016:449, punkt 159).

37 Se punkt 29 i kommissionens riktlinjer för tillämpningen av artikel 101 FEUF på avtal om tekniköverföring (EUT C 89, 2014, s. 3).

38 Tribunalens dom av den 1 juli 2010, AstraZeneca/kommissionen ( T‑321/05, EU:T:2010:266, punkt 362).

39 Tribunalens dom av den 8 september 2016, Lundbeck/kommissionen ( T‑472/13, EU:T:2016:449, punkt 121), och tribunalens dom av den 12 december 2018, Servier m.fl./kommissionen ( T‑691/14, EU:T:2018:922, punkt 359).

40 Dom av den 31 oktober 1974, Centrafarm och de Peijper ( 15/74, EU:C:1974:114, punkt 9), dom av den 18 februari 1992, kommissionen/Italien ( C‑235/89, EU:C:1992:73, punkt 17), dom av den 27 oktober 1992, Generics och Harris Pharmaceuticals ( C‑191/90, EU:C:1992:407, punkt 23), och dom av den 5 december 1996, Merck och Beecham ( C‑267/95 och C‑268/95, EU:C:1996:468, punkterna 30 och 31); se även tribunalens dom av den 8 september 2016, Lundbeck/kommissionen ( T‑472/13, EU:T:2016:449, punkt 117).

41 Dom av den 25 februari 1986, Windsurfing International/kommissionen ( 193/83, EU:C:1986:75, punkterna 89 och 92), och tribunalens dom av den 8 september 2016, Lundbeck/kommissionen ( T‑472/13, EU:T:2016:449, punkt 119).

42 Se bland annat tribunalens dom av den 29 juni 2012, E.ON Ruhrgas och E.ON/kommissionen ( T‑360/09, EU:T:2012:332, punkt 89).

43 En riskfylld lansering av ett generiskt läkemedel innebär att man ger sig in på marknaden med ett sådant läkemedel trots att tillverkaren av originalläkemedlet hävdar att patenträttigheter som fortfarande omfattar originalläkemedlet utgör hinder för denna lansering.

44 Se ovan punkterna 15, 18, 24 och 25 i detta förslag till avgörande. Se även, för en illustration, dom av den 12 september 2019, Bayer Pharma ( C‑688/17, EU:C:2019:722), och förslag till avgörande av generaladvokaten Pitruzzella i målet Bayer Pharma ( C‑688/17, EU:C:2019:324).

45 Se ovan punkterna 10, 11, 24, 40, 41 och 42 i detta förslag till avgörande.

46 Se punkt 140 i CAT:s dom.

47 Se ovan punkt 69 i detta förslag till avgörande.

48 Se även tribunalens dom av den 8 september 2016, Lundbeck/kommissionen ( T‑472/13, EU:T:2016:449, punkt 171).

49 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 december 2012, AstraZeneca/kommissionen ( C‑457/10 P, EU:C:2012:770, punkt 108); se även tribunalens dom av den 8 september 2016, Lundbeck/kommissionen ( T‑472/13, EU:T:2016:449, punkt 163).

50 Dom av den 23 januari 2018, F. Hoffmann-La Roche m.fl. ( C‑179/16, EU:C:2018:25, punkt 48 och följande punkter); se även förslag till avgörande av generaladvokaten Saugmandsgaard Øe i målet F. Hoffmann-La Roche m.fl. ( C‑179/16, EU:C:2017:714, punkt 82 och följande punkter).

51 Dom av den 23 januari 2018, F. Hoffmann-La Roche m.fl. ( C‑179/16, EU:C:2018:25, punkt 60); se även förslag till avgörande av generaladvokaten Saugmandsgaard Øe i målet F. Hoffmann-La Roche m.fl. ( C‑179/16, EU:C:2017:714, punkt 88).

52 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 23 januari 2018, F. Hoffmann-La Roche m.fl. ( C‑179/16, EU:C:2018:25, punkt 64); se även förslag till avgörande av generaladvokaten Saugmandsgaard Øe i målet F. Hoffmann-La Roche m.fl. ( C‑179/16, EU:C:2017:714, punkterna 85–87 och 90).

53 Dom av den 7 februari 2013, Slovenská sporiteľňa ( C‑68/12, EU:C:2013:71, punkterna 14 och 19–21).

54 Förslag till avgörande av generaladvokaten Saugmandsgaard Øe i målet F. Hoffmann-La Roche m.fl. ( C‑179/16, EU:C:2017:714, punkt 89 och fotnot 47).

55 Se även, för ett liknande resonemang, tribunalens dom av den 12 december 2018, Servier m.fl./kommissionen ( T‑691/14, EU:T:2018:922, punkt 244).

56 Se även, för ett liknande resonemang, tribunalens dom av den 12 december 2018, Servier m.fl./kommissionen ( T‑691/14, EU:T:2018:922, punkt 244).

57 Se ovan punkt 72 i detta förslag till avgörande.

58 Se ovan punkterna 10, 11, 24, 40, 41 och 42 i detta förslag till avgörande.

59 Se ovan punkterna 59 och 60 i detta förslag till avgörande.

60 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 januari 2016, Toshiba Corporation/kommissionen ( C‑373/14 P, EU:C:2016:26, punkterna 33 och 34).

61 Se punkt 96 och följande punkter i CAT:s dom.

62 Se ovan punkterna 15 och 18 i detta förslag till avgörande.

63 Se tribunalens dom av den 14 april 2011, Visa Europe och Visa International Service/kommissionen ( T‑461/07, EU:T:2011:181, punkterna 171 och 189), och tribunalens dom av den 12 december 2018, Servier m.fl./kommissionen ( T‑691/14, EU:T:2018:922, punkt 386); se även fotnot 9 i kommissionens riktlinjer för tillämpningen av artikel 81 i EG-fördraget på horisontella samarbetsavtal (EGT C 3, 2001, s. 2), punkt 10 och fotnot 6 i kommissionens riktlinjer för tillämpningen av artikel 101 FEUF på horisontella samarbetsavtal (EUT C 11, 2011, s. 1) och punkt 34 i kommissionens riktlinjer för tillämpningen av artikel 101 FEUF på avtal om tekniköverföring (EUT C 89, 2014, s. 3).

64 Se tribunalens dom av den 8 september 2016, Lundbeck/kommissionen ( T‑472/13, EU:T:2016:449, punkt 163).

65 Se ovan punkterna 71–74 i detta förslag till avgörande.

66 Se ovan punkt 74 i detta förslag till avgörande.

67 Se, för fall där sådana hinder har befunnits föreligga, exempelvis tribunalens dom av den 29 juni 2012, E.ON Ruhrgas och E.ON/kommissionen ( T‑360/09, EU:T:2012:332, punkterna 89 och 94–103).

68 Se punkt 143 i CAT:s dom.

69 Se ovan punkterna 15, 16, 18 och 19 i detta förslag till avgörande.

70 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 januari 2016, Toshiba Corporation/kommissionen ( C‑373/14 P, EU:C:2016:26, punkterna 33 och 34).

71 Dom av den 30 juni 1966, LTM ( 56/65, EU:C:1966:38, REG s. 359), dom av den 4 juni 2009, T‑Mobile Netherlands m.fl. ( C‑8/08, EU:C:2009:343, punkt 28), och dom av den 16 juli 2015, ING Pensii ( C‑172/14, EU:C:2015:484, punkterna 29 och 30); se även mitt förslag till avgörande i målet T‑Mobile Netherlands m.fl. ( C‑8/08, EU:C:2009:110, punkt 42).

72 Se mitt förslag till avgörande i målet T‑Mobile Netherlands m.fl. ( C‑8/08, EU:C:2009:110, punkt 42 och där angiven rättspraxis).

73 Se dom av den 11 september 2014, CB/kommissionen ( C‑67/13 P, EU:C:2014:2204, punkterna 49–51 och där angiven rättspraxis).

74 Se dom av den 11 september 2014, CB/kommissionen ( C‑67/13 P, EU:C:2014:2204, punkterna 53 och 54 samt där angiven rättspraxis); se även mitt förslag till avgörande i målet T‑Mobile Netherlands m.fl. ( C‑8/08, EU:C:2009:110, punkt 38 och följande punkter samt där angiven rättspraxis) och förslag till avgörande av generaladvokaten Wahl i målet CB/kommissionen ( C‑67/13 P, EU:C:2014:1958, punkt 40 och följande punkter samt där angiven rättspraxis).

75 Se dom av den 26 november 2015, Maxima Latvija ( C‑345/14, EU:C:2015:784, punkterna 18–23); se även, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i målet Budapest Bank m.fl. ( C‑228/18, EU:C:2019:678, punkt 40 och följande punkter).

76 Se dom av den 11 september 2014, CB/kommissionen ( C‑67/13 P, EU:C:2014:2204, punkt 52 och där angiven rättspraxis).

77 Dom av den 20 november 2008, Beef Industry Development Society och Barry Brothers ( C‑209/07, EU:C:2008:643)

78 Se ovan punkt 102 i detta förslag till avgörande.

79 Se ovan punkterna 47 och 48 i detta förslag till avgörande.

80 Se ovan punkterna 51 och 52 i detta förslag till avgörande.

81 Se, såvitt avser dessa avtal, punkt 15 och följande punkter respektive punkt 18 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

82 I det aktuella fallet framgår det av handlingarna i målet att den föreskrivna löptiden för avtalen (punkterna 15 och 18 ovan) faktiskt inte var längre än det berörda patentets återstående giltighetstid (punkt 11 ovan), men däremot framstår det inte som lika tydligt att räckvidden för de begränsningar som ålades genom avtalen verkligen inte gick utöver det omtvistade patentets räckvidd. Som CAT i allt väsentligt påtalade i punkt 245 i sin dom, innefattar ett patents räckvidd inte skydd mot något annat än produkter som innebär patentintrång, och i det aktuella fallet har det ju inte slagits fast huruvida generikatillverkarnas produkter innebar intrång i GSK:s dehydratiseringspatent. Därutöver ger avtalsvillkorens lydelse inte uppenbart vid handen att avtalen innebar förbud uteslutande mot saluföring av paroxetin tillverkat med hjälp av förfaranden som fortfarande skyddades av nämnda patent, eftersom det snarast förefaller som om avtalen helt enkelt förbjöd all saluföring av paroxetin – med undantag av paroxetin som hade tillverkats av GSK (se punkterna 16 och 19 ovan). Det kan emellertid tänkas att den hänskjutande domstolen finner att det framgår av sammanhanget och varaktigheten för avtalen att dessa uteslutande avsåg det med hjälp av de omtvistade förfarandena tillverkade paroxetin med vilket GUK och Alpharma gjorde sig redo att träda in på marknaden (bland annat av det skälet att avtalens löptid inte var lång nog för att dessa båda tillverkare skulle ha hunnit finna ett annat förfarande för att tillverka den berörda aktiva substansen eller en annan leverantör som tillverkade nämnda substans med hjälp av något annat förfarande än de förfaranden som nämnda tillverkare använde).

83 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 juli 1966, Consten och Grundig/kommissionen ( 56/64 och 58/64, EU:C:1966:41, REG s. 500), och dom av den 25 februari 1986, Windsurfing International/kommissionen ( 193/83, EU:C:1986:75, punkt 46).

84 I domen av den 6 oktober 1982, Coditel m.fl. ( 262/81, EU:C:1982:334, punkt 15), och domen av den 4 oktober 2011, Football Association Premier League m.fl. ( C‑403/08 och C‑429/08, EU:C:2011:631, punkt 137), påpekade domstolen endast att såvitt avsåg licensavtal rörande immateriella rättigheter var den omständigheten att rättighetsinnehavaren hade gett en enda licenstagare ensamrätt att sända ett skyddat alster från en viss medlemsstat, och därmed hade förbjudit andra att sända alstret under en bestämd tidsperiod, inte i sig tillräcklig för att ett sådant avtal skulle anses ha konkurrensbegränsande syfte. På motsvarande sätt inskränkte sig domstolen i domen av den 19 april 1988, Erauw-Jacquery ( 27/87, EU:C:1988:183, punkt 10), till att framhålla att det såvitt avsåg växtförädlarrätter förhöll sig så, att en aktör som hade framställt basutsädesvarieteter vilka kunde omfattas av växtförädlarrätt måste kunna skydda sig mot felaktig hantering av dessa varieteter, bland annat genom att förbjuda en licenstagare att sälja och exportera basutsädet, varför en klausul med den innebörden inte träffades av förbudet mot konkurrensbegränsande avtal. Slutligen uttalade domstolen i domen av den 30 januari 1985, BAT Cigaretten-Fabriken/kommissionen ( 35/83, EU:C:1985:32, punkt 33), endast att den omständigheten att domstolen godtog att avtal om avgränsning av användningsområdena för olika varumärken kunde vara lagenliga och fylla en funktion inte innebar att sådana avtal föll utanför tillämpningsområdet för artikel 101 FEUF, om de därutöver också syftade till marknadsuppdelning eller andra konkurrensbegränsningar.

85 Dom av den 18 februari 1971, Sirena ( 40/70, EU:C:1971:18, punkt 9), och dom av den 8 juni 1982, Nungesser och Eisele/kommissionen ( 258/78, EU:C:1982:211, punkt 28).

86 Tribunalens dom av den 12 december 2018, Servier m.fl./kommissionen ( T‑691/14, EU:T:2018:922, punkt 241).

87 Se, såvitt avser dessa syften, förslag till avgörande av generaladvokaten Pitruzzella i målet Bayer Pharma ( C‑688/17, EU:C:2019:324, punkterna 31 och 55).

88 EUT L 157, 2004, s. 45.

89 Se skäl 12 i direktiv 2004/48; se även tribunalens dom av den 12 december 2018, Servier m.fl./kommissionen ( T‑691/14, EU:T:2018:922, punkt 240).

90 Se ovan punkt 69 i detta förslag till avgörande.

91 Se ovan punkt 68 i detta förslag till avgörande.

92 Dom av den 7 februari 2013, Slovenská sporiteľňa ( C‑68/12, EU:C:2013:71, punkt 20).

93 Se punkterna 229–242 i CAT:s dom.

94 Se ovan punkt 67 i detta förslag till avgörande.

95 Dom av den 16 december 1975, Suiker Unie m.fl./kommissionen ( 40/73–48/73, 50/73, 54/73–56/73, 111/73, 113/73 och 114/73, EU:C:1975:174, punkterna 173 och 174), dom av den 8 juli 1999, kommissionen/Anic Partecipazioni ( C‑49/92 P, EU:C:1999:356, punkterna 116 och 117), dom av den 8 juli 1999, Hüls/kommissionen ( C‑199/92 P, EU:C:1999:358, punkt 159), och dom av den 4 juni 2009, T‑Mobile Netherlands m.fl. ( C‑8/08, EU:C:2009:343, punkt 32).

96 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 december 1975, Suiker Unie m.fl./kommissionen ( 40/73–48/73, 50/73, 54/73–56/73, 111/73, 113/73 och 114/73, EU:C:1975:174, punkt 26), dom av den 31 mars 1993, Ahlström Osakeyhtiö m.fl./kommissionen ( C‑89/85, C‑104/85, C‑114/85, C‑116/85, C‑117/85 och C‑125/85–C‑129/85, EU:C:1993:120, punkt 63), och dom av den 4 juni 2009, T‑Mobile Netherlands m.fl. ( C‑8/08, EU:C:2009:343, punkt 26).

97 Se även, för ett liknande resonemang, punkt 242 i CAT:s dom.

98 Se ovan punkt 27 i detta förslag till avgörande.

99 Vid beräkningen av det överförda beloppet är det viktigt att den hänskjutande domstolen beaktar samtliga värdeöverföringar – både pekuniära och andra – mellan parterna och alltså även beaktar bland annat dels de realisationsvinster som GUK och Alpharma gjorde i samband med att de sålde paroxetin som hade levererats av GSK, dels GUK:s och Alpharmas avstående från de cross-undertakings in damages som GSK tidigare hade gjort.

100 Se ovan punkt 66 i detta förslag till avgörande.

101 Se ovan punkt 66 och följande punkter samt punkt 110 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

102 Se ovan punkt 77 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

103 Dom av den 27 september 1988, Bayer och Maschinenfabrik Hennecke ( 65/86, EU:C:1988:448, punkterna 14–16).

104 Se dom av den 1 juni 1999, Eco Swiss ( C‑126/97, EU:C:1999:269, punkterna 37–39).

105 Se ovan punkterna 47 och 48 i detta förslag till avgörande.

106 Se punkt 324 i CAT:s dom.

107 Dom av den 11 juli 1985, Remia m.fl./kommissionen ( 42/84, EU:C:1985:327, punkterna 19 och 20), dom av den 12 december 1995, Oude Luttikhuis m.fl. ( C‑399/93, EU:C:1995:434, punkterna 12–15), och dom av den 11 september 2014, MasterCard m.fl./kommissionen ( C‑382/12 P, EU:C:2014:2201, punkt 89).

108 Se ovan punkt 22 i detta förslag till avgörande.

109 Se ovan punkterna 21 och 22 i detta förslag till avgörande.

110 Se punkterna 283, 292 och 325 i CAT:s dom.

111 Se ovan punkt 23 i detta förslag till avgörande.

112 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 juli 1966, Consten och Grundig/kommissionen ( 56/64 och 58/64, EU:C:1966:41, REG s. 497 och 498), dom av den 28 januari 1986, Pronuptia de Paris ( 161/84, EU:C:1986:41, punkt 24), dom av den 20 november 2008, Beef Industry Development Society och Barry Brothers ( C‑209/07, EU:C:2008:643, punkt 21), och dom av den 11 september 2014, MasterCard m.fl./kommissionen ( C‑382/12 P, EU:C:2014:2201, punkterna 93 och 180); se även dom av den 13 juli 1966, Italien/rådet och kommissionen ( 32/65, EU:C:1966:42, REG s. 590) (ett enskilt avtal [kan] bara … medges undantag enligt artikel [101.3 FEUF] under förutsättning att avtalet omfattas av förbudet i artikel [101.1 FEUF]).

113 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 juli 1999, Montecatini/kommissionen ( C‑235/92 P, EU:C:1999:362, punkt 133), samt tribunalens dom av den 18 september 2001, M6 m.fl./kommissionen ( T‑112/99, EU:T:2001:215, punkterna 72–74), tribunalens dom av den 23 oktober 2003, Van den Bergh Foods/kommissionen ( T‑65/98, EU:T:2003:281, punkt 107), tribunalens dom av den 30 juni 2016, CB/kommissionen ( T‑491/07 RENV, ej offentliggjord, EU:T:2016:379, punkt 67 och följande punkter), och tribunalens dom av den 24 september 2019, HSBC Holdings m.fl./kommissionen ( T‑105/17, EU:T:2019:675, punkt 154).

114 Se dom av den 13 oktober 2011, Pierre Fabre Dermo-Cosmétique ( C‑439/09, EU:C:2011:649, punkt 39 och följande punkter samt där angiven rättspraxis).

115 Se dom av den 19 februari 2002, Wouters m.fl. ( C‑309/99, EU:C:2002:98, punkt 97 och följande punkter), dom av den 18 juli 2006, Meca-Medina och Majcen/kommissionen ( C‑519/04 P, EU:C:2006:492, punkt 42 och följande punkter), dom av den 18 juli 2013, Consiglio Nazionale dei Geologi ( C‑136/12, EU:C:2013:489, punkt 53 och följande punkter), och dom av den 4 september 2014, API m.fl. ( C‑184/13–C‑187/13, C‑194/13, C‑195/13 och C‑208/13, EU:C:2014:2147, punkt 46 och följande punkter); se även – tidigare – dom av den 15 december 1994, DLG ( C‑250/92, EU:C:1994:413, punkt 33 och följande punkter), och dom av den 21 september 1999, Albany ( C‑67/96, EU:C:1999:430, punkt 59 och följande punkter).

116 Dom av den 15 december 1994, DLG ( C‑250/92, EU:C:1994:413, punkt 33 och följande punkter).

117 Dom av den 19 februari 2002, Wouters m.fl. ( C‑309/99, EU:C:2002:98, punkt 97 och följande punkter).

118 Dom av den 18 juli 2006, Meca-Medina och Majcen/kommissionen ( C‑519/04 P, EU:C:2006:492, punkt 42 och följande punkter).

119 Det är på den punkten som den situation som avses i ifrågavarande rättspraxis skiljer sig från den situation där en konkurrensbegränsning kan befinnas vara accessorisk till en åtgärd som för sin del inte utgör någon konkurrensbegränsning; se ovan punkt 140 i detta förslag till avgörande.

120 Se ovan punkterna 143 och 144 i detta förslag till avgörande.

121 Se ovan punkterna 16 och 19 i detta förslag till avgörande.

122 Se ovan punkt 101 i detta förslag till avgörande.

123 Se, bland annat, mitt förslag till avgörande i målet T‑Mobile Netherlands m.fl. ( C‑8/08, EU:C:2009:110, punkt 48), förslag till avgörande av generaladvokaten Wahl i målet CB/kommissionen ( C‑67/13 P, EU:C:2014:1958, punkt 41) eller förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i målet Budapest Bank m.fl. ( C‑228/18, EU:C:2019:678, punkt 46).

124 Se mitt förslag till avgörande i målet T‑Mobile Netherlands m.fl. ( C‑8/08, EU:C:2009:110, punkt 43) och förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i målet Budapest Bank m.fl. ( C‑228/18, EU:C:2019:678, punkt 27).

125 Dom av den 11 september 2014, CB/kommissionen ( C‑67/13 P, EU:C:2014:2204, punkterna 49–51).

126 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i målet Budapest Bank m.fl. ( C‑228/18, EU:C:2019:678, punkterna 41–49, särskilt punkt 48) (kursivering i originalet).

127 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 juni 2009, T‑Mobile Netherlands m.fl. ( C‑8/08, EU:C:2009:343, punkt 31), dom av den 14 mars 2013, Allianz Hungária Biztosító m.fl. ( C‑32/11, EU:C:2013:160, punkt 38).

128 Se mitt förslag till avgörande i målet T‑Mobile Netherlands m.fl. ( C‑8/08, EU:C:2009:110, punkt 45).

129 Se, för ett liknande resonemang, ovan i punkt 102 i detta förslag till avgörande nämnd rättspraxis.

130 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 september 2014, CB/kommissionen ( C‑67/13 P, EU:C:2014:2204, punkt 74 och följande punkter), och dom av den 26 november 2015, Maxima Latvija ( C‑345/14, EU:C:2015:784, punkterna 22–24); se även, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i målet Budapest Bank m.fl. ( C‑228/18, EU:C:2019:678, punkterna 50–78 och följande punkter).

131 Se ovan punkterna 47, 48, 106 och 141 i detta förslag till avgörande.

132 Se ovan punkterna 143 och 144 i detta förslag till avgörande. De konstateranden som gjorts i förevarande punkt påverkas för övrigt inte av frågan om när i tiden resultatet ska bedömas och om det är möjligt att beakta det verkliga resultat som konstateras efter ingåendet av avtalen eller endast de resultat som kan förutses när avtalen ingås. I förevarande fall var det positiva resultat som det är fråga om under alla omständigheter förutsebara vid den tidpunkt då avtalen ingicks med beaktande av avtalens innehåll.

133 Se ovan punkterna 47 och 48 i detta förslag till avgörande samt de punkter i CAT:s dom som nämns där.

134 Se, för exempel på samarbeten mellan företag som uppvisar sådana kännetecken, den rättspraxis som nämns i punkt 164 i detta förslag till avgörande.

135 Se ovan punkterna 17 och 20 i detta förslag till avgörande.

136 Se, för ett liknande resonemang, punkt 213 i CAT:s dom.

137 Dom av den 4 juni 2009, T‑Mobile Netherlands m.fl. ( C‑8/08, EU:C:2009:343, punkterna 38 och 39), dom av den 6 oktober 2009, GlaxoSmithKline Services m.fl./kommissionen m.fl. ( C‑501/06 P, C‑513/06 P, C‑515/06 P och C‑519/06 P, EU:C:2009:610, punkt 63), och dom av den 19 mars 2015, Dole Food och Dole Fresh Fruit Europe/kommissionen ( C‑286/13 P, EU:C:2015:184, punkt 125); se även mitt förslag till avgörande i målet T‑Mobile Netherlands m.fl. ( C‑8/08, EU:C:2009:110, punkterna 58–60).

138 Se ovan punkterna 116–118 i detta förslag till avgörande.

139 Se ovan punkterna 124–128 i detta förslag till avgörande.

140 Se ovan punkterna 15, 16, 18 och 19 i detta förslag till avgörande.

141 Se ovan punkt 128 i detta förslag till avgörande.

142 Se ovan punkterna 22 och 27 i detta förslag till avgörande.

143 Se ovan punkterna 99 och 100 i detta förslag till avgörande och där angiven rättspraxis.

144 Se generaladvokaten Bobeks resonemang i hans förslag till avgörande i målet Budapest Bank m.fl. ( C‑228/18, EU:C:2019:678, punkt 18 och följande punkter, särskilt punkt 29).

145 Dom av den 30 juni 1966, LTM ( 56/65, EU:C:1966:38, REG s. 359 och 360), dom av den 20 november 2008, Beef Industry Development Society och Barry Brothers ( C‑209/07, EU:C:2008:643, punkt 15), och dom av den 14 mars 2013, Allianz Hungária Biztosító m.fl. ( C‑32/11, EU:C:2013:160, punkt 34).

146 Dom av den 30 juni 1966, LTM ( 56/65, EU:C:1966:38, REG s. 360), dom av den 6 april 2006, General Motors/kommissionen ( C‑551/03 P, EU:C:2006:229, punkt 72), och dom av den 11 september 2014, MasterCard m.fl./kommissionen ( C‑382/12 P, EU:C:2014:2201, punkt 161).

147 Dom av den 11 december 1980, L’Oréal ( 31/80, EU:C:1980:289, punkt 19), dom av den 23 november 2006, Asnef-Equifax och Administración del Estado ( C‑238/05, EU:C:2006:734, punkt 49), och dom av den 11 september 2014, MasterCard m.fl./kommissionen ( C‑382/12 P, EU:C:2014:2201, punkt 165); se även, för ett liknande resonemang, dom av den 28 februari 1991, Delimitis ( C‑234/89, EU:C:1991:91, punkterna 19–22).

148 Dom av den 11 september 2014, MasterCard m.fl./kommissionen ( C‑382/12 P, EU:C:2014:2201, punkt 166) (min kursivering).

149 Se ovan punkterna 77–82 i detta förslag till avgörande.

150 Se ovan punkterna 83–88 i detta förslag till avgörande.

151 Se ovan punkt 77 i detta förslag till avgörande.

152 Se ovan punkterna 67–71 i detta förslag till avgörande.

153 Se ovan punkterna 73–75 i detta förslag till avgörande.

154 Se ovan punkterna 75–77 i detta förslag till avgörande.

155 Se ovan punkterna 83–88 i detta förslag till avgörande.

156 Se dom av den 17 november 1987, British American Tobacco och Reynolds Industries/kommissionen ( 142/84 och 156/84, EU:C:1987:490, punkt 54), dom av den 28 maj 1998, Deere/kommissionen ( C‑7/95 P, EU:C:1998:256, punkt 77), och dom av den 23 november 2006, Asnef-Equifax och Administración del Estado ( C‑238/05, EU:C:2006:734, punkt 50).

157 Se ovan punkt 76 i detta förslag till avgörande.

158 Se ovan punkterna 47, 48, 106 och 141 i detta förslag till avgörande.

159 Se ovan punkterna 122–127 i detta förslag till avgörande.

160 Se ovan punkterna 67–70 och 77–82 i detta förslag till avgörande.

161 Se ovan punkt 187 i detta förslag till avgörande.

162 Dom av den 9 juli 1969, Völk ( 5/69, EU:C:1969:35, punkt 7), dom av den 21 januari 1999, Bagnasco m.fl. ( C‑215/96 och C‑216/96, EU:C:1999:12, punkt 34), och dom av den 13 december 2012, Expedia ( C‑226/11, EU:C:2012:795, punkt 16).

163 Se ovan punkt 188 i detta förslag till avgörande.

164 Se dom av den 12 december 1967, Brasserie de Haecht ( 23/67, EU:C:1967:54, REG s. 537), dom av den 11 december 1980, L’Oréal ( 31/80, EU:C:1980:289, punkt 19), och dom av den 28 februari 1991, Delimitis ( C‑234/89, EU:C:1991:91, punkt 14), samt beslut av den 28 september 2006, Unilever Bestfoods/kommissionen ( C‑552/03 P, EU:C:2006:607, punkt 53).

165 Se ovan punkterna 27, 40, 41, 72, 76 och 85 i detta förslag till avgörande.

166 Se ovan punkterna 10–12 i detta förslag till avgörande.

167 Se ovan punkterna 28–29 i detta förslag till avgörande.

168 Punkt 4.97 i CMA:s beslut.

169 Se ovan punkt 9 i detta förslag till avgörande.

170 Se punkterna 395, 402, 407 och 409 i CAT:s dom.

171 Se punkterna 395–409 i CAT:s dom.

172 Dom av den 14 februari 1978, United Brands och United Brands Continentaal/kommissionen ( 27/76, EU:C:1978:22, punkt 65), och dom av den 13 februari 1979, Hoffmann-La Roche/kommissionen ( 85/76, EU:C:1979:36, punkt 38).

173 Dom av den 13 februari 1979, Hoffmann-La Roche/kommissionen ( 85/76, EU:C:1979:36, punkt 28), och dom av den 23 januari 2018, F. Hoffmann-La Roche m.fl. ( C‑179/16, EU:C:2018:25, punkt 51).

174 Se dom av den 9 november 1983, Nederlandsche Banden-Industrie-Michelin/kommissionen ( 322/81, EU:C:1983:313, punkt 37), dom av den 1 juli 2008, MOTOE ( C‑49/07, EU:C:2008:376, punkt 32), och dom av den 23 januari 2018, F. Hoffmann-La Roche m.fl. ( C‑179/16, EU:C:2018:25, punkt 51), samt tribunalens dom av den 1 juli 2010, AstraZeneca/kommissionen ( T‑321/05, EU:T:2010:266, punkt 30), och tribunalens dom av den 29 mars 2012, Telefónica och Telefónica de España/kommissionen ( T‑336/07, EU:T:2012:172, punkt 111). Se även, för ett liknande resonemang, dom av den 21 februari 1973, Europemballage och Continental Can/kommissionen ( 6/72, EU:C:1973:22, punkt 32), och dom av den 14 november 1996, Tetra Pak/kommissionen ( C‑333/94 P, EU:C:1996:436, punkt 13).

175 EGT C 372, 1997, s. 5.

176 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 december 2012, AstraZeneca/kommissionen ( C‑457/10 P, EU:C:2012:770, punkt 38 och följande punkter).

177 Se dom av den 1 juli 2008, MOTOE ( C‑49/07, EU:C:2008:376, punkt 30), och dom av den 14 mars 2013, Allianz Hungária Biztosító m.fl. ( C‑32/11, EU:C:2013:160, punkt 29).

178 Se ovan punkterna 67–70, 77 och 94 i detta förslag till avgörande.

179 Se ovan punkterna 77–82 i detta förslag till avgörande.

180 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 7 februari 2013, Slovenská sporiteľňa ( C‑68/12, EU:C:2013:71, punkterna 14 och 19–21), och dom av den 23 januari 2018, F. Hoffmann-La Roche m.fl. ( C‑179/16, EU:C:2018:25, punkterna 48 och följande punkter); se även förslag till avgörande av generaladvokaten Saugmandsgaard Øe i målet F. Hoffmann-La Roche m.fl. ( C‑179/16, EU:C:2017:714, punkt 85 och följande punkter).

181 EGT C 372, 1997, s. 5.

182 Se ovan punkterna 219–221 i detta förslag till avgörande.

183 Se dom av den 21 februari 1973, Europemballage och Continental Can/kommissionen ( 6/72, EU:C:1973:22, punkt 33), samt tribunalens dom av den 7 juli 1999, British Steel/kommissionen ( T‑89/96, EU:T:1999:136, punkt 84), tribunalens dom av den 28 april 2010, Amann & Söhne och Cousin Filterie/kommissionen ( T‑446/05, EU:T:2010:165, punkt 57), och tribunalens dom av den 29 mars 2012, Telefónica och Telefónica de España/kommissionen ( T‑336/07, EU:T:2012:172, punkt 113); se även punkt 20 och följande punkter i kommissionens tillkännagivande om definitionen av relevant marknad i gemenskapens konkurrenslagstiftning (EGT C 372, 1997, s. 5).

184 Tribunalens dom av den 30 september 2003, Atlantic Container Line m.fl./kommissionen ( T‑191/98 och T‑212/98–T‑214/98, EU:T:2003:245, punkt 834).

185 Tribunalens dom av den 29 mars 2012, Telefónica och Telefónica de España/kommissionen ( T‑336/07, EU:T:2012:172, punkt 123).

186 Såvitt avser orsaken till att IVAX beaktas när det gäller tillämpningen av förbudet mot missbruk av dominerande ställning, se ovan punkterna 28, 29 och 49 i detta förslag till avgörande.

187 Se ovan punkt 220 i detta förslag till avgörande.

188 Se ovan punkterna 10, 11, 27, 40, 41, 42, 72, 85 och 119 i detta förslag till avgörande.

189 Se ovan punkterna 95, 96 och 142 i detta förslag till avgörande.

190 Dom av den 16 mars 2000, Compagnie maritime belge transports m.fl./kommissionen ( C‑395/96 P och C‑396/96 P, EU:C:2000:132, punkt 33); se även dom av den 13 februari 1979, Hoffmann-La Roche/kommissionen ( 85/76, EU:C:1979:36, punkt 116), och dom av den 11 april 1989, Saeed Flugreisen och Silver Line Reisebüro ( 66/86, EU:C:1989:140, punkt 37), samt tribunalens dom av den 10 juli 1990, Tetra Pak/kommissionen ( T‑51/89, EU:T:1990:41, punkterna 21, 25 och 30).

191 Dom av den 13 februari 1979, Hoffmann-La Roche/kommissionen ( 85/76, EU:C:1979:36, punkt 116).

192 Dom av den 21 februari 1973, Europemballage och Continental Can/kommissionen ( 6/72, EU:C:1973:22, punkt 25).

193 Dom av den 16 mars 2000, Compagnie maritime belge transports m.fl./kommissionen ( C‑395/96 P och C‑396/96 P, EU:C:2000:132, punkt 34).

194 Dom av den 9 november 1983, Nederlandsche Banden-Industrie-Michelin/kommissionen ( 322/81, EU:C:1983:313, punkt 57), dom av den 16 mars 2000, Compagnie maritime belge transports m.fl./kommissionen ( C‑395/96 P och C‑396/96 P, EU:C:2000:132, punkt 37), och dom av den 27 mars 2012, Post Danmark ( C‑209/10, EU:C:2012:172, punkt 21).

195 Dom av den 17 februari 2011, TeliaSonera Sverige ( C‑52/09, EU:C:2011:83, punkt 24), och dom av den 27 mars 2012, Post Danmark ( C‑209/10, EU:C:2012:172, punkt 21).

196 Dom av den 9 november 1983, Nederlandsche Banden-Industrie-Michelin/kommissionen ( 322/81, EU:C:1983:313, punkt 57), dom av den 16 mars 2000, Compagnie maritime belge transports m.fl./kommissionen ( C‑395/96 P och C‑396/96 P, EU:C:2000:132, punkt 37), och dom av den 27 mars 2012, Post Danmark ( C‑209/10, EU:C:2012:172, punkt 23).

197 Dom av den 14 november 1996, Tetra Pak/kommissionen ( C‑333/94 P, EU:C:1996:436, punkt 24).

198 Dom av den 13 februari 1979, Hoffmann-La Roche/kommissionen ( 85/76, EU:C:1979:36, punkt 91), dom av den 3 juli 1991, AKZO/kommissionen ( C‑62/86, EU:C:1991:286, punkt 69), och dom av den 6 december 2012, AstraZeneca/kommissionen ( C‑457/10 P, EU:C:2012:770, punkt 74).

199 Dom av den 3 juli 1991, AKZO/kommissionen ( C‑62/86, EU:C:1991:286, punkt 70), dom av den 6 december 2012, AstraZeneca/kommissionen ( C‑457/10 P, EU:C:2012:770, punkt 75), och dom av den 6 september 2017, Intel/kommissionen ( C‑413/14 P, EU:C:2017:632, punkt 136).

200 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 februari 1973, Europemballage och Continental Can/kommissionen ( 6/72, EU:C:1973:22, punkterna 24–26 och 29), och dom av den 13 februari 1979, Hoffmann-La Roche/kommissionen ( 85/76, EU:C:1979:36, punkterna 120 och 125), samt tribunalens dom av den 10 juli 1990, Tetra Pak/kommissionen ( T‑51/89, EU:T:1990:41, punkt 24), och tribunalens dom av den 23 oktober 2003, Van den Bergh Foods/kommissionen ( T‑65/98, EU:T:2003:281, punkterna 159 och 160).

201 Se ovan punkt 141 i detta förslag till avgörande.

202 Se ovan punkterna 28 och 29 samt punkt 49 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

203 Se ovan punkt 14 i detta förslag till avgörande.

204 Se dom av den 14 februari 1978, United Brands och United Brands Continentaal/kommissionen ( 27/76, EU:C:1978:22, punkt 189).

205 Dom av den 5 oktober 1988, Volvo ( 238/87, EU:C:1988:477, punkterna 8 och 9), dom av den 29 april 2004, IMS Health ( C‑418/01, EU:C:2004:257, punkterna 34 och 35), och dom av den 16 juli 2015, Huawei Technologies ( C‑170/13, EU:C:2015:477, punkterna 46 och 47).

206 Se ovan punkt 251 i detta förslag till avgörande.

207 Se även, för ett liknande resonemang, den rättspraxis som har nämnts ovan i punkterna 245 och 249 i detta förslag till avgörande.

208 Se ovan punkterna 208 och 209 i detta förslag till avgörande.

209 Se ovan punkterna 28 och 49 i detta förslag till avgörande.

210 Se, för ett tidigare omnämnande av liknande omständigheter, ovan punkterna 207–210 i detta förslag till avgörande.

211 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 april 2012, Tomra Systems m.fl./kommissionen ( C‑549/10 P, EU:C:2012:221, punkterna 19 och 20), och dom av den 6 september 2017, Intel/kommissionen ( C‑413/14 P, EU:C:2017:632, punkterna 50–57).

212 Se ovan punkt 243 i detta förslag till avgörande.

213 Se ovan punkterna 143 och 144 i detta förslag till avgörande.

214 Se ovan punkt 23 i detta förslag till avgörande.

215 Se ovan punkt 250 i detta förslag till avgörande.

216 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 april 2012, Tomra Systems m.fl./kommissionen ( C‑549/10 P, EU:C:2012:221, punkterna 19–21).

217 Se dom av den 6 september 2017, Intel/kommissionen ( C‑413/14 P, EU:C:2017:632, punkterna 138–141).

218 Dom av den 27 mars 2012, Post Danmark ( C‑209/10, EU:C:2012:172, punkterna 40 och 41 samt där angiven rättspraxis); se även dom av den 6 september 2017, Intel/kommissionen ( C‑413/14 P, EU:C:2017:632, punkt 140).

219 Dom av den 27 mars 2012, Post Danmark ( C‑209/10, EU:C:2012:172, punkt 42); se även punkt 28 och följande punkter i kommissionens meddelande med titeln Vägledning om kommissionens prioriteringar vid tillämpningen av artikel 82 i EG-fördraget på företags missbruk av dominerande ställning genom utestängande åtgärder (EUT C 45, 2009, s. 7).

220 Se ovan punkterna 169 och 170 i detta förslag till avgörande.

221 Dom av den 21 februari 1973, Europemballage och Continental Can/kommissionen ( 6/72, EU:C:1973:22, punkt 26), dom av den 17 februari 2011, TeliaSonera Sverige ( C‑52/09, EU:C:2011:83, punkt 24), och dom av den 27 mars 2012, Post Danmark ( C‑209/10, EU:C:2012:172, punkt 20).

222 Se ovan punkterna 177 och 178 i detta förslag till avgörande.

223 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 april 2012, Tomra Systems m.fl./kommissionen ( C‑549/10 P, EU:C:2012:221, punkt 42).