Förslag till avgörande av generaladvokat Niilo Jääskinen föredraget den 8 maj 2014

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 124, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 6, s. 160.

3 Förevarande överklaganden är nära förbundna med en andra serie överklaganden i de förenade målen rådet och kommissionen mot Stichting Natuur en Milieu och Pestice Action Network Europe C‑404/12 P och C‑405/12 P, i vilka jag likaledes föredrar mina förslag till avgöranden i dag.

4 Såsom generaladvokaten Maduro föreslog i sitt förslag till avgörande inför dom av den 9 september 2008 i de förenade målen C‑120/06 P och C‑121/06 P, FIAMM m.fl. mot rådet och kommissionen (EU:C:2008:476), lämpar det sig i terminologiskt avseende att tala om en direkt effekt i samband med genomförandet av unionsrätten i medlemsstaterna och om en direkt möjlighet att åberopa internationella avtalsnormer. Se även Dutheil de la Rochère, J., L’effet direct des accords internationaux, i Court of Justice and the Construction of Europe, 2013.

5 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner (EUT L 264, s. 13). Enligt artikel 1 i förordningen syftar den till att bidra till fullgörandet av de skyldigheter som följer av Århuskonventionen genom att fastställa regler för tillämpningen av konventionens bestämmelser på gemenskapens institutioner och organ, särskilt genom att ge tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapsnivå enligt villkoren i denna.

6 Det har inte bestritts att de organisationer som är motparter i överklagandet uppfyller dessa kriterier.

7 Dom Fediol/kommissionen (70/87, EU:C:1989:254) och dom Nakajima/rådet (C-69/89, EU:C:1991:186).

8 Se domen Pabst & Richarz (17/81, EU:C:1982:129), punkt 27, domen Demirel (12/86, EU:C:1987:400) punkt 14, samt förslaget till avgörande av generaladvokaten Darmon i samma mål (EU:C:1987:232, punkt 18). Se även domarna Racke (C-162/96, EU:C:1998:293, punkt 31), IATA och ELFAA (C344/04, EU:C:2006:10, punkt 39), Air Transport Association of America m.fl. (C-366/10, EU:C:2011:864, punkt 54) och Z (C-363/12, EU:C:2014:159, punkterna 84–86.

9 Se domen Lesoochranárske zoskupenie (C-240/09, EU:C:2011:125), i vilken domstolen fann att artikel 9.3 i Århuskonventionen saknade direkt effekt.

10 Domen Intertanko m.fl. (C-308/06, EU:C:2008:312), punkterna 42–45, har följande innehåll: Av artikel 300.7 EG framgår att gemenskapens institutioner är bundna av avtal som ingåtts av gemenskapen och följaktligen att dessa avtal har företräde framför gemenskapens sekundärrättsakter. Giltigheten av en sekundärrättsakt antagen av gemenskapen kan följaktligen påverkas av att reglerna i rättsakten inte är förenliga med sådana folkrättsliga regler. … EG‑domstolen [kommer alltså] att med tillämpning av artikel 234 EG kontrollera huruvida den berörda gemenskapsrättsakten är giltig mot bakgrund av samtliga regler i internationell rätt, dock med förbehåll för två villkor. För det första ska gemenskapen vara bunden av dessa regler. För det andra kan domstolen pröva giltigheten av gemenskapsrättsliga bestämmelser ... bara om avtalets beskaffenhet och systematik inte utgör hinder mot detta, och vidare om dess bestämmelser till sitt innehåll framstår som ovillkorliga och tillräckligt precisa.

11 Dom Nederländerna/parlamentet och rådet (kallat Biotech) (C-377/98, EU:C:2001:523), punkterna 52–54. Domstolen finner att lagenligheten av en gemenskapsrättsakt i princip inte är beroende av att den överensstämmer med en folkrättslig konvention i vilken gemenskapen inte är part … Rättsaktens lagenlighet kan inte heller prövas enligt folkrättsliga avtal, som till exempel WTO-avtalet och de däri ingående TRIPs- och TBT-avtalen … Detta kan dock inte anses gälla den konvention om biologisk mångfald som undertecknades i Rio de Janeiro den 5 juni 1992 (CBD) och som till skillnad från WTO-avtalet, inte enbart grundas på principen om ömsesidighet och ömsesidiga fördelar. Även om det antas att CBD, vilket rådet har hävdat, innehåller bestämmelser som inte har direkt effekt, i den meningen att de inte ger upphov till rättigheter som enskilda kan åberopa direkt vid domstol, utgör detta inget hinder mot att domstolen kontrollerar att gemenskapen uppfyller sina skyldigheter som part i detta avtal.

12 Kommissionens beslut K(2009) 2560 slutlig av den 7 april 2009.

13 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (EUT L 152, s. 1).

14 Den tjeckiska regeringens ansökan om att få intervenera till stöd för kommissionens yrkanden inkom efter det att den föreskrivna fristen löpt ut. Intervention medgavs enbart vid det muntliga förfarandet.

15 EU:C:2011:125...

16 EU:C:1989:254 och EU:C:1991:186.

17 Se, för ett liknande resonemang, domen Chiquita Brands m.fl./kommissionen (T-19/01, EU:T:2005:31), punkt 117.

18 Tillämpningsområdet för antidumpningsreglerna, med undantag av det område som berördes av domen Italien/rådet (Ris) (C-352/96, EU:C:1998:531) vilket gällde GATT-avtalet.

19 Domarna Tyskland/rådet (C-280/93, EU:C:1994:367, punkt 111), Portugal/rådet (C-149/96, EU:C:1999:574, punkt 51) och Van Parys (C-377/02, EU:C:2005:121, punkterna 39‑42.

20 Domen i det ovan i fotnot 17 nämnda målet Chiquita Brands m.fl./kommissionen (EU:T:2005:31, punkterna 125‑169.

21 Pescatore, P., L’application judiciaire des traités internationaux dans la Communauté européenne et dans ses États membres [i] Études de droit des Communautés européennes, Mélanges Teitgen, 1984, s. 356.

22 Dom Haegeman (181/73, EU:C:1974:41) gällde associeringsavtalet med Grekland.

23 Denna bedömning är inte allmänt förhärskande inom doktrinen. Även om vissa författare stöder den monistiska uppfattningen (P. Pescatore, Die Rechtsprechung des Europaischen Gerichtshofs zur innergemeinschaftlichen Wirkung Volkerrechtlicher Abkommen (1986) samt L’application judiciaire des traités internationaux, op. cit., s. 395), förespråkar andra ett dualistiskt synsätt (Hartley, International Agreements and the Community Legal System, 8 ELR (1983) 383 och 390). Det förekommer också en nyanserad bedömning enligt vilken det är föga användbart att gynna det ena synsättet snarare än det andra (Everling, The Law of the External Economis Relations of the EC i Hilf, Jacobs, G. och Petersmann, E-U: The European Community and the GATT (Kluwer 1986), sidorna 85 och 95.

24 Se de Burca, G., The ECJ and international legal order, i The Worlds of European Constitutionalism, s. 105.

25 Dom Kupferberg, 104/81, EU:C:1982:362.

26 Domen i det ovannämnda målet Kupferberg, punkt 17. Se även domen i det ovan i fotnot 8 nämnda målet Demirel (EU:C:1987:400).

27 Se Rosas, A. som citeras av Mardsen, S. As far as treaties are concerned, the EU approach is basically monist one: the treaties concluded by the Council become ipso facto part of EU law, without any need for further measures of transposition or incorporation. The decision by the Council to conclude the agreement thus makes it directly applicable. Se även Invoking direct application and effect of international treaties by the European Court of Justice, International and Comparative Law Quarterly, volym 60, 30:e upplagan, sidorna 737–757.

28 Förslag till avgörande av generaladvokaten Rozès i mål Polydor 270/80, EU:C:1981:286, s. 353.

29 Domen i det ovan i fotnot 8 nämnda målet Demirel, (EU:C:1987:400), dom Andersson och Wåkerås-Andersson (C-321/97, EU:C:1999:307) och dom Jacob Meijer och Eagle International Freight (C-304/04 och 305/04, EU:C:2005:441). Se även, domen Grekland/kommissionen (30/88, EU:C:1989:422, punkt 13). Vad beträffar gemenskapsreglering av blandade avtal, se domen kommissionen/Tyskland (C-61/94, EU:C:1996:313) och domen kommissionen/Frankrike (C‑239/03, EU:C:2004:598). Se även domen Opel Austria/rådet (T-115/94, EU:T:1997:3).

30 Domen i de förenade målen International Fruit Company m.fl. (21/72–24/72, EU:C:1972:115), och, för ett liknande resonemang, förslaget till avgörande av generaladvokaten Mayras i samma mål. Se också domen i det ovan i fotnot 8 nämnda målet Air Transport Association of America m.fl. (EU:C:2011:864, punkt 50 och där angiven rättspraxis). Se även domen HK Danmark (C‑335/11 och C-337/11, EU:C:2013:222), punkt 28.

31 Se, för ett liknande resonemang, domen Kadi och Al Barakaat International Foundation/rådet och kommissionen (C-402/05 P och 415/05 P, EU:C:2008:461), punkt 308.

32 Domen i de ovan i fotnot 30 nämnda förenade målen International Fruit Company m.fl. (EU:C:1972:115, punkterna 6 och 7).

33 Tolkningsregeln uttalades för första gången i domen Interfood (92/71, EU:C:1972:30), och bekräftades i domen kommissionen/Tyskland (EU:C:1996:313, punkt 52). Se, nyligen, domen HK Danmark (EU:C:2013:222).

34 Se ovannämnda artikel av de Burca, G., s. 106. Vissa kommentatorer har anfört att eftersom unionen själv har sitt ursprung i internationella fördrag kan den inte göra annat än ha en öppen attityd till folkrätten, enligt principen om völkerrechtsfreundliche Integration. Se exempelvis Timmermans, The EU and Public International Law, European Foreign Affairs Review, 1999, sidorna 181‑94.

35 Se domen i de ovan i fotnot 30 nämnda förenade målen International Fruit Company m.fl. (EU:C:1972:115) och domen i det ovan i fotnot 19 nämnda målet Portugal/rådet (EU:C:1999:574). En sådan effekt tillerkänns däremot ofta bestämmelser i de associeringsavtal inom vilkas ram unionen visar sig inneha en styrkeposition. Se, Klabbers, J. International Law in Community Law, The Law and Politics of Direct Effect, Yearbook of European Law (2001) 21 (1): sidorna 263–298. Klabbers har även framhållit angående avtal ingångna inom ramen för Europeiska rådet, att en så kallad disconnection clause ska tillämpas enligt vilken de fördragsslutande staterna samtidigt som de är skyldiga att iaktta det internationella fördraget, måste ge unionsrätten företräde i sina relationer med unionen. Se Economides, C. La clause de déconnexion en faveur du droit communautaire, une pratique critiquable, Revue Générale de Droit International Public (2006), sidorna 273–302.

36 Waelbroeck, M., Enforceability of the EEC-EFTA Free Trade Agreements: A Reply, European Law Review, 1978, sidorna 27 och 28.

37 Se även, förslag till avgörande av generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomer i mål Merck Genericos – Produtos Farmacêuticos (C-431/05, EU:C:2007:48, punkterna 76-79), angående dualismen.

38 Domen i de ovan i fotnot 30 nämnda förenade målen International Fruit Company m.fl. (EU:C:1972:115).

39 Vad angår dessa avtals avsaknad av direkt effekt, se Kokott, J. International law – a neglected integral part [i] De Rome à Lisbonne: les juridictions de l’Union européenne à la croisée des chemins, Bruylant, 2013.

40 Domen i de ovannämnda förenade målen International Fruit Company m.fl. (EU:C:1972:115, punkt 21). Det var för övrigt i denna dom som domstolen medgav att gemenskapen i stor utsträckning har övertagit medlemsstaternas rättigheter och skyldigheter enligt GATT-avtalet.

41 Se WTO-panelens ståndpunkt: Sections US-301-310 of the Trade Act of 1974 WT/DS 152/R, 1999, § 7.72.

42 Se, i detta ämne, Slotboom, M. A comparison of WTO and EC law, Cameron May 2006, s. 65.

43 Domen i de ovan i fotnot 30 nämnda förenade målen International Fruit Company, (EU:C:1972:115).

44 Domen i det ovan i fotnot 19 nämnda målet Portugal/rådet, (EU:C:1999:574, punkt 41).

45 Ibidem, punkterna 44 och 45.

46 Dom Biret International/rådet (C-93/02 P, EU:C:2003:517) och domen i de ovan i fotnot 4 nämnda förenade målen FIAMM m.fl./rådet och kommissionen (EU:C:2008:476). Angående möjligheten att åberopa WTO-rätten, se förslaget till avgörande av generaladvokaten Maduro i de ovannämnda förenade målen FIAMM m.fl./rådet och kommissionen (EU:C:2008:98).

47 Domen i det ovan i fotnot 19 nämnda målet Tyskland/rådet, (EU:C:1994:367, punkt 109), bekräftad genom domen i det ovan i fotnot 19 nämnda målet Portugal/rådet (EU:C:1999:574). Domstolen fann att [d]essa särskilda inslag i GATT-avtalet, till vilka domstolen hänvisat för att fastslå att ingen enskild inom gemenskapen kan åberopa sig på avtalet i en domstol för att ifrågasätta en gemenskapsrättsakts lagenlighet, utesluter också att domstolen beaktar bestämmelserna i GATT-avtalet vid bedömningen av lagenligheten av en förordning inom ramen för en talan som väckts av en medlemsstat enligt artikel 173 första stycket i fördraget.

48 Se domen kommissionen/Tyskland (EU:C:1996:313).

49 Se, för ett liknande resonemang, förslaget till avgörande av generaladvokaten Kokott i det ovan i fotnot 10 nämnda målet Intertanko m.fl. (EU:C:2007:689, punkterna 73 och 74). Generaladvokaten åberopade här domen i det ovan i fotnot 7 nämnda målet Fediol/kommissionen, (EU:C:1989:254, punkt 19 och följande punkter), i det ovan i fotnot 7 nämnda målet Nakajima/rådet, (EU:C:1991:186, punkt 31), i det ovan i fotnot 19 nämnda målet Portugal/rådet, (EU:C:1999/574, punkt 49), i det ovan i fotnot 46 nämnda målet Biret International/rådet (EU:C:2003:517, punkt 53), samt i det ovan i fotnot 19 nämnda målet Van Parys, (EU:C:2005:121, punkt 40).

50 Dom Hermès (C-53/96, EU:C:1998:292, punkt 35), och dom i de förenade målen Dior m.fl. (C‑300/98 och C‑392/98, EU:C:2000:688).

51 Bourgeois, J., The European Court of Justice and the WTO [ i] Towards a Common Law of International Trade (Weiler, förlag, OUP, 2000), s. 103.

52 Eeckhout, P; External Relations of the European Union, OUP 2004, s. 316.

53 Domen i det ovan i fotnot 19 nämnda målet Portugal/rådet, (EU:C:1999:574,punkt 49). Se även, domen i det ovan i fotnot 18 nämnda målet Italien/rådet (Ris), (EU:C:1998:531, punkt 19), och i det ovan i fotnot 19 nämnda målet Tyskland/rådet, (EU:C:1994:367), punkt 111.

54 EGT L 252, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 6, s. 160.

55 Det är viktigt att förtydliga att det i domen i målet Fediol mot kommissionen inte är avtalet i sig som åberopas, utan den gemenskapsrättsakt som tjänar som förbindelselänk mellan unionsrätten och folkrätten.

56 Domen i det ovan i fotnot 19 nämnda målet Van Parys, (EU:C:2005:121, punkterna 39 och 40).

57 I punkt 54 i den överklagade domen finns ett generellt uttalande taget från domen i målet Fediol mot kommissionen, därefter använder tribunalen i punkt 58 i den överklagade domen endast en uttrycklig hänvisning till punkt 18 i Århusförordningen jämförd med artikel 9.3 i Århuskonventionen.

58 Se domen i det ovan i fotnot 19 nämnda målet Portugal/rådet (EU:C:1999:574).

59 Se domen i det ovan i fotnot 10 nämnda målet Intertanko m.fl. (EU:C:2008:312, punkt 48).

60 Se domen i det ovan i fotnot 11 nämnda målet Biotech, (EU:C:2001:523, punkt 53).

61 Ibidem, (punkt 53).

62 Se domen i det ovan i fotnot 17 nämnda målet Chiquita Brands m.fl. (EU:T:2005:31, punkt 117).

63 Se domen i det ovan i fotnot 8 nämnda målet Air Transport Association of America m.fl. (EU:C:2011:864, punkt 51).

64 Se domen i de ovan i fotnot 30 nämnda förenade målen International Fruit Company m.fl. och det i fotnot 10 nämnda målet Intertanko m.fl. (EU:C:2008:312, punkt 44).

65 Domen i de ovan i fotnot 4 nämnda förenade målen FIAMM m.fl./rådet och kommissionen, (EU:C:2008:476, punkt 110.

66 I domen i det ovan i fotnot 8 nämnda målet Demirel, (EU:C:1987:400) hänvisade domstolen i punkt 14 till avtalets syfte och beskaffenhet.

67 Se, bland annat, domen i det ovan i fotnot 25 nämnda målet Kupferberg, (EU:C:1982:362, punkt 22, domen i det ovan i fotnot 8 nämnda målet IATA och ELFAA, (EU:C:2006:10, punkt 39), samt domen i det ovan i fotnot 10 nämnda målet Intertanko m.fl. (EU:C:2008:312, punkt 45).

68 Se domen i det ovan i fotnot 8 nämnda målet Demirel, (EU:C:1987:400, punkt 14), och förslaget till avgörande av generaladvokaten Darmon, (EU:C:1987:232, punkt 18). Se även domen Pêcheurs de l’étang de Berre ((C-213/03, EU:C:2004:464, punkt 39).

69 Se domen i det ovan i fotnot 8 nämnda målet Demirel, (EU:C:1987:400, punkt 14). Angående associeringsavtalen, se domen Pokrzeptowicz-Meyer (C-162/00, EU:C:2002:57), Deutscher Handballbund (C-438/00, EU:C:2003:255), samt Simutenkov (C-265/03, EU:C:2005:13) i vilka domstolen hänvisade till principen om icke-diskriminering för att motivera möjligheten att åberopa bestämmelsen i det internationella avtalet. Se också kommentaren av Jacobs, F., The Internal Legal Effects of EU’s agreements, i A constitutional order of States? Essays in EU Law in honor of A. Dashwood, s. 535. Se även domen i de förenade målen Toprak och Oguz (C‑300/09 och C‑301/09, EU:C:2010:756).

70 Se, e contrario, domen Ioannis Katsivardas – Nikolaos Tsitsikas (C-160/09, EU:C:2010:293), punkt 45.

71 Domen i det ovan i fotnot 19 nämnda målet Portugal/rådet, (EU:C:1999:574, punkt 47), i det ovan i fotnot 11 nämnda målet Biotech, (EU:C:2001:523, punkt 52), och i de ovan i fotnot 50 nämnda förenade målen Dior m.fl. (EU:C:2000:688, punkt 43). Se även beslut OGT Fruchthandelsgesellschaft (C-307/99, EU:C:2001:228, punkt 24), och domen i det ovan i fotnot 19 nämnda målet Van Parys, (EU:C:2005:121, punkt 39).

72 Exempelvis, WTO-avtalet, Förenta nationernas havsrättskonvention, Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar av den 11 december 1997, avtalet om lufttransporter Open skies mellan EG och Förenta staterna.

73 Se angående associeringsavtalet EEG‑Turkiet, exempelvis, domen Cetinkaya (C-467/02, EU:C:2004:708), samarbetsavtalet EEG‑Marocko, domen Kziber (C-18/90, EU:C:1991:36), de europeiska avtal som ingicks inför anslutningen, exempelvis associeringsavtalen mellan gemenskaperna och Polen, respektive Republiken Tjeckien, se domen Jany m.fl. (C-268/99, EU:C:2001:616). Vad gäller de avtal som ingåtts mellan Europeiska gemenskapen, dess medlemsstater och Schweiziska edsförbundet, se domen Ettwein (C-425/11, EU:C:2013:121).

74 Domen, i det ovan i fotnot 8 nämnda målet IATA och ELFAA, EU:C:2006:10, punkt 39.

75 Förslaget till avgörande i det ovan i fotnot 10 nämnda målet Intertanko m.fl. (EU:C:2007:689, punkt 59).

76 Domen i det ovannämnda målet Intertanko m.fl., (EU:C:2008:312, punkt 64). Dessutom bör det noteras angående detta mål att de enskilda inte strävade efter att göra rättigheter gällande i sitt eget intresse utan snarare försökte uppnå en kontroll av unionslagstiftningens förenlighet med unionens internationella förpliktelser.

77 Dom Poulsen och Diva Navigation (C-286/90, EU:C:1992:453).

78 Wenneras, P.,Towards an Ever Greener Union, CMLR 45, 2008, 1679. Medan domstolen i domen i det ovannämnda målet Intertanko m.fl. vägrade att pröva lagenligheten i förhållande till havsrättskonventionen, gick den med på att i ett mål om fördragsbrott kontrollera huruvida en medlemsstats lagstiftning var förenlig med samma konvention (dom i mål C‑459/03, kommissionen/Irland, MOX Plant, (EU:C:2006:345), punkt 121.

79 Domstolen hänvisade här till domen, Ahlström Osakeyhtiö m.fl./kommissionen (89/85, 104/85, 114/85, 116/85, 117/85 och 125/85–129/85, EU:C:1988:447), punkterna 14–18, och till domen Mondiet (C‑405/92, EU:C:1993:906), punkterna 11–16.

80 Domstolen tillade vidare att [e]ftersom en princip enligt den internationella sedvanerätten inte har samma precisionsgrad som en bestämmelse i ett internationellt avtal, måste domstolens prövning emellertid nödvändigtvis inskränka sig till frågan huruvida unionens institutioner genom att anta den ifrågavarande rättsakten har gjort en uppenbart oriktig bedömning av villkoren för att tillämpa dessa principer.

81 Eeckhout, P. anser emellertid att det finns gåtfulla uttalanden i nämnda dom CMLR 46 (2009), s. 2052.

82 Domen i det ovan i fotnot 11 nämnda målet Biotech, (EU:C:2001:523, punkt 54). Det ska framhållas att domstolen emellertid hänvisade till domen i målet Racke i fråga om internationell sedvanerätt (se domen i det ovan i fotnot 8 nämnda målet Racke, (EU:C:1998:293, punkterna 45, 47 och 51).

83 Domstolens dom i det ovan i fotnot 9 nämnda målet Lesoochranárske zoskupenie, (EU:C:2011:125, punkt 46).

84 Ibidem, punkt 51.

85 De har emellertid noterats att denna uppfattning kunde motiveras av att nämnda konvention har ingåtts av gemenskapen och alla dess medlemsstater med delad befogenhet, då Århuskonventionen är ett blandat avtal. Se särskilt Neframi, E., Mixed Agreements as a source of European Union Law, s. 335.

86 Dom Les Verts/parlamentet (294/83, EU:C:1986:166,punkt 23).

87 Se, Simon, D. La Communauté de droit i Sudre F., Labayle, H., Réalité et perspectives du droit communautaire, 2000, s. 85.

88 Se, på detta område, domen Pêcheurs de l’étang de Berre (EU:C:2004:464), punkterna 42–52, kommissionen/Frankrike (EU:C:2004:598, punkt 29), kommissionen/Irland, kallat målet MOX Plant (EU:C:2006:345), domen i det ovan i fotnot 10 nämnda målet Intertanko m.fl. (EU:C:2008:312) och i det i fotnot 9 nämnda målet Lesoochranárske zoskupenie (EU:C:2011:125).

89 Jag förnekar inte att andra områden präglas av ett analogt fenomen med utarbetning av rättsregler på flera nivåer, exempelvis regler om bekämpning av penningtvätt, handelspolitik, lufttransporter m.m.

90 Betlem, G., och Nollkaemper, A., Giving Effect to Public international Law and European Community Law before Domestic Courts, EJIL 2003, vol. 14, nr 3, sidorna 569‑589.

91 Se, härvidlag, förslag till avgörande av generaladvokaten Trabucchi i målet Defrenne II, (43/75, EU:C:1976:39).

92 Pescatore, P. The Doctrine of Direct Effect; An Infant Disease of Community Law, ELR (1983) 8, sidan 155.

93 Uttrycket är hämtat från domen Bund für Umwelt und Naturschutz Deutschland, Landesverband Nordrhein-Westfalen (C-115/09, EU:C:2011:289, punkt 41): Dessa bestämmelser ska tolkas mot bakgrund av, och med beaktande av, de mål som eftersträvas med Århuskonventionen, till vilken unionslagstiftningen bör anpassas enligt skäl 5 i direktiv 2003/35.

94 Se, exempelvis, en analys av en sådan bestämmelse i unionsrätten i domen i det ovan i fotnot 93 nämnda målet Bund für Umwelt und Naturschutz, (EU:C:2011:289, punkterna 55‑59).

95 Domen i det ovan i fotnot 19 nämnda målet Tyskland/rådet, (EU:C:1994:367, punkt 109).

96 Inom ramen för prövningen av lagenligheten, bör det noteras att det är relevant att den invändning om rättsstridighet som tribunalen bifallit kan prövas i sak. Förevarande tvist har nämligen anhängiggjorts vid domstolen till följd av en invändning om rättsstridighet som framställts angående Århusförordningen. Enligt rättspraxis är artikel 277 FEUF uttryck för en allmän princip enligt vilken samtliga parter har rätt att, i syfte att få ett beslut ogiltigförklarat som berör dem direkt och personligen, ifrågasätta giltigheten av rättsakter som institutionerna tidigare antagit, vilka utgör rättslig grund för det ifrågasatta beslutet, om den ifrågavarande parten inte hade rätt att väcka talan direkt mot dessa rättsakter, vars följder således berör parten utan att denne har haft möjlighet att begära en ogiltigförklaring (se domen Simmenthal/kommissionen, (92/78, EU:C:1979:53). Möjligheten att framställa en invändning om rättsstridighet förutsätter sålunda att den talan som väckts, inom vilken invändningen gjorts, kan upptas till sakprövning (dom Ripa di Meana m.fl./parlamentet, (T-83/99–T-85/99, EU:T:2000:244), punkt 35. Härav följer att det måste vara möjligt för parterna att framställa en invändning om rättsstridighet avseende rättsakter mot vilka de inte direkt kan väcka talan om ogiltighet (dom Kik/harmoniseringsbyrån, T-120/99, EU:T:2001:189).

97 Se, bland många, Manin, P., A propos de l’accord instituant l’OMC, RTDE 1997; Klabbers, J., op. cit; Lenaerts, K. och Corthauts, T. On birds and hedges, E.L. Rev. 2006, 31(3), s. 287‑315, punkt 298; Pavoni, R., Controversial aspects of the interaction between international and EU law in environmental matters: direct effects and Members State’s unilateral measures, i The EU external Environmental Policy of the European Union, Cambridge University Press 2012, sidorna 347‑377. För övrigt har det föreslagits att domstolens resonemang borde ske i en annan ordning så att bestämmelsen först analyseras i syfte att kontrollera om den uppfyller kriteriet för direkt effekt (klar, precis och ovillkorlig) och därefter själva avtalet. Se ovannämnda artikel av Jacobs, F. The Internal Legal Effect of EU agreements, s. 532.

98 Generaladvokaten Gulmann gjorde denna distinktion och hävdade att den monistiska uppfattningen, vilken innebär att internationella avtal utgör en integrerad del av unionsrätten, inte får till följd att dessa kan utgöra en parameter vid prövningen av unionens rättsakters lagenlighet. Enligt honom [ä]r det möjligt att en enskild trots bristen på direkt effekt kan åberopa ett avtal inom ramen för en talan enligt artikel 173 i fördraget, men det är också möjligt att skälen till att avtalet anses sakna direkt effekt är av den karaktären att de dessutom måste leda till att avtalet inte godtas som omständighet på vars grund domstolen utför sin prövning av lagenligheten. Se förslag till avgörande i det ovan i fotnot 19 nämnda målet Tyskland/rådet, (EU:C:1994:235, punkt 137.

99 Se, Manin, P., op. cit.

100 Lenaerts, K., Corthauts T., On birds and hedges; op. cit., punkt 299. the invoked articles need to be unconditional and sufficiently precise, but only to the extent that they must be apt to serve as yardstick for review, not in the sense that they confer rights on individuals as required in cases involving direct effect.

101 M. Prieur, La convention d’Aarhus, instrument universel de la démocratie environnementale, RJE, 1999, sidan 9, citerad av Guiorguieff, J., Les règles de recevabilité concernant les actions des particuliers et la convention d’Aarhus, R.A.E, 2012/3, s. 629.

102 Domen i det ovan i fotnot 9 nämnda målet Lesoochranárske zoskupenie, (EU:C:2011:125, punkt 31. Domen i det ovan i fotnot 22 nämnda målet Haegeman, (EU:C:1974:41). Se analogt, bland annat, domen i det ovan i fotnot 8 nämnda målet IATA och ELFAA, (EU:C:2006:10, punkt 36), samt domen kommissionen/Irland (EU:C:2006:345), punkt 82.

103 Domen i det ovan i fotnot 9 nämnda målet Lesoochranárske zoskupenie, (EU:C:2011:125), punkt 30 (domstolen hänvisade till domen Haegeman, EU:C:1974:41, punkterna 4‑6, och domen i det ovan i fotnot 8 nämnda målet Demirel, EU:C:1987:400, punkt 7).

104 Se domen Edwards och Pallikaropoulos (C-260/11, EU:C:2013:221), Križan m.fl. (C-416/10, EU:C:2013:8), Boxus m.fl. i de förenade målen (C‑128/09–C‑131/09, C‑134/09 och 135/09, EU:C:2011:667), Bund für Umwelt, (EU:C:2011:289), i det ovan i fotnot 9 nämnda målet Lesoochranárske zoskupenie (EU:C:2011:125), samt förslag till avgörande i det för närvarande anhängiga målet C‑530/11, kommissionen/Förenade kungariket.

105 Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa, The Aarhus Convention: An Implementation Guide, 2:a upplagan, 2013, sidan 6; Beyerlin, U., Grote Stoutenburg, J., Environment, International Protection, under ledning av Wolfrum, R., Max Planck Encyclopedia of Public International Law, punkt 73.

106 Se, för en tillämpning av detta kriterium, domen i det ovan i fotnot 11 nämnda målet Biotech, (EU:C:2001:523), punkterna 51–53.

107 Europaparlamentets resolution om EU:s strategi inför konferensen i Almaty om Århuskonventionen, P6_TA(2005)0176.

108 Domen i det ovan i fotnot 9 nämnda målet Lesoochranárske zoskupenie, (EU:C:2011:125), punkt 45.

109 Ibidem, punkt 46.

110 Förordning benämnd Besluit derogatie (luchtkwaliteitseisen) publicerad i Nederlands Staatsblad, 2009, nr 366.

111 Se domen i det ovan i fotnot 8 nämnda målet IATA och ELFAA, (EU:C:2006:10), punkt 40 och där angiven rättspraxis.

112 Se skälen 8 och 18 i Århuskonventionen.

113 Med undantag av de rättsakter som antagits inom ramen för lagstiftande eller dömande verksamhet, se mitt parallella förslag till avgörande i de förenade målen C‑404/12 P och C‑405/12 P.

114 Stec, S. och Casey-Lefkowitz, S., The Aarhus Convention, An Implementation Guide, sidorna 23–25.

115 Se Andrusevyvh, K., Case Law of the Aarhus Convention, 2004‑2011, s. 80.

116 Artikel 9.3 ska läsas mot bakgrund av ingressen och andra bestämmelser, såsom artiklarna 1 och 3 i konventionen. Parterna är angelägna om att allmänheten, organisationer inbegripna, bör ha tillgång till effektiva rättsliga mekanismer så att deras berättigade intressen skyddas och lagen följs (se skäl 18 i ingressen).

117 Unionsrätten likställs här med den nationella rätten. Se meddelande ACCC/C/2008/32, punkt 76

118 Larssen C., Jadot B., La convention d’Aarhus, s. 219 i L’accès à la justice en matière d’environnement, Bruylant 2005.

119 Domen i de ovan i fotnot 104 nämnda förenade målen Boxus m.fl. (EU:C:2011:667), punkt 53.

120 Se, angående skäl 5 i direktiv 2003/35, domen i det ovan i fotnot 104 nämnda målet Edwards, (EU:C:2013:221), punkt 26, och i det ovan i fotnot 93 nämnda målet Bund für Umwelt und Naturschutz Deutschland, Landesverband Nordrhein-Westfalen, (EU:C:2011:289), punkt 41. Vad angår möjligheten att överföra tolkningen av direktiv 85/337 på tolkningen av artikel 2.2 i konventionen, se domen Solvay m.fl. (C-182/10, EU:C:2012:82), punkt 42.

121 Kommittén för granskning av efterlevnaden av Århuskonventionens bestämmelser, 14 juni 2005, meddelande ACCC/C/2005/11 (Belgien).

122 Se domen i de ovan i fotnot 104 nämnda förenade målen Boxus m.fl. (EU:C:2011:667).

123 Meddelande ACCC/C/2008/32 (UE), (http://www.unece.org/fileadmin/DAM/env/pp/compliance/C2008-32/DRF/C32Findings27April2011.pdf, punkt 88).

124 Domen i det ovan i fotnot 120 nämnda målet Solvay m.fl. (EU:C:2012:82), punkt 28.

125 Se domen i det ovan i fotnot 104 nämnda målet Edwards, (EU:C:2013:221), punkt 34: Även om dokumentet The Aarhus Convention: An Implementation Guide, som utgavs år 2000 av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (UN/ECE), inte innehåller någon bindande tolkning av konventionen ska det emellertid noteras att det i detta dokument anges att kostnaden för att väckta talan med stöd av konventionen eller för att göra nationell miljörätt gällande inte får vara så hög att det hindrar allmänheten från att väcka talan om de anser det nödvändigt.

126 Dom Fish Legal och Shirley (C-279/12, EU:C:2013:853).

127 EUT L 41, s. 26.

128 http://www.unece.org/fileadmin/DAM/env/pp/acig.pdf, s. 131: The provision potentially covers a wide range of administrative and judicial procedures, including the citizen enforcement concept, in which members of the public are given standing to directly enforce environmental law in court. The obligation can also be met, for example, by providing for the opportunity to initiate an administrative procedure. Regardless of the particular mechanism, the Convention makes it abundantly clear that it is not only the province of environmental authorities and public prosecutors to enforce environmental law, but that the public also has a role to play.

129 http://www.unece.org/fileadmin/DAM/env/pp/acig.pdf, s. 125: Provides review procedures for public review of acts and omissions of private persons or public authorities concerning national law relating to the environment.

130 http://www.unece.org/fileadmin/DAM/env/pp/acig.pdf, s. 130.

131 Se, för ett liknande resonemang, domen Cilfit m.fl. (283/81, EU:C:1982:335), punkt 20. En unionsrättslig bestämmelses tillkomsthistoria kan också innehålla uppgifter som är relevanta för dess tolkning (dom Pringle, (C-370/12, EU:C:2012:756), punkt 135.

132 KOM(2003) 622 slutlig 2003/0242 COD, s. 17.

133 Det framgår av skäl 11 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG (EUT L 156, s. 17) att direktivet antogs för att åstadkomma att unionslagstiftningen fullt ut överensstämmer med bestämmelserna i Århuskonventionen, särskilt … artikel 9.2 … i denna. (Se, vidare, förslaget till avgörande av generaladvokaten Kokott i mål kommissionen/Förenade kungariket, C-530/11, EU:C:2013:554 och förslaget till avgörande av generaladvokaten Cruz Villalón i mål C‑72/12, Gemeinde Altrip m.fl. EU:C:2013:712). I skäl 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation (EUT L 41, s. 26) preciseras också att unionslagstiftaren antog detta direktiv för att tillse att unionsrätten blev förenlig med Århuskonventionen om tillgång till information i miljöfrågor (se, härvidlag, domen Flachglas Torgau, C-204/09, EU:C:2012:71, punkt 31).

134 Vad angår tillgången till rättslig prövning var nämligen de f.d. artiklarna 230 EG och 232 EG tillämpliga, vilka garanterade tillgång till EG-domstolens prövning. Dessa bestämmelser var dock inte tillräckliga för att gemenskapen skulle kunna ratificera Århuskonventionen. Konventionens bestämmelser var nämligen i vissa avseenden mer detaljerade eller mer långtgående än de befintliga gemenskapsbestämmelserna. Se KOM(2003) 622 slutlig 2003/0242 COD, s. 3.

135 Förslaget till direktiv om tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor syftar till att fastställa ett antal minimikrav angående tillgång till ett domstols- eller förvaltningsförfarande i miljöfrågor och införlivar därmed konventionens tredje pelare i unionsrätten och i medlemsstaternas rätt. Se KOM(2003) 624 slutlig.

136 Report by the Compliance Committee on the Compliance by the European Community with its obligation under the Convention presented to the Third meeting of the Parties to the Convention (Kazokiskes Report) http://www.unece.org/fileadmin/DAM/env/documents/2008/pp/mop3/ece_mp_pp_2008_5_add_10_e.pdf.

137 KOM(2003) 622 slutlig, 2003/0242 COD.

138 Det framgår av förarbetena till Århusförordningen att [d]et … inte [har] ansetts vara genomförbart att … ge alla fysiska och juridiska personer klagorätt i miljöfrågor. En sådan actio popularis skulle förutsätta en ändring av artiklarna 230 och 232 i EG-fördraget och fördraget kan inte ändras med en sekundärrättsakt. Genom förslaget tillerkänns vissa miljöskyddsorganisationer verksamma på gemenskapsnivå partsbehörighet; dessa organisationer skall uppfylla vissa kriterier och betecknas erkända sammanslutningar. Se förslaget till förordning KOM(2003) 622 slutlig, s. 17.

139 KOM(2003) 622 slutlig, s. 28. Det ska nämnas att problemet med uteslutandet av åtgärder som vidtagits av organ eller institutioner som handlar i egenskap av dömande eller lagstiftande myndighet avskildes från början från problemet med uteslutandet av åtgärder som vidtagits när de agerar i egenskap av administrativ överinstans (statligt stöd, överträdelseförfaranden, ombudsmannaförfaranden och förfaranden inom ramen för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, m.m.). (ibidem, s. 11).

140 Gemensam ståndpunkt av den 20 april 2005, 6273/05, (ENV 57, JUSTCIV 24 INF 38 ONU 10 CODEC 81 OC 80).

141 Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (6273/2/2005 – C6-0297/2005 – 2003/0242(COD). Redan på stadiet för den gemensamma ståndpunkten framhöll Konungariket Belgien att bestämmelserna inte var förenliga med Århuskonventionen, såvitt de syftade till att på ett otillbörligt sätt inskränka tillgången till rättsmedel för allmänheten vilken institutionerna är skyldiga att säkerställa enligt konventionen. Se, i detta ämne, Konungariket Belgiens förklaring: http://register.consilium.europa.eu/pdf/fr/05/st10/st10896-ad01.fr05.pdf

142 För en mer fullständig analys av problemen med omprövningsförfarandet, se, Pallemaerts, M, Acces to Environmental Justice at EU level, [i] The Aarhus Konventionen at Ten, Interactions and Tensions between Conventional International Law and EU Environmental Law, Europa Law Publishing, 2001.

143 Det rör sig således inte endast om rättsakter som antagits med stöd av artikel 191 FEUF, utan även om rättsakter med två rättsliga grunder (se, bland annat, domen kommissionen/rådet, (C‑94/03, EU:C:2006:2) och kommissionen/parlamentet och rådet, (C-411/06, EU:C:2009:518).

144 I motsats till en rättsakt med allmän giltighet som är tillämplig på objektivt fastställda situationer och innebär rättsliga verkningar för allmänt och abstrakt angivna personkategorier (se domen Calpak och Società Emiliana Lavorazione Frutta/kommissionen, 789/79 och 790/79, EU:C:1980:159), punkt 9.

145 Dom Acciaierie Fonderie Ferriere di Modena/Höga myndigheten (55/63–59/63 och 61/63‑63/63, EU:C:1964:37).

146 Förslag till avgöranden föredragna tillsammans den 8 maj 2014.

147 För, de processrättsliga aspekterna, se kommissionens beslut 2008/50 av den 13 december 2007, om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (EUT L 13, 2008, s. 24).

148 Artikel 64 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, s. 1).

149 Se, förfarandet enligt parlamentets och rådets förordning nr 1829/2003 EG av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, s. 1) – Kommissionens svar av den 26 maj 2008 publicerat på kommissionens webbplats: http://ec.europa.eu/environment/aarhus/pdf/title_iv/Reply%20to%20J_E.pdf.

150 Kommissionen ansåg således att den begäran om omprövning av det beslut i vilket ett stödprogram från Europeiska regionala utvecklingsfonden hade godkänts, trots att det var juridiskt bindande saknade yttre verkningar, med motiveringen att den mottagande medlemsstaten kunde bestämma vilka projekt som skulle komma i fråga (se kommissionens svar till Ekologicky Pravni Servis av den 6 augusti 2008, publicerat på kommissionens webbplats: http://ec.europa.eu/environment/aarhus/pdf/title_iv/Reply%20to%20EPS.pdf). Kommissionen avvisade med samma motivering en begäran om omprövning av det beslut där en short-list hade upprättats över sökande till tjänsten som verkställande direktör för Europeiska kemikaliemyndigheten (kommissionens svar till Ekologicky Pravni Servis av den 6 augusti 2008, publicerat på kommissionens webbplats: http://ec.europa.eu/environment/aarhus/pdf/title_iv/Reply%20to%20EPS.pdf)

151 Såsom jag redan har framhållit betraktade kommittén (Aarhus Convention Compliance Committe) Århusförordningen som överdrivet restriktiv eller till och med oförenlig med konventionen. The scope of the Aarhus Regulation is far more restrictive than that of the Aarhus Convention, and so the Regulation fails to fully implement the Convention. This causes three specific problems. First, it appears to make it impossible to challenge a whole range of EC institutions and bodies’ decisions. Second, it fails to transpose of article 9(2) of the Convention. Third, it incorrectly transposes article 9(3) of the Convention. http://www.unece.org/fileadmin/DAM/env/pp/compliance/C2008-32/communication/Communication.pdf, sidan 20.

152 Rådets direktiv 96/61 EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar.

153 Dom Križan m.fl. (EU:C:2013:8), punkt 106.

154 Domen i de ovan i fotnot 104 nämnda förenade målen Boxus m.fl. (EU:C:2011:667), punkt 53 och dom Deutsche Umwelthilfe (C-515/11, EU:C:2013:523).

155 Se de förklaringar som åtföljde antagandet av Århuskonventionen. Fully supporting the objectives pursued by the Convention and considering that the EC itself is being actively involved in the protection of the environment through a comprehensive and evolving set of legislation, it was felt important not only to sign up to the Convention at the Community level but also to cover its own institutions, alongside national public authorities. Denna förklaring återfinns i den ovan i fotnot 141 nämnda artikeln av Pallemaerts, M., Access to Environmental Justice at EU level, s. 273. Se även, rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av Århuskonventionen (EUT L 124, s. 3).

156 Principen om konform tolkning slogs fast i domen i det ovan i fotnot 33 nämnda målet Interfood (EU:C:1972:30). Se domen i det ovan i fotnot 25 nämnda målet Kupferberg, (EU:C:1982:362), punkt 14.

157 Domen i det ovan i fotnot 50 nämnda målet Hermès, (EU:C:1998:292), punkt 28, Safety Hi‑Tech (C-284/95, EU:C:1998:352), punkt 22, och Bellio F.lli (C-286/02, EU:C:2004:212), punkt 33.

158 Simon, D., La panacée de l’application conforme, .i De Rome à Lisbonne: les juridictions de l’Union européenne à la croisée des chemins, Bruylant 2013, s. 284.

159 Dom Microsoft/kommissionen (T-201/04, EU:T:2007:289), punkt 798.

160 Regel som uttalats angående tolkningen av nationell rätt, exempelvis, i domen Dominguez (C‑282/10, EU:C:2012:33), punkt 25.

161 Vad angår anslutningsöverklagandets villkorliga karaktär, tvivlar jag på att enbart denna aspekt kan vara skäl nog att inte ta upp talan till sakprövning. Anslutningsöverklagandet förefaller mig nämligen vara villkorligt till sin natur, eftersom det beror på utgången av de grunder som åberopats inom ramen för huvudöverklagandet.

162 Se, för ett liknande resonemang, beslutet Thesing och Bloomberg Finance/BCE, (C-28/13 P, EU:C:2014:96), punkt 25.

163 Dom Wam Industriale/kommissionen (C-560/12 P, EU:C:2013:726), punkt 44.